9.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 261/16

(1)

Den 16 november 2016 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2017 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 9–10 mars 2017. Den 16 november 2016 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (2), rapporten om förvarningsmekanismen, där Danmark konstaterades vara en av de medlemsstater som inte skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)

Landsrapporten 2017 för Danmark offentliggjordes den 22 februari 2017. Den innehöll en bedömning av hur väl Danmark hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 12 juli 2016, med uppföljningen av tidigare års landsspecifika rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(3)

Den 28 april 2017 lade Danmark fram sitt nationella reformprogram för 2017 och sitt konvergensprogram för 2017. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(4)

Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. Enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (3) får kommissionen begära att en medlemsstat ser över och föreslår ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa den bestämmelsen.

(5)

Danmark omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt konvergensprogrammet för 2017 planerar regeringen att nå ett totalt underskott på 1,9 % av BNP för 2017 och att fortsätta uppfylla det medelfristiga budgetmålet, dvs. ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP, under programperioden fram till 2020. Enligt konvergensprogrammet för 2017 väntas den offentliga skuldkvoten sjunka till 37,0 % av BNP under 2017 och fortsätta att sjunka till 33,9 % 2020. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är rimligt för programperioden. Enligt kommissionens vårprognos 2017 beräknas det strukturella saldot uppgå till ett underskott på 0,4 % av BNP 2017 och 0,1 % av BNP 2018, vilket i grova drag överensstämmer med konvergensprogrammet för 2017 och är över det medelfristiga budgetmålet. Sammantaget anser rådet att Danmark kan väntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2017 och 2018.

(6)

En förutsättning för hållbar tillväxt i Danmark är att arbetskraftsutbudet kan säkerställas i tider av demografiska utmaningar. På senare år har man gjort flera omfattande arbetsmarknadsreformer som framför allt ska öka incitamenten att arbeta och effektivisera de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna. Dessa reformer kan bidra till att Danmark kan nå sina Europa 2020-mål för sysselsättningen, göra den danska välfärdsmodellen mer hållbar och komma till rätta med den ökande bristen på viss kompetens. Reformer som ska göra att fler deltar i och går klart yrkesutbildningar, och en trepartsöverenskommelse om att skapa fler lärlingsplatser, torde öka utbudet av yrkesutbildade arbetstagare. Men det nationella Europa 2020-målet för social inkludering – att minska antalet människor som lever i hushåll med mycket låg arbetsintensitet – är långt ifrån uppnått. Ett kvarvarande problem är att inkludera mindre gynnade grupper på arbetsmarknaden och förbättra deras anställbarhet. Det gäller särskilt för personer med utomeuropeisk bakgrund (också de som har varit bosatta en längre tid i Danmark), delvis till följd av deras i genomsnitt lägre utbildningsnivå jämfört med inhemskt födda. Skillnaderna består även för andra generationens invandrare. De åtgärder för integration på arbetsmarknaden som man enades om i trepartsförhandlingarna 2016 kan förbättra läget för nyanlända flyktingar, vars situation måste följas noggrant framöver. Det bör dock vidtas ytterligare åtgärder för att effektivare inkludera marginaliserade grupper på arbetsmarknaden, t.ex. lågutbildade unga och arbetstagare över 60 år.

(7)

Hög produktivitetstillväxt är grundläggande för att stödja den ekonomiska tillväxten, behålla den höga nivån på välfärden i Danmark och säkerställa landets långsiktiga konkurrenskraft. Trots att produktiviteten i Danmark är hög jämfört med andra medlemsstater, befinner sig produktivitetsutvecklingen sedan en längre tid på ett sluttande plan. Särskilt den inhemska tjänstesektorn kännetecknas av en trög produktivitetsutveckling. Danmark har genomfört flera reformer på senare år men produktivitetstillväxten är fortsatt låg eftersom konkurrensen ännu är svag i vissa tjänstesektorer. Sektorsspecifika restriktioner hämmar konkurrensen, t.ex. i grossistbranschen och transportnäringen.

(8)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2017 gjort en omfattande analys av Danmarks ekonomiska politik och redogjort för den i 2017 års landsrapport. Den har bedömt konvergensprogrammet för 2017 och det nationella reformprogrammet för 2017 samt uppföljningen av de rekommendationer Danmark har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Danmark, utan också huruvida unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(9)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet för 2017 och anser att Danmark väntas följa stabilitets- och tillväxtpakten.

1.

Förbättra konkurrensen i den inhemska tjänstesektorn.