BILAGA II
“BILAGA II
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
Innehåll
| DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER | 44 |
|
1. |
STRUKTUR OCH PRAXIS | 44 |
|
1.1 |
STRUKTUR | 44 |
|
1.2 |
NUMRERINGSSYSTEM | 44 |
|
1.3 |
TECKENSYSTEM | 44 |
| DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER | 44 |
|
1. |
KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) | 44 |
|
1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 44 |
|
1.2 |
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) | 46 |
|
1.2.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 46 |
|
1.3 |
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) | 61 |
|
1.3.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 61 |
|
1.4 |
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) | 68 |
|
1.4.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 68 |
|
1.5 |
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) | 69 |
|
1.5.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 69 |
|
1.6 |
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) | 85 |
|
1.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 85 |
|
1.6.2 |
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) | 85 |
|
1.6.2.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 86 |
|
1.6.3 |
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) | 94 |
|
1.6.3.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 94 |
|
2. |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) | 96 |
|
2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 96 |
|
2.2 |
DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ | 97 |
|
2.3 |
UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS | 97 |
|
2.4 |
06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL) | 98 |
|
2.5 |
06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) | 98 |
|
3. |
KREDITRISKMALLAR | 105 |
|
3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 105 |
|
3.1.1 |
RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT | 105 |
|
3.1.2 |
RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK | 106 |
|
3.2 |
07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) | 106 |
|
3.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 106 |
|
3.2.2 |
CR SA-MALLENS RÄCKVIDD | 106 |
|
3.2.3 |
INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN | 107 |
|
3.2.4 |
FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR | 110 |
|
3.2.4.1 |
EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT” | 110 |
|
3.2.4.2 |
EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER” | 111 |
|
3.2.4.3 |
EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND) | 111 |
|
3.2.5 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 111 |
|
3.3 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) | 119 |
|
3.3.1 |
CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD | 119 |
|
3.3.2 |
UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN | 120 |
|
3.3.3 |
08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) | 121 |
|
3.3.3.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 121 |
|
3.3.4 |
08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) | 129 |
|
3.4 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION | 130 |
|
3.4.1 |
09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) | 130 |
|
3.4.1.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 130 |
|
3.4.2 |
09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) | 132 |
|
3.4.2.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 132 |
|
3.4.3 |
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) | 135 |
|
3.4.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 135 |
|
3.4.3.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 135 |
|
3.5 |
10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) | 140 |
|
3.5.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 140 |
|
3.5.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) | 141 |
|
3.6 |
11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) | 144 |
|
3.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 144 |
|
3.6.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 144 |
|
3.7 |
12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) | 146 |
|
3.7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 146 |
|
3.7.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 146 |
|
3.8 |
13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) | 153 |
|
3.8.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 153 |
|
3.8.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 153 |
|
3.9 |
14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) | 161 |
|
3.9.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 161 |
|
3.9.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 162 |
|
4. |
MALLAR FÖR OPERATIV RISK | 170 |
|
4.1 |
16.00 – OPERATIV RISK (OPR) | 170 |
|
4.1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 170 |
|
4.1.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 171 |
|
4.2 |
17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) | 173 |
|
4.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 173 |
|
4.2.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 175 |
|
5. |
MALLAR FÖR MARKNADSRISKER | 177 |
|
5.1 |
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) | 177 |
|
5.1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 177 |
|
5.1.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 178 |
|
5.2 |
19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 170… | 179 |
|
5.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 179 |
|
5.2.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 180 |
|
5.3 |
20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) | 182 |
|
5.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 182 |
|
5.3.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 183 |
|
5.4 |
21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) | 185 |
|
5.4.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 185 |
|
5.4.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 185 |
|
5.5 |
22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) | 187 |
|
5.5.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 187 |
|
5.5.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 187 |
|
5.6 |
23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) | 189 |
|
5.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 189 |
|
5.6.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 189 |
|
5.7 |
24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) | 190 |
|
5.7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 190 |
|
5.7.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 191 |
|
5.8 |
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) | 193 |
|
5.8.1 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER | 193 |
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. STRUKTUR OCH PRAXIS
1.1 STRUKTUR
|
1. |
Ramen består av följande fem grupper av mallar:
|
|
2. |
För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler. |
|
3. |
Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven. |
1.2 NUMRERINGSSYSTEM
|
4. |
I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna. |
|
5. |
Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}. |
|
6. |
Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}. |
|
7. |
Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}. |
|
8. |
En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den. |
1.3 TECKENSYSTEM
|
9. |
Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (-) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten. |
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)
1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
10. |
Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:
|
|
11. |
Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
12. |
Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2). |
|
13. |
Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:
|
|
14. |
Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.
|
1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
1.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|
010 |
1. Kapitalbas Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital. |
|
015 |
1.1 Primärkapital Artikel 25 i CRR. Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål. |
|
020 |
1.1.1 Kärnprimärkapital Artikel 50 i CRR. |
|
030 |
1.1.1.1 Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
040 |
1.1.1.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR. Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda. |
|
045 |
1.1.1.1.1* Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigeter i nödsituationer Artikel 31 i CRR. Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda. |
|
050 |
1.1.1.1.2* * Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital Artikel 28.1 b, l och m i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
060 |
1.1.1.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”. |
|
070 |
1.1.1.1.4 (-) Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5. |
|
080 |
1.1.1.1.4.1 (-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR. |
|
090 |
1.1.1.1.4.2 (-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
091 |
1.1.1.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
092 |
1.1.1.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ”egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse”. |
|
130 |
1.1.1.2 Balanserade vinstmedel Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR. I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott. |
|
140 |
1.1.1.2.1 Balanserade vinstmedel föregående år Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ”balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar”. |
|
150 |
1.1.1.2.2 Vinst eller förlust som godtas Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR. Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda. Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. |
|
160 |
1.1.1.2.2.1 Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR. Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen. |
|
170 |
1.1.1.2.2.2 (-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat Artikel 26.2 i CRR Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet. Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar). Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna. |
|
180 |
1.1.1.3 Ackumulerat annat totalresultat Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014. |
|
200 |
1.1.1.4 Övriga reserver Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR. Övriga reserver definieras i CRR som ”reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel”. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
210 |
1.1.1.5 Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR. Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ”reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse”. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
220 |
1.1.1.6 Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
230 |
1.1.1.7 Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR. Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet. |
|
240 |
1.1.1.8 Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen Artiklarna 479 och 480 i CRR. Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
250 |
1.1.1.9 Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler Artiklarna 32–35 i CRR. |
|
260 |
1.1.1.9.1 (-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar Artikel 32.1 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard. Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen. |
|
270 |
1.1.1.9.2 Reserv som härrör från säkring av kassaflöden Artikel 33.1 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
280 |
1.1.1.9.3 Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde Artikel 33.1 b i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post. |
|
285 |
1.1.1.9.4 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post. |
|
290 |
1.1.1.9.5 (-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering Artiklarna 34 och 105 i CRR. Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR. |
|
300 |
1.1.1.10 (-) Goodwill Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR. |
|
310 |
1.1.1.10.1 (-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR. Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen. |
|
320 |
1.1.1.10.2 (-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav Artikel 37 b och 43 i CRR. |
|
330 |
1.1.1.10.3 Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
340 |
1.1.1.11 (-) Övriga immateriella tillgångar Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
350 |
1.1.1.11.1 (-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill. |
|
360 |
1.1.1.11.2 Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
370 |
1.1.1.12 (-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. |
|
380 |
1.1.1.13 (-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR. Det belopp som rapporteras ”ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster” (artikel 40 i CRR). |
|
390 |
1.1.1.14 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR. |
|
400 |
1.1.1.14.1 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR. Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ”tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan”. Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat). |
|
410 |
1.1.1.14.2 Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
420 |
1.1.1.14.3 Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR. I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven. |
|
430 |
1.1.1.15 (-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet. |
|
440 |
1.1.1.16 (-) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger primärkapital för kapitaltäckningsändamål Artikel 36.1 j i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital”. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet. |
|
450 |
1.1.1.17 (-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR. Kvalificerat innehav definieras som ”direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag”. I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
460 |
1.1.1.18 (-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR. Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post. |
|
470 |
1.1.1.19 (-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR. Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post. |
|
471 |
1.1.1.20 (-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
472 |
1.1.1.21 (-) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
480 |
1.1.1.22 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 h, 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3). |
|
490 |
1.1.1.23 (-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR. |
|
500 |
1.1.1.24 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3). |
|
510 |
1.1.1.25 (-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 % Artikel 48.1 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR. |
|
520 |
1.1.1.26 Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR. Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
524 |
1.1.1.27 (-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. |
|
529 |
1.1.1.28 Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
|
530 |
1.1.2 ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL Artikel 61 i CRR. |
|
540 |
1.1.2.1 Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR. |
|
550 |
1.1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
560 |
1.1.2.1.2 (*) Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital Artikel 52.1 c, e och f i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
570 |
1.1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artikel 51 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”. |
|
580 |
1.1.2.1.4 (-) Egna primärkapitalinstrument Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Egna primärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5. |
|
590 |
1.1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av primärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. |
|
620 |
1.12.1.4.2 (-) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR. |
|
621 |
1.1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. |
|
622 |
1.1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitalinstrument Artiklarna 56 a och 57 i CRR. I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ”egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”. |
|
660 |
1.1.2.2 Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som övrigt primärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
670 |
1.12.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i övrigt primärkapital Artiklarna 85 och 86 i CRR. Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål. Kvalificerande övrigt primärkapital emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas. |
|
680 |
1.12.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i övrigt primärkapital Artikel 480 i CRR. Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat övrigt primärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
690 |
1.1.2.5 (-) Ömsesidigt korsägande av övrigt primärkapital Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR. Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i övrigt primärkapital. |
|
700 |
1.1.2.6 (-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från övrigt primärkapital. |
|
710 |
1.1.2.7 (-) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR. Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet. |
|
720 |
1.1.2.8 (-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital Artikel 56 e i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital” (dras av i övrigt primärkapital). |
|
730 |
1.1.2.9 Övriga övergångsjusteringar av övrigt primärkapital Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
740 |
1.1.2.10 Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till övrigt primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet) Artikel 36.1 j i CRR. Övrigt primärkapital kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från övrigt primärkapital är större än övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska övrigt primärkapital vara lika med noll, och de avdrag som överstiger övrigt primärkapital ska dras av från kärnprimärkapitalet. Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal. |
|
744 |
1.1.2.11 (-) Övriga avdrag från övrigt primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR. |
|
748 |
1.1.2.12 Delar i eller avdrag från övrigt primärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av övrigt primärkapital respektive ett avdrag från en del av övrigt primärkapital inte kan hänföras till någon av raderna 530–744. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR)! |
|
750 |
1.2 SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR. |
|
760 |
1.2.1 Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR. |
|
770 |
1.2.1.1 Fullt betalade kapitalinstrument och efterställda lån Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
780 |
1.2.1.2 (*) Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån Artikel 63 c, e och f samt artikel 64 i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
790 |
1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 62 b och 65 i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”. |
|
800 |
1.2.1.4 (-) Egna supplementärkapitalinstrument Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR. Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5. |
|
810 |
1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR. Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. |
|
840 |
1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR. |
|
841 |
1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR. |
|
842 |
1.2.1.4 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a och 67 i CRR. I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ”egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”. |
|
880 |
1.2.2 Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
890 |
1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital Artiklarna 87 och 88 i CRR. Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet. Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR). |
|
900 |
1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital Artikel 480 i CRR. Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
910 |
1.2.5 Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod) Artikel 62 d i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital. |
|
920 |
1.2.6 Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod) Artikel 62 c i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital. |
|
930 |
1.2.7 (-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen. |
|
940 |
1.2.8 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet. |
|
950 |
1.2.9 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR. Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet. |
|
960 |
1.2.10 Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital Artiklarna 476–478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5. |
|
970 |
1.2.11 Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapitalet) Artikel 56 e i CRR. Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från övrigt primärkapital. Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal. |
|
974 |
1.2.12 (-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR. |
|
978 |
1.2.13 Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
1.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
||||
|
010 |
1. TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR. |
||||
|
020 |
1* Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR För värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och 98 i CRR. |
||||
|
030 |
1** Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen För värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och 97 i CRR. |
||||
|
040 |
1.1 RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION Artikel 92.3 a och f i CRR. |
||||
|
050 |
1.1.1 Schablonmetoden (SA) Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA). |
||||
|
060 |
1.1.1.1 Exponeringsklasser förutom positioner i värdepapperisering Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner. |
||||
|
070 |
1.1.1.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
080 |
1.1.1.1.02 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
090 |
1.1.1.1.03 Offentliga organ Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
100 |
1.1.1.1.04 Multilaterala utvecklingsbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
110 |
1.1.1.1.05 Internationella organisationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
120 |
1.1.1.1.06 Institut Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
130 |
1.1.1.1.07 Företag Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
140 |
1.1.1.1.08 Hushåll Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
150 |
1.1.1.1.09 Säkrade genom panträtt i fastigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
160 |
1.1.1.1.10 Fallerande exponeringar Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
170 |
1.1.1.1.11 Poster som är förenade med särskilt hög risk Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
180 |
1.1.1.1.12 Säkerställda obligationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
190 |
1.1.1.1.13 Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
200 |
1.1.1.1.14 Företag för kollektiva investeringar (fond) Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
210 |
1.1.1.1.15 Aktier Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
211 |
1.1.1.1.16 Övriga poster Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
220 |
1.1.1.2 Positioner i värdepapperisering (schablonmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA). |
||||
|
230 |
1.1.1.2.* Varav återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA). |
||||
|
240 |
|
||||
|
250 |
1.1.2.1 Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer). |
||||
|
260 |
1.1.2.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
270 |
1.1.2.1.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
280 |
1.1.2.1.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
290 |
1.1.2.1.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
300 |
1.1.2.1.05 Företag – övriga Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
310 |
1.1.2.2 Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer). |
||||
|
320 |
1.1.2.2.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
330 |
1.1.2.2.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
340 |
1.1.2.2.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
350 |
1.1.2.2.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
360 |
1.1.2.2.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
370 |
1.1.2.2.06 Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
380 |
1.1.2.2.07 Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
390 |
1.1.2.2.08 Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
400 |
1.1.2.2. 09 Hushåll – övriga små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
410 |
1.1.2.2.10 Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
420 |
1.1.2.3 Aktier (internmetod) Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB). |
||||
|
430 |
1.1.2.4 Positioner i värdepapperisering (internmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB). |
||||
|
440 |
1.1.2.4* Varav återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB). |
||||
|
450 |
1.1.2.5 Övriga motpartslösa tillgångar Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR. |
||||
|
460 |
1.1.3 Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond Artiklarna 307–309 i CRR. |
||||
|
490 |
1.2 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR. |
||||
|
500 |
1.2.1 Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT). |
||||
|
510 |
1.2.2 Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT). |
||||
|
520 |
1.3 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR |
||||
|
530 |
|
||||
|
540 |
1.3.1.1 Omsatta skuldinstrument Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI). |
||||
|
550 |
1.3.1.2 Aktier Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU). |
||||
|
555 |
1.3.1.3 Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond) Artiklarna 348.1, 350.3 c och 364.2 a i CRR Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i företag för kollektiva investeringar om kapitalbaskrav beräknas enligt artikel 348.1 i CRR, antingen direkt eller som en följd av det tak som anges i artikel 350.3 c i CRR. Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 första meningen i CRR ska det rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga, multiplicerat med 12,5. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering, multiplicerat med 12,5 i båda fallen. |
||||
|
556 |
1.3.1.3.* Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i omsatta skuldinstrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna uteslutande investeras i instrument som är föremål för ränterisker. |
||||
|
557 |
1.3.1.3.** Fonder som enbart investerats i egenkapitalinstrument eller i blandade instrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna investeras antingen uteslutande i instrument som är föremål för aktierisk eller i blandade instrument eller om beståndsdelarna i fonden är okända. |
||||
|
560 |
1.3.1.4 Utländsk valuta Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX). |
||||
|
570 |
1.3.1.5 Råvaror Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM). |
||||
|
580 |
1.3.2 Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk enligt interna metoder (IM) Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM). |
||||
|
590 |
1.4 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR) Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR. För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll. |
||||
|
600 |
1.4.1 Operativ risk, basmetod (BIA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
610 |
1.4.2 Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
620 |
1.4.3 Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
630 |
1.5 YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR. Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR. Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5. Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:
|
||||
|
640 |
1.6 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
650 |
1.6.1 Avancerad metod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
660 |
1.6.2 Schablonmetoden Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
670 |
1.6.3 Ursprungligt åtagandemetoden Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
680 |
1.7 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR. |
||||
|
690 |
1.8 ÖVRIGA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7. Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande:
Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall. |
||||
|
710 |
1.8.2 Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458 Artikel 458 i CRR. |
||||
|
720 |
1.8.2* Varav kapitalkrav för stora exponeringar Artikel 458 i CRR. |
||||
|
730 |
1.8.2** Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter Artikel 458 i CRR. |
||||
|
740 |
1.8.2*** Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn Artikel 458 i CRR. |
||||
|
750 |
1.8.3 Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459 Artikel 459 i CRR. |
||||
|
760 |
1.8.4 Varav: Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grund av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras och ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras). |
1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
1.4.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rader |
|
|
010 |
1 Kärnprimärkapitalrelation Artikel 92.2 a i CRR. Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
020 |
2 Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen. |
|
030 |
3 Primärkapitalrelation Artikel 92.2 b i CRR. Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
040 |
4 Överskott (+)/underskott (-) av primärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen. |
|
050 |
5 Summa kapitalrelationer Artikel 92.2 c i CRR. Den totala kapitalrelationen är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
060 |
6 Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten. |
|
070 |
Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II Artikel 92.2 a i CRR och artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om kärnprimärkapitalrelationen påverkas av ett beslut av en behörig myndighet. |
|
080 |
Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för kärnprimärkapitalrelationen. |
|
090 |
Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II Artikel 92.2 b i CRR och artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om primärkapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet. |
|
100 |
Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för primärkapitalrelationen. |
|
110 |
Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II Artikel 92.2 c i CRR och artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om den totala kapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet. |
|
120 |
Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD IV. Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för den totala kapitalrelationen. |
1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
1.5.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Rader |
|||||||
|
010 |
1. Summa uppskjutna skattefordringar Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen. |
||||||
|
020 |
1.1 Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet Artikel 39 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt. |
||||||
|
030 |
1.2 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet). |
||||||
|
040 |
1.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR. |
||||||
|
050 |
2 Summa uppskjutna skatteskulder Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen. |
||||||
|
060 |
2.1 Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2. |
||||||
|
070 |
2.2 Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38 i CRR. |
||||||
|
080 |
2.2.1 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR. |
||||||
|
090 |
2.2.2 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR. |
||||||
|
100 |
3. Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
110 |
3.1 Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
120 |
3.1.1 Allmänna kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
130 |
3.1.2 Specifika kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
131 |
3.1.3 Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
140 |
3.2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med ej fallerade exponeringar som ska rapporteras. |
||||||
|
145 |
4 Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
150 |
4.1 Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
155 |
4.2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras. |
||||||
|
160 |
5 Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 d i CRR. För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket. |
||||||
|
170 |
6 Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket. Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter. |
||||||
|
180 |
7 Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket. |
||||||
|
190 |
8 Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 46.1 a i CRR. Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %. |
||||||
|
200 |
9 Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 a och b i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %. |
||||||
|
210 |
10 Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt: Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av kärnprimärkapitalet, beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser. |
||||||
|
225 |
11.1 Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn Artikel 4.1.71 a. |
||||||
|
226 |
11.2 Godtagbart kapital för stora exponeringar Artikel 4.1.71 b. |
||||||
|
230 |
12 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44–46 och 49 i CRR. |
||||||
|
240 |
12.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i kapitalkravsförordningen. |
||||||
|
250 |
12.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
260 |
12.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
270 |
12.2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
280 |
12.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
290 |
12.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
291 |
12.3.1 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
292 |
12.3.2 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
293 |
12.3.3 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR |
||||||
|
300 |
13 Innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58–60 i CRR. |
||||||
|
310 |
13.1 Direkta innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR. |
||||||
|
320 |
13.1.1 Direkta innehav brutto av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 60.2 i CRR. Direkta innehav av övrigt primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
330 |
13.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
340 |
13.2 Indirekta innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
350 |
13.2.1 Indirekta innehav brutto av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
360 |
13.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
361 |
13.3 Syntetiska innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
362 |
13.3.1 Syntetiska innehav brutto av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
363 |
13.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR |
||||||
|
370 |
14. Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68–70 i CRR. |
||||||
|
380 |
14.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR. |
||||||
|
390 |
14.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 70.2 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
400 |
14.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
410 |
14.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
420 |
14.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
430 |
14.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
431 |
14.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
432 |
14.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
433 |
14.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR |
||||||
|
440 |
15 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. |
||||||
|
450 |
15.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. |
||||||
|
460 |
15.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
470 |
15.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
480 |
15.2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
490 |
15.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
500 |
15.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
501 |
15.3 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
502 |
15.3.1 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
503 |
15.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR |
||||||
|
510 |
16 Innehav av övrigt primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
520 |
16.1 Direkta innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
530 |
16.1.1 Direkta innehav brutto av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 58 i CRR. Direkta innehav av övrigt primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
540 |
16.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
550 |
16.2 Indirekta innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
560 |
16.2.1 Indirekta innehav brutto av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
570 |
16.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
571 |
16.3 Syntetiska innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
572 |
16.3.1 Syntetiska innehav brutto av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
573 |
16.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR |
||||||
|
580 |
17 Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
590 |
17.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
600 |
17.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 68 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
610 |
17.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
620 |
17.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
630 |
17.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
640 |
17.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
641 |
17.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
642 |
17.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
643 |
17.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR |
||||||
|
650 |
18 Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR |
||||||
|
660 |
19 Riskvägda exponeringar i innehav av övrigt primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital Artikel 60.4 i CRR. |
||||||
|
670 |
20 Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital Artikel 70.4 i CRR. |
||||||
|
680 |
21 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1. |
||||||
|
690 |
22 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1. |
||||||
|
700 |
23 Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från övrigt primärkapital för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1. |
||||||
|
710 |
24 Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från övrigt primärkapital för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1. |
||||||
|
720 |
25 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1. |
||||||
|
730 |
26 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1. |
||||||
|
740 |
27 Kombinerade buffertkrav Artikel 128.6 i CRD. |
||||||
|
750 |
Kapitalkonserveringsbuffert Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell. |
||||||
|
760 |
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. |
||||||
|
770 |
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD. |
||||||
|
780 |
Systemriskbuffert Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. |
||||||
|
790 |
Buffert för systemviktigt institut Artikel 131 i CRD. Instituten ska rapportera det buffertvärde för systemviktiga institut som tillämpas på gruppnivå. |
||||||
|
800 |
Buffert för globalt systemviktigt institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. |
||||||
|
810 |
Buffert för andra systemviktiga institut Artiklarna 128.4 och 131 i CRD. |
||||||
|
820 |
28 Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD. Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell. |
||||||
|
830 |
29 Startkapital Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR. |
||||||
|
840 |
30 Kapitalbas baserad på fasta omkostnader Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR. |
||||||
|
850 |
31 Icke-nationella ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i de tekniska standarderna för genomförande (ITS). Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat. |
||||||
|
860 |
32 Totala ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i de tekniska standarderna för genomförande (ITS). Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat. |
||||||
|
870 |
Justeringar av total kapitalbas Artikel 500.4 i CRR Skillnaden mellan det belopp som rapporteras under 880 och den totala kapitalbasen i enlighet med CRR rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i. |
||||||
|
880 |
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet Artikel 500.4 i CRR Total kapitalbas i enlighet med CRR anpassad enligt kraven i artikel 500.4 i CRR (dvs. anpassad för att fullständigt avspegla skillnaderna mellan beräkningen av kapitalbasen enligt direktiven 93/6/EEG och 2000/12/EG enligt deras lydelse före den 1 januari 2007 och beräkningen av kapitalbasen enligt CRR till följd av att förväntade och oväntade förluster behandlas separat enligt del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i. |
||||||
|
890 |
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet Artikel 500.1 b i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.1 b i CRR (dvs. 80 % av det totala minsta kapitalbasbelopp som institutet skulle ha varit skyldigt att ha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, enligt den lydelse som dessa direktiv hade före januari 2007) ska rapporteras här. |
||||||
|
900 |
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet - alternativ SA Artikel 500.2 och 500.3 i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.2 i CRR (dvs. 80 % av den kapitalbas som institutet skulle behöva inneha enligt artikel 92 med beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 och del tre avdelning III kapitel 2 eller 3 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt, i stället för i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 eller del tre avdelning III kapitel 4 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt) ska rapporteras här. |
||||||
|
910 |
Underskott i total kapitalbas när det gäller kapitalbaskrav för Basel I-golvet eller alternativ SA Artiklarna 500.1 b och 500.2 i CRR Denna rad fylls i med: — om artikel 500.1 b i CRR tillämpas och rad 880 < rad 890: skillnaden mellan rad 890 och rad 880 — eller om artikel 500.2 i CRR tillämpas och rad 010 i C 01.00 < rad 900 i C 04.00: skillnaden mellan rad 900 i C 04.00 och rad 010 i C 01.00 |
||||||
1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)
1.6.1 Allmänna kommentarer
|
15. |
I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR. |
|
16. |
CA5 har följande struktur:
|
|
17. |
Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060. |
|
18. |
Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR. |
|
19. |
Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om övrigt primärkapital inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet. |
1.6.2 C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
|
20. |
I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR. |
|
21. |
På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2. |
|
22. |
På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR). |
|
23. |
På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag. |
|
24. |
Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, övrigt primärkapital respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5. |
1.6.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Justeringar i kärnprimärkapital |
|
020 |
Justeringar i övrigt primärkapital |
|
030 |
Justeringar i supplementärkapital |
|
040 |
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar I kolumn 040 ingår det relevanta restvärdet, dvs. före tillämpningen av bestämmelserna i del tre kapitel 2 eller 3 i CRR. Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och de justeringar som ingår i riskvägda tillgångar har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om riskvägda tillgångar ska redovisas direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB eller CR EQU IRB (aktieexponeringar enligt internmetoden). Dessa effekter ska dessutom rapporteras i kolumn 040 i CA 5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter. |
|
050 |
Tillämplig procentandel |
|
060 |
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna. |
|
Rader |
|||||
|
010 |
1. 1 Summa justeringar Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar. |
||||
|
020 |
1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483–491 i CRR. Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital. |
||||
|
030 |
1.1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd Artikel 483 i CRR. |
||||
|
040 |
1.1.1.1 Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR. |
||||
|
050 |
1.1.1.2 Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR. |
||||
|
060 |
1.1.2 Instrument som inte är statligt stöd De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2. |
||||
|
070 |
1.2 Minoritetsintressen eller motsvarande Artiklarna 479 och 480 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat övrigt primärkapital och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital. |
||||
|
080 |
1.2.1 Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen Artikel 479 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning. |
||||
|
090 |
1.2.2 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod Artiklarna 84 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
091 |
1.2.3 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande övrigt primärkapital under en övergångsperiod Artiklarna 85 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
092 |
1.2.4 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod Artiklarna 87 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
100 |
1.3 Övriga övergångsjusteringar Artiklarna 467–478 och 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar. |
||||
|
110 |
1.3.1 Orealiserade vinster och förluster Artiklarna 467 och 468 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde. |
||||
|
120 |
1.3.1.1 Orealiserade vinster Artikel 468.1 i CRR. |
||||
|
130 |
1.3.1.2 Orealiserade förluster Artikel 467.1 i CRR. |
||||
|
133 |
1.3.1.3 Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39 Artikel 468 i CRR. |
||||
|
136 |
1.3.1.4 Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39 Artikel 467 i CRR. |
||||
|
138 |
1.3.1.5 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artikel 468 i CRR. |
||||
|
140 |
1.3.2 Avdrag Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag. |
||||
|
150 |
1.3.2.1. Förluster för innevarande räkenskapsår Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:
|
||||
|
160 |
1.3.2.2. Immateriella tillgångar Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR. |
||||
|
170 |
1.3.2.3. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36. 1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR. När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det totala beloppet i enlighet med artikel 469.1 i CRR. |
||||
|
180 |
1.3.2.4. Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 394.1 d i CRR. |
||||
|
190 |
1.3.2.5. Förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 394.1 e i CRR. |
||||
|
194 |
1.3.2.5* Varav Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post Artikel 473 i CRR. |
||||
|
198 |
1.3.2.5** Varav Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post Artikel 473 i CRR. |
||||
|
200 |
1.3.2.6. Egna instrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR. |
||||
|
210 |
1.3.2.6.1 Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument. Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ”direkta” och ”indirekta” innehav. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR. |
||||
|
211 |
1.3.2.6.1** Varav: Direkta innehav Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse. |
||||
|
212 |
1.3.2.6.1* Varav: Indirekta innehav Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse. |
||||
|
220 |
1.3.2.6.2 Egna primärkapitalinstrument Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav. Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna primärkapitaltillskott. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 a i CRR. |
||||
|
221 |
1.3.2.6.2** Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR). |
||||
|
222 |
1.3.2.6.2* Varav: Indirekta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR). |
||||
|
230 |
1.3.2.6.3 Egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av. Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna supplementärkapitalinstrument. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 a i CRR. |
||||
|
231 |
varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR). |
||||
|
232 |
varav: Indirekta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR). |
||||
|
240 |
1.3.2.7. Ömsesidigt korsägande Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav. |
||||
|
250 |
1.3.2.7.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 g i CRR. |
||||
|
260 |
1.3.2.7.1.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 469.1 b i CRR. |
||||
|
270 |
1.3.2.7.1.2 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 469.1 b i CRR. |
||||
|
280 |
1.3.2.7.2 Ömsesidigt korsägande av övrigt primärkapital Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 b i CRR. |
||||
|
290 |
1.3.2.7.2.1 Ömsesidigt korsägande av övrigt primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 475.3 i CRR. |
||||
|
300 |
1.3.2.7.2.2 Ömsesidigt korsägande av övrigt primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 475.3 i CRR. |
||||
|
310 |
1.3.2.7.3 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 b i CRR. |
||||
|
320 |
1.3.2.7.3.1 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 477.3 i CRR. |
||||
|
330 |
1.3.2.7.3.2 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 477.3 i CRR. |
||||
|
340 |
|
||||
|
350 |
1.3.2.8.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 h i CRR. |
||||
|
360 |
1.3.2.8.2 Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 c i CRR. |
||||
|
370 |
1.3.2.8.3 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 c i CRR. |
||||
|
380 |
1.3.2.9 Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 470.2 och 470.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Artikel 470.1 i CRR. |
||||
|
390 |
|
||||
|
400 |
1.3.2.10.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 i i CRR. |
||||
|
410 |
1.3.2.10.2 Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 d i CRR. |
||||
|
420 |
1.3.2.10.2 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 d i CRR. |
||||
|
425 |
1.3.2.11 Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter Artikel 471 i CRR. |
||||
|
430 |
1.3.3 Ytterligare filter och avdrag Artikel 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag. I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två. |
||||
1.6.3 C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
|
25. |
Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR). |
1.6.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs Artikel 484.3–484.5 i CRR. Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser. |
|
020 |
Bas för beräkning av gränsen Artikel 486.2–486.4 i CRR |
|
030 |
Tillämplig procentandel Artikel 486.5 i CRR. |
|
040 |
Gräns Artikel 486.2–486.5 i CRR. |
|
050 |
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas Artikel 486.2–486.5 i CRR. |
|
060 |
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1. |
|
Rader |
|
|
010 |
1. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG Artikel 484.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
020 |
2. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras Artikel 484.4 i CRR. |
|
030 |
2.1 Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen Artikel 489 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
040 |
2.2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen Artikel 489 i CRR. |
|
050 |
2.2.1 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
060 |
2.2.2 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
070 |
2.2.3 Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
080 |
2.3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.1 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott. |
|
090 |
3. Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras Artikel 484.5 i CRR. |
|
100 |
3.1 Summa poster utan incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. |
|
110 |
3.2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. |
|
120 |
3.2.1 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
130 |
3.2.2 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
140 |
3.2.3 Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
150 |
3.3 Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.2 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas. |
2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
26. |
Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:
|
|
27. |
Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400. |
2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ
|
28. |
Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål. |
|
29. |
Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet. |
2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS
|
30. |
Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra. |
|
31. |
I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen. |
|
32. |
Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens. |
|
33. |
Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen. |
|
34. |
Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk. |
|
35. |
En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp. |
|
36. |
Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen). |
2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL)
|
Kolumner |
Instruktioner |
|
250–400 |
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Se instruktioner för C 06.02 |
|
410–480 |
KAPITALBUFFERTAR Se instruktioner för C 06.02 |
|
Rader |
Instruktioner |
|
010 |
TOTALT Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02. |
2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
|
Kolumner |
Instruktioner |
|
010–060 |
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR. |
|
010 |
NAMN Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen. |
|
020 |
KOD Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen. Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet. |
|
025 |
LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer) LEI står för identifieringskod för juridiska personer (”Legal Entity Identification”) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner. Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org). Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten. |
|
030 |
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ) ”JA” ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna. I annat fall ska ”NEJ” anges. Minoritetsintressen: Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii. För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR. |
|
040 |
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP) ”SF”ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade. ”SP” ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade. |
|
050 |
LANDKOD Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2. |
|
060 |
ANDEL AV INNEHAV (%) Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen. |
|
070–240 |
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och delgrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ”JA” i kolumn 030). Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade. De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler. Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR. Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här. |
|
080 |
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ”RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION” i mall CA2 och de belopp för kapitalbaskrav som är lika med eller likvärdiga med de som rapporteras i rad 490 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK” i mall CA2. |
|
090 |
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i mall CA2. |
|
100 |
OPERATIV RISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)” i mall CA2. I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ”YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER” i mall CA2. |
|
110 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2. |
|
120–240 |
DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller delgruppen har sin verksamhet. |
|
120 |
KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ”KAPITALBAS” i mall CA1. |
|
130 |
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
140 |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 87.1 b i CRR. |
|
150 |
TOTALT PRIMÄRKAPITAL Artikel 25 i CRR. |
|
160 |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
170 |
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER Artikel 87.1 b i CRR. |
|
180 |
KÄRNPRIMÄRKAPITAL Artikel 50 i CRR. |
|
190 |
VARAV: MINORITETSINTRESSEN Artikel 81 i CRR. Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
200 |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 87.1 b i CRR. |
|
210 |
ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL Artikel 61 i CRR. |
|
220 |
VARAV: KVALIFICERANDE ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
230 |
SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR. |
|
240 |
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
|
250–400 |
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
|
250–290 |
BIDRAG TILL RISKER De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet. |
|
250 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här. |
|
260 |
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen. |
|
270 |
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i den konsoliderade rapporten. |
|
280 |
OPERATIV RISK Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk. Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn. |
|
290 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. |
|
300–400 |
BIDRAG TILL KAPITALBASEN I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet. Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, och kolumnerna 360–400 ska rapporteras för alla övriga konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen. Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver. De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet. |
|
300–350 |
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras som ”KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS” beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen. |
|
300 |
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 87 i CRR. |
|
310 |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET Artikel 85 i CRR. |
|
320 |
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALET Artikel 84 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR. |
|
330 |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE ÖVRIGA PRIMÄR-KAPITALET Artikel 86 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål i enlighet med CRR. |
|
340 |
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄR-KAPITALET Artikel 89 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR. |
|
350 |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
|
360–400 |
KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 18 i CRR. Som ”KONSOLIDERAD KAPITALBAS” rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen. |
|
360 |
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
370 |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
|
380 |
VARAV: ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL |
|
390 |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen. |
|
400 |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget. |
|
410–480 |
KAPITALBUFFERTAR Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen efter beräkning av buffertkraven, alltså med hänsyn till om kraven ska beräknas på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå. |
|
410 |
KOMBINERADE BUFFERTKRAV Artikel 128.6 i CRD. |
|
420 |
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell. |
|
430 |
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT Artiklarna 128.2, 130 och 135–140 i CRD. I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras. |
|
440 |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. |
|
450 |
SYSTEMRISKBUFFERT Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras. |
|
460 |
BUFFERT FÖR SYSTEMVIKTIGT INSTITUT Artikel 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för systemviktiga institut rapporteras. |
|
470 |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras. |
|
480 |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT Artiklarna 128.4 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras. |
3. KREDITRISKMALLAR
3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
37. |
När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids. |
3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt
|
38. |
I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd. |
|
39. |
I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt. |
|
40. |
I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd. |
|
41. |
Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass. |
|
42. |
Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd. |
|
43. |
Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass. |
|
44. |
Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen. |
3.1.2 Rapportering av motpartsrisk
|
45. |
Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret. |
3.2 C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
3.2.1 Allmänna kommentarer
|
46. |
CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om
|
3.2.2 CR SA-mallens räckvidd
|
47. |
I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven. |
|
48. |
I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat. |
|
49. |
Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:
|
|
50. |
CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
|
|
51. |
Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass. |
|
52. |
CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar. |
|
53. |
Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:
|
|
54. |
Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR. |
|
55. |
Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”. |
|
56. |
Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 220, totalt sett och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”. |
3.2.3. Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden
|
57. |
För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:
|
|
58. |
Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. |
|
59. |
Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter). |
|
60. |
Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade. |
|
61. |
För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum. |
|
62. |
En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg. |
|
63. |
Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:
|
|
64. |
När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond). |
|
65. |
Sådana kreditderivat på n:te förfall som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR). |
|
66. |
Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet. |
BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR
|
Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m? |
JA
|
Positioner i värdepapperisering |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k? |
JA
|
Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128) |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p? |
JA
|
Aktieexponeringar (se även artikel 133) |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j? |
JA
|
Fallerande exponeringar |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o? |
JA
|
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder). Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129) Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i? |
JA
|
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124) |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q? |
JA
|
Övriga poster |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n? |
JA
|
Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering |
| NEJ
|
|
|
|
Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Hushållsexponeringar |
||
3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR
3.2.4.1 Exponeringsklassen ”institut”
|
67. |
Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande: |
|
68. |
Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen. |
|
69. |
Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass. |
3.2.4.2 Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”
|
70. |
Exponeringar som beräknas enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande: |
|
71. |
Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR. |
3.2.4.3 Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fond)
|
72. |
Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR. |
3.2.5 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|||||
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Exponeringsvärdet enligt artikel 111 i CRR utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR: För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR. Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet. Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen. |
||||
|
030 |
(-) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen Artiklarna 24 och 111 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. |
||||
|
040 |
Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar Summan av kolumnerna 010 och 030. |
||||
|
050–100 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering. Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Följande poster ska rapporteras här:
Se även instruktionerna till punkt 4.1.1. |
||||
|
050–060 |
Obetalt kreditriskskydd justerade värden (Ga) Artikel 235 i CRR. I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd. |
||||
|
050 |
Garantier
|
||||
|
060 |
Kreditderivat Artikel 204 i CRR. |
||||
|
070 – 080 |
Förbetalt kreditriskskydd Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet. |
||||
|
070 |
Finansiell säkerhet: förenklad metod Artikel 222.1–222.2 i CRR. |
||||
|
080 |
Övrigt förbetalt kreditriskskydd Artikel 232 i CRR. |
||||
|
090–100 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas. |
||||
|
110 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN |
||||
|
120–140 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET – FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD; DEN FULLSTÄNDIGA METODEN FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR. |
||||
|
120 |
Volatilitetsjustering av exponeringen Artikel 223.2–223.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He. |
||||
|
130 |
(-) Finansiell säkerhet: justerat värde (Cvam) Artikel 239.2 i CRR. För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR. |
||||
|
140 |
(-) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1]. |
||||
|
150 |
Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*) Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR. |
||||
|
160–190 |
Uppdelning av den fullständigt justerade exponeringen i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR. De siffror som rapporteras ska vara de fullständigt justerade exponeringsvärdena före tillämpning av konverteringsfaktorn. |
||||
|
200 |
Exponeringsvärde Artikel 111 i CRR och del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR. Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR. |
||||
|
210 |
Varav: Till följd av motpartsrisk För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR. |
||||
|
215 |
Riskvägt exponeringsbelopp före tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR. |
||||
|
220 |
Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR. |
||||
|
230 |
Varav: Med en kreditvärdering av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut |
||||
|
240 |
Varav: Med en kreditvärdering som härleds ur staten |
||||
|
Rader |
Instruktioner |
|
010 |
Summa exponeringar |
|
015 |
varav: Fallerade exponeringar Artikel 127 i CRR Denna rad ska endast rapporteras för exponeringsklasserna ”Poster förknippade med särskilt hög risk” och ”Aktieexponeringar”. Om en exponering antingen förtecknas i artikel 128.2 i CRR eller uppfyller de kriterier som anges i artiklarna 128.3 och 133 i CRR ska den hänföras till exponeringsklassen ”Poster förknippade med särskilt hög risk” eller ”Aktieexponeringar”. Följaktligen ska ingen annan allokering göras även om exponeringen har fallerat i enlighet med artikel 127 i CRR. |
|
020 |
Varav: Små och medelstora företag Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här. |
|
030 |
Varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR. |
|
040 |
Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter Artikel 125 i CRR. Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ”säkrade genom panträtt i fastigheter”. |
|
050 |
Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR. |
|
060 |
Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR. |
|
070–130 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGTYP Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som omfattas av motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. |
|
070 |
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030. |
|
080 |
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen. |
|
090–130 |
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
090 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. |
|
100 |
Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR. |
|
110 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080 |
|
120 |
Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR. |
|
130 |
Från avtal om produktövergripande nettning Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperisering ska rapporteras på denna rad. |
|
140–280 |
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER RISKVIKTER |
|
140 |
0 % |
|
150 |
2 % Artikel 306.1 i CRR. |
|
160 |
4 % Artikel 305.3 i CRR. |
|
170 |
10 % |
|
180 |
20 % |
|
190 |
35 % |
|
200 |
50 % |
|
210 |
70 % Artikel 232.3 c i CRR. |
|
220 |
75 % |
|
230 |
100 % |
|
240 |
150 % |
|
250 |
250 % Artikel 133.2 i CRR. |
|
260 |
370 % Artikel 471 i CRR. |
|
270 |
1 250 % Artikel 133.2 i CRR. |
|
280 |
Övriga riskvikter Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad. För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen. Artikel 113.1–113.5 i CRR. Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ”övriga poster”. Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR. |
|
290–320 |
Memorandumposter Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen. |
|
290 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter. |
|
300 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte hade fallerat. |
|
310 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter. |
|
320 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande. |
3.3 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)
3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd
|
73. |
CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
|
|
74. |
Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden). |
|
75. |
Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:
|
|
76. |
För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:
”JA” ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar. Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB). |
3.3.2 Uppdelning av CR IRB-mallen
|
77. |
CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:
|
3.3.3 C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)
3.3.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
Instruktioner |
||||
|
010 |
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ”totala exponeringar”). Fallerande exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %. |
||||
|
020 |
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer. Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR. Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna. |
||||
|
030 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
040 – 080 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ”substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering”. |
||||
|
040 – 050 |
OBETALT KREDITRISKSKYDD Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses med definitionen i artikel 4.1.59 i CRR. Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. |
||||
|
040 |
GARANTIER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220. |
||||
|
050 |
KREDITDERIVAT Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220. |
||||
|
060 |
ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras. Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170. |
||||
|
070–080 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas. |
||||
|
090 |
EXPONERING EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen. |
||||
|
100, 120 |
varav: Poster utanför balansräkningen Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
||||
|
110 |
EXPONERINGSVÄRDE Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR. För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt. På raderna 040–060 (transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ”Varav exponeringsvärden som härrör från motpartsrisk”. |
||||
|
130 |
varav: Till följd av motpartsrisk Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
||||
|
140 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
150–210 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande:
|
||||
|
150 |
GARANTIER Se instruktionerna till kolumn 040. |
||||
|
160 |
KREDITDERIVAT Se instruktionerna till kolumn 050. |
||||
|
170 |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Det relevanta värde som används i institutets interna modeller. De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. |
||||
|
180 |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden rapporterar värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla de finansiella säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde. |
||||
|
190–210 |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 199.1–8 i CRR och artikel 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla övriga säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. |
||||
|
190 |
FAST EGENDOM Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Uthyrning av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet. |
||||
|
200 |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Uthyrning av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde. |
||||
|
210 |
FORDRINGAR Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde. |
||||
|
220 |
OMFATTAS AV BEHANDLING AV DUBBLA FALLISSEMANG: OBETALT KREDITRISKSKYDD Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ”garantier” och 050 ”kreditderivat”. |
||||
|
230 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Fallerande exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR. Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena. Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen). För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ”motpartsriskklass” med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240. |
||||
|
240 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
250 |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar. Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ”hushåll”. |
||||
|
255 |
RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas. |
||||
|
260 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas. |
||||
|
270 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
280 |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. |
||||
|
290 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna. |
||||
|
300 |
ANTAL GÄLDENÄRER Artikel 172.1 och 172.2 i CRR. För alla exponeringsklasser utom hushåll ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats. I exponeringsklassen hushåll ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass. Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter). |
|
Rader |
Instruktioner |
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
015 |
varav: Exponering som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR. |
|
020–060 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|
020 |
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030. |
|
030 |
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen. |
|
040–060 |
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
040 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. Transaktioner för värdepapperisering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060. |
|
050 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060. |
|
060 |
Från avtal om produktövergripande nettning Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
|
070 |
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR. Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen. |
|
080 |
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker. |
|
090–150 |
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: |
|
120 |
Varav: Tillhörande kategori 1 Artikel 153.5 tabell 1 i CRR. |
|
160 |
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR. |
|
170 |
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad. |
|
180 |
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVAD FORDRINGAR Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR. I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering. |
3.3.4 C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)
|
Kolumn |
Instruktioner |
|
005 |
Riskklass (radidentifierare) Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
|
010–300 |
För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1. |
|
Rad |
Instruktioner |
|
010–001 – 010-NNN |
De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall. |
3.4 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION
|
78. |
Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder. |
|
79. |
Termen ”motpartens säte” avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. En exponering mot ett land kan alltså ändras genom metoder för kreditriskreducering. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ”övriga länder” oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig. |
|
80. |
Uppgifter om ”ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer” ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ”exponeringsvärde” och ”riskvägda exponeringsbelopp” ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte. |
3.4.1 C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)
3.4.1.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen. |
|
020 |
Fallerande exponeringar Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar”. Denna ”memorandumpost” ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Exponeringarna ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ”fallerande exponeringar”. Denna uppgift är en ”memorandumpost” och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 112 j i CRR. |
|
040 |
Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass. |
|
050 |
Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
055 |
Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
060 |
Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii]. |
|
070 |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen. |
|
075 |
Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen. |
|
080 |
RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen. |
|
090 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen. |
|
Rader |
|
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 112 a i CRR. |
|
020 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Artikel 112 b i CRR. |
|
030 |
Offentliga organ Artikel 112 c i CRR. |
|
040 |
Multilaterala utvecklingsbanker Artikel 112 d i CRR. |
|
050 |
Internationella organisationer Artikel 112 e i CRR. |
|
060 |
Institut Artikel 112 f i CRR. |
|
070 |
Företag Artikel 112 g i CRR. |
|
075 |
varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
080 |
Hushåll Artikel 112 h i CRR. |
|
085 |
varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
090 |
Säkrade genom panträtt fastigheter Artikel 112 i i CRR. |
|
095 |
varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
100 |
Fallerande exponeringar Artikel 112 j i CRR. |
|
110 |
Poster förknippade med särskilt hög risk Artikel 112 k i CRR. |
|
120 |
Säkerställda obligationer Artikel 112 l i CRR. |
|
130 |
Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg Artikel 112 n i CRR. |
|
140 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) Artikel 112 o i CRR. |
|
150 |
Aktieexponeringar Artikel 112 p i CRR. |
|
160 |
Övriga exponeringar Artikel 112 q i CRR. |
|
170 |
Summa exponeringar |
3.4.2 C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)
3.4.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen. |
|
030 |
Varav fallerande exponeringar Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
040 |
Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass. |
|
050 |
Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
055 |
Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
060 |
Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii]. |
|
070 |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerade exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen. |
|
080 |
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen. |
|
090 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) Samma definition som för kolumn 230 i CR IRB-mallen. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. |
|
100 |
Varav fallerande exponeringar Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
105 |
Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen. |
|
110 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen. |
|
120 |
Varav fallerande exponeringar Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
125 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen. |
|
130 |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen. |
|
Rader |
|
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 147.2 a i CRR. |
|
020 |
Institut Artikel 147.2 b i CRR. |
|
030 |
Företag Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR. |
|
040 |
varav: Specialutlåning Artikel 147.8 a i CRR. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. |
|
050 |
varav: Små och medelstora företag Artikel 147.2 c i CRR. |
|
060 |
Hushåll Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d. |
|
070 |
Hushåll – säkrade genom fastigheter Exponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
080 |
Små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
090 |
Ej små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
100 |
Hushåll – Kvalificerad rullande exponering Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR. |
|
110 |
Övrigt hushåll De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100. |
|
120 |
Små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
130 |
Ej små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR. |
|
140 |
Aktier Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR. |
|
150 |
Summa exponeringar |
3.4.3 Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)
3.4.3.1 Allmänna kommentarer
|
81. |
Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. De begärda uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar). |
|
82. |
Uppgifterna i mall C 09.04 begärs för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka relevanta kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion rapporteras separat. |
|
83. |
Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning. |
|
84. |
För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall. |
3.4.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Belopp Värdet av berörda kreditexponeringar och tillhörande kapitalbaskrav fastställda i enlighet med anvisningarna för de olika raderna. |
|
020 |
Procent |
|
030 |
Kvalitativ information Denna information ska endast rapporteras för institutets hemviststat (den jurisdiktion som motsvarar dess hemmedlemsstat) och totalt för alla länder. Instituten ska rapportera antingen {y} eller {n} i enlighet med instruktionerna för den aktuella raden. |
|
Rader |
|||||||||||
|
010–020 |
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. |
||||||||||
|
010 |
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 111 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 050. |
||||||||||
|
020 |
Exponeringsvärde enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 166 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 060. |
||||||||||
|
030–040 |
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD. |
||||||||||
|
030 |
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder Summan av långa och korta nettopositioner i enlighet med artikel 327 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR:
|
||||||||||
|
040 |
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller För berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitlen 2 och 5 i CRR ska summan av följande rapporteras:
|
||||||||||
|
050–060 |
Berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
050 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
060 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
070–110 |
Kapitalbaskrav och vikter |
||||||||||
|
070 |
Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB Summan av raderna 080, 090 och 100. |
||||||||||
|
080 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 1–4 och kapitel 6 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering i handelslagret ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 100. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 1–4 och kapitel 6 i CRR. |
||||||||||
|
090 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR för specifik risk, eller i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR för fallissemangs- och migrationsrisker för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar inom ramen för marknadsrisker är bland annat kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR och kapitalbaskrav för exponeringar mot företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med artikel 348 i CRR. |
||||||||||
|
100 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. |
||||||||||
|
110 |
Kapitalbaskravsvikter Den vikt som tillämpas på det kontracykliska buffertvärdet i varje land beräknas som en andel av kapitalbaskraven, fastställd enligt följande:
Uppgifter om kapitalbaskravsvikter ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
120–140 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
||||||||||
|
120 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet i enlighet med artikel 136, 137, 138 och 139 i CRD. Denna rad ska lämnas tom om inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som fastställts av den utsedda myndigheten, men som ännu inte är tillämpliga i landet i fråga vid rapporteringsreferensdatum, ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
130 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet i fråga och som fastställts av den utsedda myndigheten i det land där institutet har sitt säte, i enlighet med artiklarna 137, 138, 139,140,1, 140.2 och 140.3 i CRD. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som ännu inte är tillämpliga vid rapporteringsreferensdatum ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som gäller i det land där institutet har sitt säte ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
140 |
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde fastställt i enlighet med artikel 140.1 i CRD. Det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet beräknas som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av artikel 140 i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 i CRD. Det aktuella kontracykliska buffertvärdet rapporteras i [r120; c020; rapporteringsblad per land], eller [r130; c020; rapporteringsblad per land], beroende på vad som är tillämpligt. Den vikt som gäller för det kontracykliska buffertvärdet i varje land är andelen kapitalbaskrav av de totala kapitalbaskraven, och ska rapporteras i [r110; c020; rapporteringsblad per land]. Uppgifter om det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska endast rapporteras totalt för alla länder och inte för varje land separat. |
||||||||||
|
150–160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % |
||||||||||
|
150 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar I enlighet med artikel 2.5 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 kan allmänna kreditexponeringar mot utlandet, som tillsammans inte överstiger 2 % av den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen i institutet, fördelas till institutets hemmedlemsstat. Den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen beräknas genom att man undantar allmänna kreditexponeringar lokaliserade i enlighet med artikel 2.5 a och artikel 2.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014. Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell. |
||||||||||
|
160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret I enlighet med artikel 3.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 får institut fördela exponeringar i handelslager till sin hemmedlemsstat om totala exponeringar i handelslagret inte överstiger 2 % av deras totala allmänna kreditexponeringar, exponeringar i handelslager och värdepapperiseringsexponeringar. Om institutet tillämpar detta undantag ska ”y” anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ”n” anges i respektive cell. |
||||||||||
3.5 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)
3.5.1 Allmänna kommentarer
|
85. |
CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ”CR EQU IRB” både mallen ”CR EQU IRB 1” och mallen ”CR EQU IRB 2”, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
86. |
CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR. |
|
87. |
I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:
|
|
88. |
Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen. |
|
89. |
I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:
Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)). |
|
90. |
Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:
|
3.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)
|
Kolumner |
|
|
005 |
MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
|
010 |
INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR. PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. ”totala exponeringar”) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska beaktas vid beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska riskvikten fastställas med hjälp av exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). |
|
020 |
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar. I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ”obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper”). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR. |
|
030–040 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET OBETALT KREDITRISKSKYDD GARANTIER KREDITDERIVAT Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. |
|
050 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING (-) SUMMA UTFLÖDEN I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. |
|
060 |
EXPONERINGSVÄRDE Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR). Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR). |
|
070 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR. |
|
080 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR. Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR). När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR). |
|
090 |
MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR. |
|
91. |
I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk).
|
|||||||||||||||||
3.6 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
3.6.1 Allmänna kommentarer
|
92. |
I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR. |
|
93. |
I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret. |
|
94. |
Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. |
|
95. |
Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet. |
|
96. |
Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav. |
|
97. |
I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5. |
|
98. |
Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB). |
3.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser. Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen. |
|
020 |
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet. Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020. |
|
030 |
KAPITALBASKRAV I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR. |
|
040 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken. |
|
Rader |
|
|
010 |
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR). |
|
020–060 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag. |
|
070 |
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR). |
|
080–120 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag. |
3.7 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
3.7.1 Allmänna kommentarer
|
99. |
I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare. |
|
100. |
I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR. |
3.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen. En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR. |
|
020–040 |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans. |
|
020 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR. |
|
030 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR. |
|
040 |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps. |
|
050 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040. |
|
060 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen. |
|
070 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer. Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
080–110 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
080 |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
090 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
100–110 |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET PÅ GRUND AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras. |
|
100 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(-) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen. |
|
110 |
SUMMA INFLÖDEN Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen. |
|
120 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
130 |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
140 |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
150–180 |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR. Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, [50 %] och [50 %, 100 %]. |
|
190 |
EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
200 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp. |
|
210 |
OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen. |
|
220–320 |
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT |
|
220–260 |
KREDITVÄRDERADE Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR. |
|
270 |
1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE) Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR. |
|
280 |
GENOMLYSNING Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). |
|
290 |
GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR. Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR. |
|
300 |
GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
310 |
INTERNMETODEN (IAA) Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden. |
|
320 |
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
330 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall. |
|
340 |
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn. |
|
350 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare. |
|
360 |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar. |
|
370–380 |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR. |
|
390 |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner. |
|
101. |
CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar. |
|
102. |
De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.
|
|||||||||||||||||||||||||||||
3.8 C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
3.8.1 Allmänna kommentarer
|
103. |
I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden. |
|
104. |
Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare. |
|
105. |
CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret. |
3.8.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen. Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen. |
|
020–040 |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Artiklarna 249 och 250 i CRR. Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen. |
|
020 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR. |
|
030 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR. |
|
040 |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps. |
|
050 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040. |
|
060–090 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). |
|
060 |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR. I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd eller partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt. Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
070 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR. Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
080–090 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras. |
|
080 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN Artikel 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
090 |
SUMMA INFLÖDEN Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
100 |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
110 |
(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER, JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). |
|
120 |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. |
|
130–160 |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges. I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, (0 %, 20 %], (20 %, 50 %] och (50 %, 100 %]. |
|
170 |
EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
180 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp. |
|
190 |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
200–320 |
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG) Artikel 261 i CRR. Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
330 |
FORMELBASERAD METOD Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR. Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges. |
|
340 |
DEN FORMELBASERADE METODEN: GENOMSNITTLIG RISKVIKT Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ”effektiva riskvikt” när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100). När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ”T” ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR. I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras. |
|
350 |
GENOMLYSNING Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen). I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas. Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ”Poster utanför balansräkningen och derivat”. Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350. För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR. |
|
360 |
GENOMLYSNING: GENOMSNITTLIG RISKVIKT Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
370 |
INTERNMETOD I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP). |
|
380 |
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras. |
|
390 |
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen. |
|
400 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Totalt riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall. |
|
410 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn. |
|
420 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. |
|
430 |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar. Negativa värden ska rapporteras i denna kolumn. |
|
440–450 |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering). |
|
460 |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner. |
|
106. |
CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar. |
|
107. |
De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.
|
|||||||||||||||||||||||||||||
3.9 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)
3.9.1 Allmänna kommentarer
|
108. |
I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade. |
|
109. |
Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:
|
|
110. |
Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut (2) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet. |
|
111. |
När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400, 420–470. |
|
112. |
Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare. |
3.9.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
005 |
RADNUMMER Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
010 |
INTERN KOD Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn) Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
030 |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn) I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
040 |
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK) Följande förkortningar rapporteras:
Definitionerna av ”traditionell värdepapperisering” och ”syntetisk värdepapperisering” återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
050 |
KONTOBEHANDLING: STÅR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR KVAR I BALANSRÄKNINGEN ELLER DE ÄR BORTTAGNA FRÅN DEN? Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar:
I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen. Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen. Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. Alternativet ”P” (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IAS 39.30–35. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
060 |
SOLVENSBEHANDLING: VILKA VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITIONER OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVEN? Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar:
Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR. I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret). Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden. Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller). Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
070 |
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING? Utifrån de definitioner av ”värdepapperisering” och ”återvärdepapperisering” som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
080–100 |
BIBEHÅLLANDE Artiklarna 404–410 i CRR. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
080 |
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
090 |
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten). Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel. Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
100 |
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET? Artikel 405.1 i CRR. Följande förkortningar rapporteras:
Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
110 |
INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE) Följande förkortningar rapporteras:
Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
120–130 |
GÄLLER INTE PROGRAM FÖR TILLGÅNGSBASERADE CERTIFIKAT (ABCP) På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
120 |
URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år) Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ”mm/yyyy” (mån/år). Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
130 |
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
140–220 |
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
140 |
TOTALT BELOPP Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
150 |
INSTITUTENS ANDEL (%) Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett). Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
160 |
TYP I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder:
Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer. När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
170 |
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD) I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen. Följande förkortningar rapporteras:
Om schablonmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA. Om internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB. Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
180 |
ANTAL EXPONERINGAR Artikel 261.1 i CRR. Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
190 |
LAND Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ”OT” (övrigt) rapporteras. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
200 |
ELGD (%) Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
210 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen. I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
220 |
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%) I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. kirb definieras i artikel 242.4 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
230–300 |
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
230–250 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
230 |
PRIORITERADE Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge ska tillhöra denna kategori. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
240 |
MELLANLIGGANDE Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
250 |
FÖRSTAFÖRLUST Tranch i första-förlustläge definieras i artikel 242.15 i CRR. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
260–280 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge). Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
290 |
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum:
Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
300 |
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation). Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
310–400 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (högt rangordnade, mellanliggande, i första-förlustläge). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
310–330 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
340–360 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster utanför balansräkningen. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
370–400 |
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
370 |
DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS) Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS). I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
380 |
IRS / CRS Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
390 |
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
400 |
ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER) Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR). |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
410 |
FÖRTIDA AMORTERING TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen). Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar). I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas. Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
420 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB. I denna kolumn rapporteras ett negativt värde. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
430 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
440 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
450–510 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
450 |
KONSOLIDERAD HANDELSINFORMATION ELLER ICKE-KONSOLIDERAD HANDELSINFORMATION? Följande förkortningar rapporteras:
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
460–470 |
NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
480 |
SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP. |
||||||||||||||||||||||||||||||
4. MALLAR FÖR OPERATIV RISK
4.1 C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
4.1.1 Allmänna kommentarer
|
113. |
Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank. |
|
114. |
Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får instituten använda företagets egna skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter. |
|
115. |
Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga. |
|
116. |
I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk. |
|
117. |
Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena. |
|
118. |
Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk. |
4.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 – 030 |
RELEVANT INDIKATOR Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. Med ”relevant indikator” avses nedan ”summan av posterna” i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR. Om institutets uppgifter om ”relevant indikator” avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år +2). Om det helt saknas historiska uppgifter om ”relevant indikator” får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar. |
|
040–060 |
LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ASA) I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR). För affärsområdet ”storkundsbank” ska även värdepapper utanför handelslagret tas med. |
|
070 |
KAPITALBASKRAV Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070. |
|
071 |
SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER Artikel 92.4 i CRR. Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5. |
|
080 |
VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM Artikel 18.1 i CRR (avseende som inkluderas, med den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR) om vilken metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU. |
|
090–120 |
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD) |
|
090 |
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan). |
|
100 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR). |
|
110 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ”perfekt samband”) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ”perfekt samband” mellan riskklasserna). Förhållandet med ”perfekt samband” inträffar i ”utgångsläget”, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ”utgångsläget”, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ”diversifieringskapaciteten” i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %. |
|
120 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING) I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR. |
|
Rader |
|
|
010 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR). |
|
020 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN SCHABLONMETODEN (TSA) ELLER DEN ALTERNATIVA SCHABLONMETODEN (ASA) TILLÄMPAS Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras. |
|
030–100 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN TSA TILLÄMPAS Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR. |
|
110–120 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN ASA TILLÄMPAS Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank”. Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ”storkundsbank” och ”hushållsbank” såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget. |
|
130 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR). Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. |
4.2 C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)
4.2.1 Allmänna kommentarer
|
119. |
I denna mall summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden. |
|
120. |
total bruttoförlust: en skada som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – enligt artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar 122. |
|
121. |
återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter. |
|
122. |
snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR Details. |
|
123. |
redovisningsdatum: den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen). |
|
124. |
Antalet händelser är operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden. |
|
125. |
Det totala förlustbeloppet är den algebraiska summan av följande belopp:
|
|
126. |
Antalet händelser ska normalt omfatta även evenemang som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter. Det totala förlustbeloppet ska normalt även omfatta de punkter i stycke 134 som beaktats under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter. |
|
127. |
Den största enskilda förlusten är det största enskilda beloppet bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan. |
|
128. |
Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan. |
|
129. |
Det totala återviinningsbeloppet är summan av alla återvinningar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden eller under tidigare rapporteringsperioder. |
|
130. |
De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret). |
|
131. |
Uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ”företagsövergripande poster” som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden. |
|
132. |
Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde. |
|
133. |
Raderna visar affärsområdena, och för varje affärsområde uppgifter om antal händelser, totalt förlustbelopp, den största enskilda förlusten och summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna. |
|
134. |
För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och totalt förlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000, 20 000, 100 000 och 1 000 000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen |
|
135. |
Om den algebraiska summan av de belopp som ingår i det totala förlustbeloppet, såsom angetts ovan i punkt 124, ger ett negativt värde för vissa kombinationer av affärsområden och händelsetyper ska värdet 0 rapporteras i de berörda fälten. |
|
136. |
Denna mall ska rapporteras av institut som använder AMA eller TSA/ASA för att beräkna kapitalbaskraven. |
|
137. |
För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b.2 b ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ”den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat”. |
|
138. |
Institut som omfattas av artikel 5 b.2 b har möjlighet att rapportera endast följande information när det gäller händelsetyper totalt (kolumn 080) i mallen OPR Details:
|
4.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–070 |
HÄNDELSETYP Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070). Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt TSA eller ASA kan rapportera förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080. |
|
080 |
SUMMA HÄNDELSETYPER I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera det totala antalet händelser, de sammanlagda totala förlustbeloppen och de sammanlagda totala återvinningarna, dvs. en summering av antalet förlusthändelser, de sammanräknade totala bruttoförlustbelopp och de totala återvinningsbelopp som rapporterats i kolumnerna 010–070. Den största enskilda förlusten i kolumn 080 är det högsta beloppet av de största enskilda bruttoförluster som rapporterats i kolumnerna 010–070. Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde. |
|
090–100 |
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR. Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090. Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100). |
|
Rader |
|||||||||||||||
|
010–850 |
AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ”företagsövergripande poster” som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antal händelser, totalt förlustbelopp, största enskilda förlust, summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna. För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska det totala förlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden. |
||||||||||||||
|
910–950 |
SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska instituten rapportera följande uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget (raderna 910–950):
|
||||||||||||||
|
910–950/080 |
SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN – SUMMA HÄNDELSETYPER
|
||||||||||||||
5. MALLAR FÖR MARKNADSRISKER
|
139. |
Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM). |
|
140. |
Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som gett ut det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR. |
5.1 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
5.1.1 Allmänna kommentarer
|
141. |
I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell 325;060 (värdepapperiseringar) respektive cell 330;060 (CTP).. |
|
142. |
Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor. |
5.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030 – 040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|
|
010 – 350 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod. |
|
011 |
GENERELL RISK |
|
012 |
Derivat Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall. |
|
013 |
Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret. |
|
020–200 |
LÖPTIDSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid. |
|
210–240 |
GENERELL RISK: DURATIONSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3. |
|
250 |
SPECIFIK RISK Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330. Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR. |
|
251–321 |
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321. Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ”genomlysning”). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321. Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR: Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid. Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas. |
|
325 |
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI. |
|
330 |
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI. |
|
350–390 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.2 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
5.2.1 Allmänna kommentarer
|
143. |
I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden. |
|
144. |
I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM. |
|
145. |
Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1. |
5.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR. |
|
050–060 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
070–520 |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner. |
|
230–240 och 460–470 |
1 250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
250–260 och 480–490 |
FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser. |
|
270 och 500 |
GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR. |
|
280–290/510–520 |
INTERNMETOD Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ”investment grade”. |
|
530–540 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 13.2 i CRR. |
|
550–570 |
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd. |
|
580–600 |
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
610 |
SUMMA KAPITALBASKRAV I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600). |
|
Rader |
|||||||||||||||||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut. |
||||||||||||||||||||
|
040, 070 och 100 |
VÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.38 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
020, 050, 080 och 110 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
030–050 |
ORIGINATOR Artikel 4.1.41 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
060–080 |
INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut. |
||||||||||||||||||||
|
090–110 |
MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
||||||||||||||||||||
|
120–210 |
UPPDELNING AV DET TOTALA BELOPPET FÖR RISKVÄGDA LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP Artikel 337.4 sista meningen i CRR. Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ”typ”):
Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen. |
||||||||||||||||||||
5.3 C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
5.3.1 Allmänna kommentarer
|
146. |
I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden. |
|
147. |
I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM. |
|
148. |
Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ”Övriga CTP-positioner” är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ”värdepapperisering” och ”kreditderivat på n:te förfall”. |
|
149. |
Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1. |
5.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR. |
|
050–060 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
070–400 |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
160 och 330 |
ÖVRIGA Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner. Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt. |
|
170–180 och 360–370 |
1 250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
190–200 och 340–350 |
FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. |
|
210/380 |
GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR. |
|
220–230 och 390–400 |
INTERNMETOD Artikel 259.3–259.4 i CRR. |
|
410–420 |
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
430 – 440 |
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
450 |
SUMMA KAPITALBASKRAV Kapitalbaskravet fastställs till det högsta av följande värden: i) den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440). |
|
Rader |
|||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut. |
||||||
|
020–040 |
ORIGINATOR Artikel 4.13 i CRR. |
||||||
|
050–070 |
INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut. |
||||||
|
080–100 |
MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
||||||
|
030, 060 och 090 |
VÄRDEPAPPERISERING Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ”övriga CTP-positioner”. |
||||||
|
110 |
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här. Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall. |
||||||
|
040, 070, 100 och 120 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER Positionerna i
rapporteras här. |
||||||
5.4 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)
5.4.1 Allmänna kommentarer
|
150. |
I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden. |
|
151. |
Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ”marknad” förstås som ”land” (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014). |
5.4.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 – 020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). |
|
030 – 040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad. Positioner i aktieindexterminer enligt artikel 344.4 andra meningen i CRR ska inte tas med i denna kolumn. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|
|
010–130 |
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. |
|
020 – 040 |
GENERELL RISK Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk. På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav. |
|
021 |
Derivat Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall. |
|
022 |
Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret. |
|
030 |
Omsatta aktieterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod Brett diversifierade aktieterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050. |
|
040 |
Andra aktier än omsatta aktieterminer som är brett diversifierade Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR. |
|
050 |
SPECIFIK RISK Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR. |
|
090–130 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.2 och 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.5 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
5.5.1 Allmänna kommentarer
|
152. |
Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder. Raderna 100– 470 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR. |
|
153. |
Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor. |
5.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
020–030 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras. |
|
040–050 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR. Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt. |
|
060–080 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR. |
|
060–070 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA) Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner. Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Icke avstämda positioner adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa. |
|
080 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA) Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor. |
|
|
RISKKAPITALKRAV (%) I enlighet med artiklarna 351 och 354. Riskkapitalkraven anges i procent. |
|
090 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR. |
|
100 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|||||
|
010 |
SUMMA POSITIONER I VALUTOR SOM INTE RAPPORTERAS Positioner i andra valutor än rapportvalutor och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 92.3 c i, 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan). |
||||
|
020 |
NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR. |
||||
|
030 |
ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor) Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR: För fonder som behandlas som separata valutor kan kapitalbaskraven beräknas enligt någon av följande två metoder:
Sådana fonder ska rapporteras i enlighet med respektive beräkning av kapitalbaskraven. |
||||
|
040 |
GULD Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. |
||||
|
050–090 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 352.5 och 352.6 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
||||
|
100–120 |
Uppdelning av de totala positionerna (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen. |
||||
|
100 |
Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120. |
||||
|
110 |
Poster utanför balansräkningen Poster som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning. |
||||
|
120 |
Derivat Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR. |
||||
|
130–480 |
MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor. |
||||
5.6 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
5.6.1 Allmänna kommentarer
|
154. |
I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden. |
5.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.5 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR). |
|
030 – 040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) I enlighet med artikel 357.4 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rader |
|
|
010 |
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
020 – 060 |
POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR. |
|
070 |
LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR. |
|
080 |
UTÖKAD LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR. |
|
090 |
FÖRENKLAD METOD Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR. |
|
100–140 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 358.4 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.7 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
5.7.1 Allmänna kommentarer
|
155. |
Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav. |
|
156. |
Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande. |
5.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
030–040 |
VaR Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont. |
|
030 |
Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnittet av Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg) Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR. |
|
040 |
Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1) Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR. |
|
050–060 |
Stressjusterat Value at Risk Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj. |
|
050 |
Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnittet av de stressjusterade Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg) Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR. |
|
060 |
Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1) Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR. |
|
070–080 |
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
070 |
Genomsnittligt mått under 12 veckor Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
080 |
Senaste riskvärde Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
090–110 |
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
|
090 |
MINIMIGRÄNS Artikel 364.3 c i CRR. = 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ”alla prisrisker. |
|
100–110 |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT Artikel 364.3 b. |
|
110 |
SENASTE MÅTT Artikel 364.3 a. |
|
120 |
KAPITALBASKRAV De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR. |
|
130 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
140 |
Antal överskridanden (under de föregående 250 bankdagarna) I enlighet med artikel 366 i CRR. |
|
150–160 |
Multiplikationsfaktor för Value at Risk (mc) och multiplikationsfaktor för stressjusterad Value at Risk (ms) I enlighet med artikel 366 i CRR. |
|
170–180 |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd. |
|
Rader |
|
|
010 |
SUMMA POSITIONER Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter. |
|
020 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. |
|
030 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
040 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
050 |
AKTIER Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. |
|
060 |
AKTIER – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
070 |
AKTIER – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
080 |
VALUTAKURSRISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR. |
|
090 |
RÅVARURISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR. |
|
100 |
TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall). |
|
110 |
TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall). |
5.8 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
5.8.1 Instruktioner avseende särskilda positioner
|
Kolumner |
|
|
010 |
Exponeringsvärde Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR. Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet. |
|
020 |
varav: Varav OTC-derivat Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd. |
|
030 |
varav: SFT Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepapperisering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd. |
|
040 |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR. Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk. |
|
050 |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
060 |
MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
070 |
SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
080 |
KAPITALBASKRAV Artikel 92.3 d i CRR. Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden. |
|
090 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
|
Memorandumposter |
|
100 |
Antal motparter Artikel 382 i CRR. Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk. Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepapperisering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten. |
|
110 |
För vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter. |
|
120 |
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat |
|
130 |
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN Artikel 386.1 a i CRR. Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken. |
|
140 |
INDEXERADE KREDITSWAPPAR Artikel 386.1 b i CRR. Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken. |
|
Rader |
|
|
010 |
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
020 |
Enligt avancerad metod Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR. |
|
030 |
Enligt standardiserad metod Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR. |
|
040 |
Baserad på OEM Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR.” |
(1) De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).
(2) ”Självständiga institut” ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.