(1)

I början av 2012 inledde Danmark en dialog med kommissionen för att diskutera de problem som Vestjysk Bank A/S (nedan kallad Vestjysk Bank eller banken) stod inför vid den tiden.

(2)

Den 25 april 2012 antog kommissionen ett beslut i ärende SA.34423 (nedan kallat undsättningsbeslutet) (2) där kommissionen fastställde att tre åtgärder till förmån för Vestjysk Bank och Aarhus Lokalbank (som köptes upp av Vestjysk Bank den 30 mars 2012 vid en koncentration) utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget och var tillfälligt förenliga med den inre marknaden för att säkra den finansiella stabiliteten. Åtgärderna antogs följaktligen för sex månader eller, om Danmark inlämnade en omfattande omstruktureringsplan inom sex månader från det att beslutet fattades, fram till dess att kommissionen hade antagit ett slutgiltigt beslut om omstruktureringsplanen.

(3)

Den 18 april 2012 ingav Danmark en preliminär version av omstruktureringsplanen för Vestjysk Bank, bl.a. ett utkast med ett antal åtaganden som utgångspunkt för diskussionerna om omstruktureringsplanen.

(4)

Mellan april 2012 och december 2015 förde kommissionen och Danmark diskussioner om omstruktureringsplanen, som har uppdaterats flera gånger vid en rad olika möten, telefonkonferenser och skriftlig korrespondens. Mellan augusti 2013 och april 2014 försökte Danmark sälja sin andel i banken. Diskussionerna om omstruktureringsplanen avbröts därför under denna period. Danmark lyckades inte sälja sin andel eftersom det saknades intressenter.

(5)

Genom en skrivelse av den 4 december 2015 informerade kommissionen Danmark om sitt beslut att inleda förfarandet i enlighet med artikel 108.2 i fördraget med avseende på stödet (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet).

(6)

Den 7 januari 2016 mottog kommissionen Danmarks synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet.

(7)

I april 2016 inledde Danmark ett nytt öppet, villkorslöst och transparent förfarande för att sälja sina aktier i banken.

(8)

Beslutet om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (3) den 17 juni 2016. Kommissionen gav berörda parter tillfälle att yttra sig. Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter.

(9)

Efter att man misslyckats med att få in anbud för banken informerade Danmark kommissionen den 23 november 2016 om att den danska banken Nykredit hade visat intresse för att skapa ett konsortium med andra investerare än banker i syfte att köpa och rekapitalisera banken. Danmark ansåg att en sådan transaktion, i kombination med andra omstruktureringsinsatser, skulle återställa bankens långsiktiga bärkraft.

(10)

Mellan den 23 november 2016 och början av juni 2017 förde kommissionen och Danmark diskussioner om den nya omstruktureringsplanen vid en rad möten, telefonkonferenser och skriftlig korrespondens.

(11)

Den 14 juni 2017 ingav Danmark den slutgiltiga versionen av den nya omstruktureringsplanen och det avtal som undertecknats med det privata investerarkonsortiet för att köpa aktierna i banken. Investerarkonsortiet inledde därefter ett offentligt uppköpserbjudande med avseende på de återstående aktierna i banken (som innehades av privata aktörer), med slutdatum den 18 juli 2017.

(12)

Genom en skrivelse av den 12 juni 2017 gick Danmark med på att avstå från sina anspråk enligt artikel 342 i fördraget och artikel 3 i förordning nr 1 (4) och att detta beslut skulle antas och offentliggöras på engelska.

(13)

Vestjysk Bank inrättades 1874 och klassificeras som ett ej systemviktigt finansinstitut av Finanstilsynet (den danska finansinspektionen) och är för närvarande den 15:e största banken i Danmark, med en marknadsandel på mindre än 0,3 procent. På grundval av de senaste tillgängliga uppgifter (från den 31 mars 2017) har banken en balansräkning på 19,5 miljarder danska kronor (2,6 miljarder euro), en inlåning på 14 miljarder danska kronor (1,9 miljarder euro), totala lån på 12,4 miljarder danska kronor (1,7 miljarder euro), 15 filialer och 438 anställda (heltidsekvivalenter).

(14)

Danska staten är majoritetsägare i banken och kontrollerar 81,47 procent av aktiekapitalet och rösträtterna i Vestjysk Bank. Vestjysk Bank finns på Köpenhamnsbörsen.

(15)

Bankens affärsmodell är en kombination av privatlån med en stor exponering mot jordbrukssektorn och sektorn för kommersiella fastigheter. Banken är framför allt verksam på Jylland.

(16)

År 2012 fick Vestjysk Bank statligt stöd för att fusionera med Aarhus Lokalbank, en annan dansk regional bank som är verksam på Jylland. I slutet av 2011 hade Vestjysk Bank en balansräkning på 29,2 miljarder danska kronor (3,9 miljarder euro) och Aarhus Lokalbank en balansräkning på 4,4 miljarder danska kronor (600 miljoner euro).

(17)

År 2009 hade både Vestjysk Bank och Aarhus Lokalbank fått stöd inom ramen för den danska rekapitaliseringsordningen. Det stöd som banken beviljades gavs i form av hybridkapital på 1 438 miljoner danska kronor (5) och 177,8 miljoner danska kronor (6), vilket totalt utgjorde 1 615,8 miljoner danska kronor (cirka 216 miljoner euro) och motsvarade 6,2 procent av de riskvägda tillgångarna. Danska staten var följaktligen redan den största aktieägaren i båda banker (med en andel på 53,1 procent i Vestjysk Bank och 45,2 procent i Aarhus Lokalbank) före koncentrationen (7).

(18)

Den 28 februari 2012 informerade Danmark kommissionen om att Vestjysk Bank och Aarhus Lokalbank var i färd med att fusionera eftersom båda stod inför en ökad risk för att bli nödlidande banker. Syftet med koncentrationen av de båda bankerna var att anta de finansieringsutmaningar som bankerna stod inför genom att skapa en enhet som skulle fortsätta att existera, Vestjysk Bank, och stärka dess ställning som regional bank.

(19)

För att genomföra koncentrationen anmälde Danmark följande åtgärder gentemot Vestjysk Dank till kommissionen:

(20)

Den 25 april 2012 antog kommissionen preliminärt åtgärderna 1, 3 och 4 som undsättningsstöd för en period på sex månader eller, om Danmark inlämnade en omfattande omstruktureringsplan inom sex månader från det att beslutet fattades, fram till dess att kommissionen hade antagit ett slutgiltigt beslut om omstruktureringsplanen. Åtgärd 2 finansierades helt och hållet av privata investerare och ansågs därför inte utgöra statligt stöd.

(21)

Den 28 juni 2012 mottog Vestjysk Bank ett slutgiltigt bindande åtagande från det danska organ som ansvarar för att garantera ekonomisk stabilitet (8) med avseende på åtgärd 4, vilket innebar att de enskilda statliga skuldgarantierna begränsades till 6,8 miljarder danska kronor (914 miljoner euro).

(22)

Bruttointäkterna från åtgärd 1 uppgick till 318,7 miljoner danska kronor (nettointäkterna till 300 miljoner danska kronor) och statens andel uppgick till 166 miljoner danska kronor (22 miljoner euro). Åtgärd 3 ledde till en sänkning av kapitalkravet på 0,60 procent genom att bankens riskvägda tillgångar minskades.

(23)

Det slutgiltiga stödbeloppet till följd av de tre åtgärder som anges i undsättningsbeslutet var 7 293,7 miljoner danska kronor (979 miljoner euro).

(24)

Den 18 april 2012 lämnade Danmark in en preliminär version av omstruktureringsplanen för Vestjysk Bank på fristående basis, vilken innehöll ett utkast till lista över lånevillkor. Därefter gjordes flera uppdateringar och ändringar, för att ytterligare åtgärder skulle kunna vidtas för att återställa bankens långsiktiga bärkraft, eftersom banken inte hade lyckats infria sin lönsamhetsprognos.

(25)

I augusti 2013 informerade Danmark kommissionen om att man planerade att sälja Vestjysk Bank, och därför avbröts diskussionerna om en omstrukturering av banken på fristående basis.

(26)

I april 2014 informerade Danmark kommissionen om att försäljningen av banken hade avbrutits eftersom ingen av de potentiella köparna hade kommit med något anbud. Därför återupptog man diskussionerna om en fristående omstrukturering av banken. Diskussionerna ledde dock inte fram till någon slutlig och solid omstruktureringsplan som skulle kunna garantera att bankens bärkraft skulle kunna återställas, och kommissionen beslutade att inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 108.2 i fördraget.

(27)

I sitt beslut om att inleda förfarandet av den 4 december 2015 ifrågasatte kommissionen

(28)

I sitt svar bekräftade Danmark att den instämmer i att åtgärd 4 utgör statligt stöd. Danmark upprepade dock även den ståndpunkt som landet presenterade när undsättningsbeslutet fattades, nämligen att åtgärderna 1 och 3 utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget. Mer specifikt framhåller Danmark följande:

(29)

Danmark gjorde gällande att Vestjysk Bank är en bärkraftig bank som dock vid denna tidpunkt är sårbar. Danmark anser att banken närmar sig slutet i omstruktureringsfasen och är på väg att stabiliseras.

(30)

Dessutom hävdar Danmark i sin inlaga att banken har en solid grund att stå på för fortsatta kärnintäkter men att den, på grund av sin låga solvensbuffert, är sårbar för externa makroekonomiska faktorer, framför allt sådana som påverkar jordbrukssektorn till följd av den stora exponeringen för detta segment.

(31)

Danmark anser att banken har arbetat aktivt med att minska sitt kommersiella avtryck genom att minska sin totala balansräkning och bruttoutlåning samt inrikta sin verksamhet på kärnregionen som består av delar av Jylland. Dessutom har banken avsevärt minskat antalet filialer och heltidsanställda samt minskat sina driftskostnader.

(32)

Dessutom har banken sedan mitten av 2012 iakttagit ett antal beteendemässiga åtgärder och företagsstyrningsregler, som Danmark föreslog inom ramen för det utkast till omstruktureringsplan som avses i skäl 24, i syfte att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(33)

Danmark konstaterar därför att de åtgärder som redan har vidtagits har varit mer än tillräckliga för att begränsa den snedvridning av konkurrensen som den statliga stödåtgärden orsakat.

(34)

Danmark gör gällande att bördefördelningen genomfördes på rätt sätt under omstruktureringsprocessen. Danmark erhöll en rabatterad teckningskurs som garanterade en skälig ersättning för dess deltagande i kapitalökningen och en riskbaserad garantiavgift för den individuella säkerheten som med råge uppfyller kraven i 2011 års förlängningsmeddelande (10).

(35)

Med hänvisning till en av flera skuldförvaltningsåtgärder som genomförts sedan 2012 där man betalade ett pris som översteg det teoretiska högsta priset för återköp av sekundärt kapital, konstaterar Danmark att detta överpris som gynnar fordringsägaren (och inte banken) uppgick till 2 procent av kapitalbeloppet på motsvarande 800 000 norska kronor (cirka 108 000 euro). Banken betalade följaktligen ett motsvarande belopp till Danmark och kompenserade därmed all den otillräckliga bördefördelning som detta relativt sett låga belopp kan ha orsakat. Hela beloppet hade betalats i början av 2014.

(36)

På kommissionens begäran genomförde den danska finansinspektionen i mars 2016 ett stresstest på banken. Stresstestet genomfördes omgående och i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) normer. Den slutsats som drogs var att Vestjysk Bank skulle kunna bryta mot sitt individuella solvenskrav om banken utsattes för stress.

(37)

I maj 2016 informerade Danmark kommissionen om att man var i färd med att genomföra en process tillsammans med sin finansiella rådgivare (SEB) för att sälja banken. Inledningsvis skulle processen ha slutförts i slutet av sommaren 2016, men den genomfördes till slut inte förrän i slutet av hösten 2016 (se även skäl 52). Diskussionerna om omstruktureringsplanen avbröts under denna process, eftersom innehållet i en sådan plan måste beakta de planer som en potentiell köpare av banken kan ha. Det måste noteras i detta avseende att Danmark övervägde att sälja banken antingen till en annan bank (som eventuellt skulle integrera banken i sin egna verksamhet) eller till en finansiell investerare (som eventuellt skulle behålla banken som en fristående enhet). Omstruktureringsplanen styrdes därför också av vem köparen skulle bli.

(38)

Den 23 november 2016 informerade Danmark kommissionen om att den danska banken Nykredit hade visat intresse för att skapa ett konsortium med andra investerare än banker i syfte att köpa och rekapitalisera banken.

(39)

Efter att flera diskussioner förts från november 2016 och framåt informerade Danmark den 29 april 2017 kommissionen om att Nykredit hade fått tillräckligt fasta åtaganden från en rad investerare för att genomföra den nya omstruktureringsplanen. Den 14 juni 2017 tillställdes kommissionen det oåterkalleliga avtal somundertecknats av Danmark och ett konsortium av privata investerare om försäljning av danska statens aktieinnehav i Vestjysk Bank, förutsatt att inga fördelaktigare anbud ingavs av andra potentiella köpare före den 18 juli 2017.

(40)

I samarbete med Vestjysk Bank utarbetade Nykredit en ny omstruktureringsplan som Danmark presenterade för kommissionen (nedan kallad Nykreditplanen). Planen syftar till att åtgärda bankens kapitalbehov och långsiktiga bärkraft. De viktigaste delarna i Nykreditplanen är följande:

(41)

I bankens verksamhetsplan där de kostnadsminskningar som avses i skäl 40 e specificeras anges följande prognoser för år 2017, 2018 och 2019:

Tabell 1

Verksamhetsplan för perioden 2017–2019 och faktiska siffror för 2012 och 2016

(42)

Den 12 juni 2017 offentliggjordes de föreslagna transaktioner som anges i skäl 40 a–d för marknaden och bankens aktieägare. Samma dag meddelade danska staten att man på villkorlig basis hade godtagit konsortiets frivilliga anbud för sin andel på 81,47 procent i banken. Tredje parter har fortfarande möjlighet att komma med ett ekonomiskt mer fördelaktigt anbud (se även skäl 57) innan konsortiets anbud löper ut (dvs. före den 18 juli 2017). Formella anbudshandlingar med utförligare uppgifter om respektive del i erbjudandet och en tidsfrist offentliggjordes för alla aktieägare i banken den 19 juni 2017. Enligt planen ska aktieemissionen och refinansieringen av primärkapitaltillskottet slutföras hösten 2017.

(43)

Den 13 juni 2017 uppgav Danmark skriftligen, på kommissionens begäran, att den föreslagna transaktionen inte medför några nya åtgärder (t.ex. garantier) som skulle inbegripa statligt stöd och överlämnade avtalet med konsortiet till kommissionen. Samma dag bekräftade den danska finansinspektionen skriftligen, till följd av en fråga från kommissionen, att Vestjysk Banks kreditriskpolicy är i linje med liknande bankers bästa praxis. Baserat på sin pågående tillsyn av banken samt granskning av bankens kreditriskhantering inom ramen för fyra inspektioner sedan 2012, konstaterade den danska finansinspektionen att den danska förordningen om förvaltning och kontroll av banker (13) tillämpas i Vestjysk Banks kreditriskpolicy.

(44)

För att stödja återställandet av bankens bärkraft och ytterligare begränsa en eventuell snedvridning av konkurrensen har Danmark gjort en rad åtaganden som sammanfattas i leden a–j (den fullständiga texten ges i bilagan till detta beslut).

(45)

Kommissionen måste fastställa förekomsten av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, som föreskriver att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(46)

För att en åtgärd ska utgöra statligt stöd måste därför följande kumulativa villkor uppfyllas: stödet måste kunna tillskrivas staten och ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, det måste innebära en selektiv fördel som kan gynna vissa företag eller viss produktion och det måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(47)

I skälen 47–67 i undsättningsbeslutet och i skäl 50 i beslutet om att inleda förfarandet har kommissionen redan bedömt de åtgärder som granskas och konstaterat att åtgärderna 1, 3 och 4 utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(48)

Danmark anförde inte några nya argument under den formella granskningen som den inte redan hade anfört under 2012. Ingen förändring har därför skett i fråga om kommissionens bedömning och slutsats i undsättningsbeslutet om att åtgärderna 1, 3 och 4 (liksom nämns i skäl 19 i undsättningsbeslutet) utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(49)

Dessutom gjorde kommissionen en bedömning av de handlingar som Danmark lämnade in och framför allt av det oåterkalleliga åtagande som nämns i skäl 39, där det inte görs någon hänvisning till användning av offentliga medel (t.ex. kapitalstöd eller garantier från staten) vid aktieförsäljningen.

(50)

En försäljning av ett kreditinstitut som mottar stöd kan medföra statligt stöd till köparna, om inte försäljningen anordnas genom ett öppet, icke-diskriminerande, villkorslöst och konkurrensutsatt anbudsförfarande där tillgångarna säljs till högstbjudande (14). Därför måste kommissionen bedöma (15) a) om försäljningen sker på ett öppet, villkorslöst och icke-diskriminerande sätt, b) om försäljningen sker på marknadsvillkor och c) om kreditinstitutet eller regeringen, beroende på vilket system som väljs, maximerar försäljningspriset.

(51)

Under fjärde kvartalet 2013 försökte Danmark sälja sin andel i Vestjysk Bank. Danmark försökte även hitta en köpare till bankens verksamhet i Århusregionen. Trots att det till en början fanns intresse bland flera danska banker (16) kunde man inte fullfölja en transaktion, framför allt eftersom de potentiella köparna – på grundval av sina due diligence-granskningar av bankens tillgångar – förutsåg att ett förvärv skulle leda till fler betydande nedskrivningar.

(52)

Under andra kvartalet 2016 inledde Danmark en andra försäljningsprocess, efter att ha kontaktats av den danska finansiella investeraren […]. Förslaget från […] (se även skäl 55) var dock föremål för exklusivitetsvillkor. Danmark beslutade därför att först ge alla andra relevanta och potentiella köpare (17) möjlighet att komma med anbud. Danmark anlitade en expertinvesteringsrådgivare, SEB, som skulle sköta processen. Processen ägde rum andra och tredje kvartalet 2016. I slutändan kom ingen av de kontaktade köparna (18) med anbud eftersom de förutsåg fler betydande nedskrivningar. […], som då i själva verket hade ensamrätt, inledde sin due diligence-granskning i oktober 2016 men avslutade processen i november 2016 utan att komma in med något anbud.

(53)

Både 2013 och 2016 såg försäljningsprocessen ut på följande sätt:

(54)

Nykredit kontaktades i båda försäljningsprocesserna. Under 2013 uppvisade Nykredit ett initialt intresse för banken i allmänhet som en del av ett konsortium, men konsortiet lyckades inte komma in med något anbud. Nykredit visade sedan intresse för att köpa delar av banken (Århusregionen) men kom aldrig in med något anbud efter sin due diligence-granskning. Under andra kvartalet 2016 visade Nykredit intresse för att gå i täten för ett konsortium men inledde aldrig denna process. I oktober 2016 framförde Nykredit inledande synpunkter på en ram för rekapitalisering av Vestjysk Bank. I november 2016 anlitades Nykredit av Vestjysk Bank för att undersöka möjligheten att anskaffa kapital från externa investerare. Detta ledde fram till Nykreditplanen, ett anbud från konsortiet och de transaktioner som anges i skäl 40.

(55)

Konsortiet hade erbjudit sig att köpa statens hela aktieinnehav på 81,47 procent till ett pris på 1 dansk krona per aktie. När anbudet offentliggjordes den 12 juni 2017 var priset för en aktie i banken 14,90 danska kronor på Köpenhamnsbörsen (20). Eftersom inga andra anbud inkom under de båda öppna försäljningsprocesserna kan dock det pris som konsortiet gav anses vara det högsta som kunde fås under rådande omständigheter. Denna slutsats bekräftas också i bedömningen av ett alternativt förslag (se även skäl 52) som informellt prövades av […] i februari 2016. Denna investerare övervägde till en början att ta kontroll över Vestjysk Bank genom att köpa nyemitterade aktier till ett pris på 1 dansk krona per aktie och bekräftade sitt erbjudande i september 2016 (21). Detta alternativa erbjudande tog dock aldrig konkret form eftersom […] till slut drog tillbaka det efter att ha inlett en due diligence-granskning i oktober 2016. Detta utgör ännu en faktor (utöver den om 1 dansk krona per aktie) som innebär att man kan konstatera att konsortiets förslag är det som maximerar försäljningspriset och att transaktionen kommer att ske till marknadsvillkor.

(56)

Danmark har också lämnat in ett yttrande över erbjudandets rimlighet som utarbetats av en oberoende expert på landets begäran. I yttrandet över erbjudandets rimlighet drogs slutsatsen att den erbjudna ersättningen på 1 dansk krona per aktie är bästa möjliga marknadspris som kan erhållas i nuläget. För att nå fram till denna slutsats tog experten bland annat hänsyn till den information som finns från de båda tidigare försäljningsprocesserna, bankens nuvarande kapitalsituation och osäkerheten kring det ärende om statligt stöd som då inte var avgjort.

(57)

Enligt avtalet med konsortiet har danska staten dessutom möjlighet att godta ett mer fördelaktigt konkurrerande anbud (22) från tredje part i god tro. Ett sådant konkurrerande anbud måste dock innebära en realistisk möjlighet att hantera tidigare problem beträffande statligt stöd, måste leda till återbetalning av det statligt finansierade primärkapitaltillskottet och får inte medföra något ytterligare statligt stöd. Med andra ord måste ett konkurrerande anbud åtminstone motsvara konsortiets anbud när det gäller att återställa bankens solvens och lönsamhet. Om ett konkurrerande anbud inkommer har konsortiet möjlighet att matcha detta. Alla parter som är villiga att investera i banken till ett högre pris kan därför göra det. I den rättsakt genom vilken finansministeriet får sälja andelarna till konsortiet nämns möjligheten att konkurrerande anbud med mer attraktiva erbjudanden kan inkomma under anbudsperioden, och denna möjlighet var också allmänt känd (23). Kommissionen anser att detta ger ytterligare garantier för att Danmark har gjort allt som står i dess makt för att maximera försäljningspriset och gett alla berörda parter möjlighet att komma med anbud. Med tanke på misslyckandena i de tidigare försöken att sälja banken förefaller det dock högst osannolikt att ett konkurrerande anbud kommer att inkomma.

(58)

På grundval av ovanstående anser kommissionen att försäljningen av Danmarks andel i Vestjysk Bank har skett på ett öppet, icke-diskriminerande och villkorlöst sätt och lett till högsta möjliga försäljningspris för danska staten. Trots att flera tillfällen gavs (2013 och 2016) inkom inget anbud som ledde till ett högre försäljningspris och till att staten kunde lämna banken helt och hållet. Kommissionen har ingen anledning att tro att det anbud som inkom och det pris som betalades inte skulle återspegla bankens marknadspris, varför slutsatsen är att den privata köparen av statens aktier i Vestjysk Bank inte är mottagare av stödåtgärderna och därmed inte mottar stöd.

(59)

Därmed kan det konstateras att den enda mottagaren av stödåtgärderna är Vestjysk Bank.

(60)

Liksom anges i skälen 49 och 59 kan man rent allmänt konstatera att beslutet enbart bör bedöma förenligheten i 2012 års åtgärder som beviljats enheten Vestjysk Bank.

(61)

Enligt artikel 107.3 b i fördraget har kommissionen befogenhet att besluta att stödet är förenligt med den inre marknaden om syftet med stödet är att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi. Kommissionen är medveten om att den globala finanskrisen kan innebära stora störningar i en medlemsstats ekonomi och att åtgärder för att stödja bankerna kan avhjälpa en sådan störning. Detta har senare förklarats närmare och utvecklats i sju krismeddelanden (24).

(62)

Enligt den allmänna rättsprincipen tempus regit actum, som innebär ett förbud mot retroaktiv tillämpning av rättsregler, och EU-domstolens rättspraxis, måste en statlig stödåtgärds förenlighet bedömas inom den rättsliga ram som är gällande vid tiden för genomförandet. I punkt 90 i 2013 års bankmeddelande anges det dessutom att de anmälningar som registrerats hos kommissionen före den 1 augusti 2013 emellertid granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes.

(63)

Åtgärderna anmäldes den 13 april 2012. Därmed bör åtgärderna bedömas mot bakgrund av den nya omstruktureringsplanen, med hänsyn till meddelandet om omstrukturering, 2008 års bankmeddelande samt 2010 och 2011 års förlängningsmeddelanden.

(64)

I sitt beslut om att inleda förfarandet gjorde kommissionen den preliminära bedömningen att en återköpstransaktion som genomfördes den 13 juni 2013 inte var förenlig med målet i meddelandet om omstrukturering att säkerställa en lämplig ansvarsfördelning (25). Återköpet gjordes till ett genomsnittspris på 62 procent av kapitalbeloppet, det vill säga 2 procentenheter över marknadspriset på 50 procent plus en premie på 10 procent. Vestjysk Bank överbetalade därmed innehavarna av de efterställda skuldinstrumenten med ett belopp som motsvarar 2 procent av kapitalbeloppet (eller 800 000 norska kronor, vilket motsvarar cirka 108 000 euro).

(65)

I sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet framhöll Danmark att banken hade återbetalat den överbetalning som hade gjorts till danska staten i början av 2014 och därmed kompenserat för all den otillräckliga bördefördelning som detta relativt sett låga belopp skulle ha orsakat.

(66)

Kommissionen noterar att det faktum att banken har kompenserat staten för överbetalningen inte i sig kan åtgärda en otillräcklig bördefördelning. Överbetalningen avser de finansiella förbindelserna mellan banken och fordringsägarna (i fråga om ansvarsfördelning) och inte de finansiella förbindelserna mellan banken och staten (vilka avgör det statliga stödbeloppet). Denna och andra omständigheter i det föreliggande ärendet innebär att kommissionen kan konstatera att det förelåg otillräcklig ansvarsfördelning. Framför allt gäller detta omständigheterna att överpriset var minimalt (endast 108 000 euro) och att tröskeln på 60 procent i sig inte fastställdes i meddelandet om omstrukturering, där en tämligen flexibel ordalydelse användes (26), utan i ett arbetsdokument från kommissionen (27).

(67)

Med tanke på ovanstående anser kommissionen att de tvivel som anges i beslutet om att inleda förfarandet i fråga om förenligheten med kraven om bördefördelning har undanröjts helt och hållet.

(68)

Banken har begränsat sitt kommersiella avtryck genom att ytterligare minska sitt nätverk av filialer med tre banker till jämfört med vad Danmark framhöll i sitt svar på beslutet om att inleda förfarandet, vilket innebär att nätverket minskats till totalt nio filialer sedan undsättningsstödet beviljades (banken hade 24 filialer 2012, 18 filialer 2015 och 15 filialer från och med slutet av 2016, vilket innebär en total minskning med 37,5 procent sedan 2012). En sådan minskning av filialnätverket, tillsammans med den danska banksektorns särdrag, påverkar bankens förmåga att skapa nya affärsmöjligheter och erhålla ny inlåning och bidrar på så sätt till att begränsa snedvridningen av konkurrensen.

(69)

Nykreditplanen visar också på en större minskning av bankens personalstyrka (en minskning på [30–40] procent till 2017 och på [35–45] procent till 2018) än vad som planerades när beslutet om att inleda förfarandet fattades (en minskning på [20–30] procent till 2017). Denna ökade minskning är resultatet av bankens ansträngningar för att minska kostnaderna ytterligare och de effektivitetsförbättringar som följer av det reducerade filialnätverket.

(70)

När beslutet om att inleda förfarandet fattades (se skäl 98 i beslutet) fick kommissionen endast information om att filialnätverket minskats med [10–20] procent (från 24 filialer till [18–22]) och personalen med [20–30] procent. Med tanke på det stora stödbelopp som banken erhållit ifrågasatte kommissionen om de planerade nedskärningarna i antalet filialer och anställda mellan 2012 och 2017 skulle begränsa snedvridningen av konkurrensen i tillräcklig grad. Med hänsyn till de nya minskningsmålen anser kommissionen att banken har gjort ännu en viktig insats för att ytterligare minska sitt kommersiella avtryck och öka sin effektivitet. I tabell 2 visas den faktiska situationen 2012 och 2016, de förslag som var kända när beslutet om att inleda förfarandet fattades och befintliga planer för kommande år.

Tabell 2

Utvecklingen sett till minskningen av antalet filialer, heltidsekvivalenter och K/I-tal

(71)

Vestjysk Bank har inte kunnat utöka sin verksamhet sedan det fick undsättningsstödet, på grund av sina dåliga resultat. Storleken på bankens balansräkning har minskat under de fem senaste åren med 39,5 procent, från 32 865 miljoner danska kronor i slutet av 2012 till 19 895 miljoner danska kronor i slutet av 2016. Samma utveckling kan noteras i bankens låneportfölj: bruttoutlåningen minskade med cirka 36 procent under samma period, bruttoutlåningen till jordbrukssektorn minskade med 26 procent medan bruttoutlåningen till bygg- och fastighetssektorn minskade med 48 respektive 44 procent.

(72)

De riskvägda tillgångarna minskade också från 25 600 miljoner danska kronor i slutet av 2012 till 16 081 miljoner danska kronor i slutet av 2016 (– 37 procent), samtidigt som bankens personalstyrka minskade från 621 till 459 heltidsekvivalenter (– 26 procent).

(73)

Alla de siffror som anges i skälen 71 och 72 tyder på att bankens avtryck redan har minskats de senaste fem åren, delvis av förklarliga skäl. Det stödbelopp som man erhöll 2012 var dock stort i förhållande till bankens riskvägda tillgångar (8,1 procent), och därför måste specifika åtgärder mot en snedvridning av konkurrensen vidtas. Samtidigt bör man inse att banken kommer att ha minskat sin personal med nästan [30–40] procent före slutet av 2017 och att den hade minskat antalet filialer med 37,5 procent redan före slutet av 2016.

(74)

Bortsett från de åtgärder som vidtogs innan detta beslut antogs, erbjöd Danmark sig att göra åtaganden (se skäl 44) för att begränsa snedvridningen av konkurrensen ytterligare under omstruktureringsperioden.

(75)

Först och främst begränsas bankens balansräkning för 2017 till 2016 års nivå, för 2018 till 20 300 miljoner danska kronor och för 2019, i tillämpliga fall, till 21 000 miljoner danska kronor. Dessa tak begränsar uttryckligen bankens möjlighet att erhålla ny inlåning och bevilja nya lån under omstruktureringsperioden. Bankens förmåga att skaffa sig marknadsandelar på sina konkurrenters bekostnad är därmed reducerad på ett sätt som garanterar en begränsad snedvridning av konkurrensen.

(76)

Dessutom kommer banken inte att bevilja nya lån utanför Danmark och kan endast bevilja utlåning utanför Jylland om kunden tillhandahåller egen finansiering på minst [35–45] procent och om lånet ställs mot säkerhet. Detta åtagande hämmar på ett effektivt sätt bankens potential att utöka sin verksamhet utanför kärnregionen där den också har sin historiska bas, vilket återigen skyddar marknadsaktörer från ett potentiellt aggressivt beteende från bankens sida.

(77)

Avslutningsvis omfattas banken av ett förvärvsförbud. Förvärv är en vanlig metod bland marknadsaktörer för att expandera till nya verksamheter, produkter eller affärsområden. Förbudet mot att förvärva några som helst andelar i ett företag hämmar därför tydligt bankens expansionspotential. Banken omfattas även av ett förbud mot att utnyttja stödåtgärder för marknadsföringsändamål, vilket även utgör ett skydd för konkurrenterna.

(78)

Liksom förklaras i skälen 68–70 och sammanfattas i tabell 2, har banken gjort en betydande insats (jämfört med vad som planerades när beslutet om att inleda förfarandet fattades) för att minska sitt kommersiella avtryck ytterligare, genom att vara en liten lokal aktör, och öka sin effektivitet. Risken för snedvridning av konkurrensen kommer därför att begränsas i tillräcklig grad före slutet av 2017. Genom de åtaganden som Danmark har gjort har banken dock även vidtagit andra viktiga åtgärder för att begränsa snedvridningen av konkurrensen under resten av omstruktureringsperioden, som löper ut senast i slutet av 2019. Därför anser kommissionen att de tvivel som uttrycktes i beslutet om att inleda förfarandet när det gäller snedvridningen av konkurrensen har bemötts i tillräcklig grad.

(79)

I sitt beslut om att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel om huruvida det utkast till omstruktureringsplan som då ingavs, gav tillräckliga garantier för bankens bärkraft under omstruktureringsperioden. Kommissionen ifrågasatte särskilt några av de antaganden som omstruktureringsplanen baserades på och ansåg att det fortfarande fanns betydande oklarheter. Avslutningsvis ifrågasatte kommissionen om bankens kapitalsituation var tillräckligt stark för att klara av ytterligare förluster.

(80)

Den 1 januari 2017 hade banken en total kapitaltäckningskvot på 13,1 procent. På grund av kravet om infasning av kapitalkonserveringsbufferten har bankens totala kapitalkrav dock ökat till 13,8 procent, vilket resulterar i ett kapitalunderskott på cirka 0,7 procent eller 116 miljoner danska kronor (cirka 15,6 miljoner euro). Om inga åtgärder hade vidtagits skulle banken fortfarande ha ett kapitalunderskott (men dock ett mindre sådant) den 1 januari 2018 (nämligen på 0,4 procent av dess totala kapitaltäckningskvot eller 63 miljoner danska kronor). Efter aktieemissionen och refinansieringen av dess efterställda kapitalinstrument kommer banken inte att ha något kapitalunderskott längre. Banken räknar framför allt med att ha ett kapitalöverskott den 1 januari 2018 på cirka 667 miljoner danska kronor (cirka 90 miljoner euro) eller en buffert på 4,3 procent över dess totala kapitaltäckningskrav. Dessutom lovade Danmark (se skäl 44) att banken skulle få bibehålla ett visst kapitalöverskott som överstiger det belopp som krävs enligt lag.

(81)

Banken såg också över sin strategi och kommer att minska sina driftskostnader ytterligare (se även tabell 1). Banken har framför allt minskat antalet filialer från 24 år 2012 till bara 15 i slutet av 2016. När beslutet om att inleda förfarandet fattades hade banken endast planer på att minska antalet filialer till [18–22] stycken. Under samma tidsperiod minskade banken sin personalstyrka från 621 till [460–490] heltidsekvivalenter (– [20–30] procent). I slutet av 2017 kommer personalstyrkan att ha minskats ytterligare till [374–425] heltidsekvivalenter (– [30–40] procent), och målet är att nå [340–390] heltidsekvivalenter före slutet av 2018 (nästan – [30–40] procent). När beslutet om att inleda förfarandet fattades planerades en personalstyrka på [460–490] heltidsekvivalenter i bankens omstruktureringsplan i slutet av 2017 (vilket endast motsvarar en minskning på [20–30] procent jämfört med i slutet av 2012). Denna ytterligare stora nedskärning av kostnaderna återspeglas i bankens K/I-tal, som har minskat från 55,3 procent år 2012 till 50,3 procent år 2016. Detta tal förväntas minska ytterligare till [45–55] procent i slutet av 2017 och så långt som till [40–50] procent i slutet av 2018. När beslutet om att inleda förfarandet antogs hade banken fortfarande som mål att nå ett K/I-tal på [50–60] procent 2017. Det är därmed tydligt att banken har gjort betydande insatser för att skära ned på kostnaderna jämfört med när beslutet om att inleda förfarandet fattades. Dessa extrainsatser kommer att främja bankens lönsamhet och därmed till dess bärkraft. Med hjälp av de specifika driftskostnadsmål som anges i åtagandena kommer banken säkert att kunna genomföra övriga planerade kostnadsminskningar för att säkerställa sin bärkraft.

(82)

Banken planerar också att ytterligare minska sina ränteutgifter (som redan minskats från 727 miljoner danska kronor år 2012 till 185 miljoner danska kronor år 2016) med [35–50] procent före slutet av 2017 och med så mycket som [45–60] procent före slutet av 2018. Denna betydande minskning ska framför allt ske genom attutlöpande tidsbunden inlåning med en genomsnittsränta på [0–5] procent ersätts med ny inlåning med en ränta på bara [0–5] procent. Ytterligare räntebesparingar planeras genom refinansiering av bankens efterställda kapitalbas, som en del av omstruktureringsplanen (se skäl 40). Banken inlämnade bevis på att sådana besparingar är genomförbara och att de också kommer att inverka positivt på bankens lönsamhet och bärkraft. Banken kan också utan problem minska räntan på sin inlåning utan att försämra sin finansiering, eftersom banken har ett betydande inlåningsöverskott (28). Trots att ersättningen från inlåning har minskat kraftigt har banken inga planer på att avsevärt minska sitt inlåningsöverskott eftersom inlåningsminskningen förväntas bli lägre än låneportföljens minskning.

(83)

Den avgörande faktorn för bankens bärkraft och lönsamhet kommer att vara dess nedskrivning de kommande två åren. Banken räknar för närvarande med att dess avsättningar till förlustreserven kommer att minska från 416 miljoner danska kronor år 2016 till [200–300] miljoner danska kronor år 2017 och till [200–300] miljoner danska kronor år 2018. Det största skälet till den stora minskningen i den budgeterade avsättningsreserven är att banken förväntar sig att jordbruksportföljen, som stod för merparten nedskrivningar de senaste åren (29), kommer att ge bättre resultat. Denna förväntning baseras på antagandet att priserna på viktiga jordbruksprodukter (t.ex. mjölk och griskött) kommer att öka efter en nedgång 2015–2016 och att denna utveckling inte kommer att vända de närmaste åren. Kommissionens egna prognoser (30) visar att jordbrukspriserna faktiskt har återhämtat sig efter en nedgång 2015–2016, men att de kommer att förbli mer eller mindre desamma efter 2017. Banken räknar också med att nedskrivningarna för fastighetssektorn kommer att minska något men att de totalt sett kommer att öka en aning för andra sektorer.

(84)

Om bankens antaganden slår in kommer dess lönsamhet totalt sett att öka markant de närmaste åren. Bankens avkastning på eget kapital efter skatt (31) kommer framför allt att öka från 5,4 procent år 2016 till [7–11] procent år 2017 och till [7–11] procent år 2018 (se även tabell 1). Denna stora ökning i bankens lönsamhet beror framför allt på minskade kostnader och låneförluster. Bankens kärnintäkter (i huvudsak ränte- och avgiftsintäkter) kommer att förbli mer eller mindre desamma (se tabell 1). Kommissionen anser att de planerade minskningarna i räntekostnader, personalkostnader och administrativa kostnader i normala fall kan åstadkommas inom den tidsplan som banken fastställt.

(85)

När det gäller de minskade avsättningarna till förlustreserven anser kommissionen att bankens prognoser baseras på optimistiska antaganden. Kommissionen välkomnar att banken, till följd av flera inspektioner som utförts av den danska finansinspektionen, har anpassat sin kreditriskpolicy till liknande bankers bästa praxis, liksom finansinspektionen uppgett för kommissionen (se skäl 43).

(86)

Kommissionen noterar att banken, i sina diskussioner med Nykredit, godtog en due diligence-granskning som utfördes av Deloitte i slutet av 2016, vilket ledde till att ytterligare nedskrivningar noterades till ett belopp på cirka [50–150] miljoner danska kronor (32). Detta bör bringa klarhet i huruvida fortsatta avsättningar är nödvändiga.

(87)

Den förväntade minskningen i låneförluster kommer dock att vara högst beroende av makroekonomiska villkor och framför allt av resultatet inom jordbrukssektorn. Med tanke på storleken på bankens exponeringar för jordbrukssektorn och den stora inverkan som avsättningarna till förlustreserven tidigare hade på bankens lönsamhet, har kommissionen utfört en känslighetsanalys genom vilken avsättningarna till förlustreserven ändrats till försiktigare nivåer. I analysen fastställs avsättningarna till förlustreserven till ett belopp som överstiger respektive budgeterade belopp för åren 2017 och 2018 med 20 procent. Enligt det reviderade antagandet skulle bankens avkastning på eget kapital minska med [0–5] procent och [0–5] procent 2017 respektive 2018 men dock förbli lönsam, så att banken skulle kunna anskaffa ytterligare kapital från marknadskällor om så krävs. Bankens bekväma kapitalbuffert (se skäl 80) skulle vara tillräcklig för att absorbera ytterligare låneförluster eller andra förluster och upprätthålla bankens solvens. Därför är riskerna mycket små för att banken ska behöva nytt kapital eller statligt stöd de närmaste åren.

(88)

Även under ett sådant stresscenario som den danska finansinspektionen tagit fram skulle banken fortfarande ha en tillräckligt stor kapitalbuffert efter de privata investerarnas tillskott av eget kapital. Enligt finansinspektionens scenario förutspås bland annat lägre ränteintäkter, högre amorteringar och totalt [400–600] miljoner i ytterligare nedskrivningar jämfört med vad som planerades för 2018 och 2019. Även som bankens skulle gå med förlust under dessa två år, skulle dess kapitaltäckningsgrad ligga väl över de lagstadgade kraven. Med andra ord skulle de befintliga nedskrivningarna kunna vara ännu högre utan att detta skulle medföra solvensproblem för banken de närmaste åren. Följaktligen kommer banken troligtvis inte att behöva nytt kapital eller nytt statligt stöd för att säkerställa sin solvens, inte ens under stress.

(89)

På grundval av ovanstående anser kommissionen att bankens planerade avkastning på eget kapital under 2017 skulle vara tillräcklig för att återställa bankens lönsamhet. Banken skulle därmed uppfylla kravet i punkt 15 i meddelandet om omstrukturering om att en omstrukturering inte bör ta mer än fem år i anspråk. Med tanke på bankens sårbarhet för makroekonomiska chocker (framför allt när det gäller jordbrukssektorn) och det faktum att banken själv planerar för ytterligare omstrukturering, anser dock kommissionen att det är lämpligt och klokt att godta Danmarks åtaganden fram till 2018 (vilka kan förlängas med ett år om så krävs).

(90)

Kommissionen konstaterar att Danmarks föreslagna åtaganden (se skäl 44) ger ytterligare garantier för bankens långsiktiga bärkraft. Om banken inte skulle uppnå en avkastning på eget kapital på [7–11] procent till 2018 skulle omstruktureringsperioden förlängas med ett år och ytterligare åtgärder kommer då att vidtas för att säkerställa bankens långsiktiga bärkraft. Vid en sådan förlängning av omstruktureringsperioden måste banken närmare bestämt (på nytt) prissätta varje kundförbindelse (med vissa begränsade undantag) så att banken uppnår fördefinierade lönsamhetsmål för respektive kund (33). På så sätt ökar banken sina intäkter om avkastningen på eget kapital inte har stämt överens med målet på [7–11] procent år 2018. Eftersom banken redan har åtagit sig att göra stora nedskärningar av kostnaderna, samtidigt som banken inte har full kontroll över låneförlusterna (som styrs av makroekonomiska villkor), förefaller denna åtgärd lämplig för att öka bankens lönsamhet om behov uppstår. Kommissionen anser därför att åtagandena ger ytterligare trygghet om bankens långsiktiga bärkraft.

(91)

Kommissionen hyser därför inte längre några tvivel om bankens långsiktiga bärkraft. Till följd av kapitalökningen kommer banken framför allt att ha en bekväm buffert som överstiger lagstadgade kapitalkrav och kommer att kunna absorbera ytterligare nedskrivningar, om sådana skulle ske, utan att bryta mot kraven. Dessutom kommer de extra kostnadsbesparingarna (minskade ränte- och driftskostnader) att bidra till att förbättra bankens lönsamhet. Totalt sett kommer bankens lönsamhet att öka tillräckligt för att banken ska kunna anskaffa ytterligare kapital på marknaden vid behov, till följd av alla de åtgärder som planeras i omstruktureringsplanen. Avslutningsvis kommer åtagandena att säkerställa att de kvarstående nedskärningarna av kostnaderna genomförs, att lämpliga kapitalbuffertar upprätthålls och att intäkterna kommer att öka om bankens lönsamhet inte är förenlig med målet med en avkastning på eget kapital på [7–11] procent. Kommissionen anser därför att bankens senaste omstruktureringsplan ger tillräckliga garantier för bankens bärkraft och undanröjer de tvivel som anges i beslutet om att inleda förfarandet.

(92)

På grundval av föregående bedömning har de tvivel som anges i beslutet om att inleda förfarandet undanröjts. Det statliga stöd som detta ärende avser bör därför förklaras förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 b i fördraget.