29.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 204/92

(1)

Den 26 februari 2016 införde Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/262 (nedan kallad förordningen om preliminär tull) (2) en preliminär antidumpningstull på import av aspartam med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad det berörda landet eller Kina) enligt artikel 7.4 i grundförordningen.

(2)

Undersökningen inleddes den 30 maj 2015 till följd av ett klagomål som ingavs den 16 april 2015 av Ajinomoto Sweeteners Europe SAS (nedan kallat ASE) som är den enda tillverkaren av aspartam i unionen. Den 15 oktober 2015 köptes ASE av Hyet Holding B.V. och bytte namn till Hyet Sweet SAS (nedan kallad Hyet). Hyet står för 100 % av unionens tillverkning av aspartam och utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(3)

Såsom anges i skäl 18 i förordningen om preliminär tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden från och med den 1 april 2014 till och med den 31 mars 2015 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2011 och fram till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa en preliminär antidumpningstull hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära resultaten. De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

(5)

En utfrågning anordnades på begäran av den kinesiska handelskammaren för internationell handel, där företrädare för en exporterande tillverkare, Sinosweet Co., Ltd, var närvarande. Vid utfrågningen diskuterades framför allt möjligheten att få ett prisåtagande och även andra framställningar och synpunkter på dumpningsberäkningarna. Synpunkterna samlades senare till en formell inlaga och behandlas i den här förordningen.

(6)

Det var en av de exporterande tillverkarna, Changmao Biochemical Engineering Co., som begärde att förhörsombudet skulle ingripa. De viktigaste punkter som diskuterades var skälen till att ansökningarna om marknadsekonomisk status hade avslagits, valet av jämförbart land, behovet av justeringar vid fastställandet av prisunderskridande och den påstådda avsaknaden av ett orsakssamband mellan den väsentliga skadan och den dumpade importen.

(7)

Kommissionen beaktade de berörda parternas muntliga och skriftliga synpunkter, och ändrade där så var lämpligt de preliminära undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

(8)

Kommissionen informerade alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av aspartam med ursprung i Kina och att slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära tullen (nedan kallat det slutgiltiga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutgiltiga meddelandet av uppgifter.

(9)

Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(10)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande stickprovsförfarandet för importörer, bekräftas skälen 8–10 i förordningen om preliminär tull.

(11)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande stickprovsförfarandet för exporterande tillverkare i Kina, bekräftas skälen 11 och 12 i förordningen om preliminär tull.

(12)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande den enskilda undersökningen, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skäl 13 i förordningen om preliminär tull.

(13)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande ansökningarna om marknadsekonomisk status, bekräftas undersökningsresultaten i skäl 14 i förordningen om preliminär tull.

(14)

Den berörda produkten, så som den definieras och ytterligare förtydligas i skälen 19–22 i förordningen om preliminär tull, är aspartam (N-L-α-aspartyl-L-fenylalanin-1-metylester, 3-amino-N-(α-karbometoxifenetyl)-succinamidsyra-N-metylester), CAS-nr 22839-47-0, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2924 29 98 (nedan kallad den berörda produkten eller den likadana produkten).

(15)

Efter det preliminära meddelandet upprepade unionsindustrin sina farhågor om kringgående av åtgärder genom blandningar och beredningar innehållande aspartam. Unionsindustrin hävdade också att det inte skulle bli några problem med genomförandet om det infördes tullar på sådana blandningar och beredningar. Som exempel hänvisade industrin till en annan undersökning som gällde mononatriumglutamat med ursprung i Förenta staterna.

(16)

Som svar på denna kommentar noterades att en undersökning som nyligen gjordes av en liknande produkt i det slutliga skedet visade att ett antal medlemsstater och Schweiz fick stora svårigheter med genomförandet på grund av att blandningar och beredningar inkluderades i den berörda produkten. Man beslutade därför att i det slutliga skedet avlägsna dessa från produktdefinitionen. Med tanke på likheterna mellan produkterna (sötningsmedel med samma tillämpningar inom livsmedels-, dryckes- och läkemedelssektorn) är det mycket sannolikt att liknande problem skulle uppstå i det här fallet.

(17)

Undersökningsresultaten stödde framför allt inte påståendet om att det fanns stor risk för kringgående genom blandningar och beredningar. De samarbetsvilliga användarna bekräftade att typen/varumärket för och inom varje produkt i efterföljande led kräver olika proportioner av olika sötningsmedel och att det därför skulle vara omöjligt i praktiken att importera varje blandning separat. Dessutom skulle import av aspartam i flytande form (som blandning med vatten) kräva helt andra och avsevärt mycket dyrare förpacknings- och transportmetoder.

(18)

Därför bekräftas produktdefinitionen i skäl 22 i förordningen om preliminär tull.

(19)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande den likadana produkten, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skäl 23 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Som anges i skäl 26 i förordningen om preliminär tull fick en av de exporterande tillverkarna i urvalet avslag på sin ansökan om marknadsekonomisk status eftersom undersökningen visade att tillverkaren inte uppfyllde kriterierna 2 och 3 i artikel 2.7 c i grundförordningen. Parten upprepade sina påståenden om att den uppfyller dessa kriterier. Den lade dock inte fram några nya bevis eller argument avseende kriterium 2 som skulle motivera en omprövning av den preliminära bedömningen.

(21)

När det gäller kriterium 3 hänvisade parten till en dom i tribunalen nyligen (3) där tribunalen inte höll med om kommissionens analys av skatteförmåner i samband med det kriteriet. Denna dom har ännu inte trätt i kraft. Som påpekas i skäl 31 i förordningen om preliminär tull bedöms varje situation utifrån sina egna förutsättningar, dvs. på grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgång till. Eftersom det inte hade framkommit några ytterligare argument och nya uppgifter om innehållet i den faktiska analysen av skatteförmånerna i det här fallet gick det inte att ompröva undersökningsresultatet.

(22)

Under mötet med förhörsombudet upprepade parten det krav som behandlas i skäl 29 i förordningen om preliminär tull, nämligen att de förmåner som erhålls via systemet med förmånsbehandling i skattehänseende och därmed förekomsten av subventioner inte bör betraktas som en snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

(23)

Som påpekas i artikel 32 i förordningen om preliminär tull har bedömningen av marknadsekonomisk status ett annat syfte än antisubventionsundersökningen. Bedömningen av marknadsekonomisk status syftar till att fastställa huruvida ett företag är verksamt under marknadsekonomiska förhållanden på grundval av bestämmelserna i artikel 2.7 c i grundförordningen, medan man i antisubventionsundersökningen fastställer huruvida ett företag har gynnats av utjämningsbara subventioner på grundval av bestämmelserna i förordningen om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i EU (4). Dessa två frågor har alltså varsin rättsliga grund och måste behandlas separat. När det gäller marknadsekonomisk status är en av de relevanta aspekterna för bedömningen av kriterium 3 huruvida de undersökta företagens produktionskostnader och finansiella situation omfattas av betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet och inte huruvida ett företag har omfattats av utjämningsbara subventioner.

(24)

I skäl 29 i förordningen om preliminär tull förklaras under alla omständigheter att den berörda exporterande tillverkaren inte uppfyller kriterium 3, inte bara på grund av de skatteförmåner som tillverkaren har erhållit utan även på grund av den fördel som tillverkaren har fått till följd av köpet av markanvändningsrättigheter. När det gäller markanvändningsrättigheterna hävdade parten att den uppsättning handlingar som hade lämnats in i det föreliggande fallet var identisk med den som lämnats in i två tidigare undersökningar där parten i slutändan hade beviljats marknadsekonomisk status. Slutsatsen att kriterium 3 inte var uppfyllt baserades dock inte bara på handlingar som lämnats in under tidigare undersökningar utan även på nya bevis som hade samlats in i den här undersökningen, nämligen en rapport om en fastighetsvärdering som hade upprättats av en oberoende revisor. Denna handling är bifogad till ett prospekt som har offentliggjorts på Hongkongbörsen för information till potentiella investerare. Rapporten visar att det är stor skillnad mellan det pris som den exporterande tillverkaren betalade för sina markanvändningsrättigheter och marknadsvärdet. Därför ansågs parten inte ha erhållit markanvändningsrättigheterna till marknadsvärde och kriterium 3 ansågs inte vara uppfyllt.

(25)

Följaktligen avvisades den exporterande tillverkarens krav och skälen 24–37 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

(26)

Efter det preliminära meddelandet uttryckte tre berörda parter farhågor när det gällde valet av Japan som jämförbart land och framför allt av tillverkaren Ajinomoto Co., Japan (nedan kallad Ajinomoto Japan) (den klagandes moderföretag) och att normalvärdet för Kina fastställdes utifrån det landet.

(27)

Parterna hävdade framför allt att Ajinomoto Japan har en monopolställning på sin inhemska marknad, där företaget kan ta ut ett avsevärt högre pris än på andra marknader, t.ex. Sydkorea eller Kina, där det råder konkurrens. Under förhörsombudets utfrågning hävdade en part att Ajinomoto Japan har en dominerande ställning på sin inhemska marknad, med en marknadsandel på i stort sett 100 %, och att det alltså inte sker någon import till Japan och inte förekommer någon konkurrens. Vidare hävdar parterna att Japan uppenbart inte är ett lämpligt jämförbart land eftersom det finns tydliga skillnader mellan de japanska och kinesiska marknaderna, vilket framgår av de höga dumpningsmarginaler som anges i förordningen om preliminär tull. Dessutom hävdade de att förekomsten av flera inhemska tillverkare innebär att den inhemska marknaden i Kina är mer konkurrensutsatt och att kinesiska tillverkares vinster på den inhemska marknaden är väsentligt mycket lägre än vad som redovisats av tillverkaren i det jämförbara landet.

(28)

En annan part hävdade att valet av Japan som jämförbart land är det värsta möjliga scenariot och att resultatet av jämförelsen mellan de japanska och kinesiska priserna visar att valet varken är realistiskt eller skäligt.

(29)

I undersökningens inledande skede sökte kommissionen samarbete med andra tredjeländer för att välja ett lämpligt jämförbart land. Undersökningen visade att den globala tillverkningen av aspartam var koncentrerad till ett fåtal länder: Kina, Frankrike, Japan och Sydkorea. De kända tillverkarna i Sydkorea och Japan kontaktades. Den enda kända tillverkaren i Sydkorea var inte samarbetsvillig. Såsom nämndes i det preliminära skedet var det bara den japanska tillverkaren som var samarbetsvillig, varför Japan var det enda tredjelandet med marknadsekonomi som fanns att tillgå som jämförbart land. Uppgifterna från den tillverkaren användes för att fastställa normalvärdena i förordningen om preliminär tull.

(30)

Kommissionen konstaterar att valet av Japan har ifrågasatts av flera parter, framför allt på grund av Ajinmoto Japans stora inhemska marknadsandel och den påstått begränsade konkurrensen på den marknaden. Parterna lade emellertid inte fram några bevis som stöd för sina påståenden. Undersökningen visade inte att Japan inte var en öppen marknad på grund av importbegränsningar såsom höga tullar eller andra avgifter eller kvantitativa begränsningar. I stället visade det sig att det förekommer import till den japanska marknaden, bl.a. från Kina och Sydkorea.

(31)

För att bedöma huruvida Japan är lämpligt som jämförbart land gjorde kommissionen ändå en ny granskning av konkurrensvillkoren för prissättningen av den likadana produkten i Japan. Som redan konstaterats är endast en tillverkare verksam på den japanska marknaden, i konkurrens med import från Kina och Sydkorea. Framför allt varierade den japanska tillverkarens vinstmarginal kraftigt mellan olika typer och storlekar av kunder. Undersökningen visade inga rationella orsaker till den stora skillnaden i vinstmarginaler. Variationerna i vinstmarginalerna kunde inte förklaras av t.ex. försäljningens storlek. Slutsatsen blev att det verkligen vore olämpligt och oskäligt att använda priser som ledde till så irrationella skillnader i vinst för att fastställa normalvärdet.

(32)

Därför var kommissionen i det slutliga skedet tvungen att använda en annan skälig grund för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. I stället grundades normalvärdet för Kina på unionsindustrins priser, justerade för att inkludera en skälig vinstmarginal.

(33)

Den enda unionstillverkarens priser på den likadana produkten på unionsmarknaden landet användes som grund för att fastställa normalvärdet för de exporterande tillverkare i Kina som inte beviljats marknadsekonomisk status, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(34)

Kommissionen undersökte inledningsvis om den sammanlagda försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder i EU var representativ totalt sett, enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Denna sammanlagda försäljningsvolym jämfördes med den sammanlagda mängden av den berörda produkten som exporterades till unionen av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Det konstaterades att unionstillverkaren sålde den likadana produkten i representativa mängder på unionsmarknaden.

(35)

Kommissionen identifierade därefter de produkttyper som såldes på hemmamarknaden av unionstillverkaren och som var identiska med de produkttyper som såldes på export till unionen av de kinesiska exporterande tillverkarna som ingick i urvalet. Kommissionen jämförde försäljningsvolymen i unionen efter produkttyp med exporten till unionen för varje exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Jämförelsen visade att endast en produkttyp som tillverkades i unionen helt och hållet motsvarade den produkttyp som exporterades av de kinesiska exporterande tillverkarna i urvalet.

(36)

Kommissionen undersökte sedan huruvida unionstillverkarens försäljning på unionsmarknaden av denna produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om försäljningen är lönsam eller inte, om den volym som sålts till ett nettopris som motsvarar eller överstiger den beräknade tillverkningskostnaden, utgör mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, och där det vägda genomsnittliga försäljningspriset för den produkttypen motsvarar eller överstiger tillverkningskostnaden per enhet. Eftersom denna produkttyp inte var lönsam kunde normalvärdet inte grundas på det vägda genomsnittliga priset på den inhemska försäljningen under undersökningsperioden, utan måste konstrueras enligt förklaringen i skäl 37.

(37)

Kommissionen identifierade slutligen de produkttyper som exporteras från Kina till unionen men som inte säljs av unionsindustrin på unionsmarknaden, och konstruerade ett normalvärde enligt artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. För att konstruera normalvärdet för dessa produkttyper och den icke lönsamma produkttyp som diskuteras i föregående skäl, använde kommissionen den genomsnittliga tillverkningskostnaden för de produkttyper som ligger närmast, och som tillverkades av unionstillverkaren, och lade sedan till ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst, vilket motsvarar det vägda genomsnittet av de belopp som unionstillverkaren fick för försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden.

(38)

Som svar på en parts påstående om bristande information om detaljerade produktegenskaper förtydligas att i motsats till andra produkter som omfattas av antidumpningsundersökningar, som vissa fästanordningar av järn eller stål från Kina, är den berörda produkten och den likadana produkten i den här undersökningen förhållandevis homogena, med ett begränsat antal typer och variationer. De flesta av de produkttyper som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna hade t.ex. exakt samma grundläggande egenskaper i fråga om användning, koncentration, förpackning och sammansättning.

(39)

För att ytterligare förtydliga den metod som använts för att fastställa normalvärdet bör det ändå påpekas att kommissionen identifierade sex specifika egenskaper som var relevanta för den detaljerade definitionen av de olika typerna av den berörda produkten: fysisk form, koncentration, förpackningstyp, förpackningsstorlek, användning och sammansättning. Fem produkttyper exporterades från Kina till unionen och för dessa typer var det endast en egenskap som skilde sig från de typer som såldes i unionen av unionsindustrin.

(40)

Inom ramen för det slutgiltiga meddelandet informerade kommissionen varje kinesisk exporterande tillverkare om de egenskaper och den produkttyp som kommissionen använde för att konstruera normalvärdena för alla produkttyper, inklusive de typer som exporterades från Kina till unionen och som inte helt och hållet motsvarade de typer som såldes i unionen av unionstillverkaren, såsom förklaras i skäl 35 och 39.

(41)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande exportpriser, bekräftas härmed skälen 51–53 i förordningen om preliminär tull.

(42)

En part invände mot avslaget på deras ansökan om justering för valutaomräkning i deras valutaterminskontrakt på grundval av artikel 2.10 j i grundförordningen. Som förklaras i skäl 57 i förordningen om preliminär tull visade undersökningen emellertid att det inte fanns något direkt samband mellan valutaterminskontrakt och kommersiella kontrakt för exportförsäljning. Parten lade inte fram några nya bevis eller argument som skulle motivera en omprövning av den preliminära bedömningen.

(43)

På grundval av ovanstående avvisades den exporterande tillverkarens påstående. Eftersom unionsindustrins priser har använts för att fastställa normalvärdet är det inte heller nödvändigt att ta upp synpunkterna på jämförelsen mellan den japanska likadana produkten och den berörda produkten.

(44)

Efter det slutgiltiga meddelandet tog kommissionen emot synpunkter från tre berörda parter.

(45)

Den första berörda parten hävdade att uppgifterna från den klagande inte borde användas för att fastställa normalvärdet eftersom de skulle vara partiska och inte neutrala. Den berörda parten anser att det enda alternativet är att använda kinesiska uppgifter.

(46)

De uppgifter från unionstillverkaren som har använts för att fastställa normalvärdet kontrollerades på plats och befanns vara tillförlitliga och korrekta. Under dessa omständigheter är den japanska tillverkarens förbindelser med unionstillverkaren inte ett hinder för att använda unionstillverkarens uppgifter. Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen får unionsuppgifter användas för att fastställa normalvärdet. Kravet avvisas därför.

(47)

Samma berörda part hävdade att beslutet att använda uppgifter från unionsindustrin kränkte partens rätt att få information i god tid. Kommissionen anser att informationen har varit tillräcklig eftersom den innehöll uppgifter om unionstillverkaren. Dessutom fick den berörda parten möjlighet att lämna synpunkter.

(48)

Slutligen hävdade samma berörda part att det fanns skillnader i produktionskostnader mellan unionstillverkaren och den kinesiska tillverkaren i fråga om produktion av aspartam, framför allt när det gällde produktionsprocess, ytterligare tillhandahållna tjänster, typ av energi som användes på grund av tillämpningen av ytterligare lagstadgade krav, t.ex. krav i fråga om tungmetaller, arsenik, E.coli, tillgång till råvaror, patentkostnader, 13-månaderslön och förpackningskostnader. Den berörda parten hävdade att dessa skillnader påverkade prisernas jämförbarhet i förhållande till normalvärdet och exportpriset. En annan berörd part hävdade att unionsindustrin betalade licensieringsavgifter för vattenlöslig aspartam, som inte tillverkas i Kina. Parten begärde att dumpningsberäkningarna skulle revideras i enlighet med detta.

(49)

De berörda parterna styrkte inte sina påståenden om att skillnader i produktionskostnaderna påverkar den jämförbarhet i priserna som krävs enligt artikel 2.10 i grundförordningen. Framför allt lades det inte fram några bevis för att kunderna konsekvent betalar olika priser på den inhemska marknaden på grund av skillnaden i dessa faktorer. Konsumenterna betraktar såväl inhemska som exporterade produkter som likadana och är inte beredda att betala olika priser. Därför avvisas dessa krav.

(50)

En tredje berörd part hävdade att kommissionen inte hade förklarat huruvida genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst för alla produkter som såldes i unionen användes när normalvärdet konstruerades, eller om den enbart utgick från de försäljnings- och administrationskostnader och allmänna kostnader som gällde för den produkttyp som ligger närmast. Den första berörda parten hävdade att lönsamheten inte kan överskrida 3 % på grund av läget för aspartamförsäljningen. Kommissionen påminner om att den vid konstruktionen av normalvärdena, precis som anges i skäl 50 i förordningen om preliminär tull, hade lagt till ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst till de vägda genomsnittliga belopp som unionstillverkaren faktiskt hade fått för inhemsk försäljning av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen.

(51)

Den tredje berörda parten upprepade sitt krav på en justering för valutaomräkning i sina valutaterminskontrakt. Kravet avvisas, i avsaknad av några nya bevis eller argument som skulle motivera en omprövning av den preliminära bedömningen.

(52)

Den första berörda parten upprepade sitt påstående om att avslaget på deras ansökan om marknadsekonomisk status var omotiverat och stred mot kommissionens tidigare beslut samt att skatteförmånerna och bidragen inte borde betraktas som en snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Dessa krav behandlas i skälen 21–23.

(53)

Dessutom hävdade den berörda parten att det prospekt som nämns i skäl 24 hade beaktats i de tidigare besluten om marknadsekonomisk status.

(54)

Den berörda parten visade inte att det dokumentet var relevant för värderingen av markanvändningsrättigheterna i de tidigare besluten om marknadsekonomisk status. Under alla omständigheter fattas det för varje undersökning ett oberoende beslut om marknadsekonomisk status, på grundval av de särskilda omständigheter som är relevanta för undersökningen och med en hänvisning till gällande praxis.

(55)

Den berörda parten hävdade också att värderingen i prospektet inte kan jämföras med priset i köpekontraktet, eftersom marken såldes obebyggd och sedan utvecklades.

(56)

I fråga om värderingen av markanvändningsrättigheterna gav kommissionen den berörda parten detaljerad information om den metod som användes för att beräkna skillnaderna mellan det rimliga marknadsvärdet och de faktiska kostnaderna. De totala byggnationskostnaderna drogs av från den sammanlagda beräkningen för tomten i fråga om byggnader och strukturer. Skillnaden på +35 % var betydande och kan bara förklaras med ett överlåtelsepris som var mycket lägre än det rimliga marknadsvärdet vid tidpunkten för transaktionen mellan företaget och de lokala myndigheterna. Den berörda parten hävdar att skillnaden mellan det rimliga marknadsvärdet och de faktiska kostnaderna bedömdes på ett annat sätt i tidigare undersökningar, men detta påverkar inte undersökningsresultatet i den här undersökningen.

(57)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit är de preliminära dumpningsmarginaler som anges i skälen 61–67 i förordningen om preliminär tull, och de slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentsats av CIF-priset vid unionens gräns, före tull, följande:

(58)

Eftersom det inte har inkommit några synpunkter på definitionen av unionsindustrins intresse och unionens tillverkning bekräftas härmed undersökningsresultatet i skälen 68 och 69 i förordningen om preliminär tull.

(59)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande förbrukningen i unionen, bekräftas skälen 70–73 i förordningen om preliminär tull.

(60)

En part hävdade att dess rätt till försvar hade kränkts eftersom importstatistiken inte hade offentliggjorts. Parten begärde också en förklaring av hur volymer och värden för den berörda produkten hade beräknats utifrån den tillgängliga statistiken och begärde ett förtydligande av vilken databas som hade använts för dubbelkontrollen och hur den utfördes för dessa volymer/värden i enlighet med skäl 71 i förordningen om preliminär tull. Parten begärde tillgång till importstatistiken.

(61)

Kommissionen bekräftar att de kinesiska importvolymerna och importpriserna fastställdes på grundval av uppgifter från forskningsföretaget CCM som är baserat i Kina (5). Uppgifterna dubbelkontrollerades mot den officiella kinesiska exportdatabasen, som förvaltas av de kinesiska tullmyndigheterna. Uppgifterna i den kinesiska exportdatabasen finns tillgängliga för de berörda parterna i den icke-konfidentiella versionen. Dessutom är den allmänt tillgänglig mot betalning. Både CCM och den kinesiska exportdatabasen har en särskild kod (29242930) som används uteslutande för aspartam, vilket innebar att uppgifterna var tillräckligt specifika och att det inte krävdes någon begränsning.

(62)

Måttenheten i skäl 76 och i tabell 3 i förordningen om preliminär tull innehåller ett skrivfel. De priser som anges i skäl 76 och i tabell 3 i förordningen om preliminär tull ska gälla euro/kg och inte euro/ton.

(63)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på undersökningsresultatet i förordningen om preliminär tull när det gäller volym, marknadsandel och genomsnittliga priser för import från Kina bekräftas skälen 74–77 och måttenheten i skäl 76 och tabell 3 i förordningen om preliminär tull korrigeras till euro/kg.

(64)

En berörd part begärde att kommissionen skulle ändra sin analys av prisunderskridande genom att ta hänsyn till skillnader i förpackningstyp. Parten lämnade prisuppgifter för olika förpackningsmaterial som stöd för sitt krav. En annan part hävdade att beräkningen av prisunderskridandet måste ta hänsyn till skillnaderna i produktionsprocesser och inköpspriser på råvaror på grund av sjöfrakt och internationell försäkring, eftersom dessa parametrar påstås ha stor inverkan på slutproduktens enhetspris.

(65)

En berörd part hävdade också att unionsindustrin inte förlorade någon marknadsandel, varför prisunderskridandet inte hade någon betydelse, eftersom det endast skulle vara relevant om import från Kina tog över unionsindustrins marknadsandel.

(66)

Som förklaras i skäl 79 i förordningen om preliminär tull visade undersökningen att förpackningsmetoden inte driver upp priset. Dessutom visade analysen av de uppgifter som parten lämnade en skillnad på högst 0,33 yuan renminbin/kg i förpackningskostnader (motsvarande 0,046 euro/kg), vilket är försumbart för en produkt med ett genomsnittligt pris på mer än eller nära 10 euro/kg.

(67)

För det andra baseras beräkningarna av skada på jämförbara unionspriser och importpriser under undersökningsperioden, vilket framgår av skäl 78 i förordningen om preliminär tull. Eventuella skillnader mellan Kina och unionen i fråga om priset på råvaror måste bevisas om de ska kunna påverka jämförbarheten i priserna. Det är inte ovanligt att tillverkare i ett land köper råvaror till andra priser än tillverkarna i ett annat land. Sådana skillnader i kostnader behöver dock inte alltid överföras i prisskillnader och behöver heller inte alltid påverka en skälig jämförelse av priser, eftersom detta bara är en av flera komponenter i prissättningen. Den berörda parten styrkte dock inte sitt påstående om att skillnaden i råvarukostnader skulle påverka prisernas jämförbarhet. Därför avvisas detta påstående.

(68)

För det tredje visade undersökningen att unionstillverkaren och de kinesiska exporterande tillverkarna använder liknande produktionsprocesser. Den berörda parten lämnade inte heller några belägg för vilken typ av justering som borde göras på grund av eventuella skillnader i produktionsprocesserna. Påståendet avvisas därför.

(69)

Efter det slutgiltiga meddelandet upprepade den berörda parten sitt påstående om att skillnader som påverkade prisernas jämförbarhet enligt skäl 48 också borde beaktas i beräkningarna av prisunderskridandet. Dessutom hävdade den berörda parten att en viss vinstmarginal borde inkluderas i beräkningen av prisunderskridandet för en av partens kunder, en handlare.

(70)

Undersökningen visade inte att det finns något prispåslag på den likadana produkten, som är en råvaruprodukt. Undersökningen visade att det inte finns någon skillnad i kvalitet eller någon annan egenskap mellan den berörda produkten och den likadana produkten som återspeglades systematiskt i priserna. När det gäller kravet på ett tillägg av ett vinstmaterial till en handlares kostnader efter import påpekar kommissionen att beräkningarna grundas på de priser som betalas av den första oberoende kunden, oavsett om den är handlare eller ej. Dessa påståenden avvisas därför.

(71)

Påståendet att prisunderskridandet endast är relevant när dumpad import tar marknadsandelar från industrin stämmer inte och återspeglar inte formuleringen i artikel 3.3 i grundförordningen. Påståendet avvisas.

(72)

Efter det slutgiltiga meddelandet ifrågasatte en berörd part kommissionens undersökningsresultat och hävdade att prisunderskridandet inte i väsentlig grad påverkade unionsindustrins ekonomiska parametrar.

(73)

Kommissionen anser att det enligt artiklarna 3.3 och 3.6 i grundförordningen är möjligt att fastställa skada på grundval av volym- och/eller prisindikatorer. Påståendet om huruvida prisunderskridandet är väsentligt behandlas i avsnitt 4.5.

(74)

Eftersom inga ytterligare synpunkter lämnats beträffande prisunderskridande bekräftas undersökningsresultaten i skälen 78–80 i förordningen om preliminär tull.

(75)

Unionsindustrins ekonomiska resultat bedömdes genom en granskning av alla de ekonomiska faktorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen. Alla ekonomiska indikatorer försämrades under skadeundersökningsperioden (med undantag av marknadsandelen och produktionskapaciteten). Det är viktigt att betona att alla indikatorer på skada inte behöver visa en skadevållande utveckling när skada fastställs, eftersom ingen av indikatorerna är avgörande i enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen.

(76)

Undersökningen visade framför allt att den stora volymen dumpad kinesisk import som underskred priserna i unionen avsevärt (med 21,1 % under undersökningsperioden) inte gav unionsindustrin något annat val än att sänka sina försäljningspriser trots det försämrade kostnadsläget. Denna sänkning i försäljningspriserna fick en direkt negativ inverkan på industrins lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet. Den kraftiga försämringen av skadeindikatorer är alltså ett tydligt tecken på väsentlig skada som orsakas av den kinesiska dumpade importen. Den berörda parten lade inte fram några nya bevis eller argument som motsade denna slutsats.

(77)

Den berörda parten ifrågasatte om unionsindustrin verkligen var tvungen att sänka sina priser för att behålla sin marknadsandel, eftersom den endast sänkte sina priser med 7 %, trots att prisunderskridandet var 21,1 %.

(78)

För att besvara detta påstående är det viktigt att betona att prisunderskridande inte är en renodlad prisjämförelse utan följer av den metod som beskrivs i skälen 78–80 i förordningen om preliminär tull och att dess omfattning alltså inte nödvändigtvis återspeglas i unionsindustrins prisutveckling. I vilket fall som helst tvingades unionsindustrin kontinuerligt att sänka sina priser under skadeundersökningsperioden, trots att industrins ekonomiska läge försämrades och trots att den började gå med förlust redan 2013. En prissänkning på 7 % kan därför inte anses vara oväsentlig.

(79)

Mot bakgrund av ovanstående, bekräftas undersökningsresultatet i skäl 106 i förordningen om preliminär tull, dvs. att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(80)

Några parter hävdade att vissa indikatorer, t.ex. produktionskapaciteten, inte följer en skadevållande utveckling och att andra, t.ex. försäljningsvolym, marknadsandel och försäljningspris måste analyseras mot bakgrund av en sjunkande förbrukning under skadeundersökningsperioden.

(81)

Produktionskapaciteten var mycket riktigt stabil under hela skadeundersökningsperioden. Detta berodde på att unionsindustrin består av en enda tillverkare som har en integrerad produktionsanläggning som består av noggrant avpassade produktionssteg. Detta begränsar möjligheten att minska kapaciteten snabbt utan stora och dyra omställningar. Unionsindustrin dämpade ändå effekterna av den sjunkande efterfrågan genom att stänga produktionsanläggningen under längre perioder, vilket beskrivs i skäl 84 i förordningen om preliminär tull. Dessutom sänkte unionsindustrin sina fasta kostnader för att dämpa den sjunkande efterfrågans inverkan på produktionskostnaderna.

(82)

Efter det slutgiltiga meddelandet hävdade en berörd part att det inte lämnades någon information om hur unionsindustrin minskade sina fasta kostnader. Dessutom hävdade den berörda parten att eventuella sänkningar av de fasta kostnaderna i bästa fall var marginella. Den berörda parten menade att unionsindustrin hade misslyckats med att anpassa sig till en förändrad unionsmarknad och att eventuell skada därför var självförvållad.

(83)

Kommissionen påminner om att det lämnades information om unionsindustrins sänkning av de fasta kostnaderna i skäl 84 i förordningen om preliminär tull. Dessutom anpassade sig unionsindustrin till den minskade efterfrågan genom att justera ned kapaciteten i produktionsprocessen. Kommissionen gjorde en noggrann analys av de fasta kostnadernas utveckling under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade att unionsindustrin lyckats sänka sina övergripande fasta kostnader avsevärt, vilket ledde till att den fasta kostnaden per ton under samma period endast ökade med 24 %. Om unionsindustrin inte hade vidtagit de åtgärder som beskrivs ovan och i skäl 84 i förordningen om preliminär tull skulle de fasta kostnaderna ha ökat med 66 %. Därför bekräftar kommissionen sin slutsats att unionsindustrin verkligen vidtog lämpliga åtgärder för att anpassa sig till den minskade försäljningen och kunde sänka sina fasta kostnader väsentligt. Påståendet att skadan är självförvållad bekräftas alltså inte av undersökningsresultatet och avvisas därmed.

(84)

Undersökningen visade att priserna på den dumpade importen från Kina sjönk med 12 % under skadeundersökningsperioden. Prissättningsbeteendet går inte att förklara med råvaruprisernas utveckling. Det är också viktigt att betona att den dumpade kinesiska importen utgör en stor andel av försäljningen på unionsmarknaden och alltså har stor inverkan på denna marknad, som är unionsindustrins viktigaste marknad. Som anges i skäl 76 underskred dessutom den kinesiska importen unionsindustrins priser med hela 21,1 % under undersökningsperioden. Därför hade unionsindustrin inget annat val än att sänka sina försäljningspriser för att fortsätta att vara tillräckligt attraktiv och begränsa sina förluster i försäljningsvolym och marknadsandel. Kommissionen har samlat in bevis på förhandlingar om kontrakt med användare och distributörer av aspartam som visar att priserna på den kinesiska importen används för att sätta press på unionsindustrin. Detta har fått en direkt negativ inverkan, framför allt på unionsindustrins lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet. Försämringen av dessa skadeindikatorer är alltså direkt kopplad till den dumpade kinesiska importen och denna koppling förändras inte av den minskade förbrukningen i unionen.

(85)

När det gäller skäl 110 i förordningen om preliminär tull hävdade en part att källan till statistik över råvaruprisernas utveckling borde offentliggöras. Parten ifrågasatte slutsatsen att de två huvudsakliga råvarorna endast täcker 25 % av den totala produktionskostnaden för den berörda produkten/likadana produkten. Enligt partens kostnadsuppgifter skulle dessa två råvaror utgöra nästan 50 % av de exporterande tillverkarnas totala produktionskostnader. Kommissionen borde därför se över undersökningsresultatet i skäl 110 i förordningen om preliminär tull.

(86)

Uppgifterna om råvarupriser inhämtades från CCM och en offentlig sammanfattning lämnades i den icke-konfidentiella versionen som de berörda parterna fick tillgång till efter mottagandet av synpunkter på den offentliggjorda förordningen om preliminär tull.

(87)

Som förklaras i skäl 110 i förordningen om preliminär tull framställs den berörda produkten/likadana produkten genom att två aminosyror (L-aspartin och L-fenylalanin) blandas i ungefär lika stora mängder. När det kom in kompletterande statistik över undersökningsperioden i stället för kalenderåret 2014 reviderades prisutvecklingen för råvarorna. Under skadeundersökningsperioden ökade priset på L-aspartin med 1 % och priset på L-fenylalanin minskade med 23,6 %. Revideringen av råvarupriserna påverkade dock inte den preliminära slutsatsen att dessa två aminosyror tillsammans motsvarar ungefär 25 % av unionsindustrins totala produktionskostnader. Detta stämmer också överens med uppgifterna från tillverkaren i det jämförbara landet. I motsats till vad den berörda parten hävdar hade dennes kostnadsuppgifter inte verifierats av kommissionen eftersom parten inte hade marknadsekonomisk status. Därför kan partens kostnadsuppgifter inte beaktas. Härmed bekräftas undersökningsresultatet i skäl 110 i förordningen om preliminär tull, dvs. att de två huvudsakliga råvarorna motsvarar ungefär 25 % av de totala produktionskostnaderna för den berörda produkten/likadana produkten.

(88)

Baserat på de uppdaterade statistiska uppgifterna kan råvarukostnaderna som mest påverka kostnads-/prisutvecklingen för den berörda produkten och likadana produkten med en sänkning med 4,6 %. Undersökningen visade emellertid att priset på den berörda produkten sjönk med 12 % under undersökningsperioden, vilket konstateras i skäl 77 i förordningen om preliminär tull. I motsats till vad den berörda parten hävdar kan alltså de sänkta råvarupriserna inte ge någon meningsfull förklaring till prissänkningen på den berörda produkten och påverkar därmed inte undersökningsresultatet i skäl 110 i förordningen om preliminär tull, dvs. att de kinesiska exporterande tillverkarna bedrev en tämligen aggressiv prissättning på unionsmarknaden och vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(89)

En annan part hävdade att unionsindustrins förmåga att upprätthålla sin marknadsandel är ett tydligt tecken på att importen från Kina inte vållar unionsindustrin någon skada.

(90)

Här måste det påpekas att marknadsandelarnas utveckling bara är en av flera faktorer i analysen av orsakssambandet. Att den betydande prispressen från den kinesiska importen under skadeundersökningsperioden ännu inte har lett till att unionsindustrin har förlorat marknadsandelar och att både de kinesiska exporterande tillverkarna och unionsindustrin alltså bibehållit sina marknadsandelar kan peka på att unionsmarknaden är mindre flexibel än väntat för en råvaruprodukt. Den berörda produkten/den likadana produkten spelar en tämligen marginell roll för användarnas produktionskostnader (mindre än 3 %) samtidigt som leverantörerna i livsmedels- och läkemedelsindustrin omfattas av mycket långa och dyra certifieringsprocesser. Detta innebär att de flesta användare – åtminstone fram till undersökningsperiodens utgång – föredragit att behålla redan certifierade och betrodda leverantörer i stället för att inleda en certifieringsprocess utifrån prisofferter.

(91)

Efter det slutgiltiga meddelandet hävdade en berörd part att unionsindustrin hade sänkt sina priser med ”endast” 7 % under perioden, varav 4,6 % beror på sänkningen i råvarupriserna. Därför menar den berörda parten att råvaruprisernas utveckling är den verkliga orsaken till att försäljningspriset sjunkit. Dessutom gjorde den berörda parten en beräkning på årsbasis av prisminskningen på grund av andra faktorer. Denna prisminskning var 2,4 % under skadeundersökningsperioden, och parten fick därför fram ett resultat på 0,056 euro per kilo per år. Av detta drog den berörda parten slutsatsen att förändringen ligger inom samma intervall som prisskillnaderna i förpackningsmaterial, som kommissionen hade bedömt som försumbara i skäl 66. Den berörda parten hävdade därför att andra faktorers inverkan på priset inte kan betraktas som väsentlig.

(92)

Här är det viktigt att klargöra att kommissionen i skäl 88 konstaterade att råvaruprisernas utveckling kan förklara högst en sänkning med 4,6 % av priset på den berörda produkten. Detta är ett teoretiskt högsta belopp och innebär inte att priserna nödvändigtvis minskade med samma marginal under samma tidsperiod. Detta är särskilt relevant för en produkt som aspartam som inte säljs på grundval av ad hoc-priser utan genom årliga eller fleråriga försäljningsavtal med fasta priser. Undersökningen visade att unionsindustrin utsatts för kontinuerlig och kraftig prispress från den kinesiska dumpade importen och att den tvingades sänka sina försäljningspriser trots en rent generellt försämrad kostnadsstruktur. Dessutom går det inte att acceptera den metod med uppräkning på årsbasis som den berörda parten har använt. På grund av de årsvariationer som har konstaterats i såväl försäljnings- som råvarupriser avspeglar den årsbaserade beräkningen inte den ekonomiska verkligheten och är metodiskt felaktig. Samtidigt utgör prisskillnaden i förpackningsmaterial en reell skillnad under ett visst år och är därför faktiskt försumbar i fråga om priset på den berörda produkten.

(93)

Därför anser kommissionen att det finns tillräckliga bevis på prispressen och dess väsentliga negativa inverkan på unionsindustrin.

(94)

Eftersom inga andra synpunkter har inkommit avseende verkningarna av den dumpade importen på unionsindustrins situation bekräftas undersökningsresultatet i skälen 108–113 i förordningen om preliminär tull.

(95)

Flera berörda parter hävdade att den eventuella väsentliga skada som unionsindustrin lidit berodde på att förbrukningen i unionen minskat. En berörd part hävdade att den minskade förbrukningen beror på ökad konkurrens från andra sötningsmedel, framför allt acesulfamkalium (”Ace-K”) och de ökade hälsorisker som är förknippade med den berörda produkten och den likadana produkten. Dessutom hävdade några berörda parter också att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit berodde på att dess exportresultat hade försämrats och/eller var självförvållad på grund av att industrin inte hade lyckats anpassa sig efter den minskade efterfrågan.

(96)

En part hävdade också att unionsindustrins förluster berodde på den betydande nedskrivningen, som inverkade negativt på unionsindustrins kostnader och förklarade unionsindustrins förluster. En part hävdade att försäljningen av unionstillverkaren kort efter det att denna undersökning inleddes inte hade beaktats vid bedömningen av vad som hade orsakat skadan.

(97)

Som påpekas i skälen 121 och 122 i förordningen om preliminär tull kan den minskade förbrukningen i unionen ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Undersökningen visade emellertid inte att denna minskning räckte som förklaring till omfattningen och djupet av den skada som åsamkats unionsindustrin och att den därmed inte kunde bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(98)

När det gäller påståendet att kommissionen hade underlåtit att bedöma inverkan av andra sötningsmedel, framför allt Ace-K, på aspartammarknaden, påvisades det inte varför och hur den påstått mer negativa skada som orsakats av Ace-K (6) är relevant för den här undersökningen.

(99)

Framför allt visade undersökningen att det visserligen sker ett visst utbyte mellan olika sötningsmedel, men att detta är ganska begränsat eftersom utvecklingen och godkännandet av nya formler är en riskfylld, tidskrävande och dyr process. Under alla omständigheter kan de tullar som har införts för Ace-K med ursprung i Kina enbart stärka den berörda produktens och den likadana produktens nuvarande ställning på unionsmarknaden. De kommer inte att påverka dem negativt och kommer inte enbart att påverka unionsindustrin, vilket framförs i påståendet.

(100)

Efter det slutgiltiga meddelandet upprepade en berörd part att den främsta orsaken till skada är den sjunkande förbrukning på grund av hälsorisker och att aspartam därför byts ut mot andra sötningsmedel, däribland Ace-K. Den berörda parten anser att kommissionens slutsats att utbytet mellan sötningsmedel är begränsat står i strid med förordningen om preliminär tull och upprepade sitt påstående om att kommissionen inte hade beaktat undersökningsresultatet i antidumpningsundersökningen av Ace-K och deras betydelse för den nuvarande undersökningen.

(101)

I skäl 97 konstaterade kommissionen att effekterna av den sjunkande förbrukningen och deras begränsade inverkan inte kan förklara den skada som unionsindustrin har lidit. Den berörda parten lämnade ingen ny information i detta avseende, varför påståendet att den minskade förbrukningen bryter orsakssambandet avvisas.

(102)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande den sjunkande förbrukningen bekräftas undersökningsresultatet i skäl 122 i förordningen om preliminär tull.

(103)

Tabell 10 i förordningen om preliminär tull innehöll ett skrivfel (i stället för index över genomsnittliga exportpriser visade tabellen prisnivåerna på unionsmarknaden). Trots skrivfelet byggde analysen och slutsatserna på korrekta siffror. Det korrigerade prisindexet är följande:

Tabell 10

Unionsindustrins exportresultat

(104)

När det gäller påståendet att unionsindustrins export orsakade skadan vill vi påminna om att denna faktor mycket riktigt bidrog till skadan, vilket förklaras i skäl 115 i förordningen om preliminär tull. Däremot bröt den inte orsakssambandet, vilket förklaras i skälen 116 och 118 i förordningen om preliminär tull. Undersökningen visade att den andel av produktionen som exporterades var betydligt mindre än den andel av produktionen som såldes på unionsmarknaden under undersökningsperioden.

(105)

Dessutom visade undersökningen att det var Kina som lyckades tränga ut unionsindustrin från andra tredjelandsmarknader. Tillgänglig statistik (7) visar att Kina sålde stora och ökande mängder till unionsindustrins viktigaste exportmarknader, som Brasilien, Argentina, Mexiko och Turkiet, till liknande eller lägre priser än på unionsmarknaden. Det går inte att bortse från den övergripande, globala situationen, där Kina i stort sett har tagit över den globala försörjningen av denna produkt (8). De kinesiska exportörerna underskred unionsindustrins priser kraftigt även på tredjelandsmarknader. Eftersom det i stort sett inte finns några andra aktörer på världsmarknaden utom Japan, som säljer betydligt mindre mängder till betydligt högre priser än Kina på unionsindustrins viktigaste exportmarknader, kan man med säkerhet konstatera att förlusterna i exportförsäljningsvolym och exportförsäljningspriser också i huvudsak berodde på de kinesiska exporterande tillverkarnas prissättning.

(106)

Efter det slutgiltiga meddelandet uppmanade berörda parter kommissionen att visa i kvantifierbara termer hur effekten av den minskade förbrukningen i unionen och den minskade exporten kunde vara begränsad och inte bröt orsakssambandet.

(107)

Kommissionen påminner om att enligt artikel 3.7 i grundförordningen utvärderas andra faktorer än den dumpade importen och deras skadliga inverkan ska inte hänföras till den dumpade importen. Det är alltså inte uteslutet att andra faktorer bidrar till den skada som unionsindustrin lidit. Men enligt artikel 3.7 i grundförordningen behöver dessa andra faktorer inte kvantifieras. Kommissionen uppfyllde sin skyldighet enligt artikel 3.7 i grundförordningen genom att särskilja och separera effekterna av andra faktorer.

(108)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter på unionsindustrins export, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 114–118 i förordningen om preliminär tull.

(109)

När det gäller påståendet att den skada som unionsindustrin lidit var självförvållad måste det påpekas att detta argument behandlades i skäl 81 ovan. Eftersom unionsindustrins totala produktionskapacitet fortfarande är betydligt mycket lägre än förbrukningen i unionen går det under alla omständigheter inte att hänvisa till självförvållad skada på grund av överkapacitet i stort.

(110)

En berörd part hänvisade till nedskrivningarna, men unionsindustrins bokförda nedskrivningar beaktades inte vid bedömningen av kostnader och lönsamhet i enlighet med skäl 98 i förordningen om preliminär tull.

(111)

När det gäller påståendet att försäljningen av unionstillverkaren borde ha bedömts i analysen av orsakssamband måste följande påpekas. Den berörda parten visar inte på vilket sätt ändringen i ägandet av unionsindustrin borde ha beaktats vid analysen av orsakssambandet. Den föregående ägaren, Ajinomoto Co., har alltid haft sin huvudsakliga produktionsanläggning i Japan, där företaget nyligen utvecklat en ny produktionsmetod. Ajinomoto Co. fattade ett affärsmässigt beslut om att konsolidera sina anläggningar för aspartamproduktion till Japan. Undersökningen bekräftade att den nya ägaren ger klagomålet sitt fulla stöd och har åtagit sig att fortsätta att producera aspartam, i enlighet med skäl 68 i förordningen om preliminär tull.

(112)

Efter det slutgiltiga meddelandet hävdade den berörda parten att ägaren till produktionsanläggningen i unionen inte hade gjort de justeringar och investeringar/förbättringar som krävdes för att anpassa sig efter de svåra marknadsförhållandena, eftersom det var känt redan 2014 att ägaren hade för avsikt att sälja anläggningen. Den berörda parten hävdade att kommissionen inte hade bedömt denna fråga ordentligt vid analysen av orsakssamband.

(113)

Kommissionen påminner om att undersökningen faktiskt omfattade unionstillverkarens agerande och visade att det hade vidtagits ett flertal åtgärder för att dämpa de negativa effekterna av den försämrade marknaden och den kinesiska dumpningen. Slutsatserna om detta finns i skäl 83. Tabell 8 i förordningen om preliminär tull visar att investeringarna visserligen minskade, men ändå fortsatte och till och med ökade för vissa år under skadeundersökningsperioden. Dessutom är det uppenbart att Ajinmoto hade ett starkt intresse av att inte försämra unionstillverkarens verksamhet eftersom de hade för avsikt att sälja företaget i fungerande skick. Analysen av försäljningen av unionstillverkaren var därför tillräckligt ingående och det finns inga bevis som stöder den berörda partens påstående.

(114)

Eftersom det inte har inkommit några andra synpunkter beträffande skälen 119 och 120, 123 och 124 samt 126 och 127 i förordningen om preliminär tull bekräftas undersökningsresultatet i dem.

(115)

Undersökningen visade att det kontinuerliga pristrycket från importen från Kina tillsammans med Kinas starka närvaro på unionsmarknaden vållade unionsindustrin väsentlig skada. De redan låga priserna på importen från Kina sjönk markant under skadeundersökningsperioden och denna prissänkning kunde inte helt och hållet förklaras av råvaruprisernas utveckling. De nedpressade priserna påverkade unionsindustrins lönsamhet negativt direkt och bidrog till att industrin gick med förlust på unionsmarknaden.

(116)

Därför håller kommissionen fast vid slutsatsen att dumpad import har orsakat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(117)

Kommissionen övervägde noggrant effekterna av alla andra kända faktorer som hade kunnat påverka unionsindustrins situation negativt. Vissa faktorer (nedgång i förbrukningen i unionen och unionsindustrins export) kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Deras effekt var dock begränsad i omfattning och/eller djup och bröt därför inte orsakssambandet mellan den dumpade kinesiska importen och skadan.

(118)

Därför bekräftas undersökningsresultatet i skälen 128–131 i förordningen om preliminär tull.

(119)

En berörd part hävdade att införandet av åtgärder skulle strida mot unionens intresse eftersom de föreslagna åtgärderna i praktiken skulle stänga unionsmarknaden för de kinesiska exporterande tillverkarna, vilket skulle leda till att användarna endast hade en leveranskälla (dvs. unionsindustrin). Enligt den berörda parten innebär detta också att åtgärderna skulle ge unionsindustrin en dominerande ställning på marknaden, vilket den skulle kunna utnyttja fullt ut. Parterna ifrågasatte också varför försäljningen av det klagande och inlämnandet av klagomålet sammanföll i tiden.

(120)

Kommissionen delar inte denna uppfattning. Utöver Kina förekommer också en betydande produktion i Japan. Det betyder att användarna har tillgång till alternativa källor. Påståendet om att de föreslagna åtgärderna skulle stänga marknaden för kinesiska tillverkare styrks inte heller och får inte stöd i undersökningsresultatet. De föreslagna tullarna beräknades på grundval av verifierade siffror från alla intressenter som berörs i det här fallet. Grundat på de priser som observerades under undersökningsperioden kommer tullarna enbart att undanröja otillbörliga och ohållbara handelsmetoders inverkan på priserna i unionen. Att det endast finns en tillverkare i unionen betyder inte att den har en dominerande ställning och det finns inga tecken på att tillverkaren skulle missbruka sin ställning ens om den fick en sådan ställning i framtiden, eftersom det finns alternativa försörjningskällor, t.ex. i Kina och Japan. Efter att åtgärder införs förväntas unionsindustrin kunna öka sin produktion och sin försäljningsvolym på en marknad som styrs av effektiv konkurrens. De kinesiska exportörernas priser borde öka och unionsindustrin kommer att vara befriad från den kraftiga prispress som den dumpade importen nu utövar på unionsmarknaden. Slutligen kunde parterna inte visa varför det faktum att försäljningen av tillverkningsanläggningarna i unionen och inlämnandet av klagomålet sammanföll i tiden skulle påverka unionens intresse. Kommissionen anser under alla omständigheter att denna fråga inte påverkar bedömningen av unionens intresse. Dessa påståenden betraktas därför som ogrundade.

(121)

Å andra sidan bör det betonas att undersökningen visade att om de nuvarande handelsmetoderna tillåts fortsätta kommer unionsindustrin med största sannolikhet att tvingas lämna marknaden helt, vilket skulle innebära att användarna enbart hade ett alternativ, nämligen import, vilket definitivt inte ligger i unionens intresse. Kommissionen anser att det är mycket viktigt att tillverkningen i unionen bibehålls för konkurrensens skull.

(122)

Efter det slutgiltiga meddelandet hävdade en berörd part att ägaren inte med säkerhet skulle kunna trygga framtiden för aspartam, med tanke på det låga transaktionsvärdet i försäljningen av unionsindustrin.

(123)

Det påståendet är ren spekulation. Kommissionen konstaterar i vilket fall som helst att tillverkningen av aspartam har fortsätt efter ägarbytet. Kommissionen gjorde en noggrann analys av intresset hos alla berörda parter och konstaterade, precis som framgår av skäl 144 i förordningen om preliminär tull, att det är motiverat att införa åtgärder och att detta inte strider mot unionens intresse som helhet.

(124)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande unionens intresse bekräftas undersökningsresultatet i skälen 133–145 i förordningen om provisorisk tull.

(125)

En berörd part uppmanade kommissionen att göra en uppdelning mellan den skada som vållats av den dumpade importen och den som vållats av exporten och beräkna en separat skademarginal för dessa båda faktorer. Samma part begärde också att det icke-skadevållande priset skulle justeras för att ta hänsyn till ökningen i fasta kostnader till följd av den minskade produktionsvolymen. Parten föreslog att de kostnader som rapporterats under unionsindustrins bästa produktionskapacitetsutnyttjande, under de tre åren närmast före undersökningsperioden skulle användas. Slutligen begärde denna part också att det icke-skadevållande priset skulle justeras eftersom parten ansåg att det var uppblåst genom att råvaror hade köpts in till överlåtelsepriser.

(126)

Som förklaras i avsnitten 4 och 5 om skada och orsakssamband konstaterade kommissionen att villkoren för att fastställa skada och orsakssamband enligt artikel 3.1–3.7 är uppfyllda. Kommissionen har inte som praxis att beräkna separata skademarginaler för de olika faktorer som bidrar till skadan och detta är inte heller något rättsligt krav. Kommissionen gjorde vederbörlig åtskillnad mellan och separerade effekterna av andra faktorer som bidrog till skadan från effekterna av den dumpade importen. Kommissionen konstaterade att de andra faktorerna inte bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(127)

Därefter fastställdes det icke-skadevållande priset för undersökningsperioden utifrån uppgifter som avser undersökningsperioden. Detta gäller för alla parametrar, inklusive kapacitetsutnyttjande. Slutligen bekräftades påståendet att råvaror köptes till överlåtelsepriser från närstående parter av unionsindustrin inte i undersökningen. Tvärtom visade undersökningen tydligt (vilket också anges i skäl 125 i förordningen om preliminär tull) att unionsindustrin köpte råvaror till marknadspriser under hela skadeundersökningsperioden.

(128)

En berörd part hävdade att kommissionen borde undersöka om det globala fallet i råvarupriser överförts till minskade råvarupriser för unionsindustrin. Parten hävdade att om råvarupriserna är högre än på den internationella marknaden borde skadeberäkningen justeras efter detta. Här påminner kommissionen om att den konstaterade i skäl 125 i förordningen om preliminär tull att unionsindustrin köpte råvaror till marknadsmässiga priser och det har inte lagts fram några nya fakta som ifrågasätter den slutsatsen.

(129)

Därför avvisas kraven om justeringar av det icke-skadevållande priset. Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande nivån för undanröjande av skada ska den metod som användes i det preliminära skedet och som beskrivs i skälen 147–152 i förordningen om preliminär tull bibehållas.

(130)

Mot bakgrund av undersökningsresultatet avseende dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas för import av aspartam med ursprung i Kina. I enlighet med regeln om lägsta tull bör åtgärder i det här fallet införas vid den lägre av dessa marginaler.

(131)

På grundval av ovanstående föreslås följande slutgiltiga antidumpningstullsatser, uttryckta i priset cif unionens gräns, före tull:

(132)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglade således den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för alla övriga företag) gäller enbart för import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de juridiska personer som nämns. Import av den berörda produkten tillverkad av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(133)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (9). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(134)

För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt kommer antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara att gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även de tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(135)

Eter det slutgiltiga meddelandet uttryckte flera exporterande tillverkare och den kinesiska handelskammaren för internationell handel (CCOIC) intresse för att lämna in erbjudanden om prisåtaganden eller gemensamma åtaganden. Endast ett företag inkom dock med ett tillräckligt väl underbyggt erbjudande inom den tidsfrist som anges i artikel 8 i grundförordningen. Det föreslagna lägsta importpriset bestod av en rörlig del som återspeglar råvarukostnadernas prisutveckling (dvs. L-fenylalanin) och en fast del som återspeglar de återstående kostnaderna.

(136)

Kommissionen bedömde erbjudandet och konstaterade att det fanns ett antal produktspecifika risker.

(137)

Aspartam säljs till stora kunder som köper produkten i stora mängder inom och utanför unionen genom globala kontrakt. Exportörer skulle kunna kompensera för de höjda unionspriserna genom att sänka sina priser till tredjeland. En sådan kompensation skulle alltså omintetgöra en eventuell positiv verkan. Denna fråga är särskilt viktig i det här fallet, eftersom det skulle vara omöjligt (eller åtminstone mycket svårt) att upptäcka kompensationen.

(138)

Dessutom är priserna på råvarorna för aspartam volatila, vilket förklaras i skäl 110 i förordningen om preliminär tull. Prisåtaganden är inte en effektiv åtgärd för produkter med volatila produktionskostnader. När kostnaderna sjunker hindrar åtagandena exportörerna från att reagera på marknadskrafterna. Denna variation bekräftas av att de kinesiska aspartampriserna har sjunkit stadigt, vilket framgår av den senaste exportstatistiken.

(139)

Eftersom inget av företagen beviljades marknadsekonomisk status kunde kommissionen inte göra någon fullständig bedömning av tillförlitligheten i redovisningen, vilket bl.a. är avgörande för att upprätta förtroendefulla förbindelser som åtagandena kan baseras på.

(140)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att erbjudandena om åtaganden inte kunde godtas.

(141)

Med hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalerna och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordningen om preliminär tull slutgiltigt tas ut.

(142)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande.

a)

inte exporterade den produkt som avses i artikel 1.1 till unionen under undersökningsperioden (1 april 2014–31 mars 2015),

b)

inte är närstående någon av de exportörer eller tillverkare i Kina som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och

c)

faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen efter undersökningsperioden eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen,