|
20.12.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 346/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/2281
av den 30 november 2016
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter, vad gäller ekodesignkrav för produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp och fläktkonvektorer
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (1), särskilt artikel 15.1,
efter att ha hört samrådsforumet för ekodesign, och
av följande skäl:
|
(1) |
Enligt direktiv 2009/125/EG bör kommissionen fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter som står för betydande försäljnings- och handelsvolymer, som har betydande inverkan på miljön och som erbjuder stora möjligheter till att minska denna inverkan genom förbättrad utformning, utan att detta medför orimligt höga kostnader. |
|
(2) |
Enligt artikel 16.2 a i direktiv 2009/125/EG bör kommissionen där så är lämpligt införa genomförandeåtgärder för produkter som erbjuder stora möjligheter till en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser, t.ex. produkter för ventilationsvärme och produkter för kylning. Dessa genomförandeåtgärder bör införas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 19.3 i direktiv 2009/125/EG och de kriterier som anges i artikel 15.2 i samma direktiv. Kommissionen bör rådfråga samrådsforumet för ekodesign om de åtgärder som ska införas. |
|
(3) |
Kommissionen har utfört olika förberedande studier om de tekniska, miljömässiga och ekonomiska egenskaperna hos de produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp som vanligen används i EU. Studierna har utformats tillsammans med berörda parter från EU och tredjeländer, och resultaten har offentliggjorts. |
|
(4) |
De egenskaper hos produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp som anses vara väsentliga för denna förordnings syften är energiförbrukning och utsläpp av kväveoxider när produkterna används. Även direkta utsläpp av köldmedium samt buller ansågs vara relevanta. |
|
(5) |
Förstudierna visar att det inte är nödvändigt att införa krav för de andra ekodesignparametrar som avses i del 1 i bilaga I till direktiv 2009/125/EG när det gäller produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp. |
|
(6) |
Denna förordning bör omfatta produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp som drivs med gasformiga bränslen, flytande bränslen eller elektricitet, samt fläktkonvektorer. |
|
(7) |
Eftersom köldmedier behandlas i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 (2) finns det inga särskilda krav för köldmedier i den här förordningen. |
|
(8) |
En annan relevant faktor är buller från produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp och fläktkonvektorer. Den miljö där produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat är installerade påverkar dock vilka maximala bullernivåer som kan godtas. Dessutom kan sekundära åtgärder vidtas för att mildra bullrets påverkan. Följaktligen fastställs inga minimikrav för högsta bullernivåer. Däremot fastställs informationskrav i fråga om ljudeffektnivå. |
|
(9) |
Den sammanlagda årliga energiförbrukningen för produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp i EU uppskattades för 2010 till 2 477 PJ (59 Mtoe), motsvarande 107 Mt koldioxidutsläpp. Om inga särskilda åtgärder vidtas väntas den årliga energiförbrukningen för produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp senast 2030 uppgå till 2 534 PJ (60 Mtoe). |
|
(10) |
Energiförbrukningen för produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp kan minskas med hjälp av befintlig, allmänt tillgänglig teknik, utan att totalkostnaden för inköp och drift av dessa produkter ökar. |
|
(11) |
De totala årliga utsläppen av kväveoxider i EU, främst från gaseldade varmluftsaggregat, uppskattades för 2010 till 36 Mt SOx-ekvivalenter (uttryckt som utsläppens bidrag till försurningen). Dessa utsläpp väntas sjunka till 22 Mt SOx-ekvivalenter per år senast 2030. |
|
(12) |
Utsläppen från produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp kan minskas ytterligare med hjälp av befintlig, allmänt tillgänglig teknik, utan ökade totalkostnader för inköp och drift av dessa produkter. |
|
(13) |
Ekodesignkraven i denna förordning väntas senast 2030 leda till årliga energibesparingar på cirka 203 PJ (5 Mtoe), vilket motsvarar 9 Mt koldioxidutsläpp. |
|
(14) |
Ekodesignkraven i denna förordning väntas minska de årliga kväveoxidutsläppen med 2,6 Mt SOx-ekvivalenter senast 2030. |
|
(15) |
Ekodesignkraven bör leda till en harmonisering av kraven avseende energieffektivitet och kväveoxidutsläpp för produkter för ventilationsvärme och produkter för kylning i hela EU. Detta kommer att bidra till att förbättra såväl den inre marknadens funktion som de berörda produkternas miljöprestanda. |
|
(16) |
Ekodesignkraven i denna förordning bör inte påverka funktion eller prisöverkomlighet för slutanvändaren när det gäller produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp, och bör inte inverka negativt på hälsa, säkerhet eller miljö. |
|
(17) |
Tillverkarna bör få tillräckligt med tid att anpassa sina produkter så att de överensstämmer med denna förordning. Detta bör beaktas när man fastställer det datum från vilket kraven ska tillämpas. Tidsramen bör ta hänsyn till kostnadseffekterna för tillverkarna, särskilt för små och medelstora företag, samtidigt som den säkerställer att målen för denna förordning kan uppfyllas senast de måldatum som anges. |
|
(18) |
Mätningar av relevanta produktparametrar bör utföras med tillförlitliga, noggranna och reproducerbara mätmetoder som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa praxis för mätmetoder, inklusive, i förekommande fall, de harmoniserade standarder som har antagits av de europeiska standardiseringsorganisationer som anges i förteckningen i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (3). |
|
(19) |
I enlighet med artikel 8.2 i direktiv 2009/125/EG anges i denna förordning vilka förfaranden för bedömning av överensstämmelse som ska tillämpas. |
|
(20) |
För att underlätta överensstämmelsekontroller bör tillverkarna lämna information i den tekniska dokumentation som avses i bilagorna IV och V till direktiv 2009/125/EG, om informationen rör de krav som fastställs i denna förordning. |
|
(21) |
För att ytterligare begränsa miljöpåverkan från produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp och fläktkonvektorer bör tillverkarna lämna information om demontering, materialåtervinning och/eller bortskaffande. |
|
(22) |
Utöver de rättsligt bindande kraven i denna förordning bör även indikativa riktmärken för bästa tillgängliga teknik identifieras så att information om miljöprestanda för produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp görs allmänt tillgänglig och lättåtkomlig. |
|
(23) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är i överensstämmelse med yttrandet från den kommitté som har inrättats genom artikel 19.1 i direktiv 2009/125/EG. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I denna förordning fastställs krav på ekodesign för utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande av följande produkter:
|
a) |
Produkter för ventilationsvärme med en nominell uppvärmningskapacitet på högst 1 MW. |
|
b) |
Produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp med en nominell kylkapacitet på högst 2 MW. |
|
c) |
Fläktkonvektorer. |
2. Denna förordning ska inte tillämpas på produkter som uppfyller åtminstone ett av följande kriterier:
|
a) |
Produkter som omfattas av kommissionens förordning (EU) 2015/1188 (4) vad gäller ekodesignkrav för rumsvärmare. |
|
b) |
Produkter som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 206/2012 (5) med avseende på krav på ekodesign för luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar. |
|
c) |
Produkter som omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 813/2013 (6) med avseende på krav på ekodesign för pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning samt pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning. |
|
d) |
Produkter som omfattas av kommissionens förordning (EU) 2015/1095 (7) vad gäller krav på ekodesign för kylskåp och frysar för professionellt bruk, snabbnedkylningsskåp, kondensoraggregat och processkylaggregat. |
|
e) |
Komfortkylaggregat vars utloppstemperatur för kylt vatten är lägre än + 2 °C och processkylaggregat av högtemperaturtyp vars utloppstemperatur för kylt vatten är lägre än + 2 °C eller högre än + 12 °C. |
|
f) |
Produkter som är konstruerade för att huvudsakligen drivas med biobränslen. |
|
g) |
Produkter som drivs med fasta bränslen. |
|
h) |
Produkter som producerar värme eller kyla i kombination med elenergi (kraftvärme) genom förbränning av bränsle eller en omvandlingsprocess. |
|
i) |
Produkter i anläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (8) om industriutsläpp. |
|
j) |
Processkylaggregat av högtemperaturtyp som enbart utnyttjar evaporativ kondensering. |
|
k) |
Specialtillverkade produkter som byggs på plats och tillverkas i enstaka exemplar. |
|
l) |
Processkylaggregat av högtemperaturtyp där kylningen sker genom en absorptionsprocess med värme som energikälla. |
|
m) |
Produkter för ventilationsvärme och/eller produkter för kylning vars huvudfunktion är produktion eller lagring av ömtåliga material vid specificerade temperaturer i kommersiella, institutionella eller industriella anläggningar och där rumsuppvärmning och/eller rumskylning är en sekundär funktion, och vars energieffektivitet i fråga om rumsuppvärmning och/eller rumskylning är beroende av huvudfunktionens effektivitet. |
Artikel 2
Definitioner
Följande definitioner ska gälla i denna förordning, utöver de definitioner som fastställs i direktiv 2009/125/EG:
1. produkt för ventilationsvärme : anordning som
|
a) |
omfattar ett luftburet värmesystem, eller tillhandahåller värme till ett sådant system, |
|
b) |
är utrustad med en eller flera värmegeneratorer, och |
|
c) |
kan omfatta ett luftburet värmesystem för tillförsel av uppvärmd luft direkt till det uppvärmda utrymmet med hjälp av en anordning som sätter luften i rörelse. |
En värmegenerator som är konstruerad för en produkt för ventilationsvärme och ett hölje till en produkt för ventilationsvärme som är konstruerat för att utrustas med en sådan värmegenerator ska tillsammans anses vara en produkt för ventilationsvärme.
2. luftburet värmesystem : komponenter och/eller utrustning som krävs för tillförsel av uppvärmd luft, med hjälp av en anordning som sätter luften i rörelse, antingen genom kanaler eller direkt till det uppvärmda utrymmet, i syfte att uppnå och bibehålla önskad inomhustemperatur i ett slutet utrymme, t.ex. en byggnad eller delar därav, och därmed värmekomfort för människor.
3. värmegenerator : del av en produkt för ventilationsvärme som genererar nyttig värme genom en eller flera av följande processer:
|
a) |
Förbränning av flytande eller gasformiga bränslen. |
|
b) |
Jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd. |
|
c) |
Värmeupptagning från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsavluft, vatten eller mark och överföring av denna värme till det luftburna värmesystemet med hjälp av en ångkompressionscykel eller en sorptionscykel. |
4. produkt för kylning : anordning som
|
a) |
upptar eller avger kyld luft eller kylt vatten till ett luftburet kylsystem eller ett vattenburet kylsystem, och |
|
b) |
är utrustad med en eller flera kylgeneratorer. |
En kylgenerator som är konstruerad för att användas i en produkt för kylning och ett hölje till en produkt för kylning som är konstruerat för att utrustas med en sådan kylgenerator ska tillsammans anses vara en produkt för kylning.
5. luftburet kylsystem : komponenter eller utrustning som krävs för tillförsel av kyld luft, med hjälp av en anordning som sätter luften i rörelse, antingen genom kanaler eller direkt till det kylda utrymmet, i syfte att uppnå och bibehålla önskad inomhustemperatur i ett slutet utrymme, t.ex. en byggnad eller delar därav, och därmed värmekomfort för människor.
6. vattenburet kylsystem : komponenter eller utrustning som krävs för distribution av kylt vatten och överföring av värme från inomhusutrymmen till det kylda vattnet, i syfte att uppnå och bibehålla önskad inomhustemperatur i ett slutet utrymme, t.ex. en byggnad eller delar därav, och därmed värmekomfort för människor.
7. kylgenerator : del av en produkt för kylning som genererar en temperaturskillnad så att värme kan tas från värmekällan, dvs. det inomhusutrymme som ska kylas, och överföras till en värmesänka, t.ex. omgivningsluft, vatten eller mark, med hjälp av en ångkompressionscykel eller en sorptionscykel.
8. komfortkylaggregat : produkt för kylning som
|
a) |
har en värmeväxlare (förångare) inomhus som tar värme från en värmekälla i form av ett vattenburet kylsystem och som är konstruerad för drift så att den avger kylt vatten med en temperatur som är minst + 2 °C, |
|
b) |
är utrustad med en kylgenerator, och |
|
c) |
har en värmeväxlare (kondensor) utomhus som avger denna värme till en värmesänka i form av omgivningsluft, vatten eller mark. |
9. fläktkonvektor : anordning som driver inomhusluften att cirkulera, i syfte att värma, kyla, avfukta och/eller filtrera inomhusluft och därmed uppnå värmekomfort för människor, men som inte omfattar någon källa till värme eller kyla och inte heller någon värmeväxlare utomhus. Anordningen kan vara utrustad med ett minimalt kanalsystem för att rikta intag och utblås av luft, inklusive konditionerad luft. Produkten kan antingen vara konstruerad för att byggas in eller ha ett hölje så att den kan placeras i det utrymme som ska konditioneras. Den kan innehålla en värmegenerator baserad på jouleeffekten som är avsedd att användas endast som backup-värmare.
10. processkylaggregat av högtemperaturtyp : produkt som
|
a) |
omfattar minst en kompressor som drivs eller är avsedd att drivas av en elmotor och minst en förångare, |
|
b) |
klarar att kyla ned och konstant bibehålla temperaturen i en vätska för att därmed kyla en anläggning eller ett system, där avsikten inte är att kyla ett utrymme för att därmed uppnå värmekomfort för människor, |
|
c) |
klarar att upprätthålla sin nominella kylkapacitet vid standardförhållanden, vid en utloppstemperatur för värmeväxlaren inomhus på 7 °C, |
|
d) |
eventuellt omfattar kondensorn, kylkretsutrustningen eller annan hjälputrustning. |
11. nominell kylkapacitet (P) : den kylkapacitet som processkylaggregatet av högtemperaturtyp kan uppnå vid fullast, uppmätt vid en lufttemperatur på 35 °C i inloppet för luftkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp och vid en vattentemperatur på 30 °C i inloppet för vattenkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp, uttryckt i kW.
12. luftkylt processkylaggregat av högtemperaturtyp : processkylaggregat av högtemperaturtyp där värmeöverföringsmediet på kondensorsidan är luft.
13. vattenkylt processkylaggregat av högtemperaturtyp : processkylaggregat av högtemperaturtyp där värmeöverföringsmediet på kondensorsidan är vatten eller brinevätska.
14. biobränsle : bränsle framställt av biomassa.
15. biomassa : den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (både vegetabiliskt och animaliskt material), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, och den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.
16. fastbränsle : bränsle som är fast vid normal inomhustemperatur.
17. nominell uppvärmningskapacitet (Prated,h) : en värmepumps, ett varmluftsaggregats eller en fläktkonvektors uppvärmningskapacitet för rumsuppvärmning vid standardförhållanden, uttryckt i kW.
18. nominell kylkapacitet (Prated,c) : ett komfortkylaggregats, en luftkonditioneringsapparats eller en fläktkonvektors kylkapacitet för rumskylning vid standardförhållanden, uttryckt i kW.
19. standardförhållanden : de driftsförhållanden som råder vid provning av komfortkylaggregat, luftkonditioneringsapparater och värmepumpar för att fastställa deras nominella uppvärmningskapacitet, nominella kylkapacitet, ljudeffektnivå och/eller utsläpp av kväveoxider. För produkter med förbränningsmotorer gäller det ekvivalenta motorvarvtalet (Erpmequivalent ).
20. utloppstemperatur för kylt vatten : temperatur för det vatten som lämnar ett komfortkylaggregat, uttryckt i grader Celsius.
För bilagorna II–V anges ytterligare definitioner i bilaga I.
Artikel 3
Ekodesignkrav och tidsfrister
1. Ekodesignkraven för produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning, fläktkonvektorer och processkylaggregat av högtemperaturtyp återfinns i bilaga II.
2. Ekodesignkraven ska gälla enligt följande tidtabell:
|
a) |
Från och med den 1 januari 2018:
|
|
b) |
Från och med den 26 september 2018:
|
|
c) |
Från och med den 1 januari 2021:
|
3. Uppfyllande av ekodesignkraven ska mätas och beräknas i enlighet med kraven i bilaga III.
Artikel 4
Bedömning av överensstämmelse
När det gäller det förfarande för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 8.2 i direktiv 2009/125/EG ska tillverkare kunna välja antingen den interna designkontroll som anges i bilaga IV till direktivet eller det ledningssystem som anges i bilaga V till direktivet.
Tillverkarna ska tillhandahålla teknisk dokumentation som innehåller de uppgifter som anges i punkt 5 c i bilaga II till denna förordning.
Artikel 5
Kontrollförfarande för marknadsövervakning
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska tillämpa kontrollförfarandet i bilaga IV till denna förordning när de genomför de marknadskontroller som avses i artikel 3.2 i direktiv 2009/125/EG för att säkerställa överensstämmelse med kraven i bilaga II till denna förordning.
Artikel 6
Riktmärken
Riktmärkena för att produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp som är tillgängliga på marknaden vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande ska klassificeras som produkter med ”bästa prestanda” återfinns i bilaga V till denna förordning.
Artikel 7
Översyn
Kommissionen ska se över denna förordning mot bakgrund av den tekniska utvecklingen när det gäller produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp. Kommissionen ska lägga fram resultaten av denna översyn för samrådsforumet för ekodesign senast den 1 januari 2022. Översynen ska omfatta en bedömning av följande aspekter:
|
a) |
Lämpligheten att införa ekodesignkrav för direkta utsläpp av växthusgaser orsakade av köldmedier. |
|
b) |
Lämpligheten att införa ekodesignkrav för processkylaggregat av högtemperaturtyp som utnyttjar evaporativ kondensering och för processkylaggregat av högtemperaturtyp som utnyttjar absorptionsteknik. |
|
c) |
Lämpligheten att införa strängare ekodesignkrav för energieffektivitet och utsläpp av kväveoxider avseende produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp. |
|
d) |
Lämpligheten att införa ekodesignkrav för buller från produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp och fläktkonvektorer. |
|
e) |
Lämpligheten att införa utsläppskrav på grundval av nyttiggjord värme- eller kylkapacitet, i stället för tillförd energi. |
|
f) |
Lämpligheten att införa ekodesignkrav för varmluftsaggregat med inbyggd tappvarmvattenberedning. |
|
g) |
Lämpligheten att införa energimärkningskrav för produkter för ventilationsvärme för hushållsbruk. |
|
h) |
Lämpligheten att införa strängare ekodesignkrav för varmluftsaggregat av typ C2 och C4. |
|
i) |
Lämpligheten att införa strängare ekodesignkrav för takmonterade och kanalanslutna luftkonditioneringsapparater och värmepumpar. |
|
j) |
Lämpligheten att använda tredjepartscertifiering. |
|
k) |
Kontrolltoleranser, såsom nämns i det kontrollförfarande som anges i bilaga IV, för samtliga produkter. |
Artikel 8
Undantag
1. Fram till den 1 januari 2018 får medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande av produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp som överensstämmer med de nationella bestämmelser om säsongsmedelverkningsgrad eller säsongsfaktor för energiprestanda som är i kraft vid tidpunkten för antagandet av denna förordning.
2. Fram till den 26 september 2018 får medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande av produkter för ventilationsvärme och produkter för kylning som överensstämmer med de nationella bestämmelser om utsläpp av kväveoxider som är i kraft vid tidpunkten för antagandet av denna förordning.
Artikel 9
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 november 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).
(4) Kommissionens förordning (EU) 2015/1188 av den 28 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för rumsvärmare (EUT L 193, 21.7.2015, s. 76).
(5) Kommissionens förordning (EU) nr 206/2012 av den 6 mars 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för luftkonditioneringsapparater och komfortfläktar (EUT L 72, 10.3.2012, s. 7).
(6) Kommissionens förordning (EU) nr 813/2013 av den 2 augusti 2013 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG med avseende på krav på ekodesign för pannor och värmepumpar för rumsuppvärmning samt pannor eller värmepumpar med inbyggd tappvarmvattenberedning (EUT L 239, 6.9.2013, s. 136).
(7) Kommissionens förordning (EU) 2015/1095 av den 5 maj 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller krav på ekodesign för kylskåp och frysar för professionellt bruk, snabbnedkylningsskåp, kondensoraggregat och processkylaggregat (EUT L 177, 8.7.2015, s. 19).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).
BILAGA I
Definitioner som gäller för bilagorna II–V
I denna förordning gäller, utöver definitionerna i direktiv 2009/125/EG, följande definitioner:
Gemensamma definitioner
1. omvandlingsfaktor (CC) : en faktor som återspeglar den uppskattade genomsnittliga produktionseffektiviteten i EU på 40 % enligt bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (1); omvandlingsfaktorns värde ska vara CC = 2,5.
2. kalorimetriskt värmevärde : den sammanlagda värmemängd som frigörs från en mängdenhet bränsle vid fullständig förbränning med syre om förbränningsprodukterna återgår till omgivningstemperatur. Denna mängd inkluderar kondensationsvärmen för den vattenånga som eventuellt ingår i bränslet och den vattenånga som bildas vid förbränning av det väte som eventuellt ingår i bränslet.
3. global uppvärmningspotential (GWP) : klimatuppvärmningspotentialen för en växthusgas i förhållande till den för koldioxid (CO2), beräknad som uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilogram av en växthusgas i förhållande till motsvarande värde för koldioxid. De GWP-värden som beaktas är de som anges i bilagorna I, II och IV till förordning (EU) nr 517/2014. GWP-värden för blandningar av köldmedier ska baseras på den metod som visas i bilaga IV till förordning (EU) nr 517/2014.
4. luftflöde : luftflödet i m3/h uppmätt vid luftutsläppet för inomhus- och/eller utomhusenheter (om tillämpligt) av komfortkylaggregat, luftkonditioneringsapparater, värmepumpar och fläktkonvektorer vid standardförhållanden för kylning (eller uppvärmning om produkten inte har någon kylfunktion).
5. ljudeffektnivå (LWA) : den A-viktade ljudeffektnivån uppmätt inomhus och/eller utomhus vid standardförhållanden och uttryckt i dB.
6. tillsatsvärmare : en värmegenerator i en produkt för ventilationsvärme som producerar tilläggsvärme när värmelasten överstiger uppvärmningskapaciteten hos den huvudsakliga värmegeneratorn.
7. huvudsaklig värmegenerator : den värmegenerator i en produkt för ventilationsvärme som ger det största bidraget till den totala värme som produceras under en uppvärmningssäsong.
8. säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning (ηs,h) : förhållandet mellan det årliga referensuppvärmningsbehov för uppvärmningssäsongen som tillgodoses genom en produkt för ventilationsvärme, och den årliga energiförbrukningen för uppvärmning, i förekommande fall korrigerat för temperaturreglering och elförbrukningen hos en eller flera grundvattenpumpar, uttryckt i procent.
9. säsongsmedelverkningsgrad för rumskylning (ηs,c) : förhållandet mellan det årliga referenskylbehov för kylningssäsongen som tillgodoses genom en produkt för kylning, och den årliga energiförbrukningen för kylning, i förekommande fall korrigerat för temperaturreglering och elförbrukningen hos en eller flera grundvattenpumpar, uttryckt i procent.
10. temperaturregulator : utrustning som gör det möjligt för användaren att ställa in önskad inomhustemperatur och göra tidsinställningar, och som vidarebefordrar relevanta uppgifter, t.ex. faktisk inomhus- och/eller utomhustemperatur, till t.ex. en styrenhet i produkten för ventilationsvärme eller kylning, t.ex. en centralprocessor, och därigenom bidrar till att reglera inomhustemperaturen.
11. bin (binj) : en kombination av en utomhustemperatur (Tj ) och bin-timmar (hj ), enligt tabellerna 26, 27 och 28 i bilaga III.
12. bin-timmar (hj) : timmar per säsong, uttryckt i timmar per år, under vilka en utomhustemperatur föreligger för varje bin, enligt tabell 26, 27 och 28 i bilaga III.
13. inomhustemperatur (Tin) : torr lufttemperatur inomhus, uttryckt i grader Celsius. Den relativa fuktigheten kan anges genom motsvarande våta temperatur.
14. utomhustemperatur (Tj) : torr lufttemperatur utomhus, uttryckt i grader Celsius. Den relativa fuktigheten kan anges genom motsvarande våta temperatur.
15. kapacitetskontroll : förmågan hos en värmepump, en luftkonditioneringsapparat, ett komfortkylaggregat eller ett processkylaggregat av högtemperaturtyp att ändra sin uppvärmnings- eller kylkapacitet genom att ändra det volymetriska flödet av det eller de köldmedier som används. Kapacitetskontrollen ska betecknas som ”fast” om det volymetriska flödet inte kan ändras, som ”stegvis” om det volymetriska flödet kan ändras eller varieras i högst två steg, och som ”variabel” om det volymetriska flödet kan ändras eller varieras i tre eller flera steg.
16. degraderingskoefficient ((Cdh ) för värmeläge och (Cdc ) för kylläge): ett mått på effektivitetsförlusten på grund av produktens tomgångskörning. Degraderingskoefficienten ska, om den inte bestäms genom mätning, sättas till standardvärdet 0,25 för luftkonditioneringsapparater och värmepumpar och 0,9 för komfortkylaggregat och processkylaggregat av högtemperaturtyp.
17. kväveoxidutsläpp : de sammanlagda utsläppen av kvävemonoxid och kvävedioxid från produkter för ventilationsvärme eller kylning som använder gasformiga eller flytande bränslen, omräknat till kvävedioxid, fastställt vid tillhandahållandet av den nominella uppvärmningskapaciteten och uttryckt som kalorimetriskt värmevärde [mg/kWh].
Definitioner för varmluftsaggregat
18. varmluftsaggregat : en produkt för ventilationsvärme som överför värme från en värmegenerator direkt till luft och som upptar eller distribuerar denna värme genom ett luftburet värmesystem.
19. varmluftsaggregat som drivs med gasformiga eller flytande bränslen : ett varmluftsaggregat vars värmegenerator utnyttjar förbränning av gasformiga eller flytande bränslen.
20. varmluftsaggregat som drivs med el : ett varmluftsaggregat vars värmegenerator utnyttjar jouleeffekten genom motståndsuppvärmning.
21. varmluftsaggregat av typ B1 : ett varmluftsaggregat som drivs med gasformiga eller flytande bränslen och som är särskilt utformat för att anslutas till en rökgång med naturligt drag som leder ut förbränningsresterna utanför det utrymme där varmluftsaggregatet av typ B1 befinner sig, och för att ta in förbränningsluft direkt från utrymmet. Ett varmluftsaggregat av typ B1 marknadsförs endast som ett varmluftsaggregat av typ B1.
22. varmluftsaggregat av typ C2 : ett varmluftsaggregat som drivs med gasformiga eller flytande bränslen och som är särskilt utformat för att ta in förbränningsluft från ett gemensamt kanalsystem, till vilket flera anordningar är anslutna, och för att avge rökgaser till kanalsystemet. Ett varmluftsaggregat av typ C2 marknadsförs endast som ett varmluftsaggregat av typ C2.
23. varmluftsaggregat av typ C4 : ett varmluftsaggregat som drivs med gasformiga eller flytande bränslen och som är särskilt utformat för att ta in förbränningsluft från ett gemensamt kanalsystem, till vilket flera anordningar är anslutna, och för att avge rökgaser till ett annat rör i rökgångssystemet. Ett varmluftsaggregat av typ C4 marknadsförs endast som ett varmluftsaggregat av typ C4 .
24. minimikapacitet : den minsta uppvärmningskapaciteten hos ett varmluftsaggregat (Pmin ), uttryckt i kW.
25. nyttoverkningsgrad vid nominell uppvärmningskapacitet (ηnom) : förhållandet mellan den nominella uppvärmningskapaciteten och den totala effekttillförsel som krävs för att uppnå denna uppvärmningskapacitet, uttryckt i procent, där den totala effekttillförseln är baserad på bränslets kalorimetriska värmevärde om gasformiga eller flytande bränslen används.
26. nyttoverkningsgrad vid minimikapacitet (ηpl) : förhållandet mellan minimikapaciteten och den totala effekttillförsel som krävs för att uppnå denna uppvärmningskapacitet, uttryckt i procent, där den totala effekttillförseln är baserad på bränslets kalorimetriska värmevärde.
27. säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning i aktivt läge (ηs,on) : den termiska säsongsmedelverkningsgraden multiplicerad med emissionseffektiviteten, uttryckt i procent.
28. termisk säsongsmedelverkningsgrad (ηs,th) : det viktade genomsnittet av nyttoverkningsgraden vid nominell uppvärmningskapacitet och nyttoverkningsgraden vid minimikapacitet, med beaktande av skalförluster.
29. emissionseffektivitet (ηs,flow) : en korrigering som tillämpas vid beräkningen av säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning i aktivt läge och som tar hänsyn till den uppvärmda luftens ekvivalenta luftflöde och uppvärmningskapaciteten.
30. skalförlustfaktor (Fenv) : minskning av säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning på grund av värmeförluster från värmegeneratorn till områden utanför det utrymme som ska värmas upp, uttryckt i procent.
31. tillsatselförbrukning : minskning av säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning på grund av elförbrukning vid nominell uppvärmningskapacitet (elmax ), vid minimikapacitet (elmin ) och i standbyläge (elsb ), uttryckt i procent.
32. tändlågans förluster : minskning av säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning till följd av tändbrännarens effektförbrukning, uttryckt i procent.
33. den permanenta tändlågans effektförbrukning (Pign) : effektförbrukningen hos en brännare som är avsedd att tända huvudbrännaren och som bara kan släckas genom en åtgärd av användaren, uttryckt i W och baserad på bränslets kalorimetriska värmevärde.
34. rökgasförluster : minskning av säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning under perioder då den huvudsakliga värmegeneratorn inte används, uttryckt i procent.
Definitioner av värmepumpar, luftkonditioneringsapparater och komfortkylaggregat
35. värmepump : en produkt för ventilationsvärme
|
a) |
vars utomhusvärmeväxlare (förångare) utvinner värme från värmekällor i form av omgivningsluft, ventilationsavluft, vatten eller mark, |
|
b) |
vars värmegenerator använder en ångkompressionscykel eller en sorptionscykel, |
|
c) |
vars inomhusvärmeväxlare (kondensor) avger denna värme till ett luftburet värmesystem, |
|
d) |
som kan vara försedd med en tillsatsvärmare, |
|
e) |
som kan fungera omvänt, och då fungerar som en luftkonditioneringsapparat. |
36. värmepump av typen luft-till-luft : en värmepump vars värmegenerator använder en ångkompressionscykel som drivs av en elmotor eller en förbränningsmotor, och som bygger på att utomhusvärmeväxlaren (förångaren) överför värme från omgivningsluften.
37. värmepump av typen vatten/brinevätska-till-luft : en värmepump vars värmegenerator använder en ångkompressionscykel som drivs av en elmotor eller en förbränningsmotor, och som bygger på att utomhusvärmeväxlaren (förångaren) överför värme från vatten eller en brinevätska.
38. takmonterad värmepump : en värmepump av typen luft-till-luft som drivs av en elektrisk kompressor och vars förångare, kompressor och kondensor är integrerade i ett enda paket.
39. sorptionsvärmepump : en värmepump vars värmegenerator använder en sorptionscykel som bygger på yttre förbränning av bränslen och/eller tillförsel av värme.
40. värmepump av multisplit-typ : en värmepump som omfattar flera inomhusenheter, en eller flera kylkretsar, en eller flera kompressorer och en eller flera utomhusenheter, där inomhusenheterna eventuellt kan kontrolleras individuellt.
41. luftkonditioneringsapparat : en produkt för kylning som tillhandahåller rumskylning och
|
a) |
vars inomhusvärmeväxlare (förångare) utvinner värme från ett luftburet kylsystem (värmekälla), |
|
b) |
vars kylgenerator använder en ångkompressionscykel eller en sorptionscykel, |
|
c) |
vars utomhusvärmeväxlare (kondensor) avger denna värme till värmesänkor i form av omgivningsluft, vatten eller mark och kan inkludera värmeöverföring som bygger på avdunstning av externt tillsatt vatten, |
|
d) |
som kan fungera omvänt, och då fungerar som en värmepump. |
42. luftkonditioneringsapparat av typen luft-till-luft : en luftkonditioneringsapparat vars kylgenerator använder en ångkompressionscykel som drivs av en elmotor eller en förbränningsmotor, och som bygger på att utomhusvärmeväxlaren (kondensorn) överför värme till luft.
43. luftkonditioneringsapparat av typen vatten/brinevätska-till-luft : en luftkonditioneringsapparat vars kylgenerator använder en ångkompressionscykel som drivs av en elmotor eller en förbränningsmotor, och som bygger på att utomhusvärmeväxlaren (kondensorn) överför värme till vatten eller en brinevätska.
44. takmonterad luftkonditioneringsapparat : en luftkonditioneringsapparat av typen luft-till-luft som drivs av en elektrisk kompressor och vars förångare, kompressor och kondensor är integrerade i ett enda paket.
45. luftkonditioneringsapparat av multisplit-typ : en luftkonditioneringsapparat som omfattar flera inomhusenheter, en eller flera kylkretsar, en eller flera kompressorer och en eller flera utomhusenheter, där inomhusenheterna eventuellt kan kontrolleras individuellt.
46. luftkonditioneringsapparat av sorptionstyp : en luftkonditioneringsapparat vars kylgenerator använder en sorptionscykel som bygger på yttre förbränning av bränslen och/eller tillförsel av värme.
47. komfortkylaggregat av typen luft-till-vatten : ett komfortkylaggregat vars kylgenerator använder en ångkompressionscykel som drivs av en elmotor eller en förbränningsmotor, och som bygger på att utomhusvärmeväxlaren (kondensorn) överför värme till luft, inklusive genom att externt tillsatt vatten tillåts avdunsta till luften, under förutsättning att aggregatet fungerar även utan tillsatt vatten, dvs. enbart med luft.
48. komfortkylaggregat av typen vatten/brinevätska-till-vatten : ett komfortkylaggregat vars kylgenerator använder en ångkompressionscykel som drivs av en elmotor eller en förbränningsmotor, och som bygger på att utomhusvärmeväxlaren (kondensorn) överför värme till vatten eller en brinevätska, vilket utesluter avdunstning av externt tillsatt vatten.
49. komfortkylaggregat av sorptionstyp : ett komfortkylaggregat vars kylgenerator använder en sorptionscykel som bygger på yttre förbränning av bränslen och/eller tillförsel av värme.
Definitioner avseende beräkningsmetoden för komfortkylaggregat, luftkonditioneringsapparater och värmepumpar
50. dimensionerande referensförhållanden : kombinationen av dimensionerande referenstemperatur, maximal bivalenttemperatur och maximal gränstemperatur för drift, enligt vad som anges i tabell 24 i bilaga III.
51. dimensionerande referenstemperatur : utomhustemperaturen för kylning (Tdesign,c ) eller uppvärmning (Tdesign,h ) enligt vad som anges i tabell 24 i bilaga III, vid vilken faktorn för dellast är lika med 1 och som varierar beroende på kylnings- eller uppvärmningssäsongen, uttryckt i grader Celsius.
52. bivalenttemperatur (Tbiv) : den utomhustemperatur (Tj ) vid vilken, enligt tillverkarens deklaration, den deklarerade uppvärmningskapaciteten är lika med dellasten för uppvärmning, och under vilken den deklarerade uppvärmningskapaciteten måste kompletteras med kapaciteten hos elektriska reservvärmare för att dellasten för uppvärmning ska uppnås, uttryckt i grader Celsius.
53. gränstemperatur för drift (Tol) : den av tillverkaren deklarerade utomhustemperatur under vilken värmepumpen i samband med uppvärmning inte kan tillhandahålla någon uppvärmningskapacitet och den deklarerade uppvärmningskapaciteten är lika med noll, uttryckt i grader Celsius.
54. faktor för dellast (pl(Tj)) : kvoten mellan utomhustemperaturen minus 16 °C och den dimensionerande referenstemperaturen minus 16 °C, för rumskylning eller rumsuppvärmning.
55. säsong : en uppsättning omgivningsförhållanden som betecknas antingen uppvärmningssäsong eller kylningssäsong, och som per bin beskriver kombinationen av utomhustemperaturer och bin-timmar under den säsongen.
56. dellast för uppvärmning (Ph(Tj)) : värmelasten vid en specifik utomhustemperatur, beräknad som dimensionerande värmelast multiplicerat med faktorn för dellast och uttryckt i kW.
57. dellast för kylning (Pc(Tj)) : kyllasten vid en specifik utomhustemperatur, beräknad som den dimensionerande kyllasten multiplicerad med faktorn för dellast och uttryckt i kW.
58. säsongsköldfaktor (SEER) : en luftkonditioneringsapparats eller ett komfortkylaggregats totala köldfaktor över kylningssäsongen, beräknad som kvoten mellan årligt referenskylbehov och årlig energiförbrukning för kylning.
59. säsongsvärmefaktor (SCOP) : den totala värmefaktorn för en eldriven värmepump, representativ för uppvärmningssäsongen och beräknad som kvoten mellan det årliga referensuppvärmningsbehovet och den årliga energiförbrukningen för uppvärmning.
60. årligt referenskylbehov (QC) : det referenskylbehov som ska användas som bas för beräkning av säsongsköldfaktorn och som beräknas som produkten av dimensionerande kyllast (Pdesign,c ) och antalet ekvivalenta kyltimmar i aktivt läge (HCE ), uttryckt i kWh.
61. årligt referensuppvärmningsbehov (QH) : det referensuppvärmningsbehov för en definierad uppvärmningssäsong som ska användas som bas för beräkning av säsongsvärmefaktorn och som beräknas som produkten av dimensionerande värmelast (Pdesign,h ) och antalet ekvivalenta uppvärmningstimmar i aktivt läge (HHE ), uttryckt i kWh.
62. årlig energiförbrukning för kylning (QCE) : den energiförbrukning som krävs för det årliga referenskylbehovet och som beräknas som kvoten mellan det årliga referenskylbehovet och säsongsköldfaktorn i aktivt läge (SEERo n) och enhetens elförbrukning vid termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge under kylningssäsongen, uttryckt i kWh.
63. årlig energiförbrukning för uppvärmning (QHE) : den energiförbrukning som krävs för det årliga referensuppvärmningsbehovet för en definierad uppvärmningssäsong och som beräknas som kvoten mellan det årliga referensuppvärmningsbehovet och säsongsvärmefaktorn i aktivt läge (SCOPon ) och enhetens elförbrukning vid termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge under uppvärmningssäsongen, uttryckt i kWh.
64. ekvivalenta kyltimmar i aktivt läge (HCE) : det uppskattade antalet timmar per år under vilka en enhet måste klara den dimensionerande kyllasten (Pdesign,c ) för att tillgodose det årliga referenskylbehovet, uttryckt i timmar.
65. ekvivalenta uppvärmningstimmar i aktivt läge (HHE) : det uppskattade antalet timmar per år under vilka en värmepump för ventilationsvärme ska klara den dimensionerande värmelasten för att tillgodose det årliga referensuppvärmningsbehovet, uttryckt i timmar.
66. säsongsköldfaktor i aktivt läge (SEERon) : enhetens genomsnittliga köldfaktor i kylfunktionens aktiva läge, beräknad utifrån dellast och bin-villkorsspecifika köldfaktorer (EERbin(Tj )) och viktad med antalet bin-timmar då bin-villkoret föreligger.
67. säsongsvärmefaktor i aktivt läge (SCOPon) : värmepumpens genomsnittliga värmefaktor i aktivt läge för uppvärmningssäsongen, beräknad utifrån dellast, kapaciteten hos den elektriska reservvärmaren (där sådan behövs) och bin-villkorsspecifika värmefaktorer (COPbin (Tj )) och viktad med antalet bin-timmar då bin-villkoret föreligger.
68. bin-villkorsspecifik värmefaktor (COPbin(Tj)) : värmepumpens värmefaktor för varje bin-villkor j vid utomhustemperaturen (Tj ) under en säsong, härledd från dellast, deklarerad kapacitet och deklarerad värmefaktor (COPd (Tj )), och beräknad för övriga bin-villkor genom interpolation eller extrapolation, och vid behov korrigerad med tillämplig degraderingskoefficient.
69. bin-villkorsspecifik köldfaktor (EERbin(Tj)) : den köldfaktor som är specifik för varje bin-villkor j vid utomhustemperaturen (Tj ) under en säsong, härledd från dellast, deklarerad kapacitet och deklarerad köldfaktor (EERd (Tj )), och beräknad för övriga bin-villkor genom interpolation eller extrapolation, och vid behov korrigerad med tillämplig degraderingskoefficient.
70. deklarerad uppvärmningskapacitet (Pdh(Tj)) : uppvärmningskapaciteten hos en värmepumps ångkompressionscykel, vid utomhustemperaturen (Tj ) och inomhustemperaturen (Tin ), enligt deklaration från tillverkaren, uttryckt i kW.
71. deklarerad kylkapacitet (Pdc(Tj)) : kylkapaciteten hos en luftkonditioneringsapparats eller ett komfortkylaggregats ångkompressionscykel, vid utomhustemperaturen Tj och inomhustemperaturen (Tin ), enligt deklaration från tillverkaren, uttryckt i kW.
72. dimensionerande värmelast (Pdesign,h) : värmelasten för en värmepump vid den dimensionerande referenstemperaturen, där den dimensionerade värmelasten (Pdesign,h ) är lika med dellasten för uppvärmning vid en utomhustemperatur (Tj ), som är lika med den dimensionerande referenstemperaturen för uppvärmning (Tdesign,h ), uttryckt i kW.
73. dimensionerande kyllast (Pdesign,c) : kyllasten för ett komfortkylaggregat eller en luftkonditioneringsapparat vid de dimensionerande referensförhållandena, där den dimensionerande kyllasten (Pdesign,c ) är lika med den deklarerade kylkapaciteten vid en utomhustemperatur (Tj ), som är lika med den dimensionerande referenstemperaturen för kylning (Tdesign, c), uttryckt i kW.
74. deklarerad värmefaktor (COPd(Tj)) : värmefaktorn vid ett begränsat antal angivna bin-villkor (j) vid utomhustemperaturen (Tj ).
75. deklarerad köldfaktor (EERd(Tj) : köldfaktorn vid ett begränsat antal angivna bin-villkor (j) vid utomhustemperaturen (Tj ).
76. kapacitet hos elektrisk reservvärmare (elbu(Tj)) : uppvärmningskapaciteten hos en faktisk eller tänkt tillsatsvärmare med ett COP-värde på 1 som kompletterar den deklarerade uppvärmningskapaciteten (Pdh(Tj )) så att dellasten för uppvärmning (Ph(Tj )) klaras i fall där Pdh(Tj ) är mindre än Ph(Tj ), för utomhustemperaturen (Tj ), uttryckt i kW.
77. kapacitetsgrad : dellasten för uppvärmning (Ph (Tj )) dividerat med den deklarerade uppvärmningskapaciteten (Pdh (Tj )), eller dellasten för kylning (Pc (Tj )) dividerat med den deklarerade kylkapaciteten (Pdc (Tj )).
Driftslägen för beräkning av säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning eller rumskylning för produkter för ventilationsvärme och produkter för kylning
78. aktivt läge : det läge som motsvarar timmarna med kyl- eller värmelast från byggnaden och där enhetens kyl- eller värmefunktion är aktiverad. Detta läge kan inbegripa tomgångskörning (på/av) hos enheten för att nå eller upprätthålla önskad inomhustemperatur.
79. standbyläge : ett tillstånd där varmluftsaggregatet, komfortkylaggregatet, luftkonditioneringsapparaten eller värmepumpen är ansluten till nätet och är beroende av el från nätet för att fungera som avsett, och därvid endast tillhandahåller följande funktioner som kan kvarstå under obestämd tid: reaktiveringsfunktion eller reaktiveringsfunktion och endast en indikation på aktiverad reaktiveringsfunktion och/eller visning av information eller status.
80. reaktiveringsfunktion : en funktion som möjliggör aktivering av andra lägen, inklusive aktivt läge, med fjärromkoppling (inklusive fjärrstyrning via nät), med intern sensor eller med timer, i syfte att koppla på ytterligare funktioner, inklusive huvudfunktionen.
81. informations- eller statusvisning : en kontinuerlig funktion som ger information om eller anger status för utrustningen på en skärm, inklusive klockslag.
82. frånläge : ett tillstånd där komfortkylaggregatet, luftkonditioneringsapparaten eller värmepumpen är ansluten till nätet utan att utföra någon funktion. Som frånläge räknas också tillstånd där det endast finns en indikation på frånläge samt tillstånd där det endast finns funktioner avsedda att säkerställa den elektromagnetiska kompatibiliteten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG (2).
83. termostatfrånläge : ett tillstånd som motsvarar timmarna utan kyl- eller värmelast, där kyl- eller värmefunktionen är påslagen men enheten inte är i drift. Tomgångskörning i aktivt läge betraktas inte som termostatfrånläge.
84. vevhusvärmarläge : ett tillstånd där enheten har aktiverat en värmare för att undvika inblandning av köldmedium i kompressoroljan och begränsa köldmediets koncentration i oljan vid kompressorstart.
85. effektförbrukning i frånläge (POFF) : en enhets effektförbrukning när den är i frånläge, uttryckt i kW.
86. effektförbrukning i termostatfrånläge (PTO) : enhetens effektförbrukning när den är i termostatfrånläge, uttryckt i kW.
87. effektförbrukning i standbyläge (PSB) : enhetens effektförbrukning när den är i standbyläge, uttryckt i kW.
88. effektförbrukning i vevhusvärmarläge (PCK) : enhetens effektförbrukning när den är i vevhusvärmarläge, uttryckt i kW.
89. drifttimmar i frånläge (HOFF) : antalet timmar per år som en enhet anses vara i frånläge; detta värde varierar beroende på den definierade säsongen och funktionen.
90. drifttimmar i termostatfrånläge (HTO) : antalet timmar per år som en enhet anses vara i termostatfrånläge; detta värde varierar beroende på den definierade säsongen och funktionen.
91. drifttimmar i standbyläge (HSB) : antalet timmar per år som en enhet anses vara i standbyläge; detta värde varierar beroende på den definierade säsongen och funktionen.
92. drifttimmar i vevhusvärmarläge (HCK) : antalet timmar per år som en enhet anses vara i vevhusvärmarläge; detta värde varierar beroende på den definierade säsongen och funktionen.
Definitioner avseende beräkningsmetoden för luftkonditioneringsapparater, komfortkylaggregat och värmepumpar som drivs med bränslen
93. säsongsfaktor för primärenergi i kylläge (SPERc) : den totala köldfaktorn för en luftkonditioneringsapparat eller ett komfortkylaggregat som drivs med bränslen, som är representativ för kylningssäsongen.
94. säsongseffektivitet för gasutnyttjande i kylläge (SGUEc) : effektiviteten för gasutnyttjande för en hel kylningssäsong.
95. effektivitet för gasutnyttjande vid dellast : effektiviteten för gasutnyttjande vid kylning (GUEc,bin ) eller uppvärmning (GUEh,bin ) vid utomhustemperaturen Tj .
96. effektivitet för gasutnyttjande vid deklarerad kapacitet : effektiviteten för gasutnyttjande vid kylning (GUEcDC ) eller uppvärmning (GUEhDC ) vid de deklarerade kapacitetsförhållanden som anges i tabell 21 i bilaga III, korrigerad för eventuell tomgångskörning hos enheten, om den effektiva kylkapaciteten (QEc ) överstiger kyllasten (Pc (Tj )) eller om den effektiva uppvärmningskapaciteten (QEh ) överstiger värmelasten (Ph (Tj )).
97. effektiv kylkapacitet (QEc) : den uppmätta kylkapaciteten korrigerad för värme från anordningen (pump(ar) eller fläkt(ar)) som får värmeöverföringsmediet att cirkulera genom inomhusvärmeväxlaren, uttryckt i kW.
98. effektiv värmeåtervinningskapacitet : den uppmätta värmeåtervinningskapaciteten, korrigerad för värmen från anordningen (pump(ar)) i värmeåtervinningskretsen, för kylning (QEhr,c ) eller uppvärmning (QEhr,h ), uttryckt i kW.
99. uppmätt värmetillförsel för kylning (Qgmc) : den uppmätta bränsletillförseln vid dellastförhållanden enligt vad som anges i tabell 21 i bilaga III, uttryckt i kW.
100. säsongsfaktor för tillsatsenergi i kylläge (SAEFc) : tillsatsenergieffektiviteten för kylningssäsongen, inklusive bidraget från följande effektlägen: termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge.
101. årligt referenskylbehov (QC) : det årliga kylbehovet, beräknat som den dimensionerande kyllasten (Pdesign,c ) multiplicerad med antalet ekvivalenta kyltimmar i aktivt läge (HCE ).
102. säsongsfaktor för tillsatsenergi i samtidigt kylläge och aktivt läge (SAEFc,on) : tillsatsenergieffektiviteten för kylningssäsongen, exklusive bidraget från följande effektlägen: termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge.
103. faktor för tillsatsenergi i kylläge vid dellast (AEFc,bin) : tillsatsenergieffektiviteten vid kylning vid utomhustemperaturen Tj .
104. tillförd elektrisk effekt i kylläge (PEc) : den effektiva tillförda elektriska effekten för kylning, i kW.
105. säsongsfaktor för primärenergi i värmeläge (SPERh) : den totala värmefaktorn för en värmepump som drivs med bränslen, som är representativ för uppvärmningssäsongen.
106. säsongseffektivitet för gasutnyttjande i värmeläge (SGUEh) : effektiviteten för gasutnyttjande för uppvärmningssäsongen.
107. effektiv uppvärmningskapacitet (QEh) : den uppmätta uppvärmningskapaciteten korrigerad för värme från anordningen (pump(ar) eller fläkt(ar)) som får värmeöverföringsmediet att cirkulera genom inomhusvärmeväxlaren, uttryckt i kW.
108. uppmätt värmetillförsel för uppvärmning (Qgmh) : den uppmätta bränsletillförseln vid dellastförhållanden enligt vad som anges i tabell 21 i bilaga III, uttryckt i kW.
109. säsongsfaktor för tillsatsenergi i värmeläge (SAEFh) : tillsatsenergieffektiviteten för uppvärmningssäsongen, inklusive bidraget från följande effektlägen: termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge.
110. årligt referensuppvärmningsbehov (QH) : det årliga uppvärmningsbehovet, beräknat som den dimensionerande värmelasten multiplicerad med antalet ekvivalenta uppvärmningstimmar i aktivt läge per år (HHE ).
111. säsongsfaktor för tillsatsenergi i samtidigt värmeläge och aktivt läge (SAEFh,on) : tillsatsenergieffektiviteten för uppvärmningssäsongen, exklusive bidraget från följande effektlägen: termostatfrånläge, standbyläge, frånläge och vevhusvärmarläge.
112. faktor för tillsatsenergi i värmeläge vid dellast (AEFh,bin) : tillsatsenergieffektiviteten vid uppvärmning vid utomhustemperaturen Tj .
113. faktor för tillsatsenergi vid deklarerad kapacitet : faktorn för tillsatsenergi vid kylning (AEFc,dc ) eller uppvärmning (AEFh,dc ) vid de dellastförhållanden som anges i tabell 21 i bilaga III, korrigerad för eventuell tomgångskörning hos enheten, om den effektiva kylkapaciteten (QEc ) överstiger kyllasten (Pc (Tj )) eller om den effektiva uppvärmningskapaciteten (QEh ) överstiger värmelasten (Ph (Tj )).
114. tillförd elektrisk effekt i värmeläge (PEh) : den effektiva tillförda elektriska effekten för uppvärmning, i kW.
115. NOx-utsläpp från värmepumpar, komfortkylaggregat och luftkonditioneringsapparater med förbränningsmotor : summan av kvävemonoxid- och kvävedioxidutsläppen från värmepumpar, komfortkylaggregat och luftkonditioneringsapparater med förbränningsmotor, uppmätt vid standardförhållanden, med användning av ekvivalent motorvarvtal, uttryckt i mg kvävedioxid/kWh tillfört bränsle (kalorimetriskt värmevärde).
116. ekvivalent motorvarvtal (Erpmequivalent) : antalet varv per minut för en förbränningsmotor, beräknat på basis av motorvarvtalen vid 70, 60, 40 och 20 % dellast för uppvärmning (eller kylning om ingen uppvärmningsfunktion ingår) och viktningsfaktorer på 0,15, 0,25, 0,30 respektive 0,30.
Definitioner för processkylaggregat av högtemperaturtyp
117. nominell tillförd effekt (DA) : den tillförda elektriska effekt som krävs för att ett processkylaggregat av högtemperaturtyp (inklusive kompressor, kondensorfläkt(ar) eller kondensorpump(ar), förångarpump(ar) och eventuell hjälputrustning) ska nå nominell kylkapacitet, uttryckt i kW med två decimaler.
118. nominell köldfaktor (EERA) : nominell kylkapacitet, uttryckt i kW, dividerad med nominell tillförd effekt, uttryckt i kW, med två decimaler.
119. säsongsfaktor för energiprestanda (SEPR) : effektivitetskvot för ett processkylaggregat av högtemperaturtyp, uppmätt vid standardförhållanden, representativ för variationer i last och omgivningstemperatur under hela året och beräknad som förhållandet mellan årligt kylbehov och årlig elförbrukning.
120. årligt kylbehov : summan av varje binspecifik kyllast multiplicerad med motsvarande antal bin-timmar.
121. kyllast : nominell kylkapacitet multiplicerad med faktorn för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp, uttryckt i kW med två decimaler.
122. dellast (PC(Tj)) : kyllasten vid en specifik omgivningstemperatur (Tj ), beräknad som fullasten multiplicerad med faktorn för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp vid samma omgivningstemperatur Tj och uttryckt i kW med två decimaler.
123. faktor för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp (PR(Tj)) :
|
a) |
För processkylaggregat av högtemperaturtyp med luftkyld kondensering: omgivningstemperaturen Tj minus 5 °C dividerat med referensomgivningstemperaturen minus 5 °C, multiplicerat med 0,2 och adderat till 0,8. För omgivningstemperaturer som är högre än referensomgivningstemperaturen ska faktorn för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp vara 1. För omgivningstemperaturer som är lägre än 5 °C ska faktorn för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp vara 0,8. |
|
b) |
För processkylaggregat av högtemperaturtyp med vattenkyld kondensering: vattentemperaturen (vid kondensorns inlopp) minus 9 °C, dividerat med referensomgivningstemperaturen vid vattnets inlopp till kondensorn (30 °C) minus 9 °C, multiplicerat med 0,2 och adderat till 0,8. För omgivningstemperaturer (vattnets inlopp till kondensorn) som är högre än referensomgivningstemperaturen ska faktorn för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp vara 1. För omgivningstemperaturer (vattnets inlopp till kondensorn) som är lägre än 9 °C ska faktorn för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp vara 0,8. |
|
c) |
Uttrycks som procent, avrundat till en decimal. |
124. årlig elförbrukning : elförbrukning som beräknas som summan av förhållandena mellan varje binspecifikt kylbehov och motsvarande binspecifik köldfaktor, multiplicerat med motsvarade antal bin-timmar.
125. omgivningstemperatur :
|
a) |
För processkylaggregat av högtemperaturtyp med luftkyld kondensering: torr lufttemperatur, uttryckt i grader Celsius. |
|
b) |
För processkylaggregat av högtemperaturtyp med vattenkyld kondensering: vattnets inloppstemperatur vid kondensorn, uttryckt i grader Celsius. |
126. referensomgivningstemperatur : den omgivningstemperatur, uttryckt i grader Celsius, där faktorn för dellast för ett processkylaggregat av högtemperaturtyp är lika med 1. Den ska vara 35 °C. För luftkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp definieras den som 35 °C lufttemperatur vid kondensorns inlopp. För vattenkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp definieras den som 30 °C vattentemperatur vid kondensorns inlopp tillsammans med 35 °C lufttemperatur utomhus vid kondensorn.
127. köldfaktorn vid dellast (EERPL(Tj)) : köldfaktorn för varje bin under ett år, härledd från den deklarerade köldfaktorn (EERDC ) för angivna bin och beräknad för andra bin genom linjär interpolation.
128. deklarerat kylbehov : kyllasten vid angivna bin-villkor, beräknad som den nominella kylkapaciteten multiplicerad med motsvarande faktor för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp.
129. deklarerad köldfaktor (EERDC) : köldfaktorn för ett processkylaggregat av högtemperaturtyp vid en angiven bedömningspunkt, korrigerad där så krävs med degraderingskoefficienten om den minsta deklarerade kylkapaciteten överstiger kyllasten, eller interpolerad om den närmaste deklarerade kylkapaciteten ligger ovanför och under kyllasten.
130. deklarerad tillförd effekt : den tillförda eleffekt som krävs för att ett processkylaggregat av högtemperaturtyp ska klara den deklarerade kylkapaciteten vid en angiven bedömningspunkt.
131. deklarerad kylkapacitet : den kylkapacitet som ett processkylaggregat av högtemperaturtyp måste tillhandahålla för att klara det deklarerade kylbehovet vid en angiven bedömningspunkt.
Definitioner för fläktkonvektorer
132. total tillförd elektrisk effekt (Pelec) : den totala elektriska effekt som enheten, inklusive fläkt(ar) och hjälpanordningar, tar upp.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG av den 15 december 2004 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet och om upphävande av direktiv 89/336/EEG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 24).
BILAGA II
Ekodesignkrav
|
1. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning hos produkter för ventilationsvärme:
|
|
2. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumskylning hos produkter för kylning:
|
|
3. |
Säsongsfaktor för energiprestanda för processkylaggregat av högtemperaturtyp:
|
|
4. |
Kväveoxidutsläpp
|
|
5. |
Produktinformation:
Tabell 9 Informationskrav för varmluftsaggregat
Tabell 10 Informationskrav för komfortkylaggregat
Tabell 11 Informationskrav för luftkonditioneringsapparater av typen luft-till-luft
Tabell 12 Informationskrav för luftkonditioneringsapparater av typen vatten/brinevätska-till-luft
Tabell 13 Informationskrav för fläktkonvektorer
Tabell 14 Informationskrav för värmepumpar
Tabell 15 Informationskrav för processkylaggregat av högtemperaturtyp
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(*1) Ska deklareras i de relevanta tabellerna i denna bilaga och i den tekniska dokumentationen, avrundat till en decimal.
(*2) Ska deklareras i de relevanta tabellerna i denna bilaga och i den tekniska dokumentationen, avrundat till en decimal.
(*3) Ska deklareras i de relevanta tabellerna i denna bilaga och i den tekniska dokumentationen, avrundat till en decimal.
(*4) Ska deklareras i de relevanta tabellerna i denna bilaga och i den tekniska dokumentationen, avrundat till en decimal.
(*5) Ska deklareras i de relevanta tabellerna i denna bilaga och i den tekniska dokumentationen, avrundat till två decimaler.
(*6) Ska deklareras i de relevanta tabellerna i denna bilaga och i den tekniska dokumentationen, avrundat till två decimaler.
(*7) Krävs ej för elektriska varmluftsaggregat
(*8) Från och med den 26 september 2018
(*9) Om Cdc inte bestäms genom mätning ska degraderingskoefficienten för kylaggregat sättas till standardvärdet 0,9.
(*10) Från och med den 26 september 2018.
(*11) Om Cdc inte bestäms genom mätning ska degraderingskoefficienten för luftkonditioneringsapparater sättas till standardvärdet 0,25.
(*12) Från och med den 26 september 2018.
(**) Om Cdc inte bestäms genom mätning ska degraderingskoefficienten för luftkonditioneringsapparater sättas till standardvärdet 0,25.
(***) Från och med 26 september 2018: Om informationen gäller luftkonditioneringsapparater av multisplit-typ får provresultat och prestandauppgifter baseras på utomhusenhetens prestanda i kombination med en eller flera inomhusenheter som rekommenderas av tillverkaren eller importören.
(**) Om C dh inte bestäms genom mätning ska degraderingskoefficienten för värmepumpar sättas till standardvärdet 0,25.
(***) Från och med den 26 september 2018.
(*13) Om Cdc inte bestäms genom mätning ska degraderingskoefficienten för kylaggregat sättas till standardvärdet 0,9.
(*14) För enheter med stegvis kapacitetskontroll ska två värden separerade med snedstreck (/) deklareras i varje ruta i avsnittet om kylkapacitet och köldfaktor.
BILAGA III
Mätningar och beräkningar
|
1. |
För de syften som har att göra med överensstämmelse och kontroll av överensstämmelse med kraven i denna förordning, ska mätningar och beräkningar utföras med harmoniserade standarder vars referensnummer offentliggjorts för detta ändamål i Europeiska unionens officiella tidning, eller med hjälp av andra tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som beaktar allmänt erkänd bästa praxis för sådana metoder. De ska uppfylla de villkor och tekniska parametrar som anges i punkterna 2–8. |
|
2. |
Allmänna villkor för mätning och beräkning:
|
|
3. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning för varmluftsaggregat:
|
|
4. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumskylning hos komfortkylaggregat och luftkonditioneringsapparater som drivs av elmotorer:
|
|
5. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumskylning hos komfortkylaggregat och luftkonditioneringsapparater som drivs av förbränningsmotorer:
|
|
6. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning för elektriska värmepumpar:
|
|
7. |
Säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning för värmepumpar med förbränningsmotor:
|
|
8. |
Allmänna villkor för mätningar och beräkningar för processkylaggregat av högtemperaturtyp: |
När värdena för nominell och deklarerad kylkapacitet, tillförd effekt, energieffektivitetskvot och säsongsfaktorköldfaktor fastställs ska mätningarna utföras under följande förhållanden:
|
a) |
Referensomgivningstemperaturen vid utomhusvärmeväxlaren ska vara 35 °C för luftkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp och 30 °C vattentemperatur vid inloppet till kondensorn (bedömningspunkt vid 35 °C lufttemperatur utomhus) för vattenkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp. |
|
b) |
Utloppstemperaturen för vätskan vid inomhusvärmeväxlaren ska vara 7 °C torrtemperatur. |
|
c) |
Växlingar i omgivningstemperatur under året som är representativa för genomsnittliga klimatförhållanden i Europeiska unionen, och antalet timmar då dessa temperaturer råder, anges i tabell 28. |
|
d) |
Effekterna av försämrad energieffektivitet till följd av tomgångskörning, beroende på typen av kapacitetsreglering för processkylaggregatet av högtemperaturtyp, ska antingen mätas eller sättas till ett standardvärde. |
Tabell 16
Standardförhållanden för värmepumpar och luftkonditioneringsapparater av typen luft-till-luft
|
|
Utomhusvärmeväxlare |
Inomhusvärmeväxlare |
|||
|
Torr inloppstemperatur °C |
Våt inloppstemperatur °C |
Torr inloppstemperatur °C |
Våt inloppstemperatur °C |
||
|
Värmeläge (för värmepumpar) |
Omgivningsluft/återvunnen luft |
7 |
6 |
20 |
15 max |
|
Avluft/utomhusluft |
20 |
12 |
7 |
6 |
|
|
Kylläge (för luftkonditioneringsapparater) |
Omgivningsluft/återvunnen luft |
35 |
24 (*1) |
27 |
19 |
|
Avluft/återvunnen luft |
27 |
19 |
27 |
19 |
|
|
Avluft/utomhusluft |
27 |
19 |
35 |
24 |
|
Tabell 17
Standardförhållanden för komfortkylaggregat av typen vatten/brinevätska-till-vatten
|
|
Utomhusvärmeväxlare |
Inomhusvärmeväxlare |
|||
|
Inloppstemperatur °C |
Utloppstemperatur °C |
Inloppstemperatur °C |
Utloppstemperatur °C |
||
|
Kylläge |
Vatten-till-vatten (för uppvärmning med lågtemperaturtillämpningar), från kyltorn |
30 |
35 |
12 |
7 |
|
Vatten-till-vatten (för uppvärmning med medeltemperaturtillämpningar), från kyltorn |
30 |
35 |
23 |
18 |
|
Tabell 18
Standardförhållanden för komfortkylaggregat av typen luft-till-vatten
|
|
Utomhusvärmeväxlare |
Inomhusvärmeväxlare |
|||
|
Inloppstemperatur °C |
Utloppstemperatur °C |
Inloppstemperatur °C |
Utloppstemperatur °C |
||
|
Kylläge |
Luft-till-vatten (för lågtemperaturtillämpningar) |
35 |
— |
12 |
7 |
|
Luft-till-vatten (för medeltemperaturtillämpningar) |
35 |
— |
23 |
18 |
|
Tabell 19
Standardförhållanden för värmepumpar och luftkonditioneringsapparater av typen vatten/brinevätska-till-luft
|
|
Utomhusvärmeväxlare |
Inomhusvärmeväxlare |
|||
|
Inloppstemperatur °C |
Utloppstemperatur °C |
Torr inloppstemperatur °C |
Våt inloppstemperatur °C |
||
|
Värmeläge (för värmepumpar) |
Vatten |
10 |
7 |
20 |
15 max |
|
Brinevätska |
0 |
– 3 (*2) |
20 |
15 max |
|
|
Vattenslinga |
20 |
17 (*2) |
20 |
15 max |
|
|
Kylläge (för luftkonditioneringsapparater) |
Kyltorn |
30 |
35 |
27 |
19 |
|
Markansluten (vatten eller brinevätska) |
10 |
15 |
27 |
19 |
|
Tabell 20
Referensomgivningstemperatur för processkylaggregat av högtemperaturtyp
|
Provningspunkt |
Faktor för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp |
Faktor för dellast (%) |
Utomhusvärmeväxlare (°C) |
Inomhusvärmeväxlare |
|
Förångare: vattentemperatur vid inlopp/utlopp (°C) |
||||
|
Fast utlopp |
||||
|
A |
80 % + 20 % × (T A–T D)/(T A–T D) |
100 |
Lufttemperatur vid inlopp 35 |
12/7 |
|
Vattentemperatur vid inlopp/utlopp 30/35 |
Tabell 21
Dellastförhållanden för luftkonditioneringsapparater, komfortkylaggregat och värmepumpar
|
Bedömningspunkt |
Utomhustemperatur |
Faktor för dellast |
Utomhusvärmeväxlare |
Inomhusvärmeväxlare |
|||
|
Luftkonditioneringsapparater av typen luft-till-luft |
|||||||
|
|
Tj (°C) |
|
Utomhusluftens torrtemperaturer (°C) |
Inomhusluftens torrtemperaturer (våttemperaturer) (°C) |
|||
|
A |
35 |
100 % |
35 |
27 (19) |
|||
|
B |
30 |
74 % |
30 |
27 (19) |
|||
|
C |
25 |
47 % |
25 |
27 (19) |
|||
|
D |
20 |
21 % |
20 |
27 (19) |
|||
|
Luftkonditioneringsapparater av typen vatten-till-luft |
|||||||
|
Bedömningspunkt |
Tj (°C) |
Faktor för dellast |
Inlopps-/utloppstemperaturer (°C) för kyltorn eller vattenslinga |
Inlopps-/utloppstemperaturer (°C) för markanslutning (vatten eller brinevätska) |
Inomhusluftens torrtemperaturer (våttemperaturer) (°C) |
||
|
A |
35 |
100 % |
30/35 |
10/15 |
27 (19) |
||
|
B |
30 |
74 % |
26/ (*3) |
10/ (*3) |
27 (19) |
||
|
C |
25 |
47 % |
22/ (*3) |
10/ (*3) |
27 (19) |
||
|
D |
20 |
21 % |
18/ (*3) |
10/ (*3) |
27 (19) |
||
|
Komfortkylaggregat av typen luft-till-vatten |
|||||||
|
Bedömningspunkt |
Tj (°C) |
Faktor för dellast |
Utomhusluftens torrtemperaturer (°C) |
Inlopps-/utloppsvattentemperaturer (°C) för fläktkonvektor |
Inlopps-/utloppsvattentemperaturer (°C) för golvkyla |
||
|
Fast utlopp |
|||||||
|
A |
35 |
100 % |
35 |
12/7 |
12/7 |
23/18 |
|
|
B |
30 |
74 % |
30 |
(*3)/7 |
(*3)/8,5 |
(*3)/18 |
|
|
C |
25 |
47 % |
25 |
(*3)/7 |
(*3)/10 |
(*3)/18 |
|
|
D |
20 |
21 % |
20 |
(*3)/7 |
(*3)/11,5 |
(*3)/18 |
|
|
Komfortkylaggregat av typen vatten-till-vatten |
|||||||
|
Bedömningspunkt |
Tj (°C) |
Faktor för dellast |
Inlopps-/utloppstemperaturer (°C) för kyltorn eller vattenslinga |
Inlopps-/utloppstemperaturer (°C) för markanslutning (vatten eller brinevätska) |
Inlopps-/utloppsvattentemperaturer (°C) för fläktkonvektor |
Inlopps-/utloppsvattentemperaturer (°C) för golvkyla |
|
|
Fast utlopp |
|||||||
|
A |
35 |
100 % |
30/35 |
10/15 |
12/7 |
12/7 |
23/18 |
|
B |
30 |
74 % |
26/ (*3) |
10/ (*3) |
(*3)/7 |
(*3)/8,5 |
(*3)/18 |
|
C |
25 |
47 % |
22/ (*3) |
10/ (*3) |
(*3)/7 |
(*3)/10 |
(*3)/18 |
|
D |
20 |
21 % |
18/ (*3) |
10/ (*3) |
(*3)/7 |
(*3)/11,5 |
(*3)/18 |
|
Värmepumpar av typen luft-till-luft |
|||||||
|
Bedömningspunkt |
Tj (°C) |
Faktor för dellast |
Utomhusluftens torrtemperatur (våttemperatur) (°C) |
Inomhusluftens torrtemperatur (°C) |
|||
|
A |
– 7 |
88 % |
– 7 (– 8) |
20 |
|||
|
B |
+ 2 |
54 % |
+ 2 (+ 1) |
20 |
|||
|
C |
+ 7 |
35 % |
+ 7 (+ 6) |
20 |
|||
|
D |
+ 12 |
15 % |
+ 12 (+ 11) |
20 |
|||
|
E |
Tol |
beror på Tol |
Tj = Tol |
20 |
|||
|
F |
Tbiv |
beror på Tbiv |
Tj = Tbiv |
20 |
|||
|
Värmepumpar av typen vatten/brinevätska-till-luft: |
|||||||
|
Bedömningspunkt |
Tj (°C) |
Faktor för dellast |
Grundvatten |
Brinevätska |
Inomhusluftens torrtemperatur (°C) |
||
|
Inlopps-/utloppstemperaturer (°C) |
Inlopps-/utloppstemperaturer (°C) |
||||||
|
A |
– 7 |
88 % |
10/ (*3) |
0/ (*3) |
20 |
||
|
B |
+ 2 |
54 % |
10/ (*3) |
0/ (*3) |
20 |
||
|
C |
+ 7 |
35 % |
10/ (*3) |
0/ (*3) |
20 |
||
|
D |
+ 12 |
15 % |
10/ (*3) |
0/ (*3) |
20 |
||
|
E |
Tol |
beror på Tol |
10/ (*3) |
0/ (*3) |
20 |
||
|
F |
Tbiv |
beror på Tbiv |
10/ (*3) |
0/ (*3) |
20 |
||
Tabell 22
Dellastförhållanden för beräkning av SEPR för luftkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp
|
Bedömningspunkt |
Faktor för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp |
Faktor för dellast (%) |
Utomhusvärmeväxlare |
Inomhusvärmeväxlare |
|
lufttemperatur vid inlopp (°C) |
Förångare: vattentemperatur vid inlopp/utlopp (°C) |
|||
|
Fast utlopp |
||||
|
A |
80 % + 20 % × (TA –TD )/(TA –TD ) |
100 |
35 |
12/7 |
|
B |
80 % + 20 % × (TB –TD )/(TA –TD ) |
93 |
25 |
(*4)/7 |
|
C |
80 % + 20 % × (TC –TD )/(TA –TD ) |
87 |
15 |
(*4)/7 |
|
D |
80 % + 20 % × (TD –TD )/(TA –TD ) |
80 |
5 |
(*4)/7 |
Tabell 23
Dellastförhållanden för beräkning av SEPR för vattenkylda processkylaggregat av högtemperaturtyp
|
Bedömningspunkt |
Faktor för dellast för processkylaggregat av högtemperaturtyp |
Faktor för dellast (%) |
Vattenkyld kondensor |
Inomhusvärmeväxlare |
|
|
Vattentemperatur vid inlopp/utlopp (°C) |
Uteluftens temperatur (°C) |
Förångare: vattentemperatur vid inlopp/utlopp (°C) |
|||
|
Fast utlopp |
|||||
|
A |
80 % + 20 % × (TA –TD )/(TA –TD ) |
100 |
30/35 |
35 |
12/7 |
|
B |
80 % + 20 % × (TB –TD )/(TA –TD ) |
93 |
23/ (*5) |
25 |
(*5)/7 |
|
C |
80 % + 20 % × (TC –TD )/(TA –TD ) |
87 |
16/ (*5) |
15 |
(*5)/7 |
|
D |
80 % + 20 % × (TD –TD )/(TA –TD ) |
80 |
9/ (*5) |
5 |
(*5)/7 |
Tabell 24
Dimensionerande referensförhållanden för komfortkylaggregat, luftkonditioneringsapparater och värmepumpar
|
Funktion |
Säsong |
Dimensionerande referenstemperatur, torr (våt) |
||
|
Tdesign,c |
||||
|
Kylning |
Medel |
35 (24) °C |
||
|
Dimensionerande referenstemperatur |
Maximal bivalenttemperatur |
Maximal gränstemperatur för drift |
||
|
Tdesign,h |
Tbiv |
Tol |
||
|
Uppvärmning |
Medel |
– 10 (– 11) °C |
+ 2 °C |
– 7 °C |
|
Varmare |
2 (– 1) °C |
7 °C |
2 °C |
|
|
Kallare |
– 22 (– 23) °C |
– 7 °C |
– 15 °C |
|
Tabell 25
Standardförhållanden för fläktkonvektorer
|
Kylprov |
Uppvärmningsprov |
Prov för ljudeffektnivå |
||
|
Lufttemperatur |
27 °C (torrtemperatur) 19 °C (våttemperatur) |
Lufttemperatur |
20 °C (torrtemperatur) |
Vid utomhusförhållanden utan vattenflöde |
|
Vattentemperatur vid inlopp |
7 °C |
Vattentemperatur vid inlopp |
45 °C för enheter med två rör 65 °C för enheter med fyra rör |
|
|
Vattnets temperaturökning |
5 °C |
Vattnets temperaturminskning |
5 °C för enheter med två rör 10 °C för enheter med fyra rör |
|
Tabell 26
Europeiska uppvärmningssäsonger för värmepumpar
|
binj |
Tj [°C] |
Hj [h/år] |
||
|
Varmare |
Medel |
Kallare |
||
|
1 till 8 |
– 30 till – 23 |
0 |
0 |
0 |
|
9 |
– 22 |
0 |
0 |
1 |
|
10 |
– 21 |
0 |
0 |
6 |
|
11 |
– 20 |
0 |
0 |
13 |
|
12 |
– 19 |
0 |
0 |
17 |
|
13 |
– 18 |
0 |
0 |
19 |
|
14 |
– 17 |
0 |
0 |
26 |
|
15 |
– 16 |
0 |
0 |
39 |
|
16 |
– 15 |
0 |
0 |
41 |
|
17 |
– 14 |
0 |
0 |
35 |
|
18 |
– 13 |
0 |
0 |
52 |
|
19 |
– 12 |
0 |
0 |
37 |
|
20 |
– 11 |
0 |
0 |
41 |
|
21 |
– 10 |
0 |
1 |
43 |
|
22 |
– 9 |
0 |
25 |
54 |
|
23 |
– 8 |
0 |
23 |
90 |
|
24 |
– 7 |
0 |
24 |
125 |
|
25 |
– 6 |
0 |
27 |
169 |
|
26 |
– 5 |
0 |
68 |
195 |
|
27 |
– 4 |
0 |
91 |
278 |
|
28 |
– 3 |
0 |
89 |
306 |
|
29 |
– 2 |
0 |
165 |
454 |
|
30 |
– 1 |
0 |
173 |
385 |
|
31 |
0 |
0 |
240 |
490 |
|
32 |
1 |
0 |
280 |
533 |
|
33 |
2 |
3 |
320 |
380 |
|
34 |
3 |
22 |
357 |
228 |
|
35 |
4 |
63 |
356 |
261 |
|
36 |
5 |
63 |
303 |
279 |
|
37 |
6 |
175 |
330 |
229 |
|
38 |
7 |
162 |
326 |
269 |
|
39 |
8 |
259 |
348 |
233 |
|
40 |
9 |
360 |
335 |
230 |
|
41 |
10 |
428 |
315 |
243 |
|
42 |
11 |
430 |
215 |
191 |
|
43 |
12 |
503 |
169 |
146 |
|
44 |
13 |
444 |
151 |
150 |
|
45 |
14 |
384 |
105 |
97 |
|
46 |
15 |
294 |
74 |
61 |
|
Totalt antal timmar: |
3 590 |
4 910 |
6 446 |
|
Tabell 27
Europeisk kylningssäsong för komfortkylaggregat och luftkonditioneringsapparater
|
Bin |
Torr utomhustemperatur |
”Genomsnittlig kylningssäsong” |
EER-beräkning |
|
bin-timmar |
|||
|
j |
Tj |
hj |
|
|
# |
°C |
h/år |
|
|
1 |
17 |
205 |
EER(D) |
|
2 |
18 |
227 |
EER(D) |
|
3 |
19 |
225 |
EER(D) |
|
4 |
20 |
225 |
D – Uppmätt värde |
|
5 |
21 |
216 |
Linjär interpolation |
|
6 |
22 |
215 |
Linjär interpolation |
|
7 |
23 |
218 |
Linjär interpolation |
|
8 |
24 |
197 |
Linjär interpolation |
|
9 |
25 |
178 |
C – Uppmätt värde |
|
10 |
26 |
158 |
Linjär interpolation |
|
11 |
27 |
137 |
Linjär interpolation |
|
12 |
28 |
109 |
Linjär interpolation |
|
13 |
29 |
88 |
Linjär interpolation |
|
14 |
30 |
63 |
B – Uppmätt värde |
|
15 |
31 |
39 |
Linjär interpolation |
|
16 |
32 |
31 |
Linjär interpolation |
|
17 |
33 |
24 |
Linjär interpolation |
|
18 |
34 |
17 |
Linjär interpolation |
|
19 |
35 |
13 |
A – Uppmätt värde |
|
20 |
36 |
9 |
EER(A) |
|
21 |
37 |
4 |
EER(A) |
|
22 |
38 |
3 |
EER(A) |
|
23 |
39 |
1 |
EER(A) |
|
24 |
40 |
0 |
EER(A) |
Tabell 28
Europeisk referenskylningssäsong för processkylaggregat av högtemperaturtyp
|
binj |
Tj [°C] |
Hj [h/år] |
|
1 |
– 19 |
0,08 |
|
2 |
– 18 |
0,41 |
|
3 |
– 17 |
0,65 |
|
4 |
– 16 |
1,05 |
|
5 |
– 15 |
1,74 |
|
6 |
– 14 |
2,98 |
|
7 |
– 13 |
3,79 |
|
8 |
– 12 |
5,69 |
|
9 |
– 11 |
8,94 |
|
10 |
– 10 |
11,81 |
|
11 |
– 9 |
17,29 |
|
12 |
– 8 |
20,02 |
|
13 |
– 7 |
28,73 |
|
14 |
– 6 |
39,71 |
|
15 |
– 5 |
56,61 |
|
16 |
– 4 |
76,36 |
|
17 |
– 3 |
106,07 |
|
18 |
– 2 |
153,22 |
|
19 |
– 1 |
203,41 |
|
20 |
0 |
247,98 |
|
21 |
1 |
282,01 |
|
22 |
2 |
275,91 |
|
23 |
3 |
300,61 |
|
24 |
4 |
310,77 |
|
25 |
5 |
336,48 |
|
26 |
6 |
350,48 |
|
27 |
7 |
363,49 |
|
28 |
8 |
368,91 |
|
29 |
9 |
371,63 |
|
30 |
10 |
377,32 |
|
31 |
11 |
376,53 |
|
32 |
12 |
386,42 |
|
33 |
13 |
389,84 |
|
34 |
14 |
384,45 |
|
35 |
15 |
370,45 |
|
36 |
16 |
344,96 |
|
37 |
17 |
328,02 |
|
38 |
18 |
305,36 |
|
39 |
19 |
261,87 |
|
40 |
20 |
223,90 |
|
41 |
21 |
196,31 |
|
42 |
22 |
163,04 |
|
43 |
23 |
141,78 |
|
44 |
24 |
121,93 |
|
45 |
25 |
104,46 |
|
46 |
26 |
85,77 |
|
47 |
27 |
71,54 |
|
48 |
28 |
56,57 |
|
49 |
29 |
43,35 |
|
50 |
30 |
31,02 |
|
51 |
31 |
20,21 |
|
52 |
32 |
11,85 |
|
53 |
33 |
8,17 |
|
54 |
34 |
3,83 |
|
55 |
35 |
2,09 |
|
56 |
36 |
1,21 |
|
57 |
37 |
0,52 |
|
58 |
38 |
0,40 |
Tabell 29
Drifttimmar per funktionsläge för komfortkylaggregat, luftkonditioneringsapparater och värmepumpar
|
Säsong |
Drifttimmar |
|||||
|
Påläge |
Termostatfrånläge |
Standbyläge |
Frånläge |
Vevhusvärmarläge |
||
|
H CE(kylning); H HE(uppvärmning) |
HTO |
HSB |
HOFF |
HCK |
||
|
Kylning (för att beräkna SEER) |
Medel |
600 |
659 |
1 377 |
0 |
2 036 |
|
Kallare |
300 |
436 |
828 |
0 |
1 264 |
|
|
Varmare |
900 |
767 |
1 647 |
0 |
2 414 |
|
|
Enbart uppvärmning (för beräkning av SCOP) |
Medel |
1 400 |
179 |
0 |
3 672 |
3 851 |
|
Kallare |
2 100 |
131 |
0 |
2 189 |
2 320 |
|
|
Varmare |
1 400 |
755 |
0 |
4 345 |
5 100 |
|
|
Uppvärmning, om reversibel (för beräkning av SCOP) |
Medel |
1 400 |
179 |
0 |
0 |
179 |
|
Kallare |
2 100 |
131 |
0 |
0 |
131 |
|
|
Varmare |
1 400 |
755 |
0 |
0 |
755 |
|
(*1) Villkoret avseende våttemperatur gäller inte vid provning av enheter som inte bygger på avdunstning av kondensat.
(*2) För enheter som är utformade för värme- och kylläge ska det flöde som erhålls under provningen vid standardförhållanden i kylläge användas.
(*3) Utloppstemperaturerna beror på vattenflödet såsom det fastställs vid standardförhållanden (100 % faktor för dellast vid kylning, 88 % vid uppvärmning).
(*4) Vattenflödet ska vara det som fastställts vid en ”A-provning” för enheter med ett fast vattenflöde eller ett varierande flöde.
(*5) Vattenflödet ska vara det som fastställts vid en ”A-provning” för enheter med ett fast vattenflöde eller ett varierande flöde.
BILAGA IV
Kontrollförfaranden
När medlemsstaternas myndigheter genomför marknadsövervakningskontroller enligt artikel 3.2 i direktiv 2009/125/EG ska de använda följande kontrollförfarande i fråga om kraven i bilaga II:
|
1. |
Medlemsstatens myndigheter ska endast prova en enhet per modell. |
|
2. |
En modell av produkt för ventilationsvärme, produkt för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp eller fläktkonvektor ska anses uppfylla gällande krav enligt bilaga II till denna förordning
|
|
3. |
En modell av produkt för ventilationsvärme, produkt för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp eller fläktkonvektor som har en nominell värme- eller kylkapacitet ≥ 70 kW eller som produceras i mindre än fem exemplar per år: om det resultat som avses i punkt 2 inte uppnås ska modellen, och alla andra modeller där informationen i den tekniska dokumentationen erhållits på samma grunder, inte anses uppfylla kraven i denna förordning. |
|
4. |
En modell av produkt för ventilationsvärme, produkt för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp eller fläktkonvektor som har en nominell värme- eller kylkapacitet < 70 kW eller som produceras i minst fem exemplar per år: om det resultat som avses i punkt 2 a inte uppnås ska modellen, och alla andra modeller där informationen i den tekniska dokumentationen erhållits på samma grunder, inte anses uppfylla kraven i denna förordning. |
|
5. |
En modell av produkt för ventilationsvärme, produkt för kylning, processkylaggregat av högtemperaturtyp eller fläktkonvektor som har en nominell värme- eller kylkapacitet < 70 kW och som produceras i minst fem exemplar per år: om det resultat som avses i punkt 2 b inte uppnås ska medlemsstatens myndigheter slumpmässigt välja ut tre ytterligare enheter av samma modell för provning. En modell av produkt för ventilationsvärme, produkt för kylning eller processkylaggregat av högtemperaturtyp ska anses uppfylla gällande krav enligt bilaga II till denna förordning
|
|
6. |
Om det resultat som avses i punkt 5 inte uppnås ska modellen, och alla andra modeller där informationen i den tekniska dokumentationen erhållits på samma grunder, inte anses uppfylla kraven i denna förordning. |
|
7. |
Medlemsstaternas myndigheter ska använda de mät- och beräkningsmetoder som anges i bilaga III. |
|
8. |
Med tanke på vikt- och storleksbegränsningar vid transport av produkter för ventilationsvärme, produkter för kylning och processkylaggregat av högtemperaturtyp får medlemsstaternas myndigheter besluta att genomföra kontrollförfarandet i tillverkarens lokaler innan produkterna eller aggregaten tas i bruk på den plats som utgör slutdestination. |
|
9. |
Medlemsstaternas myndigheter ska tillhandahålla provresultaten och annan relevant information till övriga medlemsstaters myndigheter och kommissionen inom en månad från det att beslutet om att modellen inte uppfyller kraven har fattats. |
|
10. |
De kontrolltoleranser som definieras i denna bilaga gäller endast den kontroll som medlemsstaternas myndigheter gör av de uppmätta parametrarna, och får inte användas av tillverkaren som en tillåten tolerans vid fastställandet av värdena i den tekniska dokumentationen, eller för tolkning av dessa värden i syfte att uppfylla kraven eller att på något sätt presentera bättre prestanda. |
BILAGA V
Riktmärken
Vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande identifierades bästa tillgängliga teknik på marknaden för produkter för ventilationsvärme och kylning i fråga om säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning, säsongsmedelverkningsgrad för rumskylning, säsongsfaktor för energiprestanda och kväveoxidutsläpp enligt följande:
|
1. |
Riktmärken för säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning eller rumskylning för produkter för ventilationsvärme eller kylning samt säsongsfaktor för energiprestanda för processkylaggregat av högtemperaturtyp anges i tabell 30. Tabell 30 Riktmärken för säsongsmedelverkningsgrad för rumsuppvärmning eller rumskylning för produkter för ventilationsvärme eller kylning samt säsongsfaktor för energiprestanda för processkylaggregat av högtemperaturtyp
|
|
2. |
Riktmärken för utsläpp av kväveoxider, uttryckt som kvävedioxid:
|
|
3. |
Riktmärkena i punkterna 1 och 2 innebär inte nödvändigtvis att en kombination av dessa värden kan uppnås för en enskild produkt. |