(1)

Den 13 februari 2016 inledde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) på grundval av artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (2) en antidumpningsundersökning av import till Europeiska unionen (nedan kallad unionen) av platta produkter av olegerat eller legerat stål (utom rostfritt stål, kisellegerat stål, verktygsstål eller snabbstål), varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte i ringar eller rullar, med en tjocklek av mer än 10 mm och en bredd av minst 600 mm eller en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm och en bredd av minst 2 050 mm (nedan kallat grovplåt) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska unionens officiella tidning (3).

(3)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 januari 2016 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av grovplåt.

(4)

Klagomålet innehöll bevisning för dumpning och därav vållad väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera att en undersökning inleddes.

(5)

Till följd av en begäran från klaganden, som åtföljdes av nödvändig bevisning, offentliggjorde kommissionen den 10 augusti 2016 genomförandeförordning (EU) 2016/1357 (4) genom vilken import av grovplåt med ursprung i Kina görs till föremål för registrering från och med den 11 augusti 2016 (nedan kallad förordningen om registrering).

(6)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare, de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(7)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna skriftliga synpunkter om inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(8)

Kommissionen underrättade också tillverkare i Australien, Brasilien, Kanada, Indien, Japan, Sydkorea, Malaysia, Mexiko, Ryssland, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ukraina och Förenta staterna om inledandet och inbjöd dem att delta.

(9)

I tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Förenta staterna som tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land) i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

(10)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på lämpligheten av valet av jämförbart land och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den eventuellt skulle komma att göra ett urval bland de exporterande tillverkarna, unionstillverkarna och de icke-närstående importörerna i unionen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen hade gjort urvalet på grundval av de största representativa försäljningsvolymerna av den likadana produkten under undersökningsperioden, och hade därvid säkerställt geografisk spridning.

(13)

Det preliminära urvalet bestod av tre unionstillverkare i tre olika medlemsstater, vilka svarade för mer än 26 % av den sammanlagda försäljningen av grovplåt hos de unionstillverkare som svarade i samband med fastställandet av representativitet. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(14)

Klaganden och även det berörda företaget självt framhöll att det inte var lämpligt att Metinvest Trametal Spa (nedan kallat Trametal) ingick i urvalet, eftersom det företaget inte är ett integrerat stålverk utan är verksamt med att omvalsa plattor som köpts in från ett närstående företag i Ukraina, och det hävdades därför att företaget inte är representativt för unionsindustrin.

(15)

Unionsindustrin består av både integrerade stålverk och omvalsare, och båda typerna av unionstillverkare står bakom klagomålet. Största delen av den grovplåt som tillverkas av unionsindustrin tillverkas dock i integrerade stålverk.

(16)

Kommissionen konstaterade dessutom att Trametal erhåller plattor – det viktigaste insatsmaterialet som i regel utgör ca 70 % av de totala kostnaderna – från sitt närstående företag i Ukraina. Därför påverkas framför allt indikatorer för kostnader och lönsamhet direkt av detta förhållande och av prestandan hos och den särskilda situationen för det närstående ukrainska företag som levererar plattorna.

(17)

Kommissionen noterar dock att situationen för båda typerna av unionstillverkare – integrerade stålverk och omvalsare – till fullo avspeglas i de makroekonomiska indikatorer som beskrivs i skälen 105–124.

(18)

Av de orsaker som anges i skälen 14–16 anser kommissionen emellertid preliminärt att den särskilda situationen för Trametal är inte representativ för unionsindustrin och att de mikroekonomiska indikatorer som beskrivs i skälen 125–138 inte borde påverkas av denna situation.

(19)

Kommissionen fann denna synpunkt vara motiverad, och efter att kommissionen beaktat de tillgängliga preliminära uppgifterna om skada ersattes Trametal i urvalet med Ilsenburger Grobblech GmbH, den näst största unionstillverkaren med avseende på försäljningsvolym i unionen under undersökningsperioden enligt definitionen i skäl 28.

(20)

Den 7 mars 2016 gjorde kommissionen ett meddelande tillgängligt för berörda parter i vilket man förklarade skälen till att urvalet ändrades och räknade upp de företag som ingick i det reviderade urvalet. Inga berörda parter lämnade synpunkter på det slutliga urvalet.

(21)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, begärde den att de icke-närstående importörerna skulle lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(22)

Sex importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Tre av dem valdes ut.

(23)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(24)

Fjorton exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre företag på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen skedde ett samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna. Inga synpunkter inkom, och urvalet bekräftades därför.

(25)

Sex grupper av exporterande tillverkare i Kina angav att de önskade begära en individuell undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. Ingen av dem besvarade dock frågeformuläret, vilket innebar att inga begäranden om individuell undersökning inkom.

(26)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret mottogs från tre unionstillverkare, sex icke-närstående importörer, tio användare, en grupp stålcentraler, de tre kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet och två tillverkare i olika jämförbara länder.

(27)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde var nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes på plats hos följande parter:

(28)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP).

(29)

Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2012 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(30)

Den berörda produkten är platta produkter av olegerat och legerat stål (utom rostfritt stål, kisellegerat stål, verktygsstål eller snabbstål), varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte i ringar eller rullar, med en tjocklek av mer än 10 mm och en bredd av minst 600 mm eller en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm och en bredd av minst 2 050 mm, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7208 51 20, ex 7208 51 91, ex 7208 51 98, ex 7208 52 91, ex 7208 90 20, ex 7208 90 80, 7225 40 40, ex 7225 40 60 och ex 7225 99 00 (nedan kallat grovplåt) med ursprung i Kina.

(31)

Grovplåt används vid tillverkning av bygg- och anläggningsutrustning, gruvutrustning och avverkningsutrustning, tryckkärl, olje- och gasledningar, fartyg samt broar och byggnader.

(32)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(33)

Kommissionen har därför preliminärt beslutat att dessa produkter är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(34)

En berörd part hävdade att produktdefinitionen är alltför bred. I synnerhet gjorde den gällande att produktdefinitionen bör begränsas till s.k. ”råvarugrovplåt”, medan s.k. ”specialgrovplåt” borde uteslutas från produktdefinitionen. Till stöd för sitt påstående åberopade den berörda parten i huvudsak två argument.

(35)

Den hävdade för det första att de uppgifter som lämnades i klagomålet främst gäller ”råvarugrovplåt”, som utgör största delen av exporten från Kina. För det andra anförde den att produktdefinitionen är bredare än definitionen av likadan produkt i artikel 1.4 i grundförordningen.

(36)

Kommissionen noterar i detta sammanhang att man i samband med klagomålet endast behöver lämna tillräcklig bevisning om dumpning, skada och orsakssamband. Det är därför inte nödvändigt att lämna uppgifter om det fullständiga produktsortimentet i det skedet. Att begränsa analysen till de mest sålda produktsorter som exporterades innebär inte att produktdefinitionen måste begränsas till de produkttyperna.

(37)

För det andra föreskrivs det visserligen i artikel 1.4 i grundförordningen att den likadana produkten måste vara identisk med eller nära påminna om den berörda produkten. Detta hänvisar emellertid inte till definitionen av den berörda produkten som sådan. De olika typerna av den berörda produkten måste endast ha samma grundläggande egenskaper, vilket är fallet här (se skäl 32).

(38)

De parametrar som påstods skilja ”specialgrovplåt” från ”råvarugrovplåt” är den kemiska sammansättningen, den mekaniska/tekniska sammansättningen, leveransskicket, tjockleken samt certifiering och inspektion för fartygsbyggnadsändamål.

(39)

Med undantag av tjockleken gäller ingen av dessa parametrar de grundläggande egenskaperna hos produkten. Parten anser att alla produkter med en tjocklek av mer än 50,8 mm bör undantas från produktdefinitionen. Det enda argument som parten framfört till stöd för denna gräns för tjockleken är att klagomålet skulle ha omfattat enbart grovplåt med en tjocklek av mer än 50,8 mm, eftersom den prima facie-bevisning som lämnas i en bilaga till klagomålet om beräkningen av dumpningens omfattning är begränsad till sådana produkter.

(40)

Det står dock klart att produktdefinitionen i klagomålet också omfattar produkter med en tjocklek av mer än 50,8 mm, eftersom definitionen av produkten inte innehåller någon övre gräns för tjockleken. Såsom anges ovan innebär det faktum att prima facie-bevisningen om dumpning omfattar endast de mest exporterade produkttyperna inte att produktdefinitionen skulle var begränsad till dessa typer.

(41)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att produktdefinitionen inte bör ändras.

(42)

Såsom anges i artikel 2.7 b i grundförordningen fastställer kommissionen i enlighet med artiklarna 2.1–6 normalvärdet för en exporterande tillverkare i Kina som uppfyller kriterierna i artikel 2.7 c och därför beviljats marknadsekonomisk status.

(43)

Kommissionen sände ett formulär för ansökan om marknadsekonomisk status till alla exporterande tillverkare som ingick i urvalet för att ge dem möjlighet att ansöka om marknadsekonomisk status. Ingen av dem returnerade ansökningsformuläret, och därför beviljades inget av företagen marknadsekonomisk status.

(44)

Följaktligen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. För detta ändamål måste ett jämförbart land väljas.

(45)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den planerade att använda Förenta staterna som jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(46)

Frågeformulär sändes till alla kända tillverkare av grovplåt i de länder som nämns i skäl 8. Två svar mottogs, ett från en tillverkare i Australien och ett från en tillverkare i Förenta staterna.

(47)

Svaret från tillverkaren i Förenta staterna innehöll bevisning för tillverkning och försäljning på den amerikanska hemmamarknaden.

(48)

I sitt svar på frågeformuläret upplyste den amerikanska tillverkaren kommissionen om att den normala tullsatsen på import av grovplåt till Förenta staterna är noll. Antidumpningstullar tas ut på import från Kina, och både antidumpnings- och utjämningstullar tas ut på import från Indien, Indonesien och Sydkorea.

(49)

Det finns sju amerikanska tillverkare på den amerikanska hemmamarknaden, och importen från Sydkorea, Tyskland, Frankrike och Kanada har en marknadsandel på 20 %.

(50)

Svaret från den australiska tillverkaren innehöll bevisning för tillverkning och försäljning på den australiska hemmamarknaden, och för att detta företag är den enda tillverkaren i Australien. Importen till Australien har en marknadsandel på 35 %. Antidumpningstullar tas ut på import från Kina, Indonesien, Japan, Sydkorea och Taiwan, men dessa tullar är låga och för vissa företag är de noll.

(51)

Den australiska hemmamarknaden kan anses vara mer konkurrensutsatt eftersom importen har en större marknadsandel och importtullarna är lägre.

(52)

Kommissionen drog därför i detta skede slutsatsen att Australien var ett lämpligt jämförbart land enligt artikel 2.7 a i grundförordningen.

(53)

Uppgifterna från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet användes som grund för att fastställa normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(54)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(55)

Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om tillverkaren i det jämförbara landet under undersökningsperioden hade en total försäljningsvolym av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden som utgjorde minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den berörda produkten för varje kinesisk exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(56)

På grundval av detta konstaterades det att den totala försäljningen för den samarbetsvilliga tillverkaren av den likadana produkten på hemmamarknaden i det jämförbara landet var representativ.

(57)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som de exporterande tillverkarna i urvalet sålde på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(58)

Kommissionen undersökte sedan huruvida den försäljning som tillverkaren i det jämförbara landet hade på hemmamarknaden för varje produkttyp som var identisk eller jämförbar med en produkttyp som såldes på export till unionen av varje kinesisk exporterande tillverkare i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(59)

Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen för varje kinesisk exporterande tillverkare i urvalet.

(60)

Kommissionen fann att vissa produkttyper var representativa på denna grundval, medan andra inte var det, antingen på grund av små mängder eller av att den exporterade produkttypen inte såldes på hemmamarknaden av tillverkaren i det jämförbara landet.

(61)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(62)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(63)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen i fråga under undersökningsperioden.

(64)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden, om

(65)

När tillverkaren i det jämförbara landet inte sålt en produkttyp i representativa mängder, eller inte sålt produkttypen alls, eller sålt produkttypen med förlust, på sin hemmamarknad, konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(66)

För varje produkttyp som inte sålts i representativa mängder på hemmamarknaden konstruerades normalvärdet genom att addera genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för transaktioner vid normal handel på hemmamarknaden för var och en av dessa produkttyper till deras genomsnittliga tillverkningskostnad.

(67)

För de produkttyper som inte sålts alls eller som sålts med förlust på hemmamarknaden konstruerades normalvärdet genom att addera genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst vid normal handel på hemmamarknaden av den likadana produkten till den genomsnittliga tillverkningskostnaden för varje produkttyp.

(68)

I fråga om en produkttyp som inte sålts alls på hemmamarknaden i det jämförbara landet fastställdes tillverkningskostnaden på grundval av kostnaden för den billigare produkttyp som låg närmast i pris.

(69)

I samband med kontrollbesöket kontrollerades exportpriset för varje exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Om exporten till unionen skedde direkt till första oberoende kund eller via ett närstående handelsföretag, var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(70)

En av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade grovplåt via en närstående importör i unionen. Exportpriset för denna försäljning konstruerades i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(71)

Kommissionen jämförde normalvärdet för tillverkaren i det jämförbara landet med exportpriset fritt fabrik för de exporterande tillverkarna i urvalet.

(72)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transportrelaterade kostnader, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, indirekta skatter, provisioner, kreditkostnader samt bankavgifter.

(73)

För de exporterande tillverkare i urvalet som sålde till unionen via närstående handelsföretag med liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i) i grundförordningen.

(74)

För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(75)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif (kostnader, försäkring och frakt) vid unionens gräns, före tull:

Tabell 1

Dumpningsmarginaler, urvalet

(76)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de exporterande tillverkarna i urvalet, i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen.

(77)

På denna grundval är den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet 125,5 %.

(78)

För alla övriga exporterande tillverkare i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(79)

Kommissionen fastställde först nivån på samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Kina. Nivån på samarbetsviljan fastställs på grundval av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportvolym till unionen i procent av den totala volymen – enligt Eurostats importstatistik – av importen från det berörda landet till unionen.

(80)

Nivån på samarbetsviljan var hög i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde ca 87 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för alla övriga företag till samma nivå som för det företag i urvalet som hade högst dumpningsmarginal.

(81)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

Tabell 2

Dumpningsmarginaler, alla

(82)

Den likadana produkten tillverkades av 30 unionstillverkare under undersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(83)

Av dem samarbetade 26 i stickprovsförfarandet. Dessa samarbetsvilliga unionstillverkare står för omkring 94 % av unionens sammanlagda tillverkning och unionsindustrins sammanlagda försäljning av den likadana produkten under undersökningsperioden.

(84)

Unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten under undersökningsperioden uppgår till cirka 10,3 miljoner ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom klagomålet, kontrollerade svar på frågeformuläret från unionstillverkare som ingick i urvalet och kontrollerade inlagor från Eurofer.

(85)

Såsom anges i skäl 1 valdes tre unionstillverkare ut till urvalet, vilka representerar cirka 28,5 % av unionsindustrins totala försäljning och unionens totala produktionsvolym av den likadana produkten under undersökningsperioden.

(86)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av importstatistik från Eurostat och kontrollerade försäljningsuppgifter från unionsindustrin.

(87)

Förbrukningen av grovplåt i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukning i unionen (i ton)

(88)

Unionsförbrukningen sjönk med 5 % under skadeundersökningsperioden. En årlig bedömning visar en inledande nedgång på 6 % mellan 2012 och 2013 och därefter en återhämtning under 2014 och under undersökningsperioden med 11 procentenheter, dvs. över 1 miljon ton.

(89)

Unionstillverkarnas företagsinterna användning är försumbar, eftersom den utgör mindre än 0,5 % av förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden. Skadeindikatorerna bedöms därför för hela unionsmarknaden, inklusive de mängder som unionstillverkarna använder internt.

(90)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Importens marknadsandel fastställdes sedan genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen, som framgår av tabell 3 i skäl 87.

(91)

Importen av grovplåt till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(92)

Importvolymen från Kina steg med 231 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning på 16 % mellan 2012 och 2013 ökade importen från Kina kraftigt med 85 procentenheter 2014 och ökade ytterligare med 162 procentenheter under undersökningsperioden.

(93)

Den inledande minskningen av exporten från Kina mellan 2012 och 2013 berodde på den minskade förbrukningen på unionsmarknaden, som framgår av tabell 3 i skäl 87. Efter 2013 skedde ett dynamiskt uppsving på unionsmarknaden, som växte med över 1 miljon ton mellan 2013 och undersökningsperioden. Denna ökning absorberades nästan uteslutande av importen från Kina, som även den ökade med över 1 miljon ton under samma period.

(94)

Samtidigt mer än tredubblades den andel av EU-marknaden som innehas av import från Kina, från 4,6 % år 2012 till 14,4 % under undersökningsperioden.

(95)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det vägda genomsnittliga priset på importen av grovplåt till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpris (i euro/ton)

(96)

De genomsnittliga importpriserna från Kina sjönk med 29 % under skadeundersökningsperioden. Det skedde en konstant minskning från 647 euro per ton 2012 till 460 euro per ton under undersökningsperioden.

(97)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(98)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under undersökningsperioden för de tre unionstillverkare som ingick i urvalet.

(99)

På grundval av det ovanstående fastställdes att den dumpade importen från Kina underskred unionsindustrins priser med i genomsnitt 29 %.

(100)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens verkningar på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(101)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(102)

Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna (tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, arbetskraftskostnader, tillväxt, produktivitet samt dumpningsmarginalernas storlek och återhämtningen från tidigare dumpning) för hela unionsindustrin. Bedömningen grundades på uppgifter från klaganden, unionstillverkare och tillgänglig officiell statistik (Eurostat). De makroekonomiska uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare.

(103)

Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna (genomsnittliga priser per enhet, kostnad per enhet, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga) på grundval av uppgifter i de svar som unionstillverkarna i urvalet lämnat på frågeformuläret, vederbörligen kontrollerade, samt tillgänglig officiell statistik (Eurostat). Uppgifterna avsåg de unionstillverkare som ingick i stickprovet.

(104)

Kommissionen konstaterade att en av de unionstillverkare som ingick i urvalet upphörde med sin tillverkning av grovplåt i december 2015. Detta hade ingen inverkan på skadeindikatorerna eftersom det skedde vid utgången av undersökningsperioden, varför båda dataseten befanns vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(105)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(106)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning med 12 % mellan 2012 och 2013 ökade produktionsvolymen något under 2014, med 5 procentenheter, och sjönk därefter igen med 5 procentenheter under 2015 tillbaka till 2013 års nivå.

(107)

Den inledande minskningen av produktionsvolymen mellan 2012 och 2013 berodde på den minskade förbrukningen på unionsmarknaden, som framgår av tabell 3 i skäl 87. Unionsindustrin kunde emellertid inte dra någon fördel av den därpå följande ökningen av förbrukningen mellan 2013 och undersökningsperioden. Medan förbrukningen ökade med 11 % eller mer än 1 miljon ton, ökade unionsindustrins tillverkning endast i liten utsträckning och endast tillfälligt under 2014, för att därefter sjunka till 2013 års låga nivå under undersökningsperioden.

(108)

De rapporterade uppgifterna om unionsindustrins produktionskapacitet hänför sig till den tekniska kapaciteten, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara normala) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll.

(109)

På denna grundval minskade produktionskapaciteten måttligt med 2 % under skadeundersökningsperioden på en marknad som ökade med 6 % under samma period.

(110)

Eftersom minskningen av produktionsvolymen överskred ökningen av produktionskapaciteten, minskade unionsindustrins kapacitetsutnyttjande med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(111)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(112)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning på 7 % mellan 2012 och 2013 och en ytterligare minskning med 2 procentenheter 2014 ökade försäljningsvolymen något, med 2 procentenheter, under undersökningsperioden.

(113)

Liksom utvecklingen av produktionsvolymen berodde den inledande minskningen av försäljningsvolymen mellan 2012 och 2013 på den minskade förbrukningen på unionsmarknaden, som framgår av skäl 87. Unionsindustrin kunde emellertid inte dra någon fördel av den därpå följande ökningen av förbrukningen mellan 2013 och undersökningsperioden. Medan förbrukningen i unionen ökade med mer än 1 miljon ton, låg unionsindustrins försäljningsvolym kvar på samma låga nivå som under 2013.

(114)

Eftersom försäljningsvolymen minskade med 7 % på en marknad som växte med 5 %, minskade unionsindustrins marknadsandel med 12 % under skadeundersökningsperioden.

(115)

Sysselsättningen och produktiviteten i unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(116)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning hade följande två huvudorsaker:

(117)

Kommissionen fastställde att förbrukningen på unionsmarknaden ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Utan de ökande volymerna av dumpad import från Kina skulle unionsindustrin därför ha kunnat upprätthålla sysselsättningen, eftersom effektivitetsvinsterna skulle ha absorberats av den ökade efterfrågan.

(118)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per heltidsekvivalent

(119)

Till följd av betydande minskningar av arbetsstyrkan (se skäl 115) ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 13 % under skadeundersökningsperioden. Även om en viss del av de ökade arbetskraftskostnaderna har samband med obligatoriska löneökningar enligt kollektivavtal, härrör de faktiskt till största delen från kostnaderna för att minska arbetsstyrkan och arbetstiden. Dessa kostnader omfattar avgångsvederlag och de högre kostnader som uppkommit i situationer med deltidsarbete på grund av minskad tillverkning till följd av de allt större mängderna dumpad import.

(120)

Förbrukningen i unionen minskade inledningsvis med 6 % från 2012 till 2013, dvs. nästan 600 000 ton. Denna minskning hade en negativ inverkan på unionsindustrins situation med avseende på försäljnings- och produktionsvolymerna.

(121)

Mellan 2013 och undersökningsperioden var situationen en annan. Förbrukningen i unionen uppvisade en dynamisk ökning med 11 procentenheter, dvs. över 1 miljon ton. Unionsindustrin kunde emellertid inte dra fördel av denna ökning. I stället låg produktions- och försäljningsvolymerna kvar på 2013 års mycket låga nivåer. Tillväxten på unionsmarknaden absorberades helt av de ökande mängderna dumpad lågprisimport från Kina, som i motsvarande grad ökade med över 1 miljon ton mellan 2013 och undersökningsperioden (se skäl 91).

(122)

Dumpningsmarginalen för alla exporterande tillverkare från Kina översteg 100 %. Inverkan av dessa mycket höga dumpningsmarginalers storlek på unionsindustrin var allvarlig, med tanke på volymen på och priserna för importen från Kina.

(123)

År 2000 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av olegerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Indien och Rumänien. Dessa åtgärder omfattade en produktdefinition som är mycket snarlik den som omfattas av den nu aktuella undersökningen. Dessa åtgärder upphörde att gälla den 11 augusti 2005.

(124)

Såsom anges i skäl 221 har unionsindustrin uppnått en lönsamhet som överskrider målet. Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att unionsindustrin återhämtat sig från den tidigare dumpningen.

(125)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet till icke-närstående kunder i unionen och tillverkningskostnaden per enhet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Försäljningspriser i unionen

(126)

De genomsnittliga försäljningspriserna för unionstillverkarna i urvalet har kontinuerligt minskat med 25 %, medan den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet minskade kontinuerligt med 19 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningspriserna har minskat snabbare och har i genomsnitt konstant legat lägre än tillverkningskostnaden per enhet.

(127)

För att inte förlora alltför mycket av sin marknadsandel var unionstillverkarna tvungna att följa med i den nedåtgående prisspiralen och sänka sina försäljningspriser betydligt. Denna prissänkning var betydligt större än minskningen av deras tillverkningskostnader, vilken främst berodde på sänkta råvarupriser under skadeundersökningsperioden och de produktivitetsvinster som uppnåtts genom att personalstyrkan minskat (se skäl 115).

(128)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lager

(129)

De utgående lagren hos de tre utvalda unionstillverkarna ökade kontinuerligt med 26 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade nivån på deras utgående lager som andel av produktionen också kontinuerligt med 35 %.

(130)

Huvudorsaken till ökningen av lagren var att även om unionsindustrin försökte hindra minskningen av produktionsvolymen, minskade försäljningsvolymen ännu snabbare, eftersom unionsindustrin inte kunde dra fördel av marknadstillväxten på grund av den ökande volymen av dumpad import till låga priser.

(131)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettoförlusten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(132)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(133)

Lagren minskade med 758 % under skadeundersökningsperioden. Efter att ha haft en vinst på 1,6 % år 2012 gick unionstillverkarna i urvalet med förlust under alla de följande åren.

(134)

Medan den stora förlusten på 12,2 % år 2013 påverkades av den exceptionellt låga efterfrågan det året, hindrade det betydande pris- och volymtryck som den ökande importen från Kina utövade på unionsindustrin under 2014 och undersökningsperioden unionsindustrin från att dra fördel av den dynamiska ökningen med 11 procentenheter av förbrukningen i unionen. Såsom anges i skäl 93 absorberades denna ökning nästan helt av den dumpade importen från Kina.

(135)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet minskade med 226 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning med 310 % mellan 2012 och 2013, vilken påverkades av den exceptionellt låga efterfrågan det året, förbättrades nettokassaflödet och blev svagt positivt 2014. Den negativa trenden fortsatte dock under undersökningsperioden, då den återigen blev starkt negativ.

(136)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda värdet av investeringarna. Räntabiliteten minskade med 282 % under skadeundersökningsperioden. Efter en dramatisk minskning med 397 % mellan 2012 och 2013, vilken påverkades av den exceptionellt låga efterfrågan det året, ökade räntabiliteten något under 2014 och undersökningsperioden, men förblev ändå negativ.

(137)

Unionsindustrin minskade följaktligen sina investeringar med 31 % under skadeundersökningsperioden. Efter att ha ökat investeringarna med 7 % mellan 2012 och 2013 tvingades unionsindustrin sänka dem med 26 procentenheter under 2014 och med ytterligare 12 procentenheter under undersökningsperioden. Såsom framgår av tabell 6 i skäl 105 användes dessa investeringar inte till att höja produktionskapaciteten.

(138)

Kapitalanskaffningsförmågan påverkades av de förluster som uppstod under skadeundersökningsperioden och detta ledde slutligen till att en av unionstillverkarna i urvalet lade ner verksamheten.

(139)

Skadeundersökningsperioden sönderfaller i två olika delar: 2012–2013 och 2014 fram till undersökningsperiodens slut.

(140)

Inledningsvis, mellan 2012 och 2013, minskade förbrukningen i unionen betydligt, med 6 %. Den minskade förbrukningen hade en negativ inverkan på många skadeindikatorer såsom försäljningsvolym och priser, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, lönsamhet, kassaflöde och avkastning på investeringar.

(141)

Senare, under 2014 och undersökningsperioden, skedde en dynamisk ökning av förbrukningen i unionen med 11 procentenheter, dvs. över 1 miljon ton. Unionsindustrin kunde emellertid inte dra fördel av denna ökning, som helt absorberades av de ökande volymerna av dumpad import från Kina.

(142)

I detta sammanhang med en ökad förbrukning i unionen, lyckades unionsindustrin inte öka vare sig försäljningsvolymerna eller produktionsvolymerna, medan kapacitetsutnyttjandet t.o.m. minskade en aning trots den växande marknaden.

(143)

Försöken att bibehålla produktionsvolymerna resulterade i en ökning av lagren med 24 procentenheter. Unionsindustrin förlorade också 9,3 procentenheter av sin marknadsandel till importen från Kina, som vann 10,3 procentenheter i marknadsandel under samma period. Försäljningspriserna per enhet sjönk med 9 procentenheter och produktionskostnaderna minskade med 13 procentenheter.

(144)

Detta medförde en liten uppgång för de finansiella indikatorerna, såsom lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet, vilka emellertid förblev negativa under hela denna period. Sysselsättningen minskade med 9 procentenheter, medan unionsindustrin lyckades öka produktiviteten med 11 procentenheter. Dessutom var unionsindustrin tvungen att minska investeringarna med 38 procentenheter till följd av den konstant negativa lönsamheten och avkastningen på investeringar.

(145)

Unionsindustrin som helhet minskade sin tillverkning och vidtog konkreta åtgärder för att förbättra effektiviteten genom att minska arbetsstyrkan och produktionskapaciteten, och den lyckades minska sina tillverkningskostnader betydligt.

(146)

Trots dessa åtgärder som unionsindustrin vidtog under skadeundersökningsperioden för att förbättra sitt resultat överlag försämrades dess ekonomiska och finansiella situation betydligt, då förlusterna började ackumuleras från och med 2013.

(147)

Mot denna bakgrund drar kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(148)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada.

(149)

Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: hård konkurrens till följd av efterfrågeproblem på unionsmarknaden, lågt kapacitetsutnyttjande hos unionsindustrin, import från andra tredjeländer, unionstillverkarnas exportförsäljning samt konkurrens mellan vertikalt integrerade tillverkare och omvalsare.

(150)

De kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser minskade med 25 % från 647 euro per ton 2012 till 460 euro per ton under undersökningsperioden. Genom att kontinuerligt sänka sina försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden kunde de kinesiska tillverkarna öka sin marknadsandel från 4,6 % år 2014 till 14,4 % undersökningsperioden.

(151)

Efterfrågeminskningen påverkade visserligen unionsindustrins resultat negativt mellan 2012 och 2013, men den därpå följande nästan oavbrutna ökningen av importen från Kina till priser som kraftigt underskred unionsindustrins priser har haft en klart negativt inverkan på unionsindustrins resultat.

(152)

Samtidigt som unionsindustrin minskade sina kostnader genom att minska personalstyrkan och utnyttja de sänkta råvarupriserna fortsatte den dumpade importen att öka, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser ytterligare för att inte förlora ännu fler marknadsandelar, trots att detta inverkade negativt på lönsamheten.

(153)

Även om unionsindustrin förbättrade sin lönsamhet en aning tack vare minskade förluster under 2014 fortsatte importvolymen att öka och priserna att sjunka under undersökningsperioden, vilket ledde till att unionsindustrins priser och lönsamhet sjönk ännu mer.

(154)

Den gradvisa inbromsningen i ekonomin och den högst betydande överkapaciteten i den kinesiska stålindustrin gjorde att de kinesiska ståltillverkarna styrde om sin överskottstillverkning till exportmarknaderna (6), där unionsmarknaden är en attraktiv exportdestination.

(155)

Ett stort antal av de andra traditionella stora exportmarknaderna har faktiskt infört eller överväger att införa åtgärder mot stålprodukter från Kina, bl.a. grovplåt (7), eftersom priserna drivits ned till en onaturligt låg nivå på grund av illojal import, vilket lett till osund konkurrens.

(156)

Eftersom handelspolitiska skyddsåtgärder används alltmer världen över har unionsmarknaden blivit en av de mest attraktiva destinationerna för dumpad import från Kina, vilket är till nackdel för unionsindustrin.

(157)

Denna slutsats stöds av den senaste importstatistiken från Eurostat som visar att importen från Kina har ökat ännu mer efter undersökningsperiodens slut. Importvolymerna under perioden mars till maj 2016 ökade med ca 15 % jämfört med importvolymerna under undersökningsperioden, samtidigt som genomsnittspriset för denna import fortsatte att minska med omkring 30 %.

(158)

En berörd part hävdade att den skada som unionsindustrin lidit inte vållades av importen från Kina utan av efterfrågeproblem på unionsmarknaden. Parten hävdade att medan efterfrågan i unionen återhämtade sig under 2014 och undersökningsperioden, låg den år 2012 hela 32 % lägre än toppåret 2007, och 2014 var den 17 % lägre än det påstått ”normala” året 2004.

(159)

Denna svaga efterfrågan påstods ha lett till hård konkurrens med tanke på de begränsade kvantiteter som efterfrågades på marknaden, vilket innebar ett starkt tryck på försäljningspriserna i unionen.

(160)

Emellertid inverkade denna hårda konkurrens på grund av det påstådda efterfrågeproblemet inte negativt på de kinesiska exportörernas möjligheter att sälja allt större mängder dumpad grovplåt på unionsmarknaden, där de ökade sin marknadsandel från 4,6 % till 14,4 %, orsakade en nästan exakt motsvarande marknadsandelsförlust för unionsindustrin och utövade en betydande prispress på unionsindustrin som ledde till dess negativa lönsamhet.

(161)

Medan efterfrågeproblemet inledningsvis hade en betydande negativ inverkan på unionsindustrins resultat under 2013, är det den dumpade importen från Kina som är den främsta orsaken till den hårda konkurrensen på unionsmarknaden, särskilt under 2014 och undersökningsperioden.

(162)

Faktum är att unionsindustrin kunde ha dragit nytta av återhämtningen på marknaden under 2014 och undersökningsperioden. Den hindrades från att göra detta på grund av en kraftig ökning av importen från Kina, som mer än tredubblades under dessa två år och tog betydande marknadsandelar på unionsindustrins bekostnad.

(163)

Kommissionen drar därför slutsatsen att efterfrågeproblemet på unionsmarknaden inte är orsaken till den skada som vållats unionsindustrin och att det inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(164)

En berörd part hävdade att den skada som unionsindustrin lidit även vållades av ett lågt kapacitetsutnyttjande, som berodde på en betydande överkapacitet hos unionstillverkarna. Parten hävdar att kapacitetsutnyttjandet redan var mycket lågt 2012, då importen från Kina låg på en relativt låg nivå, och att unionsindustrin inte har minskat sin kapacitet i motsvarande grad.

(165)

Efterfrågan inom unionen ökade emellertid väsentligt därefter, särskilt under 2014 och undersökningsperioden, då den överskred 2012 års efterfrågan med 6 %. Utan de kraftigt ökande mängderna dumpad import från Kina skulle denna efterfrågeökning ha lett till ett högre kapacitetsutnyttjande för unionsindustrin, särskilt eftersom man minskat sin produktionskapacitet med 2 % på en växande marknad.

(166)

Kommissionen drar därför slutsatsen att det låga kapacitetsutnyttjandet, särskilt under 2014 och undersökningsperioden, i huvudsak beror på de kraftigt ökande mängderna dumpad import från Kina.

(167)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Förutom Kina kom importen främst från Ukraina och Ryssland. Importens marknadsandel fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen, som framgår av tabell 3 i skäl 87.

(168)

Importen till unionen från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Import från tredjeländer (i ton) och marknadsandel

(169)

Marknadsandelen för importen från andra tredjeländer förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, medan importen från Kina ökade med 214 %.

(170)

Dessutom ökade Ukrainas och Rysslands marknadsandel endast en aning under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen ökade för Ukrainas del från 4,7 % till 6,2 % och för Rysslands del från 1,7 % till 2,4 %, och detta var till nackdel enbart för andra länder med import till unionen än Kina.

(171)

I en situation då unionens förbrukning ökade med 5 % och unionsindustrins marknadsandel minskade med 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden, innebär detta att importen från Kina ökade sin marknadsandel helt och hållet på unionsindustrins bekostnad.

(172)

Sammantaget står importen från Kina för cirka 54 % av all import till unionen under undersökningsperioden, medan importen från Ukraina och Ryssland ligger runt 23 % respektive 9 %.

(173)

Det genomsnittliga priset på importen från andra tredjeländer minskade mycket långsammare än importpriserna från Kina. Det minskade med 19 %, medan importpriserna från Kina minskade med 29 %.

(174)

Även om priserna på importen från Ukraina och Ryssland fortfarande i genomsnitt ligger något lägre än importpriserna från Kina, var minskningstakten mycket långsammare än för importpriserna från Kina under skadeundersökningsperioden. Dessutom är dessa priser inte är direkt jämförbara, eftersom det genomsnittliga priset påverkas av att produktmixen inte är densamma.

(175)

Vidare har importvolymerna från alla andra tredjeländer i allmänhet och från Ukraina och Ryssland i synnerhet inte ökat i lika stor utsträckning som den kinesiska. Medan importvolymen från Kina ökade med nästan 1 miljon ton under skadeundersökningsperioden, ökade importvolymen från Ukraina med ca 160 000 ton, den från Ryssland med ca 75 000 ton och den från alla andra tredjeländer (inklusive Ryssland och Ukraina) med ca 90 000 ton.

(176)

På grundval av det ovanstående och med tanke på de mycket mindre importvolymerna från Ukraina och Ryssland jämfört med dem från Kina finns det inget som tyder på att importen från dessa två länder vållade unionsindustrin skada.

(177)

Importen från alla övriga tredjeländer (inklusive Ryssland och Ukraina) är i genomsnitt dyrare än importen från Kina och upplevde endast en obetydlig ökning av marknadsandelen med 1 procentenhet.

(178)

Kommissionen drar därför slutsatsen att importen av grovplåt från tredjeländer inte är huvudorsaken till den skada som vållats unionsindustrin och att den inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(179)

Unionsindustrins exportvolym och genomsnittliga exportpriser utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Exportresultat

(180)

Exportvolymen till icke-närstående kunder utanför unionen minskade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Efter en minskning med 28 % mellan 2012 och 2013 ökade den under 2014 med 25 procentenheter och minskade igen under undersökningsperioden med 15 procentenheter.

(181)

Vad priserna beträffar minskade de betydligt, med 24 %, under skadeundersökningsperioden, i linje med prisminskningen på unionsmarknaden (-25 %).

(182)

Som helhet avspeglar unionsindustrins exportresultat i hög grad unionsindustrins resultat på unionsmarknaden. Unionsmarknaden är dock betydligt viktigare för unionsindustrin än exportmarknaderna. Under skadeundersökningsperioden var försäljningen på unionsmarknaden ungefär 4 gånger större än exportförsäljningen.

(183)

Kommissionen drar därför slutsatsen att till följd av exportförsäljningens begränsade betydelse kan unionsindustrins exportresultat inte bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(184)

En berörd part hävdade att vinstmarginalen för de vertikalt integrerade unionstillverkarna undergrävs av de lägre priser som omvalsare i unionen tar ut och som påstods vara 6–9 % lägre än de priser som de vertikalt integrerade tillverkarna tar ut.

(185)

Omvalsare är företag som inte själva tillverkar sina insatsmaterial, dvs. plåtämnen. Alla unionstillverkarna i urvalet tillverkar själva sina plåtämnen och är därför vertikalt integrerade tillverkare.

(186)

Kommissionen noterar i detta hänseende att priserna på den dumpade importen från Kina underskred unionsindustrins priser med i genomsnitt 29 % under undersökningsperioden (se skäl 99). På denna grundval skulle priserna på den dumpade importen från Kina fortfarande vara minst 20 % lägre än priserna hos omvalsare i unionen.

(187)

Samma part hävdade också att den mängd som produceras av omvalsare i unionen minskar, eftersom många av dem är beroende av leveranser av plåtämnen från Ukraina. Dessa leveranser från Ukraina har dock minskat på grund av otillräckligt utbud under skadeundersökningsperioden, och denna minskning av utbudet har inte kompenserats genom tillverkning hos andra unionstillverkare trots deras låga kapacitetsutnyttjande.

(188)

Parten lämnade ingen bevisning för att unionstillverkarna inte var intresserade eller villiga att leverera dessa ytterligare kvantiteter. Det står därför klart att i synnerhet dessa priskänsliga kunder övergått från produkter tillverkade av unionsindustrin till den ännu billigare dumpade importen från Kina.

(189)

Kommissionen drar därför slutsatsen att den minskade lönsamheten för vertikalt integrerade tillverkare kan ha påverkats endast i mycket begränsad omfattning av de minskade mängderna moderat prissatta grovplåtar tillverkade av omvalsare i unionen. Den drar också slutsatsen att de vertikalt integrerade tillverkarnas minskade lönsamhet till övervägande del beror på den betydligt lägre prissatta dumpade importen från Kina, vars mängd även ökade betydligt.

(190)

Ett orsakssamband fastställdes preliminärt mellan den skada som unionstillverkarna lidit och den dumpade importen från Kina.

(191)

Kommissionen har särskiljt och avgränsat verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkan.

(192)

De övriga identifierade faktorerna, såsom hård konkurrens till följd av efterfrågeproblem, lågt kapacitetsutnyttjande, import från tredjeländer, unionstillverkarnas exportförsäljning samt konkurrens mellan vertikalt integrerade tillverkare och omvalsare konstaterades preliminärt inte bryta orsakssambandet, inte ens när deras möjliga sammantagna verkningar beaktades.

(193)

Den tillfälliga minskningen av förbrukningen under 2013 kan till viss del ha bidragit till skadan, men utan de kontinuerligt ökande mängderna dumpad import till ständigt sjunkande priser skulle unionsindustrins utan tvekan ha kunnat dra fördel av marknadstillväxten de påföljande åren. Framför allt skulle försäljningsvolymerna ha återhämtat sig, försäljningspriserna skulle inte ha sjunkit till så låga nivåer och lönsamheten skulle ha varit bättre.

(194)

På grundval av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen i detta skede att den väsentliga skada som unionsindustrin vållats orsakats av den dumpade importen från Kina och att de övriga faktorerna, sedda var för sig eller tillsammans, inte bröt orsakssambandet.

(195)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade fastställts. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(196)

Unionsindustrin finns i 14 medlemsstater (Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket) och sysselsatte omkring 20 000 direkt anställda med avseende på grovplåt under skadeundersökningsperioden.

(197)

Av unionstillverkarna samarbetade 26 i undersökningen. Ingen av de kända tillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom framgått ovan i samband med analysen av skadeindikatorerna försämrades situationen för unionsindustrin i dess helhet, som påverkades negativt av den dumpade importen.

(198)

Kommissionen förväntar sig att införandet av provisoriska antidumpningstullar leder till att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden genom att det sätts ett stopp för prisnedgången så att unionsindustrin får en möjlighet att återhämta sig. Detta skulle leda till att unionsindustrins lönsamhet ökade till sådana nivåer som anses vara nödvändiga inom denna kapitalintensiva industri.

(199)

Den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Kommissionen erinrar om att de flesta skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Framför allt var påverkan mycket stor när det gäller de skadeindikatorer som sammanhänger med det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet, t.ex. lönsamhet och räntabilitet.

(200)

Det är därför viktigt att priserna återställs till nivån för icke-dumpade priser eller åtminstone icke-skadevållande priser, så att alla tillverkare kan vara verksamma på unionsmarknaden under rättvisa handelsvillkor. Vidtas inga åtgärder förefaller det mycket troligt att unionsindustrins ekonomiska situation försämras ytterligare.

(201)

Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs. Om antidumpningsåtgärder infördes skulle unionsindustrin kunna återhämta sig från verkningarna av den skadevållande dumpningen.

(202)

Såsom anges i skäl 22 samarbetade sex importörer i undersökningen, och tre av dem valdes ut att ingå i urvalet. En av importörerna i urvalet förordar åtgärder, medan de två andra motsätter sig införandet av åtgärder. De återstående tre importörer som inte ingick i urvalet har inte yttrat sig.

(203)

Undersökningen visade att en prisökning till följd av införandet av åtgärder inte skulle påverka de icke-närstående importörerna direkt. Grovplåt står för högst 20 % av deras verksamhet.

(204)

Dessutom handlar de flesta importörerna med varor från flera olika källor, inbegripet unionsindustrin. Det finns inget som tyder på att importörerna inte skulle kunna fortsätta att betjäna sina kunder om åtgärder införs.

(205)

Mot bakgrund av det ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder inte kommer att få betydande negativa verkningar på unionsimportörernas intresse.

(206)

De viktigaste slutanvändarindustrierna för grovplåt är bygg- och anläggningsutrustning, gruvutrustning och avverkningsutrustning, tryckkärl, olje- och gasledningar, fartyg samt broar och byggnader.

(207)

Sju användare och tre handlare/stålcentraler besvarade frågeformuläret för användare. Fyra av svaren var dock mycket bristfälliga, och endast två av dem motsatte sig införandet av åtgärder. Kommissionen kan emellertid inte betrakta dessa uppgifter som representativa av följande skäl:

(208)

Kommissionen noterar vidare att tullar bör bidra till kontinuerlig leveranssäkerhet på unionsmarknaden. Utan tullar skulle en del av unionstillverkarna kanske behöva upphöra med eller minska sin tillverkning, vilket skulle göra att många användare i unionen skulle få ett mer begränsat utbud av försörjningskällor.

(209)

Såsom nämns i skäl 104 upphörde en av tillverkarna i urvalet faktiskt med sin tillverkning av grovplåt i slutet av undersökningsperioden.

(210)

Dessutom kommer nivån på åtgärderna att leda till lika villkor för alla tillverkare i unionen och tredjeländer, vilket kan komma att leda till att denna unionstillverkare kan återuppta grovplåtstillverkningen.

(211)

Mot bakgrund av det ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle få oproportionerliga negativa verkningar för användarna.

(212)

Mot bakgrund av det ovanstående drar kommissionen preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder skulle bidra till unionsindustrins återhämtning och möjliggöra ökade investeringar för att grovplåtstillverkarna ska stå bättre rustade inför framtiden och kunna förbättra sin konkurrenskraft.

(213)

Unionsindustrin har redan (helt nyligen) genomgått en betydande omorganisation. Utan tullar skulle fler grovplåtstillverkare i unionen kanske behöva upphöra med eller minska sin tillverkning av grovplåt, vilket skulle leda till att hundratals anställda förlorar sitt jobb och till att många användare i unionen skulle få ett begränsat utbud av försörjningskällor.

(214)

Åtgärderna kan inte anses ha en väsentlig inverkan på det fåtal andra parter i unionen som gav sig till känna. Inga uppgifter i ärendet visar att den potentiella inverkan på andra aktörer än de som gav sig till känna skulle väga tyngre än åtgärdens positiva verkningar för unionsindustrin. Slutanvändare och konsumenter förväntas dra nytta av en marknad med rättvis konkurrens som erbjuder en lokal försörjningskälla som till fullo kan tillgodose deras behov och önskemål. Priserna kommer även i fortsättningen att vara av stor betydelse, men på en rättvis grund.

(215)

Sammantaget drar kommissionen i detta skede av undersökningen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar för att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder på import av grovplåt från Kina.

(216)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(217)

För att bestämma nivån för åtgärderna fastställde kommissionen först det tullbelopp som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(218)

Skadan skulle vara undanröjd om unionsindustrin kunde täcka sina tillverkningskostnader och göra en vinst före skatt på försäljningen av den likadana produkten på unionsmarknaden som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom dumpad import.

(219)

För att fastställa denna vinst som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden begärde kommissionen att de unionstillverkare som ingick i urvalet skulle tillhandahålla uppgifter om lönsamheten när det gäller den likadana produkten när denna såldes på unionsmarknaden under perioden 2006 till undersökningsperioden. Denna information lämnades och kontrollerades i vederbörlig ordning.

(220)

Unionsindustrins lönsamhet var negativ mellan 2013 och undersökningsperioden. Medan vinsten under 2012 var svagt positiv (1,6 %), var närvaron av dumpad import från Kina redan avsevärd, och denna vinstmarginal låg långt under den vinstmarginal som uppnåtts under tidigare år.

(221)

För året innan (2011) var vinstmarginalen 7,9 %, vilket är högre än vinstmarginalen för 2009 och 2010, dvs. åren då finanskrisen var som värst, men lägre än vinstmarginalerna 2006–2008, dvs. före finanskrisen. Dessutom är dessa de senaste tillgängliga rimliga uppgifter som inte inbegriper import i betydande mängder från Kina till unionen. Kommissionen anser därför att denna vinstmarginal är den som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden.

(222)

Kommissionen fastställde sedan nivån för undanröjande av skada på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, justerat för importkostnader och tullar, för de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet, såsom det fastställts för beräknande av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(223)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” fastställdes på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 76–80).

(224)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av den berörda produkten med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå som motsvarar de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(225)

På grundval av ovanstående föreslås följande preliminära antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(226)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen.

(227)

Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Kina som tillverkas av de rättssubjekt som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(228)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det ändrar namnet på enheten eller inrättar en ny tillverknings- eller försäljningsenhet. Denna begäran ska riktas till kommissionen (8). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(229)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(230)

Såsom nämns i skäl 5 gjorde kommissionen import av den berörda produkten med ursprung i Kina till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1357.

(231)

Detta gjordes med tanke på en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna, i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. Registreringen av import bör upphöra. Inget beslut kan fattas om möjlig retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder i detta skede av förfarandet.

(232)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(233)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är inte definitiva och kan komma att ändras i undersökningens slutgiltiga skede.