27.9.2016 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 259/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/1718
av den 20 september 2016
om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller utsläpp från tunga fordon när det gäller bestämmelserna om provning med hjälp av ombordsystem för utsläppsmätning och förfarandet för provning av hållbarheten hos ersättande utsläppsbegränsande anordningar
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG, och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (1), särskilt artiklarna 4.3, 5.4 och 12, och
av följande skäl:
(1) |
Provning av överensstämmelse för fordon i drift är en av hörnstenarna i förfarandet för typgodkännande som möjliggör kontroll av prestandan hos utsläppsbegränsande system under den användbara livslängden för fordon. I enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (2) ska provningarna utföras med hjälp av ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS-utrustning) som bedömer utsläppen under normala driftsförhållanden. PEMS-utrustning används också för kontroll av utsläpp utanför cyklerna under typgodkännandeförfarandet. |
(2) |
I förordning (EU) nr 582/2011 anges att eventuella ytterligare krav avseende provning av utsläpp under drift utanför cyklerna bör införas efter bedömning av det provningsförfarande som anges i den förordningen. |
(3) |
Kommissionen har därför genomfört en ingående analys av provningsförfarandet. Analysen har identifierat ett antal brister som undergräver effektiviteten av den europeiska lagstiftningen om typgodkännande och som behöver åtgärdas för att säkerställa en lämplig nivå av miljöskydd. |
(4) |
Utsläppen från fordon under uppvärmning bedöms för närvarande inte under typgodkännandeprovningen eller under provningen av överensstämmelse i drift. För att åtgärda de befintliga kunskapsluckorna och för att utarbeta ett nytt provningsförfarande för kallstarter bör en övervakningsfas inledas under vilken data från typgodkännandeprovningar och provningar av överensstämmelse i drift kan samlas in. |
(5) |
I enlighet med förordning (EU) nr 582/2011 ska ersättande utsläppsbegränsande anordningar typgodkännas enligt utsläppskraven för Euro VI när väl de specifika provningskraven för hållbarhet införts i den förordningen. |
(6) |
Det är därför nödvändigt att fastställa ett förfarande för att korrekt bedöma hållbarheten hos reservdelar som förs in på unionsmarknaden och att säkerställa att dessa uppfyller miljökrav som är likvärdiga med dem som fastställts för de system som tillverkats som originaldelar. |
(7) |
Ett provningsförfarande som grundar sig på en påskyndad åldring av en ersättande utsläppsbegränsande anordning genom värme och smörjmedelsförbrukning uppfyller målet att bedöma hållbarheten hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning på ett korrekt och objektivt sätt och blir inte alltför betungande för industrin. |
(8) |
I förordning (EU) nr 582/2011 fastställs krav på åtgärder som måste införas av fordonstillverkarna för att förhindra manipulation av utsläppsbegränsande system. Dessa krav bör på ett effektivt sätt motverka de vanligaste sätten att manipulera utan att lägga en orimlig börda på industrin. |
(9) |
Hänvisningarna till internationella standarder i förordning (EU) nr 582/2011 bör uppdateras. |
(10) |
För att säkerställa en tillräcklig ledtid för fordonstillverkare att ändra sina produkter i överensstämmelse med det nya kravet om effektgränser, bör detta krav få verkan den 1 september 2018 för nya typer och den 1 september 2019 för alla nya fordon. |
(11) |
Det är lämpligt att de nya kraven för provning av fordon i drift inte gäller retroaktivt för motorer och fordon som inte har godkänts i enlighet med dessa krav. De nya bestämmelser som anges i bilaga II bör därför endast gälla för provning av överensstämmelse i drift av nya typer av motorer och fordon som har godkänts i enlighet med den ändrade versionen av förordning (EU) nr 582/2011. |
(12) |
Förordning (EU) nr 582/2011 bör därför ändras i enlighet med detta. |
(13) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 14 ska punkt 3 utgå. |
2. |
I artikel 15 ska punkt 5 utgå. |
3. |
Följande artikel ska införas som artikel 17a: ”Artikel 17a Övergångsbestämmelser för vissa typgodkännanden och intyg om överensstämmelse 1. Med verkan från och med den 1 september 2018 ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer som provats enligt förfaranden som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.2.2.2.2, 4.3.1.2, 4.3.1.2.1 och 4.3.1.2.2 i tillägg 1 till bilaga II. 2. Med verkan från och med den 1 september 2019 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.2.2.2.2, 4.3.1.2, 4.3.1.2.1 och 4.3.1.2.2 i tillägg 1 till bilaga II, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 26 i direktiv 2007/46/EG, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, försäljning och ibruktagande av sådana fordon. Med verkan från och med den 1 september 2019 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift ska de nationella myndigheterna förbjuda försäljning eller användning av nya motorer som inte uppfyller kraven i punkterna 4.2.2.2, 4.2.2.2.1, 4.3.1.2 och 4.3.1.2.1 i tillägg 1 till bilaga II.” |
4. |
Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen. |
5. |
Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen. |
6. |
Bilaga VI ska ändras i enlighet med bilaga III till den här förordningen. |
7. |
Bilaga XI ska ändras i enlighet med bilaga IV till den här förordningen. |
8. |
Bilaga XIII ska ändras i enlighet med bilaga V till den här förordningen. |
9. |
Bilaga XIV ska ändras i enlighet med bilaga VI till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Med undantag för punkt 8 c, som ska tillämpas på samtliga fordon från och med ikraftträdandet av denna förordning, ska bilaga II gälla från och med den 1 januari 2017 för nya fordonstyper.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Bryssel den 20 september 2016.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1).
BILAGA I
Bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt 1.1.2 ska ersättas med följande:
(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).”" |
2. |
Punkt 1.1.5 ska ersättas med följande:
|
3. |
Punkt 3.1 ska ersättas med följande:
|
4. |
Följande punkter ska införas som punkterna 3.2.1.1–3.2.1.6:
|
5. |
Punkt 4.2 b ska ersättas med följande:
|
6. |
I tillägg 4 ska de nionde, tionde och elfte styckena ersättas med följande: ”Om ansökan gäller EG-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet ska den allmänna delen och delarna 1 och 3 fyllas i. Om ansökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation ska den allmänna delen och del 2 fyllas i. Om ansökan gäller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation ska den allmänna delen samt delarna 1, 2 och 3 fyllas i.” |
7. |
Tillägg 9 ska ersättas med följande: ”Tillägg 9 Numreringssystem för EG-typgodkännandeintyg Avsnitt 3 i ett EG-typgodkännandenummer som utfärdats i enlighet med artiklarna 6.1, 8.1 och 10.1 ska bestå av numret på den genomföranderättsakt eller den senaste ändringsrättsakt som är tillämplig på EG-typgodkännandet. Numret ska följas av en bokstav som betecknar kraven på OBD-system och SCR-system i enlighet med tabell 1. Tabell 1
|
(1) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för NOx i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle och tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning.
(2) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle.
(3) Krav på prestandaövervakning i enlighet med punkt 2.1.1 i bilaga X.
(4) Infasningskrav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1 i bilaga XIII.
(5) Allmänna krav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1.1 i bilaga XIII.
(6) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för CO i enlighet med tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning.
(7) Infasningskrav för prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.
(8) Allmänna krav för prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.
(9) För motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer.
(10) För motorer med kompressionständning och dubbelbränsle och fordon utrustade med sådana motorer.
(11) Gäller endast för motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer.
(12) Ytterligare bestämmelser för övervakning enligt punkt 2.3.1.2 i bilaga 9A till Uneces föreskrifter nr 49.
(13) Specifikationer för prestandakvot i drift (IUPR) anges i bilaga X. Motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer omfattas inte av prestandakvot i drift (IUPR).
(14) Kraven för överensstämmelse i drift anges i tillägg 1 till bilaga II.
E.t. |
Ej tillämpligt” |
BILAGA II
Bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt 2.1 ska ersättas med följande:
|
2. |
Punkt 2.3 ska ersättas med följande:
|
3. |
Punkt 4.1 ska ersättas med följande: ”4.1 Fordonets nyttolast Normal nyttolast är en nyttolast på mellan 10 och 100 % av den maximala nyttolasten. Den maximala nyttolasten är skillnaden mellan fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last och fordonets vikt i körklart skick enligt bilaga I till direktiv 2007/46/EG. För provning av överensstämmelse i drift får nyttolasten reproduceras och en konstgjord last användas. Godkännandemyndigheterna får begära att prova ett fordon med vilken nyttolast som helst på mellan 10 och 100 % av fordonets maximala nyttolast. Om vikten av den PEMS-utrustning som behövs överskrider 10 % av fordonets maximala nyttolast får denna vikt betraktas som den minsta nyttolasten. Fordon av kategori N3 ska, i förekommande fall, provas med en påhängsvagn.” |
4. |
Punkterna 4.4.1–4.5.5 ska ersättas med följande: 4.4.1 Den smörjolja som används vid provningen ska vara en marknadsolja och uppfylla motortillverkarens specifikationer. Oljeprover ska tas. 4.4.2 Bränsle Det bränsle som används vid provningen ska vara ett marknadsbränsle som omfattas av direktiv 98/70/EG och relevanta CEN-standarder eller ett referensbränsle enligt specifikationerna i bilaga IX till denna förordning. Bränsleprover ska tas. En tillverkare får begära att bränsleprover inte tas från en gasmotor. 4.4.2.1 Om tillverkaren i enlighet med avsnitt 1 i bilaga I till denna förordning har angett att kraven i denna förordning kan uppfyllas med de marknadsbränslen som anges i punkt 3.2.2.2.1 i det informationsdokument som fastställs i tillägg 4 till bilaga I till denna förordning, ska minst en provning utföras med vart och ett av de angivna marknadsbränslena. 4.4.3 För system för efterbehandling av avgaser som använder ett reagens för att minska utsläppen, ska reagenset vara ett marknadsreagens och uppfylla motortillverkarens specifikationer. Ett prov av reagenset ska tas. Reagenset får inte vara fruset. 4.5 Krav på trippen Andelar av körning ska uttryckas i procent av trippens totala varaktighet. Trippen ska bestå av stadskörning, följd av landsvägs- och motorvägskörning enligt de andelar som anges i punkterna 4.5.1–4.5.4. Om en annan ordningsföljd är motiverad av praktiska skäl får en annan ordning följas efter överenskommelse med godkännandemyndigheten; provningen ska dock alltid börja med stadskörning. I detta avsnitt avses med ungefär riktvärdet ± 5 %. Delarna med stadskörning, landsvägskörning och motorvägskörning kan fastställas antingen på grundval av
Om trippens sammansättning fastställs på grundval av geografiska koordinater får fordonets hastighet under en sammanlagd tid som är längre än 5 % av den totala varaktigheten för varje del av trippen, inte överstiga
Om trippens sammansättning fastställs med hjälp av metoden med första acceleration, ska den första accelerationen över 55 km/tim (70 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1) indikera starten av landsvägskörningen och den första accelerationen över 75 km/tim (90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1) indikera starten av motorvägskörningen. Kriterierna för att skilja mellan stads-, landsvägs- och motorvägskörning ska bestämmas i samråd med godkännandemyndigheten före provningens början. Genomsnittlig hastighet under stadskörning ska vara mellan 15 och 30 km/tim. Genomsnittlig hastighet under landsvägskörning ska vara mellan 45 och 70 km/tim (60 och 90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1). Genomsnittlig hastighet under motorvägskörning ska vara över 70 km/tim (90 km/tim för fordon av kategorierna M1 och N1). 4.5.1 För fordon av kategorierna M1 och N1 ska trippen bestå av ungefär 34 % stadskörning, 33 % landsvägskörning och 33 % motorvägskörning. 4.5.2 För fordon av kategorierna N2, M2 och M3 ska trippen bestå av ungefär 45 % stadskörning, 25 % landsvägskörning och 30 % motorvägskörning. Fordon av kategorierna M2 och M3 av klass I, II eller A enligt definitionen i Uneces föreskrifter nr 107 ska provas med ungefär 70 % stadskörning och 30 % landsvägskörning. 4.5.3 För fordon av kategori N3 ska trippen bestå av ungefär 20 % stadskörning, 25 % landsvägskörning och 55 % motorvägskörning. 4.5.4 Vid bedömningen av trippens sammansättning ska andelens varaktighet beräknas från det ögonblick kylvätsketemperaturen har nått 343 K (70 °C) första gången eller när kylvätsketemperaturen är stabiliserad inom ± 2 K i 5 minuter, beroende på vad som inträffar först, men inte senare än 15 minuter efter motorstart. I enlighet med punkt 4.5 ska den tid som förflyter för att uppnå en kylvätsketemperatur av 343 K (70 °C) köras som stadskörning. Artificiell uppvärmning av de utsläppsbegränsande systemen före provningen är förbjuden. 4.5.5 Följande fördelning av karakteristiska trippvärden från WHDC-databasen kan fungera som ytterligare vägledning för utvärderingen av trippen:
|
5. |
Punkt 4.6.5 ska ersättas med följande:
|
6. |
Punkt 4.6.10 ska ersättas med följande:
|
7. |
Punkt 5.1.2.2 ska ersättas med följande:
|
8. |
Tillägg 1 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
I tillägg 2 ska punkt 3.1 ersättas med följande: ”3.1 Avgasflödesmätarens anslutning till avgasröret Installationen av avgasflödesmätaren får inte öka mottrycket med mer än det värde som rekommenderas av motortillverkaren eller öka avgasrörets längd med mer än 2 m. Liksom för alla komponenter i PEMS-utrustningen ska installationen av avgasflödesmätaren uppfylla lokala trafiksäkerhetsbestämmelser och försäkringskrav.” |
BILAGA III
Bilaga VI till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt 8 ska ersättas med följande: ”8. DOKUMENTATION Punkt 11 i bilaga 10 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:
|
2. |
Tillägg 1 ska ändras på följande sätt:
|
BILAGA IV
Bilaga XI till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt 4.3.2.4 ska ersättas med följande: ”4.3.2.4 Hållbarhet för utsläppsprestanda Det system för efterbehandling av avgaser som provas i enlighet med punkt 4.3.2.2, och där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska genomgå det hållbarhetsförfarande som beskrivs i tillägg 3.” |
2. |
Följande punkt ska införas som punkt 4.3.5: ”4.3.5 Bränslen I det fall som beskrivs i punkt 1.1.2 i bilaga I ska det provningsförfarande som anges i punkterna 4.3.1–4.3.2.7 i denna bilaga genomföras med de bränslen som angetts av tillverkaren av originalmotorsystemet. Efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten får dock det hållbarhetsförfarande som fastställs i tillägg 3 och som avses i punkt 4.3.2.4 genomföras med endast det bränsle som utgör det sämsta alternativet i fråga om åldring.” |
3. |
Följande punkter ska införas som punkterna 4.6–4.6.5: ”4.6 Krav på kompatibilitet med begränsningen av NOx-utsläpp (endast tillämpliga på ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras på fordon som är utrustade med givare som direkt mäter NOx-halten i avgaserna) 4.6.1 Visning av kompatibilitet med begränsningen av NOx-utsläpp krävs bara om den ursprungliga utsläppsbegränsande anordningen övervakades i den ursprungliga konfigurationen. 4.6.2 Den ersättande utsläppsbegränsande anordningens kompatibilitet med begränsningen av NOx-utsläpp ska visas med hjälp av förfarandena i bilaga XIII till denna förordning för ersättande utsläppsbegränsande anordningar som är avsedda att monteras i motorer eller fordon som typgodkänts i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och den här förordningen. 4.6.3 De bestämmelser i Uneces föreskrifter nr 49 som gäller andra komponenter än utsläppsbegränsande anordningar ska inte tillämpas. 4.6.4 Tillverkaren av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen får använda samma förkonditionering och provningsförfarande som användes vid det ursprungliga typgodkännandet. I så fall ska den godkännandemyndighet som beviljade det ursprungliga typgodkännandet av en motor i ett fordon, på begäran och på ett icke-diskriminerande sätt, tillhandahålla ett informationsdokument i form av ett tillägg till det informationsdokument som anges i tillägg 4 till bilaga I, som innehåller uppgifter om antal och typ av prekonditioneringscykler och om den typ av provningscykel som användes av tillverkaren av originalutrustningen för provning av begränsning av NOx-utsläpp hos den utsläppsbegränsande anordningen. 4.6.5 Punkt 4.5.5 ska gälla för begränsning av NOx-utsläpp som övervakas med OBD-systemet.” |
4. |
Tillägg 3 ska ersättas med följande: ”Tillägg 3 Hållbarhetsförfarande för utvärdering av en ersättande utsläppsbegränsande anordnings prestanda 1. I detta tillägg fastställs det hållbarhetsförfarande som avses i punkt 4.3.2.4 i bilaga XI, för utvärdering av en ersättande utsläppsbegränsande anordnings prestanda. 2. BESKRIVNING AV HÅLLBARHETSFÖRFARANDET 2.1 Hållbarhetsförfarandet ska utgöras av en datainsamlingsfas och en driftsackumuleringsplan. 2.2 Datainsamlingsfas 2.2.1 Den utvalda motorn, utrustad med ett fullständigt system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska kylas ned till omgivningstemperatur och genomgå en WHTC-provningscykel för kallstart i enlighet med punkterna 7.6.1 och 7.6.2 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. 2.2.2 Omedelbart efter WHTC-provningscykeln för kallstart ska motorn köras under nio på varandra följande WHTC-provningscykler för varmstart i enlighet med punkt 7.6.4 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. 2.2.3 Den provningssekvens som fastställs i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 ska genomföras i enlighet med de instruktioner som anges i punkt 7.6.5 i bilaga 4 till Uneces föreskrifter nr 49. 2.2.4 Alternativt kan relevanta data samlas in genom körning av ett fullastat fordon utrustat med det utvalda systemet för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår. Provningen kan utföras antingen på väg, enligt trippkraven i punkterna 4.5–4.5.5 i bilaga II till denna förordning med fullständig registrering av körningsdata, eller på en lämplig chassidynamometer. Om en provning på väg väljs, ska fordonet köras en provningscykel för kallstart enligt tillägg 5 till denna bilaga, följd av nio provningscykler för varmstart, identiska med den för kallstart, på ett sådant sätt att det arbete som motorn utför är samma som uppnås enligt punkterna 2.2.1 och 2.2.2. Om en chassidynamometer väljs ska provningscykelns simulerade väglutning enligt tillägg 5 anpassas för att motsvara det arbete som motorn utför under hela WHTC-provningscykeln. 2.2.5 Typgodkännandemyndigheten ska inte godta temperaturdata som erhållits enligt punkt 2.2.4 om den bedömer att dessa data är orealistiska och ska då antingen begära att provningen upprepas eller att en provning enligt punkterna 2.2.1, 2.2.2 och 2.2.3 utförs. 2.2.6 Temperaturen i den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ska registreras under hela provningssekvensen, på den plats där temperaturen är som högst. 2.2.7 I de fall då platsen där temperaturen är som högst varierar över tiden, eller om denna plats är svår att definiera, bör multipla bäddtemperaturer registreras på lämpliga platser. 2.2.8 Antalet och platserna för temperaturmätningarna ska väljas ut av tillverkaren i samråd med typgodkännandemyndigheten utifrån god teknisk sed. 2.2.9 Med typgodkännandemyndighetens samtycke får en enda temperatur i katalysatorbädden eller temperaturen vid katalysatorns inlopp användas om mätning av multipla bäddtemperaturer visar sig vara ogenomförbart eller alltför svårt. Figur 1 Exempel på placering av temperaturgivare i en generisk anordning för efterbehandling Figur 2 Exempel på placering av temperaturgivare för dieselpartikelfilter 2.2.10 Temperaturerna ska mätas och registreras med en frekvens på minst en gång per sekund (1 Hz) under provningssekvensen. 2.2.11 De uppmätta temperaturerna ska redovisas i ett histogram med temperaturklasser på högst 10 °C. I det fall som avses i punkt 2.2.7 ska den högsta temperaturen varje sekund vara den som registrerats i histogrammet. Varje stapel i histogrammet ska representera den sammanlagda frekvensen i sekunder av de uppmätta temperaturerna som faller inom de separata klasserna. 2.2.12 Den tid i timmar som motsvarar varje temperaturklass ska bestämmas och därefter extrapoleras till den användbara livslängden för den ersättande utsläppsbegränsande anordningen i enlighet med de värden som anges i tabell 1. Extrapoleringen ska baseras på antagandet att en WHTC-cykel motsvarar 20 km körning. Tabell 1 Användbar livslängd för den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för varje fordonskategori, och motsvarande WHTC-provningscykler och driftstider
2.2.13 Det är tillåtet att genomföra datainsamlingsfasen för olika anordningar vid samma tidpunkt. 2.2.14 När det gäller system med aktiv regenerering ska antalet regenereringar som inträffar under den provningssekvens som definieras i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 registreras tillsammans med regenereringarnas längd och temperatur. Om ingen aktiv regenerering har inträffat ska den varmstartssekvens som fastställs i punkt 2.2.2 förlängas så att den omfattar minst två aktiva regenereringar. 2.2.15 Den totala mängden smörjmedel som förbrukas under datainsamlingsfasen ska registreras, i g/tim, med hjälp av en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning som beskrivs i tillägg 6. Motorn ska i detta syfte köras under 24 timmar, under på varandra följande WHTC-provningscykler. Om en exakt mätning av oljeförbrukningen inte kan erhållas får tillverkaren, enligt överenskommelse med typgodkännandemyndigheten, använda följande alternativ för fastställande av förbrukningen av smörjmedel:
2.3 Beräkning av åldringstid som motsvarar en referenstemperatur 2.3.1 De temperaturer som registrerats enligt punkterna 2.2–2.2.15 ska reduceras till en referenstemperatur Tr , på begäran av tillverkaren efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten, inom intervallet för de temperaturer som registrerats under datainsamlingsfasen. 2.3.2 I det fall som anges i punkt 2.2.13 får värdet på Tr variera för var och en av anordningarna. 2.3.3 Den åldringstid som motsvarar referenstemperaturen ska beräknas för varje klass enligt punkt 2.2.11 i enlighet med följande ekvation: Ekvation 1:
där R = den ersättande utsläppsbegränsande anordningens termiska reaktivitet. Följande värden ska användas:
Tr = referenstemperaturen, i K. = mittemperaturen, i K, för temperaturklassen i, som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är exponerad för under datainsamlingsfasen, registrerad i temperaturhistogrammet. = tiden i timmar, motsvarande temperaturen , anpassad efter den fulla användbara livslängden, dvs. om histogrammet representerar 5 timmar och den användbara livslängden är 4 000 timmar enligt tabell 1 ska alla tidsuppgifter i histogrammet multipliceras med . = den motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen under tiden . i = klassnummer, där 1 är numret på klassen med den lägsta temperaturen och n värdet för klassen med den högsta temperaturen. 2.3.4 Den totala motsvarande åldringstiden ska beräknas i enlighet med följande ekvation: Ekvation 2:
där AT = total motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen under dess användbara livslängd för temperaturen under tiden för var och en av de i klasser som anges i histogrammet. = den motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen under tiden . i = klassnummer, där 1 är numret på klassen med den lägsta temperaturen och n värdet för klassen med den högsta temperaturen. n = totala antalet temperaturklasser. 2.3.5 I det fall som avses i punkt 2.2.13 ska AT beräknas för varje anordning. 2.4 Driftsackumuleringsplan 2.4.1 Allmänna krav 2.4.1.1 Driftsackumuleringsplanen ska göra det möjligt att påskynda åldringen av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen med hjälp av de uppgifter som samlats in under datainsamlingsfasen enligt punkt 2.2. 2.4.1.2 Driftsackumuleringsplanen ska bestå av en termisk ackumuleringsplan och en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning i enlighet med punkt 2.4.4.6. Efter överenskommelse med typgodkännandemyndigheten behöver tillverkaren inte genomföra en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning om de ersättande utsläppsbegränsande anordningarna är placerade nedströms ett filter för efterbehandling av avgaser (t.ex. ett dieselpartikelfilter). Både den termiska ackumuleringsplanen och ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning ska bestå av en upprepning av en rad termiska sekvenser respektive sekvenser för smörjmedelsförbrukning. 2.4.1.3 I fråga om ersättande utsläppsbegränsande anordningar med aktiv regenerering, ska den termiska sekvensen kompletteras med ett läge för aktiv regenerering. 2.4.1.4 För driftsackumuleringsplaner bestående av både termiska ackumuleringsplaner och ackumuleringsplaner för smörjmedelsförbrukning ska deras respektive sekvenser alterneras så att varje termisk sekvens som genomförs ska följas av en sekvens för smörjmedelsförbrukning. 2.4.1.5 Det är tillåtet att utföra driftsackumuleringsplanen samtidigt för olika anordningar. I detta fall ska en enda driftsackumuleringsplan fastställas för alla anordningarna. 2.4.2 Termisk ackumuleringsplan 2.4.2.1 Den termiska ackumuleringsplanen ska simulera effekten av termisk åldring på prestandan hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning fram till slutet av dess livslängd. 2.4.2.2 Den motor som används för att genomföra driftsackumuleringsplanen ska, försedd med system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, köras under minst tre på varandra följande termiska sekvenser enligt tillägg 4. 2.4.2.3 Temperaturerna ska registreras under minst två termiska sekvenser. Den första sekvensen, som genomförs som uppvärmning, ska inte beaktas för temperaturregistrering. 2.4.2.4 Temperaturen ska registreras på lämpliga platser som ska väljas i enlighet med punkterna 2.2.6–2.2.9, med en frekvens av minst en gång per sekund (1 Hz). 2.4.2.5 Den effektiva åldringstiden som motsvarar de termiska sekvenser som avses i punkt 2.4.2.3 ska beräknas i enlighet med följande ekvationer:
där = den effektiva åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Ti under sekunden i. Ti = temperaturen, i K, uppmätt i sekunden i under var och en av de termiska sekvenserna. R = den ersättande utsläppsbegränsande anordningens termiska reaktivitet. Tillverkaren ska komma överens med typgodkännandemyndigheten om det R-värde som ska användas. Det ska också vara möjligt att som alternativ använda följande standardvärden:
Tr = referenstemperatur i K, som ska vara samma värde som i ekvation 1. AE = den effektiva åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för hela den termiska sekvensens varaktighet. AT = total motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen under dess användbara livslängd för temperaturen under tiden för var och en av de i klasser som anges i histogrammet. i = temperaturmätningens nummer. p = totala antalet temperaturmätningar. nc = nummer på den termiska sekvensen, av de som utförs i syfte att registrera temperaturer i enlighet med punkt 2.4.2.3. C = det totala antalet termiska sekvenser som utförs i syfte att registrera temperaturer. 2.4.2.6 Det totala antalet termiska sekvenser som ska ingå i driftsackumuleringsplanen ska beräknas med hjälp av följande ekvation: Ekvation 5: NTS = AT/AE där NTS = det totala antalet termiska sekvenser som ska utföras under driftsackumuleringsplanen. AT = total motsvarande åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen under dess användbara livslängd för temperaturen under tiden för var och en av de i klasser som anges i histogrammet. AE = den effektiva åldringstid i timmar som behövs för att genom att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för temperaturen Tr uppnå samma åldring som skulle vara resultatet av att utsätta den ersättande utsläppsbegränsande anordningen för hela den termiska sekvensens varaktighet. 2.4.2.7 Det är tillåtet att minska NTS och därmed driftsackumuleringsplanen, genom att öka de temperaturer som varje anordning utsätts för under varje steg i åldringscykeln genom tillämpning av en eller flera av följande åtgärder:
2.4.2.8 Vid tillämpning av de åtgärder som avses i punkterna 2.4.4.6 och 2.4.4.7 får inte den totala åldringstiden, beräknad från NTS , vara mindre än 10 % av den användbara livslängden som anges i tabell 1, t.ex. får inte fordonskategori N1 ha en NTS på mindre än 286 termiska sekvenser, under antagande att varje sekvens är 1 tim. 2.4.2.9 Det är tillåtet att öka NTS och därmed driftsackumuleringsplanens varaktighet, genom att sänka temperaturerna under varje steg i åldringscykeln genom tillämpning av en eller flera av följande åtgärder:
2.4.2.10 I det fall som avses i punkt 2.4.1.5 ska följande gälla:
2.4.2.11 För en enhet av ersättande utsläppsbegränsande anordningar som utgör ett system i den mening som avses i artikel 3.25 i direktiv 2007/46/EG får ett av följande två alternativ övervägas för termisk åldring av anordningarna:
2.4.3 Modifierad termisk ackumuleringsplan för anordningar som arbetar med aktiv regenerering 2.4.3.1 Det modifierade termiska ackumuleringsplanen för anordningar som arbetar med aktiv regenerering ska simulera effekten av åldringen på grund av både termisk belastning och aktiv regenerering på en ersättande utsläppsbegränsande anordning i slutet av dess livslängd. 2.4.3.2 Den motor som används för driftsackumuleringsplanen, försedd med det system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska köras under minst tre modifierade termiska sekvenser, där varje sekvens består av en termisk sekvens enligt tillägg 4, följd av en fullständig aktiv regenerering under vilken den högsta temperatur som uppnås i efterbehandlingssystemet inte bör vara lägre än den högsta temperatur som registrerats i datainsamlingsfasen. 2.4.3.3 Temperaturerna ska registreras under minst två modifierade termiska sekvenser. Den första sekvensen, som genomförs som uppvärmning, ska inte beaktas för temperaturregistrering. 2.4.3.4 För att minimera den tid som förflyter mellan den termiska sekvensen enligt tillägg 4 och den efterföljande aktiva regenereringen får tillverkaren artificiellt utlösa den aktiva regenereringen genom att, efter varje termisk sekvens enligt tillägg 4, köra motorn under stabila förhållanden som möjliggör en hög sotutveckling av motorn. I så fall ska de stabila förhållandena även betraktas som en del av den modifierade termiska sekvensen enligt punkt 2.4.3.2. 2.4.3.5 Den effektiva åldringstid som motsvarar varje modifierad termisk sekvens ska beräknas med hjälp av ekvationerna 3 och 4. 2.4.3.6 Det totala antalet modifierade termiska sekvenser som ska utföras under driftsackumuleringsplanen ska beräknas med hjälp av ekvation 5. 2.4.3.7 Det är tillåtet att minska NTS och därmed driftsackumuleringsplanens varaktighet, genom att öka temperaturerna under varje steg av den modifierade termiska sekvensen genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder som anges i punkt 2.4.2.7. 2.4.3.8 Utöver de åtgärder som avses i punkt 2.4.3.7 kan också NTS minskas genom att öka den högsta temperaturen under den aktiva regenereringen inom den modifierade termiska sekvensen, utan att under några förhållanden överskrida en bäddtemperatur på 800 °C. 2.4.3.9 NTS får aldrig vara mindre än 50 % av antalet aktiva regenereringar som den ersättande utsläppsbegränsande anordningen genomgår under dess användbara livslängd, beräknat i enlighet med följande ekvation: Ekvation 5:
där NAR = antal aktiva regenereringssekvenser under den ersättande utsläppsbegränsande anordningens användbara livslängd. tWHTC = antal timmar som motsvarar den fordonskategori för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd, erhållna ur tabell 1. tAR = den aktiva regenereringens varaktighet, i timmar. tBAR = tid i timmar mellan två på varandra följande aktiva regenereringar. 2.4.3.10 Om, till följd av tillämpningen av det minsta antalet modifierade termiska sekvenser enligt punkt 2.4.3.9, AE × NTS som beräknats med hjälp av ekvation 4 överstiger AT som beräknats med hjälp av ekvation 2, får tiden för varje steg av den termiska sekvensen enligt i tillägg 4 och som ingår i den modifierade termiska sekvensen enligt punkt 2.4.3.2 minskas i samma proportion i syfte att göra AE × NTS = AT. 2.4.3.11 Det är tillåtet att öka NTS och därmed driftsackumuleringsplanens varaktighet, genom att sänka temperaturerna under varje steg av den termiska-aktiva regenereringssekvensen genom tillämpning av en eller flera av de åtgärder som anges i punkt 2.4.2.9. 2.4.3.12 I de fall som avses i punkt 2.4.1.5 ska punkterna 2.4.2.10 och 2.4.2.11 tillämpas. 2.4.4 Ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning 2.4.4.1 Ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning ska simulera effekten av åldring, på grund av kemisk förgiftning eller avlagringar till följd av smörjmedelsförbrukning, på prestanda hos en ersättande utsläppsbegränsande anordning i slutet av dess livslängd. 2.4.4.2 Det smörjmedel som förbrukas ska fastställas i g/tim under minst 24 termiska sekvenser eller ett motsvarande antal modifierade termiska sekvenser, med en lämplig metod, till exempel det förfarande med dränering och vägning som beskrivs i tillägg 6. Färskt smörjmedel ska användas. 2.4.4.3 Motorn ska vara utrustad med ett oljetråg med konstant volym för att undvika behovet av påfyllningar, eftersom oljenivån påverkar oljeförbrukningen. Vilken lämplig metod som helst, exempelvis den som anges i ASTM-standarden D7156–09, får användas. 2.4.4.4 Den teoretiska tid, i timmar, som den termiska ackumuleringsplanen eller den modifierade termiska ackumuleringsplanen, beroende på vad som är tillämpligt, måste genomföras för att uppnå samma smörjmedelsförbrukning som den som motsvarar den användbara livslängden hos den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, ska beräknas med hjälp av följande ekvation: Ekvation 6:
där tTAS = driftsackumuleringsplanens teoretiska varaktighet, i timmar, som krävs för att uppnå samma smörjmedelsförbrukning som den som motsvarar den användbara livslängden hos den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, förutsatt att driftsackumuleringsplanen uteslutande består av en serie på varandra följande termiska sekvenser eller på varandra följande modifierade termiska sekvenser. LCRWHTC = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.2.15. tWHTC = antal timmar som motsvarar den fordonskategori för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordningen är avsedd, erhållna ur tabell 1. LCRTAS = smörjmedelsförbrukningen i g/tim fastställd enligt punkt 2.4.4.2. 2.4.4.5 Antalet termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser som motsvarar tTAS ska beräknas med hjälp av följande formel: Ekvation 7:
där N = antal termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser som motsvarar tTAS . tTAS = driftsackumuleringsplanens teoretiska varaktighet, i timmar, som krävs för att uppnå samma smörjmedelsförbrukning som den som motsvarar den användbara livslängden hos den ersättande utsläppsbegränsande anordningen, förutsatt att driftsackumuleringsplanen uteslutande består av en serie på varandra följande termiska sekvenser eller på varandra följande modifierade termiska sekvenser. tTS = varaktigheten, i timmar, av en enda termisk sekvens eller modifierad termisk sekvens. 2.4.4.6 Värdet av N ska jämföras med värdet av NTS beräknat i enlighet med punkt 2.4.2.6 eller när det gäller anordningar med aktiv regenerering i enlighet med punkt 2.4.3.5. Om N ≤ NTS är det inte nödvändigt att utöka den termiska ackumuleringsplanen med en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning. Om N > NTS ska den termiska ackumuleringsplanen utökas med en ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning. 2.4.4.7 En ackumuleringsplan för smörjmedelsförbrukning måste inte läggas till om den smörjmedelsförbrukning som behövs, genom att öka smörjmedelsförbrukningen enligt beskrivningen i punkt 2.4.4.8.4, redan uppnås med genomförandet av motsvarande termiska ackumuleringsplan bestående av NTS termiska sekvenser eller modifierade termiska sekvenser. 2.4.4.8 Utarbetande av ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning 2.4.4.8.1 Ackumuleringsplanen för smörjmedelsförbrukning ska bestå av ett antal sekvenser för smörjmedelsförbrukning som upprepas ett flertal gånger, där varje sekvens för smörjmedelsförbrukning alterneras med varje termisk sekvens eller varje modifierad termisk sekvens. 2.4.4.8.2 Varje sekvens för smörjmedelsförbrukning ska bestå av ett stabilt läge med konstant belastning och hastighet; belastningen och hastigheten ska väljas på ett sådant sätt att smörjmedelsförbrukningen maximeras och den effektiva termiska åldringen minimeras. Läget ska fastställas av tillverkaren i samråd med typgodkännandemyndigheten utifrån god teknisk sed. 2.4.4.8.3 Varaktigheten för varje sekvens för smörjmedelsförbrukning ska bestämmas enligt följande:
2.4.4.8.4 Smörjmedelsförbrukningen ska alltid vara lägre än 0,5 % av motorns bränsleförbrukning för att undvika alltför stor ackumulering av aska på framsidan av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen. 2.4.4.8.5 Det är tillåtet att lägga till den termiska åldring som orsakas av genomförandet av sekvensen för smörjmedelsförbrukning till den AE som beräknas i ekvation 4. 2.4.5 Utarbetande av den fullständiga driftsackumuleringsplanen 2.4.5.1 Driftsackumuleringsplanen ska konstrueras genom att alternera termiska eller modifierade termiska sekvenser, enligt vad som är lämpligt, med sekvenser för smörjmedelsförbrukning. Detta mönster ska upprepas NTS gånger, där NTS -värdet ska vara det som beräknas i enlighet med punkt 2.4.2 eller 2.4.3, beroende på vad som är lämpligt. Ett exempel på en fullständig driftsackumuleringsplan finns i tillägg 7. Ett flödesschema som beskriver utarbetandet av en fullständig driftsackumuleringsplan finns i tillägg 8. 2.4.6 Utförande av driftsackumuleringsplanen 2.4.6.1 Motorn, utrustad med ett system för efterbehandling av avgaser där den ersättande utsläppsbegränsande anordningen ingår, ska köras enligt den driftsackumuleringsplan som anges i punkt 2.4.5.1. 2.4.6.2 Den motor som används för driftsackumuleringsplanen får vara en annan än den motor som används i datainsamlingsfasen; den sistnämnda ska dock alltid vara den motor för vilken den ersättande utsläppsbegränsande anordning som ska typgodkännas har konstruerats, och den som provas avseende utsläpp enligt punkt 2.4.3.2. 2.4.6.3 Om den motor som används för driftsackumuleringsplanen har en slagvolym som är 20 % större eller mer än den motor som används i datainsamlingsfasen, ska avgassystemet på den förra vara försedd med en förbikoppling för att så nära som möjligt återspegla avgasflödet på den senare under de valda förhållandena av åldring. 2.4.6.4 I det fall som avses i punkt 2.4.6.2 ska den motor som används för driftsackumuleringsplanen vara typgodkänd enligt förordning (EG) nr 595/2009. Om den eller de anordningar som provas är avsedda att monteras i ett motorsystem med avgasåterföring ska dessutom det motorsystem som används för driftsackumuleringsplanen också vara försett med avgasåterföring. Om den eller de anordningar som provas inte är avsedda att monteras i ett motorsystem med avgasåterföring ska det motorsystem som används för driftsackumuleringsplanen inte heller vara försett med avgasåterföring. 2.4.6.5 Det smörjmedel och det bränsle som används under driftsackumuleringsplanen ska i så hög utsträckning som möjligt likna de som använts under datainsamlingsfasen enligt punkt 2.2. Smörjmedlet ska överensstämma med rekommendationen från tillverkaren av den motor för vilken den utsläppsbegränsande anordningen är avsedd. De bränslen som används bör vara marknadsbränslen som uppfyller motsvarande krav i direktiv 98/70/EG. På tillverkarens begäran kan också referensbränslen i enlighet med denna förordning användas. 2.4.6.6 Smörjmedlet får bytas för underhåll, med de intervaller som anges av tillverkaren av den motor som används under datainsamlingsfasen. 2.4.6.7 När det gäller en SCR, ska insprutningen av urea genomföras i enlighet med den strategi som fastställts av tillverkaren av den ersättande utsläppsbegränsande anordningen.” |
5. |
Följande tillägg ska införas som tilläggen 4–8: ”Tillägg 4 Sekvens för termisk åldring
Tillägg 5 Provningscykel för datainsamling med chassidynamometer eller vid provning på väg
Tillägg 6 Förfarande med dränering och vägning
Tillägg 7 Exempel på driftsackumuleringsplan inklusive termiska sekvenser, sekvenser av smörjmedelsförbrukning och sekvenser av regenerering Tillägg 8 Flödesschema för utförandet av driftsackumuleringsplanen |
BILAGA V
Bilaga XIII till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkterna 2.2.2.1 och 2.2.2.2 ska ersättas med följande:
|
2. |
Punkterna 8 och 8.1 ska ersättas med följande: ”8. FÖRBRUKNING OCH DOSERING AV REAGENS 8.1 Åtgärderna för övervakning av reagensförbrukning och dosering ska vara de som anges i punkt 8 i bilaga 11 till Uneces föreskrifter nr 49.” |
BILAGA VI
Bilaga XIV till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1. |
Punkt 2.2.1 ska ersättas med följande:
|
2. |
Punkt 2.2.4 ska ersättas med följande:
|