(1)

Genom en skrivelse av den 23 maj 2016 anmälde Polen, i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget, en stödordning för mjölkproducenter (nedan kallad stödordningen).

(2)

Polen lämnade in kompletterande information genom en skrivelse av den 1 juni 2016. Genom en skrivelse av den 11 juli 2016 efterfrågade kommissionen kompletterande information, som de polska myndigheterna tillhandahöll i en skrivelse av den 15 juli 2016.

(3)

Genom en skrivelse av den 16 september 2016 (1) (nedan kallat inledningsbeslutet) underrättade kommissionen Polen om att den beslutat om att inleda förfarandet enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget med avseende på nämnda stöd. I samma skrivelse uttryckte kommissionen tvivel om stödordningens förenlighet med den inre marknaden.

(4)

Genom en skrivelse av den 12 oktober 2016 tillhandahöll Polen information om inledningsbeslutet.

(5)

Inledningsbeslutet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. (2) Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter inom en månad.

(6)

Kommissionen tog inte emot några synpunkter från berörda parter och informerade Polen om detta genom en skrivelse av den 13 januari 2017.

(7)

Genom skrivelser av den 14 november 2016 och den 13 januari 2017 begärde kommissionen kompletterande information av Polen. Polen svarade på dessa skrivelser genom en skrivelse av den 20 januari 2017.

(8)

I många år har den kvantitativa produktionsbegränsningen (nedan kallat mjölkkvotsystemet) varit ett viktigt verktyg för marknadspolitiken inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Den infördes 1984 och har utvidgats flera gånger, senast till och med den 31 mars 2015 genom rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (3) (nedan kallad förordningen om en samlad marknadsordning). Förra kvotåret var därmed 2014/2015. Det huvudsakliga syftet med mjölkkvotsystemet är att minska obalansen mellan utbudet och efterfrågan på respektive marknad samt de strukturella överskott som följer av denna obalans och att på detta sätt uppnå större jämvikt på marknaden. En avgift tillämpades på sådana kvantiteter mjölk som hämtats eller sålts för direkt konsumtion och som överstiger en viss garantitröskel. Medlemsstaterna skulle betala avgiften så snart den nationella kvoten hade överskridits. Medlemsstaterna var skyldiga att till Europeiska garantifonden för jordbruket, betala in en avgift som motsvarar överskridandet av deras nationella kvoter minskad med ett schablonbelopp på 1 %, för att ta hänsyn till fall av konkurs eller till att vissa producenter definitivt inte klarar av att betala sina bidrag till avgiften. Medlemsstaterna var sedan skyldiga att dela avgiften mellan de producenter som hade bidragit till överskridandet. Dessa producenter var skyldiga att till den berörda medlemsstaten betala sina respektive bidrag till avgiftsskulden därför att de hade överskridit sin tillgängliga kvantitet. (4)

(9)

Under kvotåret 2014/2015 överskreds den nationella kvot som tilldelats grossistleverantörer (mjölkproducenter) i Polen med 580,3 miljoner kg, vilket gjorde det nödvändigt att betala en avgift på 659,8 miljoner PLN (omkring 152,7 miljoner euro) till Europeiska unionens budget. Polska mjölkproducenter som hade överskridit sina individuella kvoter var skyldiga att betala en avgift för att ha överskridit mjölkkvoten med en avgiftssats på 90,98 PLN per 100 kg av överskridande.

(10)

I mars 2015, i en situation med låga mjölkpriser och ekonomiska svårigheter inom mjölksektorn, ändrades kommissionens förordning (EG) nr 595/2004 (5) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/517 (6), för att lätta på den ekonomiska bördan för producenter som var skyldiga att betala en överskottsavgift som avsåg kvotåret 2014/2015.

(11)

Utifrån detta antog Polen regler som gjorde det möjligt för berörda polska mjölkproducenter att betala avgiften för överskridande av mjölkkvoten i tre avbetalningar (7). Första avbetalningen, som står för minst en tredjedel av avgiftsskulden, skulle betalas av dessa mjölkproducenter senast den 30 september 2015 och ytterligare en summa på minst en tredjedel av den totala avgiftsskulden skulle betalas senast den 30 september 2016. Resterande belopp på avgiftsskulden skulle fastställas senast den 30 september 2017. Systemen för avbetalningsplaner tillämpades i enlighet med de villkor som fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 (8).

(12)

Den 23 maj 2016, såsom påpekades ovan i skäl 1, anmälde Polen en stödordning till kommissionen som skulle möjliggöra avskrivning av den utestående avgiftsskulden för mjölkproducenter för överskridande av individuella kvoter, under kvotåret 2014/2015.

(13)

Den nationella rättsliga grunden för stödordningen är ett regeringsbeslut om inrättande av en stödordning för mjölkproducenter (9) (nedan kallat regeringsbeslutet) och lagen om den offentliga sektorns finanser (10).

(14)

I enlighet med regeringsbeslutet kan ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling, efter en ansökan från en mjölkproducent, utfärda ett beslut om beviljande av en fullständig eller partiell avskrivning av avgiftsskulden.

(15)

I enlighet med regeringsbeslutet kan stöd beviljas till mjölkproducenter som

(16)

I enlighet med regeringsbeslutet kan stöd beviljas med verkan från och med det datum då kommissionen utfärdar ett positivt beslut om att stödordningen är förenlig med den inre marknaden, fram till den 31 oktober 2017.

(17)

Enligt kommissionens bedömning i inledningsbeslutet uppfylldes alla villkor för förekomst av stöd som föreskrivs i artikel 107.1 i EUF-fördraget (skälen 28–33 i inledningsbeslutet).

(18)

Vad avser frågan om förenlighet med den inre marknaden noterade kommissionen att stödet inte kunde undantas med stöd av artikel 107.2 a, b och c i EUF-fördraget eller artikel 107.3 a, b och d i EUF-fördraget (skälen 35–36 i inledningsbeslutet).

(19)

Kommissionen tvivlade även på om artikel 107.3 c i EUF-fördraget var tillämplig, eftersom stödet inte såg ut att motsvara någon av de stödkategorier som föreskrivs i de bestämmelser om statligt stöd som är tillämpliga inom jordbrukssektorn. Det gäller närmare bestämt kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 (11), Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (12) (nedan kallade riktlinjerna för jordbruk) riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (13) (nedan kallade riktlinjerna för undsättning och omstrukturering) eller förordning (EU) nr 1408/2013 (skälen 37–39 och 48–49 i inledningsbeslutet). Vidare tycks stödordningen inte underlätta utvecklingen av mjölksektorn i den mening som avses i artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(20)

Det framkom även av inledningsbeslutet att stödordningen föreföll stå i strid med bestämmelserna i förordningen om en samlad marknadsordning, där mjölkavgiften regleras (skälen 40–47 i inledningsbeslutet).

(21)

Polen lämnade inte några synpunkter för att skingra tvivel som uppkommit när det formella granskningsförfarandet inleddes. I skrivelserna av den 12 oktober 2016 och den 20 januari 2017 förklarade dock Polen att stödet inte har införts och inte kommer att införas i landet på grund av att det inte förelåg något positivt beslut av kommissionen (se skäl 16).

(22)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(23)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget fastställs följande: ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(24)

För att en åtgärd ska betraktas som stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget krävs därför att följande kumulativa villkor uppfylls: i) åtgärden måste tillskrivas staten och finansieras med statliga medel, ii) åtgärden måste medföra en fördel för mottagaren, iii) fördelen måste vara selektiv, och iv) åtgärden måste snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(25)

I stödordning finns bestämmelser om avskrivning av avgiftsskuld. Avskrivningen följer av nationella bestämmelser och kan därmed tillskrivas staten. Den finansieras också från statsbudgeten genom att Polen redan har betalat avgiften till EGFJ och att den polska staten nu, genom att ha avskrivit avgiftsskulden, avstår från inkomster som kan användas för andra ändamål. Att avstå från inkomster som annars skulle ha betalats till staten utgör en överföring av statliga medel (14).

(26)

De som kan omfattas av stödordningen är vissa mjölkproducerande jordbruksföretag i Polen (skäl 15) (15).

(27)

En fördel i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget är den ekonomiska förmån som ett företag inte skulle ha fått under normala marknadsmässiga villkor, det vill säga utan statligt ingripande (16). För att kunna betraktas som stöd måste åtgärden ge företaget fördelar som befriar det från kostnader som normalt belastar dess budget.

(28)

I färsk rättspraxis, nämligen tribunalens dom i mål T-538/11, Belgien mot kommissionen, framhålls att ”[b]egreppet ’kostnader som normalt belastar ett företags budget’ omfattar emellertid bland annat sådana extra kostnader som företagen måste bära på grund av skyldigheter enligt lag eller andra föreskrifter eller avtal som är tillämpliga på en ekonomisk verksamhet” (17).

(29)

Kostnader, såsom mjölkavgiften i detta fall, är utgifter som en mjölkproducent måste lägga ut från den egna budgeten inom ramen för sin normala affärsverksamhet. Skyldigheten att betala en mjölkavgift följer av förordningen om en samlad marknadsordning och de nationella bestämmelserna om organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (se skälen 8–10). Om vissa företag är fullständigt eller delvis befriade från sådana utgifter, så gynnas de av en fördel.

(30)

Kommissionen anser därmed att stödordningen ger mjölkproducenter en selektiv fördel.

(31)

I enlighet med domstolens rättspraxis ska förstärkningen av ett företags konkurrensställning till följd av beviljandet av statligt stöd generellt anses utgöra en snedvridning av konkurrensen i förhållande till andra konkurrerande företag som inte får detta stöd (18). Dessutom kan stöd till ett företag som är verksamt på en marknad som är öppen för handel inom unionen påverka handeln mellan medlemsstaterna (19). Handeln med jordbruksprodukter inom unionen är mycket omfattande, även för mjölk (20), och Polen är en av unionens största mjölkproducenter (21).

(32)

Den stödordning som granskas i detta beslut har i syfte att stödja verksamheten inom jordbrukssektorn, särskilt mejeriernas verksamhet. Såsom beskrivits ovan sker handel med mejeriprodukter inom unionen. Kommissionen anser därför att den aktuella stödordningen påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(33)

Mot bakgrund av den omfattande handeln med jordbruksprodukter kan det således antas att den aktuella stödordningen snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(34)

Slutsatsen kan därför dras att stödordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-förordningen.

(35)

Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om alla planer på att bevilja stöd, och de får inte införa sådant stöd förrän kommissionen har godkänt stödet som förenligt (genomförandeförbud).

(36)

Stödordningen anmäldes till kommissionen den 23 maj 2016 och har inte införts. Polen har därför uppfyllt sina skyldigheter i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(37)

I den mån stödordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, måste dess förenlighet bedömas med hänsyn till de relevanta reglerna för statligt stöd på jordbruksområdet. Det följer av fast rättspraxis att bevisbördan för att visa förenlighet med den inre marknaden ligger på medlemsstaten (22). Kommissionen noterar att de polska myndigheterna inte har presenterat någon information för att visa varför stödordningen kan bedömas som förenlig med den inre marknaden på grundval av något av kommissionens instrument för statligt stöd, i synnerhet de som anges nedan.

(38)

Såsom det redan påpekats i inledningsbeslutet, motsvarar inte den bedömda stödordningen någon av de stödkategorier som anges i riktlinjerna för jordbruk eller i förordning (EU) nr 702/2014. Då det saknas relevanta kommentarer från Polen noterar kommissionen att deras tvivel angående tillämpligheten av riktlinjerna för jordbruk och förordning (EU) nr 702/2014 bekräftas.

(39)

Såsom det redan påpekats i inledningsbeslutet, uppfyller inte den bedömda stödordningen kraven för stöd till företag i svårighet, i den mening som avses i riktlinjerna för undsättning och omstrukturering. Då det saknas relevanta kommentarer från Polen noterar kommissionen att dess tvivel angående tillämpligheten av riktlinjerna för undsättning och omstrukturering bekräftas.

(40)

Då det saknas relevanta kommentarer från Polen angående stöd av mindre betydelse noterar kommissionen vidare att dess tvivel angående tillämpligheten av förordning (EU) nr 1408/2013 bekräftas.

(41)

I sin anmälan hänvisade Polen till punkt 30 i riktlinjerna för jordbruket. I enlighet med punkt 30 i dessa riktlinjer, bedömer kommissionen stödordningar som inte omfattas av riktlinjerna för jordbruk eller några andra relevanta regler för statligt stöd från fall till fall direkt på grundval av artikel 107.3 i EUF-fördraget, med beaktande av reglerna i artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget, den gemensamma jordbrukspolitiken och motsvarande riktlinjer för jordbruk, när så är möjligt. Medlemsstater som anmäler statligt stöd som inte omfattas av riktlinjerna för jordbruk måste visa att det statliga stödet i fråga uppfyller de gemensamma bedömningsprinciperna i del I kapitel 3 i riktlinjerna för jordbruk. Kommissionen godkänner endast sådana åtgärder om det positiva bidraget till utvecklingen av sektorn tydligt överväger riskerna för att konkurrensen på den inre marknaden snedvrids och handeln mellan medlemsstater påverkas.

(42)

I stödärenden som omfattas av artikel 107.3 i EUF-fördraget har kommissionen ett stort utrymme för skönsmässig bedömning (23).

(43)

I artikel 107.3 i EUF-fördraget anges fyra fall då statligt stöd kan anses förenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen anser att de undantag som föreskrivs i artikel 107.3 a, b och c i EUF-fördraget inte är tillämpliga i det aktuella fallet, med tanke på att stödordningen i fråga inte är avsedd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Stödordningen är inte heller avsedd att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, att avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin eller att främja kultur och bevara kulturarvet.

(44)

Enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner anses vara förenligt med den gemensamma marknaden om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(45)

För att vara förenlig med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, måste stödet syfta till att uppnå ett mål av allmänt intresse. I detta sammanhang måste stöd i jordbrukssektorn vara förenligt med reglerna om den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter. Om det finns en förordning om den gemensamma organisationen av marknaden på ett visst område får medlemsstaterna inte vidta åtgärder som kan undergräva eller skapa undantag från förordningen i fråga (24).

(46)

De berörda reglerna för mjölk- och mjölkproduktssektorn finns i förordningen om en samlad marknadsordning och i förordning (EG) nr 595/2004. I förordning (EG) nr 595/2004 fastställs närmare föreskrifter för tillämpningen av en avgift i sektorn för mjölk och mjölkprodukter, vad avser bland annat betalningen av avgiften. Genom en ändring som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2015/517 fick medlemsstaterna möjlighet att bestämma att beloppet för avgiftsskulden för 12-månadersperioden med start den 1 april 2014 ska betalas senast den 30 september 2017 i tre årliga delbetalningar, utan ränta. Förordningen om en samlad marknadsordning innehåller inga andra undantag avseende betalning av avgiften. Polen utnyttjade denna möjlighet genom användning av stöd av mindre betydelse. Den aktuella stödordningen innefattar även avskrivning av skulden (andra och tredje avbetalning) för jordbrukare som överskidit sina tillgängliga kvantiteter och därmed, enligt reglerna för den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter, står i skuld till den polska staten för betalningen av avgiften. Att undanta vissa polska mjölkproducenter från skyldigheten att betala avgiften skulle undergräva kvotsystemet och snedvrida konkurrensen mellan de producenter som respekterar sina kvoter och de producenter som har börjat att betala sina individuella avgiftsfakturor (25).

(47)

På grundval av detta, anser kommissionen att avskrivningen av mjölkavgifter inte är förenlig med förordningen om en samlad marknadsordning och förordning (EG) nr 595/2004, och därmed inte heller med reglerna för den gemensamma organisationen av marknaderna för jordbruksprodukter avseende mjölkkvotsystemet.

(48)

Avskrivningen av mjölkavgiften är enbart ett instrument som avser att förbättra företagens ekonomiska situation, och det bidrar inte på något sätt till sektorns utveckling eller till att uppnå ett mål av gemensamt intresse och är inte förenligt med reglerna om en samlad marknadsordning.

(49)

Därutöver, om en statlig stödåtgärd medför en icke särskiljbar överträdelse av unionens lagstiftning, kan inte stödet förklaras som förenligt med den inre marknaden (26).

(50)

Följaktligen kan stödordningen inte anses vara förenlig med den inre marknaden.

(51)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att den anmälda stödordningen utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, som är oförenligt med den inre marknaden.

(52)

Eftersom stödordningen inte har införts (skäl 21) behöver inget statligt stöd återkrävas.