26.5.2016

Europeiska unionens officiella tidning

L 138/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/796

av den 11 maj 2016

om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

För att ett gemensamt europeiskt järnvägsområde gradvis ska kunna bildas måste unionen vidta åtgärder på området för tillämpliga regler för järnvägarna med avseende på tekniska säkerhets- och driftskompatibilitetsfrågor, eftersom dessa områden är oupplösligt knutna till varandra och båda kräver större harmonisering på unionsnivå. Under de senaste två årtiondena har relevant järnvägslagstiftning antagits, särskilt tre järnvägspaket, varav Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (5) är de mest relevanta i detta avseende.

(2)

För att de två målen om säkerhet och driftskompatibilitet ska kunna uppfyllas på en och samma gång krävs ett omfattande tekniskt arbete, under ledning av ett specialiserat organ. Det är skälet till att det, som en del av det andra järnvägspaketet 2004, var nödvändigt att, inom ramen för den befintliga institutionsstrukturen och med hänsyn tagen till maktbalansen inom unionen, inrätta en europeisk byrå som hanterar säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet.

(3)

Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 (6) och har till syfte att främja inrättandet av ett europeiskt järnvägsområde utan gränser och bidra till att blåsa nytt liv i järnvägssektorn, samtidigt som sektorns väsentliga fördelar på säkerhetsområdet förstärks. Det fjärde järnvägspaketet innehåller viktiga förändringar som är avsedda att få det gemensamma europeiska järnvägsområdet att fungera bättre, genom ändringar till följd av omarbetningar av direktiven 2004/49/EG och 2008/57/EG, som båda är direkt kopplade till byråns uppgifter. I dessa direktiv föreskrivs särskilt utförandet av uppgifter i samband med utfärdandet av fordonsgodkännanden och säkerhetsintyg på unionsnivå. Det innebär bl.a. att byrån får en viktigare roll. Till följd av de många ändringarna av byråns uppgifter och av dess interna organisation bör förordning (EG) nr 881/2004 upphävas och ersättas med en ny rättsakt.

(4)

Byrån bör bidra till att en genuin europeisk järnvägskultur växer fram och tillhandahålla ett centralt verktyg för dialog, samråd och åsiktsutbyte mellan järnvägssektorns alla aktörer, med vederbörligt beaktande av deras respektive funktioner och järnvägssektorns tekniska särdrag. När byrån utför sina uppgifter, särskilt när den utarbetar rekommendationer och yttranden, bör den ta största hänsyn till extern sakkunskap på järnvägsområdet, i synnerhet hos sakkunniga från järnvägssektorn och från relevanta nationella myndigheter. Byrån bör därför inrätta kompetenta och representativa arbetsgrupper och andra grupper, som främst består av dessa yrkesverksamma.

(5)

För att ge insikt i de ekonomiska effekterna på järnvägssektorn och dess inverkan på samhället, för att göra det möjligt för andra – särskilt kommissionen, byråns styrelse (nedan kallad styrelsen) och byråns verkställande direktör (nedan kallad den verkställande direktören) – att fatta välgrundade beslut och för att på ett effektivare sätt hantera arbetsprioriteringarna och resursfördelningen inom byrån, bör byrån vidareutveckla sin medverkan i konsekvensbedömningarna.

(6)

Byrån bör ge oberoende och objektivt tekniskt stöd, främst till kommissionen. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (7) föreskriver utarbetande och översyn av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 (8) föreskriver utarbetande och översyn av gemensamma säkerhetsmetoder, gemensamma säkerhetsmål och gemensamma säkerhetsindikatorer. Kontinuiteten i arbetet med och utvecklingen av TSD:er, gemensamma säkerhetsmetoder, gemensamma säkerhetsmål och gemensamma säkerhetsindikatorer kräver en permanent teknisk ram och ett specialiserat organ med särskild personal som besitter sakkunskap på hög nivå. I detta syfte bör byrån vara ansvarig för att ge kommissionen rekommendationer och yttranden om utarbetandet och revideringen av TSD:er, gemensamma säkerhetsmetoder, gemensamma säkerhetsmål och gemensamma säkerhetsindikatorer. Byrån bör också avge ett oberoende tekniskt yttrande på begäran av de nationella säkerhetsmyndigheterna och regleringsorganen.

(7)

För att göra utfärdandet av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag mer effektiva och opartiska är det nödvändigt att ge byrån en central roll. I de fall verksamhetsområdet är begränsat till en medlemsstat bör det berörda järnvägsföretaget ha möjlighet att välja mellan att lämna sin ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg till byrån eller till den nationella säkerhetsmyndigheten. Direktiv (EU) 2016/798 kommer att föreskriva detta.

(8)

När det gäller järnvägsfordon föreskriver direktiv 2008/57/EG för närvarande ett godkännande för att ta sådana fordon i bruk i varje medlemsstat, med undantag för vissa särskilda fall. Arbetsgruppen för fordonsgodkännande, som kommissionen inrättade 2011, diskuterade flera fall där tillverkare och järnvägsföretag har blivit lidande av att godkännandeförfarandet har tagit för lång tid och kostat för mycket och föreslog flera förbättringar. Eftersom vissa problem beror på att det nuvarande förfarandet för fordonsgodkännande är komplicerat bör det förenklas och där så är möjligt sammanställas till ett enda förfarande. Varje järnvägsfordon bör endast få ett godkännande. I de fall användningsområdet är begränsat till ett eller flera järnvägsnät i en enda medlemsstat bör den sökande ha möjlighet att välja mellan att lämna in sin ansökan om fordonsgodkännande, genom den one-stop-shop som avses i den här förordningen, till byrån eller till den nationella säkerhetsmyndigheten. Detta skulle ge påtagliga fördelar för sektorn, genom att det minskar förfarandets kostnader och längd, och skulle minska risken för möjlig diskriminering, särskilt av nya företag som vill etablera sig på en järnvägsmarknad. Direktiv (EU) 2016/797 kommer att föreskriva detta.

(9)

Det är viktigt att direktiven (EU) 2016/797 och (EU) 2016/798 inte leder till lägre säkerhet i unionens järnvägssystem. För detta ändamål bör byrån ta fullt ansvar för de fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg som den utfärdar, vilket bland annat innebär att den påtar sig både avtalsrättslig och utomobligatorisk ansvarsskyldighet i detta avseende.

(10)

Vad gäller byråns personals ansvarsskyldighet vid utförandet av de uppgifter som byrån har tilldelats bör protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier gälla. Tillämpningen av detta protokoll bör inte leda till otillbörliga dröjsmål eller införande av omotiverade begränsningar av nationella rättsliga förfaranden. Om byråns personal skulle bli inblandad i rättsliga förfaranden varvid en medlem av personalen uppmanas att inställa sig inför en nationell domstol bör styrelsen utan onödigt dröjsmål besluta att upphäva immuniteten för den medlemmen av personalen, förutsatt att ett sådant upphävande inte äventyrar unionens intressen. Ett sådant beslut bör vara vederbörligen motiverat och bör kunna bli föremål för domstolsprövning vid Europeiska unionens domstol.

(11)

Byrån bör samarbeta lojalt med de nationella rättsliga myndigheterna, särskilt i fall där byråns medverkan är nödvändig på grund av att byrån har utövat sina befogenheter i samband med fordonsgodkännanden, gemensamma säkerhetsintyg som den har utfärdat och beslut om godkännande av projekt för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (European Rail Traffic Management System, ERTMS). Om byrån eller en medlem av personalen uppmanas att lämna information i samband med de ifrågavarande nationella förfarandena, bör byrån se till att en sådan begäran om information eller, vid behov, deltagande i förhandlingar behandlas med vederbörlig omsorg och inom en rimlig tidsperiod. I detta syfte bör styrelsen anta lämpliga förfaranden som ska användas i sådana situationer.

(12)

För att ytterligare utveckla det gemensamma europeiska järnvägsområdet, särskilt när det gäller att ge godstransportkunder och resenärer lämplig information, och undvika en fragmentarisk utveckling av telematikapplikationer måste byrån ges en stärkt roll på området för sådana applikationer. Byrån bör i egenskap av behörigt organ på unionsnivå ges en framträdande roll för att säkerställa en konsekvent utveckling och driftsättning av alla telematikapplikationer. Byrån bör för detta ändamål ges befogenhet att agera som systemmyndighet för telematikapplikationer och bör, i den egenskapen, upprätthålla, övervaka och förvalta alla motsvarande krav på delsystem på unionsnivå.

(13)

Med tanke på betydelsen av ERTMS för den friktionsfria utvecklingen av det gemensamma europeiska järnvägsområdet och dess säkerhet, och för att undvika en fragmentarisk utveckling av ERTMS, är det nödvändigt att stärka den övergripande samordningen av ERTMS på unionsnivå. Därför bör byrån, i egenskap av det unionsorgan som har störst expertis på området, ges en mer framträdande roll på detta område för att säkerställa konsekvens i utvecklingen av ERTMS, för att bidra till att säkerställa att ERTMS-utrustningen överensstämmer med gällande specifikationer och för att säkerställa att ERTMS-relaterade europeiska forskningsprogram samordnas med utvecklingen av tekniska specifikationer för ERTMS. I synnerhet bör byrån förhindra att ytterligare nationella krav med avseende på ERTMS äventyrar dess driftskompatibilitet. Nationella krav som inte är förenliga bör dock endast tillämpas på frivillig grund eller upphävas.

(14)

För att effektivisera förfarandena för utfärdande av godkännanden för ibruktagande av delsystem för markbaserad trafikstyrning och signalering och för att harmonisera dessa förfaranden på unionsnivå är det av avgörande vikt att byrån, innan ett anbudsförfarande för markbaserad ERTMS-utrustning inleds, kontrollerar att de planerade tekniska lösningarna är fullständigt kompatibla med de relevanta TSD:erna och därmed fullständigt driftskompatibla. Direktiv (EU) 2016/797 kommer att föreskriva detta. Byrån bör inrätta en grupp bestående av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse som är verksamma på ERTMS-området. Deltagande av sådana organ i gruppen bör uppmuntras i så hög grad som möjligt.

(15)

För att underlätta samarbetet och garantera en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna bör det utarbetas ett kommunikationsprotokoll mellan dem. Dessutom bör det utvecklas en gemensam informations- och kommunikationsplattform som ska fungera som en virtuell one-stop-shop, om så är lämpligt på grundval av befintliga program och register, genom att deras funktioner utvidgas i syfte att uppdatera byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna när det gäller alla ansökningar om godkännande och säkerhetsintyg och dessa förfarandens etapper och resultat. Ett viktigt mål för denna plattform är att i ett tidigt skede fastställa behovet av att samordna de beslut som ska fattas av nationella säkerhetsmyndigheter respektive av byrån i fråga om olika ansökningar om likartade godkännanden och säkerhetsintyg. Sådana fall bör identifieras på ett sammanfattande sätt genom automatiska meddelanden.

(16)

Behöriga nationella myndigheter har hittills tagit ut avgifter för att utfärda fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg. I och med att behörighet överförs till unionen bör byrån ha rätt att ta ut avgifter av de sökande för utfärdande av de intyg och godkännanden som nämns i de föregående skälen. Det är viktigt att fastställa vissa principer för de avgifter och taxor som ska betalas till byrån. Det bör göras en uppskattning av nivån för dessa avgifter och taxor på ett sådant sätt att hela kostnaden för den tillhandahållna tjänsten täcks, inklusive, när så är lämpligt, relevanta kostnader som härrör från de uppgifter som tilldelats de nationella säkerhetsmyndigheterna. Avgifterna och taxorna bör vara lika höga som eller lägre än det nuvarande genomsnittet för tjänsterna i fråga. Avgifterna och taxorna bör fastställas på ett öppet, rättvist och enhetligt sätt i samarbete med medlemsstaterna och bör inte äventyra den europeiska järnvägssektorns konkurrenskraft. De bör fastställas med vederbörlig hänsyn till företagens betalningsförmåga och bör inte leda till att företagen åläggs onödiga finansiella bördor. De bör när så är lämpligt beakta de särskilda behoven hos små och medelstora företag.

(17)

Ett allmänt mål är att den nya fördelningen av funktioner och uppgifter mellan nationella säkerhetsmyndigheter och byrån ska ske på ett effektivt sätt, utan att den nuvarande höga säkerhetsnivån sänks. Därför bör samarbetsavtal, som inbegriper kostnadsaspekter, ingås mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna. Byrån bör ha tillräckliga resurser för att kunna utföra sina nya uppgifter, och den bör tilldelas dessa resurser när ett klart definierat behov uppstår.

(18)

Vid utarbetandet av rekommendationer bör byrån beakta fallen med järnvägsnät som är isolerade från resten av unionens järnvägssystem och som av geografiska eller historiska skäl kräver särskild sakkunskap. I de fall då verksamheten är begränsad till sådana järnvägsnät bör det dessutom i fråga om gemensamma säkerhetsintyg och fordonsgodkännanden vara möjligt för de sökande att fullgöra de nödvändiga formaliteterna lokalt genom de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna. I detta syfte och för att minska den administrativa bördan och de administrativa kostnaderna bör det kunna föreskrivas en lämplig arbetsfördelning i de samarbetsavtal som ingås mellan byrån och de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna, utan att det påverkar byråns slutgiltiga ansvar för utfärdandet av godkännandet eller det gemensamma säkerhetsintyget.

(19)

Med hänsyn till sakkunskapen hos de nationella myndigheterna, särskilt de nationella säkerhetsmyndigheterna, bör byrån ha möjlighet att utnyttja denna sakkunskap på lämpligt sätt när den beviljar relevanta godkännanden och gemensamma säkerhetsintyg. Utstationering av nationella experter till byrån bör uppmuntras i detta syfte.

(20)

Enligt direktiven (EU) 2016/798 och (EU) 2016/797 ska nationella åtgärder genomgå en granskning med avseende på säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet samt förenligheten med konkurrensreglerna. Genom direktiven kommer även medlemsstaternas möjligheter att anta nya nationella regler att begränsas. Det nuvarande systemet, som fortfarande omfattar ett flertal nationella regler, kan leda till konflikter med unionens regler och till otillräcklig insyn och tänkbar diskriminering av aktörer, däribland små och nya aktörer. För att man ska kunna gå över till ett system med verkligt öppna och opartiska järnvägsregler på unionsnivå måste den gradvisa minskningen av nationella regler, däribland regler för drift, förstärkas. Ett yttrande grundat på oberoende och opartisk sakkunskap är nödvändigt på unionsnivå. I detta syfte måste byråns roll stärkas.

(21)

Resultaten, organisationen och beslutsförfarandena på området för säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet varierar i hög grad mellan olika nationella säkerhetsmyndigheter och anmälda organ för bedömning av överensstämmelse, vilket har en skadlig inverkan på det gemensamma europeiska järnvägsområdets friktionsfria funktion. Särskilt små och medelstora företag som vill etablera sig på järnvägsmarknaden i en annan medlemsstat kan påverkas negativt. Därför är det väsentligt med stärkt samordning för att uppnå större harmonisering på unionsnivå. I detta syfte bör byrån övervaka arbetet och beslutsprocesserna vid de nationella säkerhetsmyndigheterna och de anmälda organen för bedömning av överensstämmelse genom granskningar och inspektioner, när så är lämpligt i samarbete med nationella ackrediteringsorgan.

(22)

På säkerhetsområdet är det viktigt att sörja för största möjliga öppenhet och välfungerande informationsspridning. En resultatanalys som grundas på gemensamma säkerhetsindikatorer och kopplar ihop samtliga parter inom sektorn är viktig och bör därför utföras. Beträffande statistik är det nödvändigt att bedriva ett nära samarbete med Eurostat.

(23)

Byrån bör ansvara för att offentliggöra en rapport vartannat år för att övervaka framstegen med att uppnå säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet. Med tanke på byråns tekniska sakkunskap och opartiskhet bör den även stödja kommissionen i dess övervakning av genomförandet av unionens lagstiftning om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet.

(24)

Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska transportnätet bör öka, och de nya investeringsprojekt som tilldelas unionsbidrag bör uppfylla målet för driftskompatibilitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (9). Byrån är det organ som är lämpligast för att bidra till att dessa mål uppfylls och den bör nära samarbeta med behöriga unionsorgan när det gäller projekt som berör det transeuropeiska transportnätet. Med avseende på införandet av ERTMS och genomförandet av ERTMS-projekt bör byrån bland annat ha i uppgift att bistå de sökande med att genomföra projekt som uppfyller TSD:erna för trafikstyrning och signalering.

(25)

Underhåll av rullande materiel är en viktig del i säkerhetssystemet. Någon i verklig mening europeisk marknad för underhåll av järnvägsutrustning finns inte, vilket beror på att det saknas ett system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll. Detta har lett till ökade kostnader och tomtransporter för sektorn. Gemensamma villkor för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll och av enheter som ansvarar för underhåll av andra fordon än godsvagnar bör därför successivt utformas och uppdateras och byrån är det organ som är bäst skickat att föreslå kommissionen lämpliga lösningar.

(26)

Yrkeskraven för lokförare är av stor betydelse för både säkerheten och driftskompatibiliteten på järnvägsområdet inom unionen. Yrkeskraven är också en förutsättning för den fria rörligheten för arbetstagarna inom järnvägssektorn. Denna fråga bör behandlas inom den befintliga ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Byrån bör bistå med det tekniska stöd som behövs för att ta hänsyn till denna aspekt på unionsnivå.

(27)

Byrån bör underlätta samarbetet mellan de nationella säkerhetsmyndigheterna, de nationella utredningsorganen och de representativa organen i järnvägssektorn som agerar på unionsnivå, för att främja god praxis, utbyte av relevant information och insamling av järnvägsrelaterade data samt för att övervaka den allmänna säkerheten inom unionens järnvägssystem.

(28)

För att sörja för högsta möjliga nivå av öppenhet och insyn och se till att alla parter får lika tillgång till relevant information bör registren, om så är lämpligt, och de dokument som är avsedda för arbetet med säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet vara offentliga. Samma sak gäller för trafiktillstånd, gemensamma säkerhetsintyg och andra relevanta järnvägsdokument. Byrån bör tillhandahålla välfungerande, användarvänliga och lättillgängliga hjälpmedel för utbyte och offentliggörande av denna information, särskilt genom lämpliga IT-lösningar, för att förbättra järnvägssystemets kostnadseffektivitet och stödja sektorns operativa behov.

(29)	Främjande av innovations- och forskningsverksamhet inom järnvägsområdet är viktigt och bör uppmuntras av byrån. Finansiellt stöd som ges inom ramen för byråns verksamhet i detta avseende bör dock inte leda till en snedvridning på den berörda marknaden.

(30)	För att öka verkan av unionens finansiella stöd samt dess kvalitet och förenlighet med relevanta tekniska bestämmelser bör byrån spela en aktiv roll vid bedömningen av järnvägsprojekt.

(31)

En korrekt och enhetlig förståelse av lagstiftningen om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet samt av genomförandehandledningar och rekommendationer från byrån är förutsättningar för ett effektivt genomförande av järnvägsregelverket och en välfungerande järnvägsmarknad. Därför bör byrån aktivt ägna sig åt utbildning och förklarande verksamhet i detta avseende.

(32)

Med tanke på byråns nya funktioner i fråga om utfärdande av fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg kommer det att finnas ett stort behov av utbildnings- och publikationsverksamhet på dessa områden. De nationella säkerhetsmyndigheterna bör uppmanas att kostnadsfritt delta i utbildningsverksamhet när så är möjligt, särskilt om de har deltagit i förberedelserna av utbildningen.

(33)

För att kunna fullgöra sina uppgifter ordentligt bör byrån ha ställning som juridisk person och ha en egen budget, som till största delen finansieras genom ett bidrag från unionen och avgifter och taxor som betalas av sökande. Byråns oberoende och opartiskhet bör inte äventyras genom ekonomiska bidrag som den får av medlemsstater, tredjeländer eller andra enheter. För att säkerställa att byrån agerar självständigt i sin dagliga verksamhet och i de yttranden, rekommendationer och beslut som den utfärdar bör det råda insyn i byråns verksamhet och byråns verkställande direktör bör bära det fulla ansvaret. Byråns personal bör vara oberoende och ha såväl kortvariga som långvariga anställningsavtal, för att bevara kunskapen i organisationen och företagskontinuiteten, samtidigt som ett nödvändigt och pågående utbyte av sakkunskap med järnvägssektorn bibehålls. Byråns utgifter bör omfatta kostnader för personal, administration, infrastruktur och drift, och bland annat de belopp som utbetalas till de nationella säkerhetsmyndigheterna för deras arbete med förfarandet för fordonsgodkännanden och gemensamma säkerhetsintyg, i enlighet med relevanta samarbetsavtal och med bestämmelserna i den genomförandeakt som fastställer avgifter och taxor.

(34)

När det gäller förebyggande och hantering av intressekonflikter, är det mycket viktigt att byrån uppvisar opartiskhet, integritet och höga yrkesmässiga standarder. Det bör aldrig föreligga skälig grund att misstänka att beslut kan påverkas av intressen som står i konflikt med byråns roll som ett organ som tjänar hela unionen eller av privata intressen på grund av anknytningar hos byråns personal, utstationerade nationella experter eller ledamöter i styrelsen eller överklagandenämnderna, som skulle leda till, eller skulle kunna leda till, en konflikt med den berörda personens offentliga tjänsteutövning. Styrelsen bör därför anta omfattande regler om intressekonflikter som gäller hela byrån. Dessa regler bör beakta revisionsrättens rekommendationer i särskild rapport nr 15 från 2012.

(35)

För att effektivisera beslutsprocessen inom byrån och bidra till att öka ändamålsenligheten och effektiviteten bör det inrättas en styrelsestruktur med två nivåer. För detta ändamål bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i en styrelse med nödvändiga befogenheter, bland annat att fastställa budgeten och godkänna programdokumentet. Styrelsen bör ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet och närmare delta i övervakningen av byråns verksamhet, för att förbättra tillsynen av administrativa och budgetmässiga frågor. Det bör inrättas en mindre direktion med uppgift att på lämpligt sätt förbereda styrelsens möten och stödja dess beslutsprocess. Direktionens befogenheter bör fastställas i ett mandat som ska antas av styrelsen och bör när så är lämpligt innefatta yttranden och preliminära beslut med förbehåll för deras slutliga godkännande av styrelsen.

(36)

För att säkerställa insyn i styrelsens beslut bör företrädare för berörda sektorer närvara vid dess sammanträden, dock utan rösträtt. De olika aktörernas företrädare bör utses av kommissionen på grundval av deras representativitet på unionsnivå för järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, järnvägsindustrin, fackföreningar, resenärer och godstransportkunder.

(37)

Det är nödvändigt att se till att de parter som påverkas av byråns beslut har rätt att söka nödvändiga rättsmedel som bör beviljas på ett oberoende och opartiskt sätt. En lämplig överklagandemekanism bör inrättas så att den verkställande direktörens beslut kan överklagas till en särskild överklagandenämnd.

(38)	För fall där det råder meningsskiljaktigheter mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna om utfärdandet av gemensamma säkerhetsintyg eller fordonsgodkännanden bör ett skiljeförfarande inrättas så att beslut fattas på ett samordnat sätt och i samarbete.

(39)

Ett vidare strategiskt perspektiv på byråns verksamhet skulle göra det lättare att planera och förvalta dess resurser på ett effektivare sätt och skulle bidra till resultat av högre kvalitet. Detta fick stöd och underbyggdes av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (10). Därför bör styrelsen anta och regelbundet uppdatera ett samlat programdokument som innehåller de årliga och fleråriga arbetsprogrammen, efter lämpligt samråd med berörda intressenter.

(40)

När en ny uppgift avseende säkerheten och driftskompatibiliteten i unionens järnvägssystem tilldelas byrån efter antagandet av programdokumentet, bör styrelsen om så är nödvändigt ändra programdokumentet så att denna nya uppgift läggs till efter en analys av konsekvenserna med avseende på personalresurser och budgetresurser.

(41)

Det bör finnas insyn i byråns verksamhet. Europaparlamentet bör tillförsäkras en fungerande tillsynsrätt och bör för detta ändamål höras om utkastet till den fleråriga delen av byråns programdokument och ha möjlighet att höra byråns verkställande direktör och erhålla årsrapporten om byråns verksamhet. Byrån bör också tillämpa unionens relevanta lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar.

(42)

I takt med att allt fler decentraliserade organ har inrättats på senare år har insynen i och kontrollen av förvaltningen av unionsanslagen till organen förbättrats, särskilt när det gäller budgetering av avgifter, finansiell kontroll, befogenheter att bevilja ansvarsfrihet, avsättning till pensionssystemet samt det interna budgetförfarandet (uppförandekod). Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (11) bör även tillämpas fullt ut på byrån, som också bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (12).

(43)

Byrån bör aktivt främja unionens strategi för järnvägssäkerhet och järnvägsdriftskompatibilitet i sina förbindelser med internationella organisationer och tredjeländer. Detta bör även inbegripa att, inom gränserna för byråns behörighet, underlätta ömsesidigt tillträde för unionens järnvägsföretag till järnvägsmarknaderna i tredjeländer och tillträde för unionens rullande materiel till näten i tredjeländer.

(44)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller granskning av utkast till nationella regler och befintliga nationella regler, tillsyn av nationella säkerhetsmyndigheter och anmälda organ för bedömning av överensstämmelse, fastställande av arbetsordningen för överklagandenämnderna samt fastställande av de avgifter och taxor som byrån har rätt att ta ut, bör genomförandebefogenheter tilldelas kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (13).

(45)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta ett specialiserat organ med uppgift att utarbeta gemensamma lösningar för säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av att det arbete som ska göras är av gemensam art, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(46)

För att byrån ska fungera väl är det nödvändigt att tillämpa vissa principer avseende byråns styrning för att följa det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen om decentraliserade organ, som den interinstitutionella arbetsgruppen enades om i juli 2012 och som har till syfte att harmonisera byråernas verksamhet och förbättra deras resultat.

(47)	Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

PRINCIPER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån).

2. Denna förordning innehåller bestämmelser om följande:

a)	Byråns inrättande och uppgifter.

b)	Medlemsstaternas uppgifter inom ramen för denna förordning.

3. Denna förordning stöder inrättandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet, i synnerhet målen avseende

a)	driftskompatibiliteten hos unionens järnvägssystem såsom föreskrivs i direktiv (EU) 2016/797,

b)	säkerheten hos unionens järnvägssystem såsom föreskrivs i direktiv (EU) 2016/798,

c)	behörighetsprövning av lokförare såsom föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (14).

Artikel 2

Byråns mål

Byråns mål ska vara att bidra till vidareutvecklingen av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde utan gränser och till att detta fungerar effektivt genom att garantera en hög nivå i fråga om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet och samtidigt förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft. Byrån ska särskilt bidra till genomförandet av unionslagstiftningen i tekniska frågor genom att utveckla ett gemensamt synsätt på säkerhet inom unionens järnvägssystem och genom att öka driftskompatibiliteten mellan olika järnvägssystem i unionen.

Byråns mål ska även vara att följa utvecklingen av nationella regler på järnvägsområdet för att stödja arbetet vid de nationella myndigheter som är verksamma på områdena säkerhet och driftskompatibilitet inom järnvägen och främja att förfarandena optimeras.

Där så föreskrivs i direktiven (EU) 2016/797 och (EU) 2016/798, ska byrån fullgöra rollen som unionsmyndighet med ansvar för utfärdande av godkännanden för utsläppande på marknaden av järnvägsfordon och fordonstyper och för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg för järnvägsföretag.

Under arbetet med att uppnå dessa mål ska byrån till fullo ta hänsyn till utvidgningen av unionen och till de särskilda restriktioner som har samband med järnvägsförbindelserna med tredjeländer.

Artikel 3

Rättslig ställning

1. Byrån ska vara ett unionsorgan med ställning som juridisk person.

2. Byrån ska i var och en av medlemsstaterna ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt. Den får särskilt förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3. Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

4. Byrån ska ensam ha ansvar i fråga om de uppgifter och befogenheter som den tilldelats.

Artikel 4

Byråns olika akter

Byrån får

a)	ge rekommendationer till kommissionen om tillämpningen av artiklarna 13, 15, 17, 19, 35, 36 och 37,

b)	ge rekommendationer till medlemsstaterna om tillämpningen av artikel 34,

c)	avge yttranden till kommissionen i enlighet med artiklarna 10.2 och 42 och till berörda myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 10, 25 och 26,

d)	ge rekommendationer till nationella säkerhetsmyndigheter i enlighet med artikel 33.4,

e)	utfärda beslut i enlighet med artiklarna 14, 20, 21 och 22,

f)	avge yttranden som utgör godtagbara sätt att uppfylla kraven i enlighet med artikel 19,

g)	utfärda tekniska dokument i enlighet med artikel 19,

h)	utfärda granskningsrapporter i enlighet med artiklarna 33 och 34,

i)	utfärda riktlinjer och andra icke-bindande dokument som underlättar tillämpningen av lagstiftningen om järnvägssäkerhet och järnvägsdriftskompatibilitet i enlighet med artiklarna 13, 19, 28, 32, 33 och 37.

KAPITEL 2

ARBETSMETODER

Artikel 5

Arbetsgruppers och gruppers inrättande och sammansättning

1. Byrån ska inrätta ett begränsat antal arbetsgrupper för utarbetande av rekommendationer, och i förekommande fall riktlinjer, särskilt om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD:er), gemensamma säkerhetsmål, gemensamma säkerhetsmetoder och om användning av gemensamma säkerhetsindikatorer.

Byrån får inrätta arbetsgrupper i andra vederbörligen berättigade fall på begäran av kommissionen eller den kommitté som avses i artikel 81 (nedan kallad kommittén) eller på eget initiativ, efter samråd med kommissionen.

Arbetsgrupperna ska ha en företrädare för byrån som ordförande.

2. Arbetsgrupperna ska bestå av

—	företrädare som nomineras av de behöriga nationella myndigheterna att delta i arbetsgrupperna,

—

fackmän från järnvägssektorn som byrån valt ut från den förteckning som avses i punkt 3. Byrån ska se till att de branschsektorer och de användare som kan påverkas av åtgärder som föreslås av kommissionen på grundval av rekommendationer från byrån är adekvat representerade. Byrån ska när så är möjligt eftersträva en balanserad geografisk representation.

Byrån får vid behov till arbetsgrupperna utse oberoende experter och företrädare för internationella organisationer med erkänd kompetens inom det berörda området. Personal vid byrån får inte utses till arbetsgrupperna, med undantag av arbetsgruppernas ordförande, som ska utgöras av en företrädare för byrån.

3. Varje representativt organ som avses i artikel 38.4 ska till byrån översända en förteckning över de bäst kvalificerade experter som har fått i uppdrag att företräda dem i varje arbetsgrupp samt vid förändringar uppdatera denna förteckning.

4. När det arbete som utförs av arbetsgrupperna direkt påverkar arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet för dem som arbetar inom näringen, ska företrädare som utses av fackföreningar på europeisk nivå delta i de berörda arbetsgrupperna som fullvärdiga medlemmar.

5. Kostnader för resor och uppehälle för arbetsgruppens medlemmar ska ersättas av byrån i enlighet med de regler och tariffer som styrelsen fastställt.

6. Byrån ska ta vederbörlig hänsyn till resultatet av det arbete som gjorts av arbetsgrupperna vid utarbetandet av de rekommendationer och riktlinjer som avses i punkt 1.

7. Byrån ska inrätta andra grupper med avseende på tillämpningen av artiklarna 24, 29 och 38.1.

8. Byrån får inrätta grupper i enlighet med artikel 38.4 och i vederbörligen berättigade fall på begäran av kommissionen eller kommittén eller på eget initiativ.

9. Arbetsgruppernas och de andra gruppernas arbete ska präglas av öppenhet och insyn. Styrelsen ska anta arbetsordningar för arbetsgrupperna och de andra grupperna, med bland annat regler om öppenhet och insyn.

Artikel 6

Samråd med arbetsmarknadens parter

När de arbetsuppgifter som föreskrivs i artiklarna 13, 15, 19 och 36 direkt påverkar den sociala miljön eller arbetsförhållandena för dem som arbetar inom näringen ska byrån samråda med arbetsmarknadens parter i den branschvisa dialogkommitté som inrättats enligt kommissionens beslut 98/500/EG (15). I sådana fall får arbetsmarknadens parter reagera på dessa samråd, förutsatt att de gör det inom tre månader.

Dessa samråd ska hållas innan byrån överlämnar sina rekommendationer till kommissionen. Byrån ska vederbörligen beakta dessa samråd och ska alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende sina rekommendationer. Byrån ska överlämna yttrandena från den branschvisa dialogkommittén och byråns rekommendation till kommissionen, varefter kommissionen ska överlämna dem till kommittén.

Artikel 7

Samråd med godstransportkunder och resenärer

När de uppgifter som avses i artiklarna 13 och 19 direkt påverkar godstransportkunder och resenärer, ska byrån samråda med de organisationer som företräder dem, inbegripet företrädare för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet. I sådana fall ska dessa organsationer reagera på dessa samråd, förutsatt att de gör det inom tre månader.

Förteckningen över de organisationer med vilka samråd ska hållas ska upprättas av kommissionen med bistånd av kommittén.

Dessa samråd ska hållas innan byrån överlämnar sina rekommendationer till kommissionen. Byrån ska vederbörligen beakta dessa samråd och ska alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende sina rekommendationer. Byrån ska överlämna yttrandena från de berörda organisationerna och byråns rekommendation till kommissionen, varefter kommissionen ska överlämna dem till kommittén.

Artikel 8

Konsekvensbedömning

1. Byrån ska genomföra en konsekvensbedömning av sina rekommendationer och yttranden. Styrelsen ska anta en konsekvensbedömningsmetod som bygger på kommissionens metod. Byrån ska upprätthålla kontakt med kommissionen för att se till att relevant arbete vid kommissionen beaktas på vederbörligt sätt. Byrån ska klart ange de antaganden som används som utgångspunkt för konsekvensbedömningen och de uppgiftskällor som använts i den rapport som åtföljer varje rekommendation.

2. Innan byrån lägger till en verksamhet i det programdokument som styrelsen har antagit i enlighet med artikel 51.1 ska den göra en tidig konsekvensbedömning av denna verksamhet för att fastställa

a)	vilket problem som ska lösas och möjliga lösningar,

b)	i vilken utsträckning en bestämd åtgärd, t.ex. en rekommendation eller ett yttrande från byrån, kommer att krävas,

c)	byråns förväntade bidrag till lösningen av problemet.

Innan verksamhet och projekt läggs till i programdokumentet ska de genomgå en effektivitetsanalys, individuellt och i kombination med varandra, för att byråns budget och resurser ska kunna utnyttjas på bästa sätt.

3. Byrån får genomföra en efterhandsutvärdering av den lagstiftning som bygger på dess rekommendationer.

4. Medlemsstaterna ska förse byrån med de uppgifter som krävs för konsekvensbedömningarna, om sådana uppgifter finns tillgängliga.

På begäran av byrån ska de representativa organen ge byrån sådana icke-konfidentiella uppgifter som krävs för konsekvensbedömningen.

Artikel 9

Studier

Byrån ska, när så krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter, låta göra studier som vid behov inbegriper de arbetsgrupper och andra grupper som avses i artikel 5 och ska finansiera dessa studier inom ramen för sin budget.

Artikel 10

Yttranden

1. Byrån ska avge yttranden på begäran av ett eller flera av de nationella regleringsorgan som avses i artikel 55 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (16), i synnerhet om säkerhets- och driftskompatibilitetsaspekter i ärenden som de uppmärksammas på.

2. Byrån ska på kommissionens begäran avge yttranden om ändringar av akter som antas på grundval av direktiven (EU) 2016/797 eller (EU) 2016/798, särskilt om påstådda brister påpekas.

3. Alla byråns yttranden, i synnerhet de som avses i punkt 2, ska lämnas av byrån snarast möjligt, dock senast inom två månader från det att begäran om yttrandet mottogs, såvida inte annat överenskommits med de begärande parterna. Byrån ska offentliggöra sina yttranden inom en månad efter det att de har avgetts, i en version där allt material som rör affärshemligheter har rensats bort.

Artikel 11

Besök i medlemsstaterna

1. För att kunna utföra de uppgifter som den anförtrotts, särskilt de som avses i artiklarna 14, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33, 34, 35 och 42, och för att bistå kommissionen i fullgörandet av dess skyldigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), i synnerhet arbetet med att utvärdera genomförandet av relevant unionslagstiftning, får byrån genomföra besök i medlemsstaterna i enlighet med de riktlinjer, arbetsmetoder och förfaranden som antagits av styrelsen.

2. Efter samråd med den berörda medlemsstaten ska byrån i god tid underrätta denna om det planerade besöket, namnen på de tjänstemän vid byrån som har bemyndigats att utföra besöket, det datum när besöket ska inledas och hur länge det förväntas pågå. De bemyndigade tjänstemännen ska genomföra besöket efter uppvisande av ett skriftligt beslut från den verkställande direktören, där syftet och målet med besöket anges.

3. De berörda medlemsstaternas nationella myndigheter ska underlätta arbetet för byråns personal.

4. Efter varje besök enligt punkt 1 ska byrån upprätta en rapport och skicka den till kommissionen och den berörda medlemsstaten.

5. Denna artikel påverkar inte de inspektioner som avses i artiklarna 33.7 och 34.6.

6. Byrån ska stå för kostnader för resor, logi och uppehälle och andra kostnader som uppstått för byråns personal.

Artikel 12

One-stop-shop

1. Byrån ska upprätta och underhålla ett informations- och kommunikationssystem med åtminstone följande funktioner som one-stop-shop:

En enda kontaktpunkt genom vilken en sökande ska lämna in ansökningar om typgodkännande, godkännanden för utsläppande på marknaden av fordon och gemensamma säkerhetsintyg. Om användningsområdet eller driften är begränsad till ett eller flera nätverk inom en och samma medlemsstat ska den enda kontaktpunkten utvecklas så att det säkerställs att den sökande väljer den myndighet som den sökande vill ska behandla ansökan om utfärdande av godkännande och gemensamt säkerhetsintyg under hela förfarandet.

En gemensam plattform för informationsutbyte som ger byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna information om alla ansökningar om godkännande och gemensamt säkerhetsintyg, de olika etapperna i och resultaten av dessa förfaranden och, i förekommande fall, begäranden och beslut från överklagandenämnden.

En gemensam plattform för informationsutbyte som ger byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna information om ansökningar om godkännanden från byrån i enlighet med artikel 19 i direktiv (EU) 2016/797 och ansökningar om godkännanden av delsystem för markbaserad trafikstyrning och signalering som inbegriper European Train Control System (ETCS) och/eller utrustning för ett globalt system för mobiltelefoni – järnväg (GSM-R), de olika etapperna i och resultaten av dessa förfaranden och, i förekommande fall, begäranden och beslut från överklagandenämnden.

d)	Ett ”förvarningssystem” som i ett tidigt skede fastställer behovet av samordning mellan de beslut som ska fattas av nationella säkerhetsmyndigheter respektive av byrån i fråga om olika ansökningar som kräver likartade godkännanden och/eller gemensamma säkerhetsintyg.

2. De tekniska och funktionsmässiga specifikationerna för den one-stop-shop som avses i punkt 1 ska utvecklas i samarbete med det nätverk av nationella säkerhetsmyndigheter som avses i artikel 38 på grundval av ett utkast som utarbetats av byrån med beaktande av resultatet av en kostnads–nyttoanalys. På grundval av detta ska byråns styrelse anta de tekniska och funktionsmässiga specifikationerna och en plan för inrättandet av en one-stop-shop. Denna one-stop-shop ska utvecklas utan att det påverkar immateriella rättigheter och den krävda sekretessnivån och, i förekommande fall, med beaktande av de it-applikationer och register som byrån redan har inrättat, bl.a. de som avses i artikel 37.

3. Denna one-stop-shop ska vara operationell senast den 16 juni 2019.

4. Byrån ska övervaka de ansökningar som lämnats in genom denna one-stop-shop, särskilt genom att använda det ”förvarningssystem” som avses i punkt 1 d. Om olika ansökningar om likartade godkännanden eller gemensamma säkerhetsintyg upptäcks, ska byrån säkerställa lämplig uppföljning, t.ex. genom att

a)	informera den eller de sökande om att det finns en annan eller likartad ansökan om godkännande eller intyg,

samordna med den relevanta nationella säkerhetsmyndigheten för att säkerställa konsekvens mellan de beslut som ska fattas av nationella säkerhetsmyndigheter respektive av byrån. Om en ömsesidigt godtagbar lösning inte går att finna inom en månad efter att samordningsförfarandet inletts ska ärendet hänskjutas till överklagandenämnden för ett skiljeförfarande enligt artiklarna 55, 61 och 62.

KAPITEL 3

BYRÅNS UPPGIFTER AVSEENDE JÄRNVÄGSSÄKERHET

Artikel 13

Tekniskt stöd – rekommendationer om järnvägssäkerhet

1. Byrån ska lämna rekommendationer till kommissionen om de gemensamma säkerhetsindikatorer, gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål som föreskrivs i artiklarna 5, 6 och 7 i direktiv (EU) 2016/798. Byrån ska också lämna rekommendationer om den regelbundna översynen av de gemensamma säkerhetsindikatorerna, de gemensamma säkerhetsmetoderna och de gemensamma säkerhetsmålen till kommissionen.

2. Byrån ska på begäran av kommissionen eller på eget initiativ lämna rekommendationer till kommissionen om andra åtgärder på säkerhetsområdet, med beaktande av tidigare erfarenheter.

3. Byrån ska ge riktlinjer för att bistå de nationella säkerhetsmyndigheterna vad gäller tillsyn av järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och andra aktörer i enlighet med artikel 17 i direktiv (EU) 2016/798.

4. Byrån får i enlighet med artikel 9.7 i direktiv (EU) 2016/798 lämna rekommendationer till kommissionen om de gemensamma säkerhetsmetoder som omfattar de aspekter av säkerhetsstyrningssystemet som behöver harmoniseras på unionsnivå.

5. Byrån får utfärda riktlinjer och andra icke-bindande dokument för att underlätta genomförandet av lagstiftning om järnvägssäkerhet, vilket inbegriper att hjälpa medlemsstaterna att identifiera nationella regler som kan upphävas med anledning av antagandet och/eller översynen av de gemensamma säkerhetsmetoderna och riktlinjer för antagande av nya eller ändring av befintliga nationella regler. Byrån får även utfärda riktlinjer för järnvägssäkerhet och säkerhetsintyg, inbegripet förteckningar över exempel på god praxis, särskilt för gränsöverskridande transport och infrastruktur.

Artikel 14

Gemensamma säkerhetsintyg

Byrån ska utfärda, förnya, dra in och ändra gemensamma säkerhetsintyg och i detta avseende samarbeta med nationella säkerhetsmyndigheter i enlighet med artiklarna 10, 11 och 18 i direktiv (EU) 2016/798.

Byrån ska begränsa eller återkalla gemensamma säkerhetsintyg och i detta avseende samarbeta med nationella säkerhetsmyndigheter i enlighet med artikel 17 i direktiv (EU) 2016/798.

Artikel 15

Underhåll av fordon

1. Byrån ska bistå kommissionen med avseende på systemet för certifiering av enheter som är ansvariga för underhåll i enlighet med artikel 14.7 i direktiv (EU) 2016/798.

2. Byrån ska lämna rekommendationer till kommissionen vid tillämpning av artikel 14.8 i direktiv (EU) 2016/798.

3. Byrån ska analysera de alternativa åtgärder om vilka beslut fattas enligt artikel 15 i direktiv (EU) 2016/798 och ta med resultaten av denna analys i den rapport som avses i artikel 35.4 i denna förordning.

4. Byrån ska stödja och, på begäran, samordna de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn över de enheter som ansvarar för underhåll enligt artikel 17.1 c i direktiv (EU) 2016/798.

Artikel 16

Samarbete med nationella utredningsorgan

Byrån ska samarbeta med nationella utredningsorgan i enlighet med artiklarna 20.3, 22.1, 22.2, 22.5, 22.7 och 26 i direktiv (EU) 2016/798.

Artikel 17

Transport av farligt gods på järnväg

Byrån ska följa utvecklingen av lagstiftningen om transport av farligt gods på järnväg i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (17) och ska, tillsammans med kommissionen, säkerställa att denna utveckling är förenlig med lagstiftningen om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet, särskilt de väsentliga kraven. I detta syfte ska byrån bistå kommissionen och får avge yttranden på begäran av kommissionen eller på eget initiativ.

Artikel 18

Utbyte av information om säkerhetsrelaterade olyckor

Byrån ska uppmuntra till informationsutbyte om säkerhetsrelaterade olyckor, tillbud och händelser som kunde ha lett till olyckor, med beaktande av erfarenheterna från de järnvägsaktörer som avses i artikel 4 i direktiv (EU) 2016/798. Informationsutbytet ska leda till att god praxis utvecklas på medlemsstatsnivå.

KAPITEL 4

BYRÅNS UPPGIFTER AVSEENDE DRIFTSKOMPATIBILITET

Artikel 19

Tekniskt stöd på området för driftskompatibilitet på järnvägsområdet

1. Byrån ska

a)	lämna rekommendationer till kommissionen om TSD:er och översyner av dessa i enlighet med artikel 5 i direktiv (EU) 2016/797,

b)	lämna rekommendationer till kommissionen om mallarna för EG-kontrollförklaringen och för handlingar i det tekniska underlag som måste åtfölja den, vid tillämpning av artikel 15.9 i direktiv (EU) 2016/797,

c)	lämna rekommendationer till kommissionen om specifikationer för register och översyner av dessa vid tillämpning av artiklarna 47, 48 och 49 i direktiv (EU) 2016/797,

d)	avge yttranden som utgör godtagbara sätt att uppfylla kraven för brister hos TSD:er i enlighet med artikel 6.4 i direktiv (EU) 2016/797 och överlämna dessa yttranden till kommissionen,

e)	på kommissionens begäran avge yttranden till kommissionen om begäranden från medlemsstaterna om att få frångå tillämpningen av TSD:er i enlighet med artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797,

f)	utfärda tekniska dokument i enlighet med artikel 4.8 i direktiv (EU) 2016/797,

g)	utfärda ett beslut om godkännande innan ett anbudsförfarande för markbaserad ERTMS-utrustning inleds för att säkerställa ett harmoniserat genomförande av ERTMS i unionen i enlighet med artikel 19 i direktiv (EU) 2016/797,

h)	lämna rekommendationer till kommissionen angående utbildning och certifiering av personal ombord med säkerhetskritiska uppgifter,

i)	ge ingående vägledning om standarder för de berörda europeiska standardiseringsorganen för att komplettera det mandat de fått av kommissionen,

j)	lämna rekommendationer till kommissionen avseende arbetsvillkoren för all personal som utför säkerhetskritiska uppgifter,

k)	lämna rekommendationer till kommissionen avseende harmoniserade standarder som ska utarbetas av europeiska standardiseringsorgan och standarder avseende utbytbara reservdelar som kan höja säkerhetsnivån och driftskompatibilitetsnivån hos unionens järnvägssystem,

l)	när så är lämpligt, lämna kommissionen rekommendationer när det gäller säkerhetskritiska komponenter.

2. Vid utarbetandet av de rekommendationer som avses i punkt 1 a, b, c, h, k och l ska byrån

a)	se till att TSD:er och specifikationer för register anpassas till den tekniska utvecklingen, marknadstendenserna och de sociala behoven,

b)	sörja för samordningen av dels utvecklings- och uppdateringsarbetet i fråga om TSD:er, dels arbetet med att ta fram europeiska standarder som visar sig vara nödvändiga för driftskompatibiliteten; byrån ska vidare upprätthålla kontakter med de europeiska standardiseringsorganen i relevanta frågor,

c)	när så är lämpligt delta som observatör i relevanta arbetsgrupper som inrättats av erkända standardiseringsorgan.

3. Byrån får utfärda riktlinjer och andra icke-bindande dokument för att underlätta genomförandet av lagstiftning om driftskompatibilitet på järnvägsområdet, vilket innefattar att hjälpa medlemsstaterna att kartlägga nationella regler som kan upphävas med anledning av antagande eller översyn av TSD:er.

4. Om driftskompatibilitetskomponenterna inte överensstämmer med de väsentliga kraven ska byrån bistå kommissionen i enlighet med artikel 11 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 20

Godkännande för utsläppande på marknaden av fordon

Byrån ska utfärda godkännanden för utsläppande på marknaden av järnvägsfordon och ska ges befogenhet att förnya, ändra, dra in och återkalla de godkännanden som den har utfärdat. För detta ändamål ska byrån samarbeta med nationella säkerhetsmyndigheter i enlighet med artikel 21 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 21

Godkännande för utsläppande på marknaden av fordonstyper

Byrån ska utfärda godkännanden för utsläppande på marknaden av fordonstyper och ska ges befogenhet att förnya, ändra, dra in och återkalla godkännanden som den har utfärdat, i enlighet med artikel 24 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 22

Ibruktagande av delsystem för markbaserad trafikstyrning och signalering

Byrån ska, innan ett anbudsförfarande för markbaserad ERTMS-utrustning inleds, kontrollera att de tekniska lösningarna står i fullständig överensstämmelse med de relevanta TSD:erna och således är fullständigt driftskompatibla och fatta ett beslut om godkännande i enlighet med artikel 19 i direktiv (EU) 2016/797.

Artikel 23

Telematikapplikationer

1. Byrån ska fungera som systemansvarig myndighet för att säkerställa en samordnad utveckling av telematikapplikationer i unionen, i enlighet med relevanta TSD:er. För detta ändamål ska byrån upprätthålla, övervaka och förvalta kraven för motsvarande delsystem.

2. Byrån ska fastställa, offentliggöra och tillämpa förfarandet för behandling av ansökningar om ändringar av specifikationer för telematikapplikationer. För detta ändamål ska byrån inrätta, underhålla och uppdatera ett register över ansökningar om ändring av sådana specifikationer och deras status, tillsammans med relevanta motiveringar.

3. Byrån ska utveckla och underhålla det tekniska verktyget för förvaltning av de olika versionerna av specifikationerna för telematikapplikationer och sträva efter att säkerställa kompabilitet bakåt i tiden.

4. Byrån ska bistå kommissionen vid övervakningen av driftsättningen av specifikationerna för telematikapplikationer i enlighet med relevanta TSD:er.

Artikel 24

Stöd till anmälda organ för bedömning av överensstämmelse

1. Byrån ska stödja verksamheten vid de anmälda organ för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 30 i direktiv (EU) 2016/797. Stödet ska särskilt inbegripa utarbetande av riktlinjer för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2016/797 samt riktlinjer för förfarandena för EG-kontroll i enlighet med artiklarna 10 och 15 i direktiv (EU) 2016/797.

2. Byrån får underlätta samarbetet mellan anmälda organ för bedömning av överensstämmelse i enlighet med artikel 44 i direktiv (EU) 2016/797 och får särskilt fungera som tekniskt sekretariat för deras samordningsgrupp.

KAPITEL 5

BYRÅNS UPPGIFTER AVSEENDE NATIONELLA REGLER

Artikel 25

Kontroll av utkast till nationella regler

1. Byrån ska inom två månader från mottagandet kontrollera utkast till nationella regler, som lämnas in till den i enlighet med artikel 8.4 i direktiv (EU) 2016/798 och artikel 14.5 i direktiv (EU) 2016/797. Om en översättning krävs eller om utkasten till nationella regler är komplicerade eller långa, får byrån förlänga denna frist med upp till tre månader, under förutsättning att medlemsstaten samtycker till detta. I undantagsfall får byrån och den berörda medlemsstaten emellertid i samförstånd enas om att ytterligare förlänga denna tidsperiod.

Inom denna tidsperiod ska byrån utbyta relevant information med den berörda medlemsstaten, vid behov samråda med berörda intressenter och därefter informera medlemsstaten om resultatet av kontrollen.

2. Om byrån efter den kontroll som avses i punkt 1 anser att utkasten till nationella regler leder till att de väsentliga kraven för driftskompatibilitet på järnvägsområdet uppfylls, de gemensamma säkerhetsmetoderna och de gällande TSD:erna respekteras och de gemensamma säkerhetsmålen uppnås och att de inte medför godtycklig diskriminering eller en dold begränsning av järnvägstransportverksamheten mellan medlemsstaterna, ska den informera kommissionen och den berörda medlemsstaten om sin positiva bedömning. I så fall får kommissionen validera reglerna i det it-system som avses i artikel 27. Om byrån inom två månader från mottagandet av utkastet till nationella regler eller inom den förlängda tidsperiod som har överenskommits i enlighet med punkt 1 inte informerar kommissionen och den berörda medlemsstaten om sin bedömning, får medlemsstaten införa regeln utan att det innebär åsidosättande av artikel 26.

3. Om den kontroll som avses i punkt 1 leder till en negativ bedömning ska byrån informera den berörda medlemsstaten och be den om dess ståndpunkt avseende bedömningen. Efter diskussionen med den berörda medlemsstaten ska byrån, om den vidhåller sin negativa bedömning, inom en period på högst en månad

a)	avge ett yttrande som riktas till den berörda medlemsstaten med angivande av skälen till att den eller de berörda nationella reglerna inte bör träda i kraft och/eller tillämpas, och

b)	underrätta kommissionen om sin negativa bedömning, med angivande av skälen till att den eller de berörda nationella reglerna inte bör träda i kraft och/eller tillämpas.

Detta påverkar inte en medlemsstats rätt att anta en ny nationell regel i enlighet med artikel 8.3 c i direktiv (EU) 2016/798 eller artikel 14.4 b i direktiv (EU) 2016/797.

4. Den berörda medlemsstaten ska inom två månader meddela kommissionen sin ståndpunkt om det yttrande som avses i punkt 3, inbegripet en motivering om meningsskiljaktighet skulle föreligga.

Om de skäl som anges anses vara otillräckliga eller om informationen saknas, och om medlemsstaten antar den aktuella nationella regeln utan tillräckligt beaktande av det yttrande som avses i punkt 3, får kommissionen genom genomförandeakter anta ett beslut som riktar sig till den berörda medlemsstaten med en anmodan om att ändra eller upphäva den regeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 81.2.

Artikel 26

Kontroll av gällande nationella regler

1. Byrån ska inom två månader från mottagandet kontrollera de nationella regler som anmälts i enlighet med artikel 14.6 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 8.6 i direktiv (EU) 2016/798. Om en översättning krävs eller om den nationella regeln är komplicerad eller lång, får byrån förlänga denna frist med upp till tre månader, under förutsättning att medlemsstaten samtycker till detta. I undantagsfall får byrån och den berörda medlemsstaten emellertid i samförstånd enas om att ytterligare förlänga denna tidsperiod.

Inom denna tidsperiod ska byrån utbyta relevant information med den berörda medlemsstaten och därefter informera medlemsstaten om resultatet av kontrollen.

2. Om byrån efter den kontroll som avses i punkt 1 anser att de nationella reglerna leder till att de väsentliga kraven för driftskompatibilitet på järnvägsområdet uppfylls, de gemensamma säkerhetsmetoderna och de gällande TSD:erna respekteras och de gemensamma säkerhetsmålen uppnås och att de inte medför godtycklig diskriminering eller en dold begränsning av järnvägstransportverksamheten mellan medlemsstaterna, ska den informera kommissionen och den berörda medlemsstaten om sin positiva bedömning. I så fall får kommissionen validera reglerna i det it-system som avses i artikel 27. Om byrån inom två månader från mottagandet av de nationella reglerna eller inom den förlängda tidsperiod som har överenskommits i enlighet med punkt 1 inte informerar kommissionen och den berörda medlemsstaten, ska regeln fortsätta att gälla.

3. Om den kontroll som avses i punkt 1 leder till en negativ bedömning ska byrån informera den berörda medlemsstaten och be om dess ståndpunkt avseende bedömningen. Efter diskussionen med den berörda medlemsstaten ska byrån, om den vidhåller sin negativa bedömning, inom en period på högst en månad

a)	avge ett yttrande som riktas till den berörda medlemsstaten med angivande av att den eller de berörda nationella reglerna har fått en negativ bedömning samt skälen till att den eller de berörda reglerna bör ändras eller upphävas, och

b)	underrätta kommissionen om sin negativa bedömning, med angivande av skälen till att den eller de berörda nationella reglerna bör ändras eller upphävas.

4. Den berörda medlemsstaten ska inom två månader meddela kommissionen sin ståndpunkt om det yttrande som avses i punkt 3, inbegripet en motivering om meningsskiljaktighet skulle föreligga. Om de skäl som anges anses vara otillräckliga eller om informationen saknas får kommissionen genom genomförandeakter anta ett beslut som riktas till den berörda medlemsstaten med anmodan att ändra eller upphäva den nationella regeln i fråga. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 81.2.

5. Om den kontroll som avses i punkt 1 leder till en negativ bedömning och om den berörda medlemsstaten inte ändrar eller upphäver den berörda nationella regeln inom två månader från mottagandet av byråns yttrande, får kommissionen, genom undantag från punkterna 3 och 4, vid brådskande förebyggande åtgärder anta ett beslut genom genomförandeakter där medlemsstaten uppmanas att ändra eller upphäva den bestämmelsen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 81.2.

Om byrån gör en positiv bedömning och om den berörda nationella regeln påverkar mer än en medlemsstat, ska kommissionen i samarbete med byrån och medlemsstater vidta lämpliga åtgärder, däribland en översyn av de gemensamma säkerhetsmetoderna och TSD:erna, om så är nödvändigt.

6. Det förfarande som avses i punkterna 2, 3 och 4 ska på motsvarande sätt tillämpas när byrån får kännedom om att en nationell regel, vare sig den anmälts eller ej, är överflödig, strider mot de gemensamma säkerhetsmetoderna, de gemensamma säkerhetsmålen, TSD:erna eller annan unionslagstiftning på järnvägsområdet eller skapar ett omotiverat hinder för den gemensamma järnvägsmarknaden.

Artikel 27

It-system för anmälningar och klassificering av nationella regler

1. Byrån ska förvalta ett särskilt it-system med de nationella regler som avses i artiklarna 25 och 26 och godtagbara nationella sätt att uppfylla kraven i artikel 2.34 i direktiv (EU) 2016/797. Byrån ska göra dem tillgängliga för berörda intressenter för konsultation när så är lämpligt.

2. Medlemsstaterna ska anmäla de nationella regler som avses i artiklarna 25.1 och 26.1 till byrån och kommissionen via det it-system som avses i punkt 1 i denna artikel. Byrån ska offentliggöra reglerna i detta it-system, inklusive statusen för kontrollen av dem, och när den har slutförts det positiva eller negativa resultatet av bedömningen och använda detta it-system för att informera kommissionen i enlighet med artiklarna 25 och 26.

3. Byrån ska utföra en teknisk granskning av de befintliga nationella regler till vilka det hänvisas i tillgänglig nationell lagstiftning som från och med den 15 juni 2016 förtecknas i byråns databas över referensdokument. Byrån ska klassificera anmälda nationella regler i enlighet med artikel 14.10 i direktiv (EU) 2016/797. I detta syfte ska den använda det system som avses i punkt 1 i denna artikel.

4. Byrån ska klassificera anmälda nationella regler i enlighet med artikel 8 i och bilaga I till direktiv (EU) 2016/798, med beaktande av unionslagstiftningens utveckling. Byrån ska i detta syfte utveckla ett verktyg för hantering av regler som medlemsstaterna ska använda för att förenkla sina system av nationella regler. Byrån ska använda det system som avses i punkt 1 i denna artikel för att offentliggöra verktyget för hantering av regler.

KAPITEL 6

BYRÅNS UPPGIFTER AVSEENDE DET EUROPEISKA TRAFIKSTYRNINGSSYSTEMET FÖR TÅG (ERTMS)

Artikel 28

Systemmyndighet för ERTMS

1. Byrån ska fungera som systemmyndighet för att säkerställa en samordnad utveckling av ERTMS i unionen, i enlighet med relevanta TSD:er. För detta ändamål ska byrån upprätthålla, övervaka och förvalta kraven för motsvarande delsystem, inbegripet de tekniska specifikationerna för ETCS och GSM-R.

2. Byrån ska fastställa, offentliggöra och tillämpa förfarandet för behandling av ansökningar om ändringar av ERTMS-specifikationerna. För detta ändamål ska byrån inrätta, underhålla och själv uppdatera ett register över ansökningar om ändringar av ERTMS-specifikationer och deras status, tillsammans med relevanta motiveringar.

3. Utvecklingen av nya versioner av tekniska ERTMS-specifikationer ska inte inverka menligt på vare sig införandetakten för ERTMS, den tillförlitlighet som krävs för specifikationerna för att tillverkningen av ERTMS-utrustning ska optimeras, järnvägsföretagens, infrastrukturförvaltarnas och fordonsinnehavarnas avkastning på sina investeringar eller den effektiva planeringen av utbyggnaden av ERTMS.

4. Byrån ska utveckla och underhålla tekniska verktyg för förvaltning av de olika versionerna av ERTMS med målet att dels säkerställa den tekniska och operativa kompatibiliteten mellan järnvägsnät och fordon som utrustats med olika versioner, dels ge incitament för ett snabbt och samordnat införande av de gällande versionerna.

5. I enlighet med artikel 5.10 i direktiv (EU) 2016/797 ska byrån säkerställa att successiva versioner av ERTMS-utrustning är tekniskt förenliga med tidigare versioner.

6. Byrån ska utarbeta och sprida relevanta riktlinjer för tillämpning till intressenterna och dokument som förklarar de tekniska specifikationerna för ERTMS.

Artikel 29

ERTMS-grupp bestående av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse

1. Byrån ska inrätta och inneha ordförandeskapet för en ERTMS-grupp bestående av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse, enligt artikel 30.7 i direktiv (EU) 2016/797.

Gruppen ska ha till uppgift att kontrollera att man på ett enhetligt sätt tillämpar det förfarande för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2016/797 och de förfaranden för EG-kontroll som avses i artikel 10 i direktiv (EU) 2016/797 och som genomförs av de anmälda organen för bedömning av överensstämmelse.

2. Byrån ska varje år rapportera till kommissionen om arbetet i den grupp som avses i punkt 1, däribland genom närvarostatistik för företrädarna för de anmälda organen för bedömning av överensstämmelse.

3. Byrån ska utvärdera tillämpningen av förfarandet för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse och av EG-kontrollförfarandet för ERTMS-utrustning och vartannat år lämna en rapport till kommissionen, som när så är lämpligt innehåller rekommendationer till eventuella förbättringar.

Artikel 30

Kompatibilitet mellan delsystem för fordonsbaserad och markbaserad ERTMS

1. Byrån ska besluta att

utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21.5 i direktiv (EU) 2016/797, och före utfärdandet av ett godkännande för utsläppande på marknaden av ett fordon som är utrustat med ett delsystem för fordonsbaserad ERTMS, på begäran ge sökande råd om den tekniska kompatibiliteten mellan delsystem för fordonsbaserad och markbaserad ERTMS,

utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i direktiv (EU) 2016/798, och efter utfärdandet av ett godkännande för utsläppande på marknaden av ett fordon som är utrustat med ett delsystem för fordonsbaserad ERTMS, på begäran ge järnvägsföretagen råd om den tekniska kompatibiliteten mellan delsystem för fordonsbaserad och markbaserad ERTMS, innan de använder ett fordon som är utrustat med ett delsystem för fordonsbaserad ERTMS.

För tillämpningen av denna punkt ska byrån samarbeta med de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna.

2. Om byrån, innan ett godkännande utfärdats av den nationella säkerhetsmyndigheten, får kännedom om eller informeras av sökanden genom den one-stop-shop som avses i artikel 19.6 i direktiv (EU) 2016/797 om att utformningen eller specifikationerna för ett projekt har ändrats efter det att byrån utfärdade ett godkännande i enlighet med artikel 19 i direktiv (EU) 2016/797 och att det föreligger en risk för teknisk eller operativ inkompatibilitet mellan delsystemet för markbaserad ERTMS och fordon som är utrustade med ERTMS, ska den samarbeta med de berörda parterna, däribland sökanden och den berörda nationella säkerhetsmyndigheten, för att finna en ömsesidigt godtagbar lösning. Om det inte går att finna någon ömsesidigt godtagbar lösning inom en månad från samordningsförfarandets början, ska ärendet hänskjutas till överklagandenämnden.

3. Om byrån, efter ett godkännande som utfärdats av den nationella säkerhetsmyndigheten, finner att det finns en risk för teknisk eller operativ inkompatibilitet mellan de berörda näten och fordon som är utrustade med ERTMS-utrustning, ska den nationella säkerhetsmyndigheten och byrån samarbeta med alla berörda parter för att utan dröjsmål finna en ömsesidigt godtagbar lösning. Byrån ska underrätta kommissionen om sådana fall.

Artikel 31

Stöd till införande av ERTMS och till ERTMS-projekt

1. Byrån ska bistå kommissionen vid övervakningen av införandet av ERTMS enligt den gällande europeiska genomförandeplanen. På kommissionens begäran ska byrån underlätta samordningen av införandet av ERTMS längs de transeuropeiska transportkorridorerna och godskorridorerna i enlighet med vad som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 (18).

2. Byrån ska säkerställa teknisk uppföljning av unionsfinansierade projekt för införande av ERTMS, inklusive – i förekommande fall och utan att det leder till onödiga förseningar i förfarandet – analyser av upphandlingsdokument vid tidpunkten för utlysandet av upphandlingen. Byrån ska också vid behov hjälpa mottagarna av unionsfinansieringen att säkerställa att de tekniska lösningar som genomförs i projekten är fullständigt förenliga med TSD:er avseende trafikstyrning och signalering och att de därmed är fullständigt driftskompatibla.

Artikel 32

Ackreditering av laboratorier

1. Byrån ska stödja harmoniserad ackreditering av ERTMS-laboratorier i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (19), särskilt genom att ge lämpliga riktlinjer till ackrediteringsorganen.

2. Byrån ska informera medlemsstaterna och kommissionen i fall av bristande överensstämmelse med kraven i förordning (EG) nr 765/2008 när det gäller ackreditering av ERTMS-laboratorier.

3. Byrån får delta som observatör i de referentbedömningar som krävs i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

KAPITEL 7

BYRÅNS UPPGIFTER AVSEENDE ÖVERVAKNING AV DET GEMENSAMMA EUROPEISKA JÄRNVÄGSOMRÅDET

Artikel 33

Övervakning av de nationella säkerhetsmyndigheternas arbete och beslutsprocesser

1. För att utföra de uppgifter som den anförtrotts och bistå kommissionen i fullgörandet av dess skyldigheter enligt EUF-fördraget ska byrån övervaka de nationella säkerhetsmyndigheternas arbete och beslutsprocesser genom granskning och inspektioner, på kommissionens vägnar.

2. Byrån ska ha rätt att granska

a)	de nationella säkerhetsmyndigheternas förmåga att fullgöra uppgifter avseende säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägar, och

b)	effektiviteten i de nationella säkerhetsmyndigheternas övervakning av aktörernas säkerhetsstyrningssystem enligt vad som avses i artikel 17 i direktiv (EU) 2016/798.

Styrelsen ska anta riktlinjer, arbetsmetoder, förfaranden och praktiska arrangemang för tillämpningen av denna punkt, inklusive, när det är lämpligt, arrangemang för samråd med medlemsstaterna innan information offentliggörs.

Byrån ska verka för att det i granskningsteamet ingår kvalificerade granskare från nationella säkerhetsmyndigheter som inte är föremål för granskningen i fråga. För detta ändamål ska byrån upprätta en förteckning över kvalificerade granskare och vid behov tillhandahålla utbildning för dem.

3. Byrån ska utfärda granskningsrapporter och sända dem till de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna, till den berörda medlemsstaten och till kommissionen. Varje granskningsrapport ska särskilt innehålla en förteckning över eventuella brister som fastställts av byrån samt rekommendationer om förbättringar.

4. Om byrån anser att de brister som avses i punkt 3 leder till att den berörda nationella säkerhetsmyndigheten förhindras att utföra sina uppgifter avseende säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet på ett effektivt sätt, ska den rekommendera den nationella säkerhetsmyndigheten att vidta lämpliga åtgärder inom en gemensamt överenskommen tidsgräns, med beaktande av bristens allvarlighetsgrad. Byrån ska hålla den berörda medlemsstaten informerad om rekommendationen.

5. Om en nationell säkerhetsmyndighet inte håller med om de rekommendationer som avses i punkt 4, om den inte vidtar de lämpliga åtgärder som avses i punkt 4 eller om den inte ger något svar på byråns rekommendationer inom tre månader från mottagandet av rekommendationerna, ska byrån informera kommissionen.

6. Kommissionen ska informera den berörda medlemsstaten om detta och be den ange sin ståndpunkt avseende den rekommendation som avses i punkt 4. Om de svar som ges anses vara otillräckliga eller om medlemsstaten inte ger något svar inom tre månader från kommissionens begäran, får kommissionen inom sex månader, i förekommande fall, vidta lämpliga åtgärder avseende det som ska göras till följd av granskningen.

7. Byrån ska ha rätt att genomföra föranmälda inspektioner vid nationella säkerhetsmyndigheter, för att kontrollera bestämda områden i deras verksamhet och då särskilt granska dokument, förfaranden och register som står i samband med deras uppgifter enligt direktiv (EU) 2016/798. Inspektionerna får genomföras från fall till fall eller enligt en plan som utarbetas av byrån. Inspektionen får inte ta mer än två dagar. Medlemsstaternas nationella myndigheter ska underlätta arbetet för byråns personal. Byrån ska ge kommissionen, den berörda medlemsstaten och den berörda nationella säkerhetsmyndigheten en rapport om varje inspektion.

Riktlinjer, arbetsmetoder och förfarande för genomförandet av inspektionerna ska antas av styrelsen.

Artikel 34

Övervakning av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse

1. Vid tillämpningen av artikel 41 i direktiv (EU) 2016/797 ska byrån stödja kommissionen vid övervakningen av de anmälda organen för bedömning av överensstämmelse genom stöd till ackrediteringsorgan och till relevanta nationella myndigheter samt genom granskningar och inspektioner, enligt punkterna 2–6.

2. Byrån ska stödja harmoniserad ackreditering av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse, särskilt genom att ge ackrediteringsorgan lämplig vägledning om utvärderingskriterier och förfaranden för att bedöma huruvida de anmälda organen uppfyller villkoren i kapitel VI i direktiv (EU) 2016/797, via den europeiska ackrediteringsinfrastruktur som har erkänts i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 765/2008.

3. När det gäller anmälda organ för bedömning av överensstämmelse som inte är ackrediterade i enlighet med artikel 27 i direktiv (EU) 2016/797 får byrån granska dessa organs förmåga att uppfylla de krav som anges i artikel 30 i direktiv (EU) 2016/797. Förfarandet för granskning ska antas av styrelsen.

4. Byrån ska avge granskningsrapporter som omfattar de verksamheter som avses i punkt 3 och sända dem till det berörda anmälda organet för bedömning av överensstämmelse, till den berörda medlemsstaten och till kommissionen. Varje granskningsrapport ska särskilt innehålla en förteckning över eventuella brister som fastställts av byrån samt rekommendationer om förbättringar. Om byrån anser att sådana brister leder till att det berörda anmälda organet för bedömning av överensstämmelse förhindras från att utföra sina uppgifter avseende driftskompatibilitet på järnvägsområdet på ett effektivt sätt, ska den utarbeta en rekommendation med krav på att den medlemsstat där det anmälda organet har sitt säte ska vidta lämpliga åtgärder, inom en gemensamt överenskommen tidsgräns, med beaktande av bristens allvarlighetsgrad.

5. Om en medlemsstat inte samtycker till de rekommendationer som avses i punkt 4, om den inte vidtar de lämpliga åtgärder som avses i punkt 4 eller om det anmälda organet inte ger något svar på byråns rekommendationer inom tre månader från mottagandet av rekommendationerna ska byrån informera kommissionen. Kommissionen ska informera den berörda medlemsstaten om detta och be den om dess ståndpunkt avseende ovannämnda rekommendation. Om de svar som ges anses vara otillräckliga eller om medlemsstaten inte ger något svar inom tre månader från mottagande av kommissionens begäran får kommissionen anta ett beslut inom sex månader.

6. Byrån ska ha rätt att genomföra föranmälda eller oanmälda inspektioner av anmälda organ för bedömning av överensstämmelse för att kontrollera bestämda områden i deras verksamhet och då särskilt granska dokument, intyg och register som står i samband med deras uppgifter enligt artikel 41 i direktiv (EU) 2016/797. När det gäller ackrediterade organ ska byrån samarbeta med de relevanta nationella ackrediteringsorganen. När det gäller organ för bedömning av överensstämmelse som inte är ackrediterade ska byrån samarbeta med de berörda nationella myndigheter som har erkänt de berörda anmälda organen. Inspektionerna får genomföras från fall till fall eller enligt riktlinjer, arbetsmetoder och förfaranden som utarbetas av byrån. Inspektionen får inte ta mer än två dagar. De anmälda organen för bedömning av överensstämmelse ska underlätta arbetet för byråns personal. Byrån ska ge kommissionen och den berörda medlemsstaten en rapport om varje inspektion.

Artikel 35

Övervakning av utveckling på området säkerhet och driftskompatibilitet inom järnvägen

1. Tillsammans med de nationella utredningsorganen ska byrån samla in relevanta uppgifter om olyckor och tillbud och beakta de nationella utredningsorganens bidrag till säkerheten i unionens järnvägssystem.

2. Byrån ska övervaka den allmänna säkerheten i unionens järnvägssystem. Byrån får särskilt begära bistånd från de organ som avses i artikel 38, inklusive bistånd i form av insamling av uppgifter och tillgång till resultaten av referentbedömningarna i enlighet med artikel 22.7 i direktiv (EU) 2016/798. Byrån ska också använda sig av de uppgifter som Eurostat samlar in och samarbeta med Eurostat för att förhindra dubbelarbete och sörja för att de gemensamma säkerhetsindikatorerna metodologiskt överensstämmer med de indikatorer som används för andra transportsätt.

3. Byrån ska, på kommissionens begäran, lämna rekommendationer om hur driftskompatibilitet i unionens järnvägssystem kan förbättras, särskilt genom att underlätta samordningen mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare eller mellan infrastrukturförvaltare.

4. Byrån ska övervaka utvecklingen av säkerhet och driftskompatibilitet i unionens järnvägssystem. Byrån ska vartannat år för kommissionen lägga fram och offentliggöra en rapport om utvecklingen av säkerhet och driftskompatibilitet inom det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

5. Byrån ska på kommissionens begäran lämna rapporter om situationen för genomförandet och tillämpningen av unionslagstiftningen om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet i en viss medlemsstat.

6. Byrån ska på begäran av en medlemsstat eller kommissionen ge en översikt över nivån av säkerhet och driftskompatibilitet i unionens järnvägssystem och inrätta ett särskilt hjälpmedel för detta ändamål, i enlighet med artikel 53.2 i direktiv (EU) 2016/797.

KAPITEL 8

BYRÅNS ÖVRIGA UPPGIFTER

Artikel 36

Järnvägspersonal

1. Byrån ska utföra lämpliga uppgifter avseende järnvägspersonal enligt artiklarna 4, 22, 23, 25, 28, 33, 34, 35 och 37 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (20).

2. Kommissionen får begära att byrån utför andra uppgifter avseende järnvägspersonal i enlighet med direktiv 2007/59/EG och lämnar rekommendationer avseende järnvägspersonal som anförtros säkerhetsrelaterade uppgifter som inte omfattas av direktiv 2007/59/EG.

3. Byrån ska höra de nationella myndigheter som är behöriga i frågor som rör järnvägspersonal när det gäller de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2. Byrån får främja samarbete mellan dessa myndigheter, bland annat genom att vid behov anordna möten med myndigheternas företrädare.

Artikel 37

1. Byrån ska, när så är lämpligt i samarbete med behöriga nationella aktörer, upprätta och underhålla

a)	det europeiska fordonsregistret i enlighet med artikel 47 i direktiv (EU) 2016/797,

b)	det europeiska registret över godkända fordonstyper i enlighet med artikel 48 i direktiv (EU) 2016/797.

2. Byrån ska fungera som systemmyndighet för alla register och databaser som avses i direktiv (EU) 2016/797, direktiv (EU) 2016/798 och direktiv 2007/59/EG. Dess verksamhet i denna egenskap ska särskilt inbegripa

a)	att utarbeta och underhålla specifikationerna av registren,

b)	att samordna utvecklingen i medlemsstaterna avseende registren,

c)	att ge vägledning om registren till berörda intressenter,

d)	att lämna rekommendationer till kommissionen om förbättringar av specifikationer av befintliga register, vilket vid behov omfattar förenkling och strykning av överflödig information, och om eventuella behov av att upprätta nya register, med förbehåll för en kostnads–nyttoanalys.

3. Byrån ska offentliggöra följande dokument och register i enlighet med direktiv (EU) 2016/797 och direktiv (EU) 2016/798:

a)	EG-kontrollförklaringar för delsystem.

b)	EG-försäkringar om överensstämmelse för driftskompatibilitetskomponenter och EG-försäkringar för lämplighet för användning av driftskompatibilitetskomponenter.

c)	Tillstånd som utfärdas i enlighet med artikel 24.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (21).

d)	Gemensamma säkerhetsintyg utfärdade i enlighet med artikel 10 i direktiv (EU) 2016/798.

e)	Utredningsrapporter som överlämnas till byrån i enlighet med artikel 24 i direktiv (EU) 2016/798.

f)	Nationella regler som anmälts till kommissionen i enlighet med artikel 8 i direktiv (EU) 2016/798 och artikel 14 i direktiv (EU) 2016/797.

g)	De fordonsregister som avses i artikel 47 i direktiv (EU) 2016/797, bland annat via länkarna till relevanta nationella register.

h)	Infrastrukturregister, bland annat via länkarna till relevanta nationella register.

i)	Register som rör enheter som ansvarar för underhåll och organ som ansvarar för certifieringen av sådana enheter.

j)	Det europeiska registret över godkända fordonstyper i enlighet med artikel 48 i direktiv (EU) 2016/797.

k)	Register över ansökningar om ändringar och planerade ändringar av ERTMS-specifikationerna, i enlighet med artikel 28.2 i denna förordning.

l)	Register över ansökningar om ändringar och planerade ändringar av TSD:er för telematikapplikationer för persontrafik (TAP) och för telematikapplikationer för godstrafik (TAF), i enlighet med artikel 23.2 i denna förordning.

m)	Register över märkningar avseende fordonsinnehavaren som innehas av byrån i enlighet med TSD:n om drift och trafikledning.

n)	Kvalitetsrapporter som utfärdats i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 (22).

4. Kommissionen och medlemsstaterna ska på grundval av ett utkast från byrån diskutera och enas om de praktiska villkoren för översändandet av de dokument som avses i punkt 3.

5. När de dokument som avses i punkt 3 översänds får de berörda organen ange vilka dokument som av säkerhetsskäl inte ska lämnas ut till allmänheten.

6. Nationella myndigheter med ansvar för utfärdande av de tillstånd som avses i punkt 3 c i denna artikel ska meddela byrån varje enskilt beslut om utfärdande, förnyelse, ändring eller återkallelse av dessa tillstånd, i enlighet med direktiv 2012/34/EU.

Nationella säkerhetsmyndigheter med ansvar för utfärdande av de gemensamma säkerhetsintyg som avses i punkt 3 d i denna artikel ska, i enlighet med artikel 10.16 i direktiv (EU) 2016/798, meddela byrån varje enskilt beslut om utfärdande, förnyelse, ändring, begränsning eller återkallelse av dessa intyg.

7. Byrån får ta med sådana offentliga handlingar eller länkar som har betydelse för målen med denna förordning i den offentliga databasen, med beaktande av tillämplig unionslagstiftning om uppgiftsskydd.

Artikel 38

Samarbete mellan nationella säkerhetsmyndigheter, utredningsorgan och representativa organ

1. Byrån ska inrätta ett nätverk av de nationella säkerhetsmyndigheter som avses i artikel 16 i direktiv (EU) 2016/798. Byrån ska tillhandahålla ett sekretariat för nätverket.

2. Byrån ska stödja utredningsorganen i enlighet med artikel 22.7 i direktiv (EU) 2016/798. För att underlätta samarbetet mellan utredningsorganen ska byrån tillhandahålla ett sekretariat som ska organiseras separat från de funktioner inom byrån som rör utfärdande av säkerhetsintyg för järnvägsföretag och godkännanden för utsläppande av fordon på marknaden.

3. Samarbetet mellan de organ som avses i punkterna 1 och 2 ska särskilt ha följande syften:

a)	Att utbyta information om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet.

b)	Att främja god praxis och sprida relevant kunskap.

c)	Att lämna uppgifter om järnvägssäkerhet till byrån, särskilt uppgifter om gemensamma säkerhetsindikatorer.

Byrån ska underlätta samarbetet mellan de nationella säkerhetsmyndigheterna och de nationella utredningsorganen, särskilt genom att anordna gemensamma möten.

4. Byrån får inrätta ett nätverk av representativa organ från järnvägssektorn vilket ska vara verksamt på unionsnivå. En förteckning över dessa organ ska fastställas av kommissionen. Byrån får tillhandahålla ett sekretariat för nätverket. Nätverket ska särskilt ha följande uppgifter:

a)	Att utbyta information om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet.

b)	Att främja god praxis och sprida relevant kunskap.

c)	Att lämna uppgifter om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet till byrån.

5. De nätverk och organ som avses i punkterna 1, 2 och 4 i den här artikeln får lämna synpunkter på utkast till sådana yttranden som avses i artikel 10.2.

6. Byrån får inrätta andra nätverk av organ eller myndigheter som har ansvar för en del av unionens järnvägssystem.

7. Kommissionen får delta i mötena för de nätverk som avses i denna artikel.

Artikel 39

Kommunikation och spridning

Byrån ska till berörda intressenter förmedla och sprida information om unionens ram för lagstiftning, utveckling av standarder och vägledning på järnvägsområdet i enlighet med relevanta kommunikations- och informationsspridningsplaner som antas av styrelsen på grundval av ett utkast som tagits fram av byrån. Dessa planer ska grundas på en behovsanalys och regelbundet uppdateras av styrelsen.

Artikel 40

Forskning och innovationsfrämjande

1. Byrån ska på kommissionens begäran eller på eget initiativ enligt det förfarande som avses i artikel 52.4 bidra till forskning på järnvägsområdet på unionsnivå, bland annat genom att stödja relevanta kommissionsavdelningar och representativa organ. Sådana bidrag får inte åsidosätta annan forskning på unionsnivå.

2. Kommissionen får anförtro byrån uppgiften att främja innovationsverksamhet som syftar till förbättringar av säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet, särskilt i fråga om utnyttjande av ny informationsteknik, information om tidtabeller och spår- och söksystem.

Artikel 41

Stöd till kommissionen

Byrån ska på kommissionens begäran bistå kommissionen i genomförandet av unionslagstiftning som syftar till att förbättra järnvägssystemens driftskompatibilitet och till att utarbeta en gemensam säkerhetsstrategi för unionens järnvägssystem.

Sådant stöd kan bland annat innebära att ge tekniska råd i frågor som kräver specifik sakkunskap och att samla in information genom de nätverk som avses i artikel 38.

Artikel 42

Stöd till bedömning av järnvägsprojekt

Utan att det påverkar de undantag som föreskrivs i artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797 ska byrån, på kommissionens begäran, med avseende på säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet granska varje projekt som rör utformning, konstruktion, förnyelse eller uppgradering av ett delsystem för vilket en ansökan om ekonomiskt bidrag från unionen har lämnats in.

Byrån ska avge sitt utlåtande om huruvida projektet överensstämmer med relevant lagstiftning om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet inom en tidsperiod som ska överenskommas med kommissionen och inte får överstiga två månader, med beaktande av projektets betydelse och de tillgängliga resurserna.

Artikel 43

Stöd till medlemsstater, kandidatländer och intressenter

1. Byrån ska på begäran från kommissionen, medlemsstater, kandidatländer eller de nätverk som avses i artikel 38 arbeta med utbildningsverksamhet och andra lämpliga verksamheter avseende tillämpning och förklaring av lagstiftningen om säkerhet och driftskompatibilitet på järnvägsområdet och relaterade resurser som framställs av byrån, exempelvis register, genomförandehandledningar och rekommendationer.

2. Karaktären hos och omfattningen av de verksamheter som avses i punkt 1, inklusive eventuell inverkan på resurserna, ska beslutas av styrelsen och anges i byråns programdokument. De begärande parterna ska såvida inte annat överenskommits stå för kostnaderna för sådant stöd.

Artikel 44

Internationella förbindelser

1. I den mån det är nödvändigt för att uppfylla de syften som fastställs i denna förordning och utan att det påverkar de respektive behörighetsområdena för medlemsstaterna, unionens institutioner och Europeiska utrikestjänsten, får byrån stärka samordningen med internationella organisationer på grundval av ingångna avtal och upprätta kontakt och ingå administrativa överenskommelser med tillsynsmyndigheter, internationella organisationer och myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av byråns verksamhet för att följa med i den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och se till att unionens lagstiftning och standarder på järnvägsområdet främjas.

2. De överenskommelser som avses i punkt 1 får varken medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater eller hindra medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter från att ingå bilaterala eller multilaterala avtal med de tillsynsmyndigheter, internationella organisationer och myndigheter i tredjeländer som avses i punkt 1. Sådana bilaterala eller multilaterala avtal och samarbeten ska diskuteras i förväg med kommissionen och vara föremål för regelbunden rapportering till kommissionen. Styrelsen ska vederbörligen informeras om dessa bilaterala och multilaterala avtal.

3. Styrelsen ska anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer eller internationella organisationer i de frågor som byrån har behörighet för. Strategin ska ingå i byråns programdokument, med en specifikation av därmed förbundna resurser.

Artikel 45

Samordning avseende reservdelar

Byrån ska bidra till att identifiera eventuella utbytbara reservdelar som ska standardiseras, inbegripet de viktigaste gränssnitten till sådana reservdelar. För detta ändamål kan byrån inrätta en arbetsgrupp för att samordna intressenternas arbete och kan knyta kontakter med europeiska standardiseringsorgan. Byrån ska lägga fram lämpliga rekommendationer för kommissionen.

KAPITEL 9

BYRÅNS ORGANISATION

Artikel 46

Förvaltnings- och ledningsstruktur

Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

a)	en styrelse, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 51,

b)	en direktion, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 53,

c)	en verkställande direktör, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 54,

d)	en eller flera överklagandenämnder, som ska utföra de uppgifter som anges i artiklarna 58-62.

Artikel 47

Styrelsens sammansättning

1. Styrelsen ska bestå av en företrädare från varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen, samtliga med rösträtt.

I styrelsen ska det också ingå sex företrädare utan rösträtt, som på europeisk nivå företräder följande parter:

a)	Järnvägsföretag.

b)	Infrastrukturförvaltare.

c)	Järnvägsindustrin.

d)	Fackföreningar.

e)	Resenärer.

f)	Godstransportkunder.

För var och en av dessa parter ska kommissionen utse en företrädare och en suppleant utifrån en förteckning med fyra namn som tagits fram av deras respektive europeiska organisationer.

2. Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper om byråns kärnverksamhet, med hänsyn tagen till relevanta färdigheter som rör ledarskap, administration och budget. Alla parter ska anstränga sig för att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen i syfte att säkerställa kontinuiteten i styrelsens arbete. Alla parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

3. Medlemsstaterna och kommissionen ska utse ledamöter i styrelsen och suppleanter till dessa, vilka ska företräda ledamöterna i deras frånvaro.

4. Mandatperioden för ledamöterna ska vara fyra år och får förnyas.

5. Där så är lämpligt ska deltagande av företrädare för tredjeländer och villkoren för sådant deltagande fastställas genom de överenskommelser som avses i artikel 75.

Artikel 48

Styrelsens ordförande

1. Styrelsen ska med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter välja en ordförande bland företrädarna för medlemsstaterna och en vice ordförande bland ledamöterna.

Vice ordföranden ska inträda i ordförandens ställe när den senare inte kan fullgöra sina plikter.

2. Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år och får förnyas en gång. Om emellertid deras uppdrag som styrelseledamot upphör någon gång under mandatperioden upphör också mandatperioden automatiskt vid denna tidpunkt.

Artikel 49

Sammanträden

1. Styrelsens sammanträden ska hållas i enlighet med dess arbetsordning och sammankallas av dess ordförande. Byråns verkställande direktör ska delta i sammanträdena, utom när hans eller hennes deltagande kan leda till en intressekonflikt enligt beslut av ordföranden eller om styrelsen i enlighet med artikel 51.1 i fattar beslut avseende artikel 70.

Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer när det gäller särskilda punkter på dagordningen.

2. Styrelsen ska sammanträda minst två gånger om året. Den ska också sammanträda på initiativ av ordföranden, på begäran av kommissionen, av en majoritet av dess ledamöter eller av en tredjedel av medlemsstaternas företrädare i styrelsen.

3. Styrelsen får, om det är fråga om konfidentiella uppgifter eller om en intressekonflikt skulle uppstå, besluta att ta upp särskilda frågor på sin dagordning utan närvaro av de berörda ledamöterna. Detta påverkar inte medlemsstaternas och kommissionens rätt att företrädas av en suppleant eller någon annan person. Närmare regler för tillämpningen av denna regel ska fastställas i styrelsens arbetsordning.

Artikel 50

Omröstning

Såvida inte något annat anges i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med absolut majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Varje röstberättigad ledamot ska ha en röst.

Artikel 51

Styrelsens uppgifter

1. För att säkerställa att byrån fullgör sina uppgifter ska styrelsen göra följande:

a)	Anta en årsrapport om byråns verksamhet under föregående år, senast den 1 juli översända årsrapporten till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten och offentliggöra den.

b)	Varje år med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter, efter att ha mottagit kommissionens yttrande och i enlighet med artikel 52, anta byråns programdokument.

c)	Med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter anta byråns årsbudget och utöva andra uppgifter med avseende på byråns budget i enlighet med kapitel 10.

d)	Utarbeta förfaranden för den verkställande direktörens beslutsfattande.

e)	Anta riktlinjer, arbetsmetoder och förfaranden för besök, granskningar och inspektioner enligt artiklarna 11, 33 och 34.

f)	Fastställa sin arbetsordning.

g)	Anta och uppdatera de kommunikations- och informationsspridningsplaner som avses i artikel 39.

Om inte annat följer av punkt 2, med avseende på byråns personal utöva de befogenheter som tilldelas tillsättningsmyndigheten och den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda vid unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda), som fastställs i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (23).

i)	Fatta vederbörligen motiverade beslut om upphävande av immunitet i enlighet med artikel 17 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

j)	Lämna in genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda till kommissionen för godkännande, om dessa skiljer sig från dem som kommissionen har antagit, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

k)	Utse den verkställande direktören och, i förekommande fall, förlänga hans eller hennes mandatperiod eller avsätta honom eller henne från sin post med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter, i enlighet med artikel 68.

l)	Utse ledamöterna i direktionen med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter, i enlighet med artikel 53.

m)	Anta ett mandat för de av direktionens uppgifter som avses i artikel 53.

n)	Anta beslut som rör de överenskommelser som avses i artikel 75.2.

o)	Utse och avsätta ledamöterna i överklagandenämnderna med två tredjedelars majoritet bland sina röstberättigade ledamöter, i enlighet med artiklarna 55 och 56.4.

p)	Anta ett beslut om regler för utstationering av nationella experter till byrån, i enlighet med artikel 69.

q)	Anta en bedrägeribekämpningsstrategi som står i proportion till bedrägeririskerna med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de åtgärder som ska genomföras.

r)	Säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de undersökningar som utförts av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) samt interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar och kontrollera att den verkställande direktören vidtar lämpliga åtgärder.

Anta regler för förebyggande och hantering av intressekonflikter med avseende på ledamöterna i styrelsen och i överklagandenämnderna samt med avseende på deltagare i de arbetsgrupper och grupper som avses i artikel 5.2 och annan personal som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna. Dessa regler ska inbegripa regler om intresseförklaringar och vid behov om ny yrkesverksamhet efter avslutad anställning.

t)	Anta riktlinjer och en förteckning över de centrala aspekter som ska tas med i de samarbetsavtal som ska ingås mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna, med beaktande av bestämmelserna i artikel 76.

u)	Anta den övergripande modell som avses i artikel 76.2 för fördelningen av de avgifter och taxor som den sökande vid tillämpningen av artiklarna 14, 20 och 21 ska betala.

v)	Utarbeta förfaranden för byråns och dess personals samarbete inom nationella rättsliga förfaranden.

w)	Anta arbetsordningar för arbetsgrupper och andra grupper och tariffer avseende kostnader för resor och uppehälle för medlemmar i dessa enligt artikel 5.5 och 5.9.

x)	Utse en observatör bland sina medlemmar som ska bevaka det urvalsförfarande som kommissionen tillämpar för utnämning av den verkställande direktören.

y)	Anta lämpliga genomförandebestämmelser för förordning nr 1 (24) i enlighet med de omröstningsregler som fastställs i artikel 74.1.

2. Styrelsen ska, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut för tillämpning av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att till den verkställande direktören delegera relevanta tillsättningsmyndighetsbefogenheter och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter. Den verkställande direktören ska underrätta styrelsen om sådan vidaredelegering.

Vid tillämpningen av första stycket får styrelsen vid mycket särskilda omständigheter genom beslut tillfälligt dra in den verkställande direktörens delegerade tillsättningsmyndighetsbefogenheter och sådana befogenheter som denne vidaredelegerat och utöva dem själv eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än den verkställande direktören. Den person till vilken befogenheter delegerats ska underrätta styrelsen om denna delegering.

Artikel 52

Programdokument

1. Styrelsen ska anta programdokumentet som innehåller de årliga och fleråriga programmen senast den 30 november varje år, efter att ha beaktat kommissionens yttrande, och översända det till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet, kommissionen och de nätverk som avses i artikel 38. Det årliga arbetsprogrammet ska fastställa de åtgärder byrån ska utföra under det kommande året.

Styrelsen ska fastställa lämpliga förfaranden som ska tillämpas vid antagandet av programdokumentet, inbegripet vid samrådet med berörda intressenter.

2. Programdokumentet blir definitivt efter det att unionens allmänna budget slutligt antagits och ska, om detta är nödvändigt, justeras i enlighet därmed.

Om kommissionen inom 15 dagar från den tidpunkt då programdokumentet antagits meddelar att den inte samtycker till dokumentet ska styrelsen behandla det igen och inom två månader vid en andra behandling anta det om nödvändigt ändrade programdokumentet, antingen med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter, däribland samtliga kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare.

3. I byråns årliga arbetsprogram ska syftet anges för varje verksamhet. Som en allmän regel ska det för varje särskild åtgärd finnas en tydlig koppling mellan åtgärden och de budget- och personalresurser som krävs för dess genomförande i enlighet med principerna om aktivitetsbaserad budgetering och förvaltning och den tidiga konsekvensbedömning som föreskrivs i artikel 8.2.

4. När byrån tilldelas en ny uppgift, ska styrelsen vid behov ändra det antagna programdokumentet. För att en sådan ny uppgift ska kunna läggas till ska det göras en analys av konsekvenserna för personal- och budgetresurserna i enlighet med artikel 8.2 och ett beslut om att skjuta upp andra uppgifter kan bli nödvändigt.

5. Byråns fleråriga arbetsprogram ska fastställa den övergripande strategiska programplaneringen, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Det ska också fastställa resursplanering, inklusive den fleråriga budgeten och personal. Europaparlamentet ska höras om utkastet till flerårigt arbetsprogram.

Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras där så är lämpligt, i synnerhet för att hantera resultatet av den utvärdering och den översyn som avses i artikel 82.

Artikel 53

Direktionen

1. Styrelsen ska bistås av en direktion.

2. Direktionen ska utarbeta utkast till beslut som ska antas av styrelsen. Om så är nödvändigt på grund av brådskande skäl ska direktionen fatta vissa provisoriska beslut på styrelsens vägnar, särskilt om administrativa och budgetära frågor, förutsatt att direktionen erhållit ett mandat om detta från styrelsen.

Tillsammans med styrelsen ska direktionen säkerställa lämplig uppföljning av slutsatserna och rekommendationerna i de utredningar som utförts av Olaf och interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, inbegripet genom lämpliga åtgärder som vidtas av den verkställande direktören.

Utan att det påverkar den verkställande direktörens ansvarsuppgifter i enlighet med artikel 54 ska direktionen bistå och råda den verkställande direktören vid genomförandet av styrelsens beslut, i syfte att förstärka tillsynen av den administrativa och budgetära förvaltningen.

3. Direktionen ska bestå av följande ledamöter:

a)	Styrelsens ordförande.

b)	Fyra av de andra företrädarna för medlemsstater i styrelsen.

c)	En av kommissionens företrädare i styrelsen.

Styrelsens ordförande ska vara direktionens ordförande.

De fyra företrädarna för medlemsstaterna och deras suppleanter ska utses av styrelsen på grundval av relevant kompetens och erfarenhet. När styrelsen utser dem ska den sträva efter en jämn könsfördelning i direktionen.

4. Mandatperioden för direktionens ledamöter ska vara samma som den för styrelsens ledamöter såvida inte styrelsen beslutar att den ska vara kortare.

5. Direktionen ska sammanträda åtminstone en gång var tredje månad och, när så är möjligt, åtminstone två veckor före styrelsens sammanträde. Direktionens ordförande ska sammankalla extra sammanträden på begäran från direktionens ledamöter eller från styrelsen.

6. Direktionens arbetsordning ska fastställas av styrelsen, och styrelsen ska informeras regelbundet om direktionens arbete och ha tillgång till dess handlingar.

Artikel 54

Den verkställande direktörens uppgifter

1. Byrån ska ledas av den verkställande direktören, som ska vara fullständigt oavhängig i sin ämbetsutövning. Den verkställande direktören är ansvarig för sin verksamhet inför styrelsen.

2. Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen, styrelsen eller direktionen får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

3. På uppmaning av Europaparlamentet eller rådet ska den verkställande direktören rapportera om utförandet av sina uppgifter till den berörda institutionen.

4. Den verkställande direktören ska vara byråns rättsliga företrädare och ska anta beslut, rekommendationer, yttranden och andra formella akter från byråns sida.

5. Den verkställande direktören ska ansvara för byråns administrativa ledning och för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ha ansvaret för följande:

a)	Myndighetens dagliga förvaltning.

b)	Verkställande av de beslut som antas av styrelsen.

c)	Utarbeta programdokumentet och översända det till styrelsen efter att ha hört kommissionen.

d)	Genomföra programdokumentet och, i så stor utsträckning som möjligt, bemöta begäranden om bistånd från kommissionen med avseende på byråns uppgifter i enlighet med denna förordning.

Utarbeta den konsoliderade årliga rapporten om byråns verksamheter, inbegripet en förklaring från utanordnaren om att han eller hon har rimlig visshet i enlighet med artikel 47.1 b i delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 och artikel 51.1 a i den här förordningen, och lägga fram den för styrelsen för bedömning och antagande.

f)	Vidta erforderliga åtgärder, i synnerhet utfärdande av interna förvaltningsbestämmelser och offentliggörande av meddelanden, för att se till att byrån bedriver sin verksamhet i enlighet med denna förordning.

g)	Inrätta ett effektivt kontrollsystem som gör det möjligt att jämföra byråns resultat med dess operativa mål och fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering som motsvarar erkända branschnormer.

h)	Varje år utarbeta ett utkast till allmän rapport på grundval av de kontroll- och utvärderingssystem som avses i led g och lägga fram det för styrelsen.

i)	Utarbeta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter i enlighet med artikel 64 samt genomföra budgeten i enlighet med artikel 65.

j)	Vidta de nödvändiga åtgärderna för att följa arbetet i nätverken för de nationella säkerhetsmyndigheterna, utredningsorganen och de representativa organ som avses i artikel 38.

k)	Utarbeta en handlingsplan som uppföljning till slutsatser från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar samt utredningar som utförts av Olaf och rapportera till kommissionen om framstegen två gånger om året och till styrelsen regelbundet.

Skydda unionens ekonomiska intressen genom vidtagande av åtgärder för att förebygga bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom återkrav av betalningar som skett på felaktig grund och, där så är lämpligt, genom införande av effektiva, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner och böter.

m)	Utarbeta en bedrägeribekämpningsstrategi för byrån och lägga fram den inför styrelsen för godkännande.

n)	Utarbeta ett förslag till budgetförordning för byrån, som ska antas av styrelsen i enlighet med artikel 66, samt tillhörande genomförandebestämmelser.

o)	På byråns vägnar ingå samarbetsavtal med nationella säkerhetsmyndigheter i enlighet med artikel 76.

Artikel 55

Inrättande och sammansättning av överklagandenämnder

1. Genom styrelsebeslut ska byrån inrätta en eller flera överklagandenämnder som ska ansvara för de överklagande- och skiljeförfaranden som avses i artiklarna 58 och 61.

2. Varje överklagandenämnd ska bestå av en ordförande och två andra ledamöter. De ska ha suppleanter som ska företräda dem i deras frånvaro eller då intressekonflikt uppstår.

3. Inrättandet och sammansättningen av överklagandenämnderna ska beslutas från fall till fall eller alternativt får en överklagandenämnd inrättas som ett permanent organ för en period på upp till högst fyra år, i båda fall gäller följande förfarande:

a)	Kommissionen ska upprätta en förteckning över kvalificerade experter på grundval av relevant kompetens och erfarenhet och efter ett öppet urvalsförfarande.

Styrelsen ska utse ordföranden, de övriga ledamöterna och deras suppleanter från den förteckning som avses i led a. Om överklagandenämnden inte har inrättats som ett permanent organ, ska styrelsen beakta typen av och innehållet i överklagandet eller skiljeförfarandet och undvika eventuella intressekonflikter enligt artikel 57.

4. Överklagandenämnden får begära att styrelsen utser ytterligare två ledamöter och deras suppleanter från förteckningen i punkt 3 a om den anser att ärendet så kräver.

5. På förslag av byrån och efter samråd med styrelsen ska kommissionen fastställa överklagandenämndens arbetsordning, inbegripet omröstningsregler, förfarandena för inlämnande av ett överklagande och villkoren för återbetalning av utgifter för överklagandenämndernas ledamöter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 81.3.

6. Överklagandenämnderna får i förfarandets inledande prövningsfas begära ett utlåtande av experter från de berörda medlemsstaterna, särskilt i syfte att klargöra den berörda nationella lagstiftningen.

Artikel 56

Överklagandenämndernas ledamöter

1. När det gäller en permanent överklagandenämnd ska mandatperioden för dess ledamöter och suppleanter vara begränsad till fyra år och får förnyas en gång. I andra fall ska mandatperioden vara begränsad till överklagande- eller skiljeförfarandeperioden.

2. Överklagandenämndernas ledamöter ska vara oberoende från alla parter som deltar i överklagande- eller skiljeförfarandena och får inte utföra andra uppgifter inom byrån. De får inte vara bundna av några instruktioner i sina överläggningar eller i sitt beslutsfattande och ska inte ha några intressekonflikter.

3. Överklagandenämndernas ledamöter får inte vara anställda vid byrån och ska få ersättning för sin faktiska medverkan vid ett visst överklagande eller skiljeförfarande.

4. Överklagandenämndernas ledamöter får inte avsättas från sina poster under sin mandatperiod, såvida det inte finns allvarliga skäl för ett sådant avsättande och styrelsen fattar beslut om detta.

5. Under mandatperioden får överklagandenämndernas ledamöter inte strykas ur förteckningen över kvalificerade experter såvida det inte finns allvarliga skäl för en sådan strykning och kommissionen fattar beslut om detta.

Artikel 57

Jäv

1. Överklagandenämndernas ledamöter får inte delta i ett överklagande- eller skiljeförfarande om de har något personligt intresse i ärendet, om de tidigare har företrätt någon av parterna i förfarandet eller om de varit med om att fatta det beslut som överklagas.

2. En ledamot i en överklagandenämnd som av något av de skäl som avses i punkt 1 eller av något annat skäl anser att det inte är lämpligt för honom eller henne själv eller någon annan ledamot att delta i ett överklagande- eller skiljeförfarande ska informera överklagandenämnden, som ska besluta om jäv mot den berörda personen på grundval av de regler som styrelsen antagit enligt artikel 51.1 s.

3. Alla parter i ett överklagande- eller skiljeförfarande får i enlighet med den arbetsordning som fastställs enligt artikel 55.5 göra invändningar mot en ledamot i överklagandenämnden på någon av de grunder som avses i punkt 1 i denna artikel eller om ledamoten misstänks vara partisk. En invändning får inte grundas på den berörda ledamotens nationalitet.

4. En invändning enligt punkt 3 kan godtas endast om den görs innan förfarandet vid överklagandenämnden inleds eller, om uppgifter som motiverar invändningen blir kända efter det att förfarandet inletts, inom den tidsperiod som fastställts i överklagandenämndens arbetsordning. Den berörda ledamoten i överklagandenämnden ska underrättas om invändningen och ange om han eller hon medger jäv. Om han eller hon inte medger jäv ska överklagandenämnden fatta ett beslut inom den tidsperiod som fastställts i dess arbetsordning eller, om svar uteblivit, efter det att svarstidsfristen har gått ut.

5. Överklagandenämnderna ska besluta om vilka åtgärder som ska vidtas i de fall som anges i punkterna 2, 3 och 4 utan den berörda ledamotens deltagande. När detta beslut fattas ska den berörda ledamoten i överklagandenämnden ersättas av sin suppleant. Styrelsen ska informeras om de beslut som överklagandenämnden fattar.

Artikel 58

Överklagande av beslut och av underlåtenhet att agera

1. Beslut som fattats av byrån enligt artiklarna 14, 20, 21 och 22 får, liksom fall där byrån underlåtit att agera inom de gällande tidsfristerna, bli föremål för ett överklagande till överklagandenämnden efter det att den omprövning som avses i artikel 60 har slutförts.

2. Ett överklagande enligt punkt 1 ska inte hindra verkställighet. Överklagandenämnden får emellertid, på de berörda parternas begäran, besluta att överklagandet i fråga ska hindra verkställighet, om den anser att omständigheterna motiverar det, t.ex. om säkerheten påverkas. I sådana fall ska överklagandenämnden motivera sitt beslut.

Artikel 59

Personer som har rätt att överklaga, tidsgräns och form

1. Varje fysisk eller juridisk person får överklaga ett beslut av byrån enligt artiklarna 14, 20 och 21 som riktas till dem eller som direkt och personligen berör dem eller om byrån underlåter att agera inom de gällande tidfristerna.

2. Överklagandet med motivering ska lämnas in skriftligen i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 55.5 inom två månader efter det att åtgärden meddelats den berörda personen eller, om så inte är fallet, inom två månader efter det att den berörda personen fick kännedom om åtgärden.

Överklaganden av en underlåtenhet att agera ska sändas skriftligen till byrån inom två månader efter det att den tidsfrist som anges i relevant artikel har löpt ut.

Artikel 60

Omprövning

1. Om byrån anser att överklagandet kan tas upp till prövning och är välgrundat ska den ändra beslutet eller avhjälpa den underlåtenhet att agera som avses i artikel 58.1. Detta ska inte tillämpas, om det överklagade beslutet påverkar en annan part som deltar i överklagandeförfarandet.

2. Om beslutet inte ändras inom en månad från det att överklagandet inkommit ska byrån omedelbart besluta om huruvida verkställigheten av beslutet ska skjutas upp eller inte och hänskjuta överklagandet till en av överklagandenämnderna.

Artikel 61

Skiljeförfarande

Vid meningsskiljaktighet mellan byrån och en eller flera nationella säkerhetsmyndigheter enligt artiklarna 21.7 och 24 i direktiv (EU) 2016/797 och artiklarna 10.7, 17.5 och 17.6 i direktiv (EU) 2016/798, ska den överklagandenämnd som tilldelats ärendet agera skiljeman på begäran av den eller de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna. I sådana fall ska överklagandenämnden besluta om huruvida den godtar byråns ståndpunkt.

Artikel 62

Prövning av och beslut om överklaganden och skiljeförfaranden

1. Överklagandenämnden ska, inom tre månader efter det att den mottagit överklagandet, besluta att bifalla eller ogilla överklagandet. Under överklagandeförfarandet och när den agerar skiljeman ska överklagandenämnden agera inom de tidsfrister som anges i dess arbetsordning. Den ska vid behov anmoda parterna att inom viss tid inkomma med synpunkter på meddelanden från nämnden eller på inlagor från andra parter i överklagandeförfarandet. Parterna i överklagandeförfarandet ska ha rätt att framställa sin sak muntligt.

2. När det gäller skiljeförfaranden ska byrån fatta sitt slutgiltiga beslut i enlighet med de förfaranden som avses i artikel 21.7 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 10.7 i direktiv (EU) 2016/798.

3. Om överklagandenämnden godtar grunderna för överklagandet ska den hänskjuta ärendet till byrån. När byrån fattar sitt slutgiltiga beslut ska den rätta sig efter överklagandenämndens slutsatser och motivera detta beslut. Byrån ska underrätta parterna i överklagandeförfarandet om det beslutet.

Artikel 63

Överklagande till Europeiska unionens domstol

1. Talan om ogiltigförklaring av beslut som fattats av byrån enligt artiklarna 14, 20 och 21, eller talan om underlåtenhet att agera inom de gällande tidsfristerna, får väckas vid Europeiska unionens domstol först efter det att överklagandeförfarandet inom byrån i enlighet med artikel 58 har uttömts.

2. Byrån ska vidta alla de åtgärder som krävs för att följa Europeiska unionens domstols avgörande.

KAPITEL 10

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 64

Budget

1. En beräkning ska utarbetas över byråns samtliga intäkter och utgifter för varje budgetår, som sammanfaller med kalenderåret, och föras in i byråns budget.

2. Utan att det påverkar andra medel ska byråns intäkter bestå av

a)	ett bidrag från unionen och bidrag från unionsorgan,

b)	eventuella bidrag från tredjeländer som deltar i byråns arbete i enlighet med artikel 75,

c)	avgifter som betalats av sökande för samt innehavare av intyg och godkännanden som utfärdats av byrån i enlighet med artiklarna 14, 20 och 21,

d)	avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som byrån tillhandahåller,

e)	frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna, tredjeländer eller andra enheter, om bidraget är transparent, klart anges i budgeten och inte hotar byråns oberoende och opartiskhet.

3. Byråns utgifter ska omfatta kostnader för personal, administration, infrastruktur och drift.

4. Det ska råda balans mellan intäkterna och utgifterna.

5. Varje år ska styrelsen, på grundval av ett utkast som den verkställande direktören utarbetat i enlighet med principen om aktivitetsbaserad budgetering, utarbeta en beräkning av byråns intäkter och utgifter för nästkommande budgetår. Senast den 31 januari ska styrelsen överlämna denna beräkning, som också ska innehålla ett utkast till tjänsteförteckning, till kommissionen.

6. Beräkningen ska överlämnas av kommissionen till Europaparlamentet och rådet tillsammans med det preliminära förslaget till unionens allmänna budget.

7. På grundval av den utarbetade beräkningen ska kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga för tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget, tillsammans med en beskrivning och motivering av eventuella skillnader mellan byråns utarbetade beräkning och det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten.

8. Europaparlamentet och rådet ska bevilja anslagen för bidraget till byrån. Europaparlamentet och rådet ska anta byråns tjänsteförteckning.

9. Styrelsen ska anta budgeten med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter. Byråns budget blir definitiv efter det att unionens allmänna budget slutligen antagits. Vid behov ska den justeras i enlighet därmed.

10. För alla fastighetsprojekt som kan få betydande konsekvenser för byråns budget ska artikel 203 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (25) gälla.

Artikel 65

Genomförande och kontroll av budgeten

1. Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2. Senast den 1 mars efter utgången av budgetåret ska byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 147 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

3. Senast den 31 mars efter utgången av budgetåret ska kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med byråns preliminära räkenskaper och en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen under budgetåret ska även överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

Revisionsrätten ska granska räkenskaperna i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget. Den ska årligen offentliggöra en rapport om byråns verksamhet.

4. Efter det att revisionsrättens iakttagelser i fråga om byråns preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 148 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 inkommit, ska räkenskapsföraren upprätta byråns slutliga redovisningar. Den verkställande direktören ska överlämna dem till styrelsen för yttrande.

5. Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga redovisningar.

6. Senast den 1 juli efter utgången av budgetåret ska räkenskapsföraren överlämna de slutliga redovisningarna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

7. Byråns slutliga redovisningar ska offentliggöras.

8. Senast den 30 september efter utgången av budgetåret ska den verkställande direktören till revisionsrätten översända ett svar på dess iakttagelser. Han eller hon ska även skicka detta svar till styrelsen och till kommissionen.

9. Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för ansvarsfrihet för det berörda räkenskapsåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 165.3 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

10. Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetår N.

Artikel 66

Finansiella regler

Styrelsen ska anta byråns finansiella regler efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från delegerade förordning (EU) nr 1271/2013, såvida detta inte är nödvändigt på grund av särdragen i byråns verksamhet och kommissionen har gett sitt samtycke till detta i förväg.

KAPITEL 11

PERSONAL

Artikel 67

Allmänna bestämmelser

1. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda samt de bestämmelser som har antagits gemensamt av unionens institutioner för att ge verkan åt de tjänsteföreskrifterna ska gälla för byråns personal.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 j i denna förordning ska de genomförandebestämmelser som har antagits av kommissionen för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda, inklusive de allmänna genomförandebestämmelserna, i tillämpliga delar gälla för byrån, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

3. Byrån ska vidta lämpliga administrativa åtgärder, bl.a. genom strategier för utbildning och förebyggande, för att organisera sina avdelningar så att eventuella intressekonflikter undviks.

Artikel 68

Verkställande direktör

1. Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.

2. Den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av meriter, dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga, samt relevanta kunskaper om och erfarenheter från transportsektorn, från en förteckning över minst tre kandidater som föreslås av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande efter det att meddelandet om den lediga tjänsten har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på lämpligt sätt på andra platser. Innan styrelsen fattar sitt beslut ska den observatör som avses i artikel 51.1 x rapportera om förfarandet.

Vid ingåendet av den verkställande direktörens anställningsavtal ska byrån företrädas av styrelsens ordförande.

Den kandidat som styrelsen väljer kan före utnämningen anmodas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

3. Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

4. Styrelsen får efter ett förslag av kommissionen i vilket hänsyn tas till den utvärdering som avses i punkt 3, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

5. Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Under en månad före en sådan förlängning av mandatperioden kan den verkställande direktören anmodas att göra ett uttalande inför behörigt utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

6. En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i något annat urvalsförfarande för samma befattning efter mandatperiodens förlängning.

7. Den verkställande direktören kan avsättas från sin post endast efter styrelsebeslut på begäran av kommissionen eller av en tredjedel av styrelsens ledamöter.

Artikel 69

Utstationerade nationella experter och övrig personal

Byrån får använda utstationerade nationella experter och övrig personal som inte är anställd av byrån inom ramen för tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda.

Utan att det påverkar tillämpningen av det tillämpliga kommissionsbeslutets bestämmelser för utstationering av nationella experter, vilka gäller för byrån, ska styrelsen anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån, däribland bestämmelser om förebyggande och hantering av intressekonflikter samt relevanta begränsningar i fall där de nationella experternas oberoende och opartiskhet skulle kunna undergrävas.

KAPITEL 12

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 70

Immunitet och privilegier

Byrån och dess personal ska omfattas av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 71

Avtal om säte och villkor för verksamheten

1. Om de nödvändiga bestämmelserna om de lokaler och anläggningar som värdmedlemsstaten ska ställa till byråns förfogande samt de särskilda regler i denna medlemsstat som ska tillämpas på den verkställande direktören, på styrelseledamöterna, på byråns anställda och på deras familjemedlemmar ännu inte har införts eller ännu inte har fastställts i ett skriftligt avtal, ska en överenskommelse om alla dessa aspekter ingås mellan byrån och värdmedlemsstaten i enlighet med värdmedlemsstatens lagstiftning och efter att ha godkänts av styrelsen, senast den 16 juni 2017. Denna överenskommelse kan anta formen av ett avtal om säte.

2. Värdmedlemsstaten ska erbjuda bästa möjliga villkor för att säkerställa att byrån fungerar väl, inklusive flerspråkig skolundervisning med europeisk inriktning samt lämpliga transportförbindelser.

Artikel 72

Ansvarsbestämmelser

1. Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2. Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3. Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4. Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5. De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor för övriga anställda som är tillämpliga på dem.

Artikel 73

Samarbete med nationella rättsliga myndigheter

Om byrån blir inblandad i nationella rättsliga förfaranden på grund av att byrån har utfört sina uppgifter i enlighet med artiklarna 19 och 21.6 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 10.6 i direktiv (EU) 2016/798, ska byrån och dess personal utan onödigt dröjsmål samarbeta med de behöriga nationella rättsliga myndigheterna. Lämpliga förfaranden som ska tillämpas i sådana situationer ska utarbetas av styrelsen i enlighet med artikel 51.1 v.

Artikel 74

Språkordning

1. Förordning nr 1 ska tillämpas på byrån. Om så krävs ska styrelsen anta lämpliga genomförandebestämmelser för den förordningen.

På begäran av en styrelseledamot ska beslutet om detta fattas med enhällighet.

2. De översättningar som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 75

Tredjeländers deltagande i byråns arbete

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 44 ska byrån vara öppen för deltagande av tredjeländer, i synnerhet länder inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningspolitiken och Eftaländer som har ingått sådana avtal med unionen som innebär att de berörda länderna antagit och tillämpar unionsrätten, eller motsvarande nationella åtgärder, inom det område som omfattas av denna förordning, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 218 i EUF-fördraget.

2. I enlighet med tillämpliga bestämmelser i de avtal som avses i punkt 1 ska överenskommelser träffas mellan byrån och de berörda tredjeländerna där det fastställs detaljerade regler för dessa tredjeländers deltagande i byråns arbete, särskilt karaktären hos och omfattningen av deras deltagande. Överenskommelserna ska innehålla bestämmelser om ekonomiska bidrag och personal. De får innehålla bestämmelser om ej röstberättigade företrädare för de berörda tredjeländerna i styrelsen.

Byrån ska underteckna överenskommelserna efter att ha fått kommissionens och styrelsens samtycke.

Artikel 76

Samarbete med nationella myndigheter och organ

1. Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna ska ingå samarbetsavtal med avseende på genomförandet av artiklarna 14, 20 och 21, med beaktande av artikel 51.1 t.

2. Dessa samarbetsavtal kan vara särskilda avtal eller ramavtal och kan omfatta en eller flera nationella säkerhetsmyndigheter. Avtalen ska innehålla en specificerad beskrivning av uppgifter och resultatvillkor och fastställa tidsfristerna för de förväntade resultaten samt avgöra hur de avgifter som de sökande betalar ska fördelas mellan byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna. Vid fördelningen ska hänsyn tas till den övergripande modell som avses i artikel 51.1 u.

3. För att minska den administrativa bördan och kostnaderna för den sökande får samarbetsavtalen även inbegripa specifika samarbetsöverenskommelser om järnvägsnäten av geografiska eller historiska skäl kräver särskild sakkunskap. I de fall sådana järnvägsnät är isolerade från resten av unionens järnvägssystem får sådana specifika samarbetsöverenskommelser inbegripa möjligheten att lägga ut uppgifter på de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna, när så krävs för att säkerställa en effektiv och proportionell resursfördelning.

4. När det gäller medlemsstater i vilka järnvägsnätens spårvidd skiljer sig från den för unionens huvudjärnvägsnät och dessa nät omfattas av tekniska och driftsmässiga krav som är identiska med de som gäller i angränsande tredjeländer ska ett multilateralt samarbetsavtal omfatta alla berörda nationella säkerhetsmyndigheter i dessa medlemsstater i enlighet med artikel 21.15 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 11.3 i direktiv (EU) 2016/798.

5. Samarbetsavtalen ska ha upprättats innan byrån utför sina uppgifter i enlighet med artikel 83.4.

6. Byrån får ingå samarbetsavtal med andra nationella myndigheter och behöriga organ med avseende på genomförandet av artiklarna 14, 20 och 21.

7. Samarbetsavtalen ska inte påverka byråns övergripande ansvar för utförandet av dess uppgifter i enlighet med vad som föreskrivs i artiklarna 14, 20 och 21.

8. Byrån och de nationella säkerhetsmyndigheterna får samarbeta och utbyta bästa praxis när det gäller genomförandet av direktiv (EU) 2016/797 och direktiv (EU) 2016/798.

Artikel 77

Öppenhet

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (26) ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.

Styrelsen ska anta rutiner för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001 senast den 16 juni 2017.

Beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får prövas genom ett klagomål till ombudsmannen eller genom att talan väcks vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

2. Byrån ska offentliggöra sina rekommendationer, yttranden, studier, rapporter och konsekvensbedömningsresultat på sin webbplats, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och efter det att allt konfidentiellt material har avlägsnats.

3. Byrån ska offentliggöra intresseförklaringarna från ledamöterna i byråns förvaltnings- och ledningsstruktur enligt artikel 46.

Byrån ska behandla personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (27).

4. Styrelsen ska anta åtgärder för att se till att byrån via sin webbplats ger effektiv, användarvänlig och lättillgänglig information om driftskompatibilitets- och säkerhetsförfaranden på järnvägsområdet och om andra relevanta järnvägsdokument.

Artikel 78

Säkerhetsbestämmelser för skydd av sekretessbelagda eller känsliga uppgifter

Byrån ska tillämpa de principer som anges i kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (i beslutet kallade sekretessbelagda EU-uppgifter) och känsliga icke-sekretessbelagda uppgifter i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 (28). Detta ska bland annat omfatta bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter.

Artikel 79

Bedrägeribekämpning

1. För att underlätta bekämpning av bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet inom ramen för förordning (EG) nr 1073/1999 ska byrån senast den 16 december 2016 ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Olaf och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda genom användning av den mall som finns i bilagan till avtalet.

2. Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.

3. Olaf får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (29) i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansierats av byrån.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas revisionsrätten och Olaf, i enlighet med deras respektive befogenheter, i byråns samarbetsavtal med tredjeländer eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut.

KAPITEL 13

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 80

Genomförandeakter avseende avgifter och taxor

1. Kommissionen ska, på grundval av de principer som anges i punkterna 2 och 3, anta genomförandeakter för att närmare ange

a)	de avgifter och taxor som ska betalas till byrån, särskilt för tillämpning av artiklarna 14, 20, 21 och 22, och

b)	betalningsvillkoren.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 81.3.

2. Avgifter och taxor ska tas ut för

a)	utfärdande och förnyande av godkännanden för utsläppande på marknaden av fordon och fordonstyper,

b)	utfärdande och förnyande av gemensamma säkerhetsintyg,

c)	tillhandahållande av tjänster; de avgifter och taxor som ska betalas i detta avseende ska avspegla den faktiska kostnaden för varje tillhandahållande,

d)	utfärdande av beslut om godkännande i enlighet med artikel 19 i direktiv (EU) 2016/797.

Avgifter och taxor får tas ut för behandling av överklaganden.

Samtliga avgifter och taxor ska anges och betalas i euro.

Avgifter och taxor ska fastställas på ett öppet, rättvist och enhetligt sätt, med beaktande av den europeiska järnvägssektorns konkurrenskraft. De får inte leda till onödiga ekonomiska bördor för de sökande. När så är lämpligt ska små och medelstora företags särskilda behov beaktas, inbegripet möjligheten att dela upp betalningar i flera olika delbetalningar och etapper.

Avgiften för att utfärda beslutet om godkännande ska fastställas på ett proportionellt sätt med beaktande av de olika etapperna i godkännandeförfarandet för projekt för markbaserad ERTMS och den arbetsbörda som krävs för varje etapp. Fördelningen av avgifterna ska anges tydligt i räkenskaperna.

Rimliga tidsfrister för betalning av avgifter och taxor ska fastställas, med beaktande av tidsfristerna för de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 19 och 21 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 10 i direktiv (EU) 2016/798.

3. Beloppen för avgifter och taxor ska fastställas på en sådan nivå att inkomsten från dem räcker för att täcka de tillhandahållna tjänsternas fulla kostnad, inklusive de relevanta kostnader som härrör från de uppgifter som tilldelats de nationella säkerhetsmyndigheterna i enlighet med artikel 76.2 och 76.3. Byråns samtliga utgifter för personal som deltar i den verksamhet som avses i punkt 2 i den här artikeln, även arbetsgivarens proportionella bidrag till pensionssystemet, ska särskilt avspeglas i denna kostnad. Om tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av avgifter och taxor ger upphov till en återkommande betydande obalans ska avgifts- och taxenivån ses över. Dessa avgifter och taxor ska vara intäkter som avsatts för särskilda ändamål för byrån.

När kommissionen fastställer nivån för avgifterna och taxorna ska den beakta

a)	verksamhetsområdet för intygen,

b)	användningsområdet för godkännandena, och

c)	arten och omfattningen av järnvägsverksamheten.

Artikel 81

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättas genom artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 82

Utvärdering och översyn

1. Senast den 16 juni 2020 och vart femte år därefter ska kommissionen låta genomföra en utvärdering för att i synnerhet bedöma effekterna av och ändamålsenligheten och effektiviteten i byråns arbete och dess arbetsmetoder, med beaktande av allt relevant arbete som revisionsrätten genomför samt synpunkter och rekommendationer från de berörda intressenterna, bland annat nationella säkerhetsmyndigheter, företrädare för järnvägssektorn, arbetsmarknadens parter och konsumentorganisationer. Utvärderingen ska särskilt omfatta eventuella behov av att ändra byråns mandat samt de finansiella följderna av sådana ändringar.

2. Senast den 16 juni 2023 ska kommissionen bedöma funktionen hos det dubbla systemet för fordonsgodkännanden och säkerhetsintyg, den därmed sammanhängande one-stop-shop och det harmoniserade genomförandet av ERTMS i unionen, för att fastställa huruvida det krävs förbättringar.

3. Kommissionen ska översända utvärderingsrapporten och sina slutsatser om denna till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. Resultaten från utvärderingen ska offentliggöras.

4. I varannan utvärderingsrapport ska även byråns resultat bedömas med avseende på dess mål, mandat och uppgifter.

Artikel 83

Övergångsbestämmelser

1. Byrån ersätter och efterföljer Europeiska järnvägsbyrån, som inrättades genom förordning (EG) nr 881/2004, när det gäller alla ägarförhållanden, avtal, rättsliga förpliktelser, anställningskontrakt, ekonomiska åtaganden och skulder.

2. Utan att det påverkar varje medlemsstats rätt att utse en ny företrädare ska genom undantag från artikel 47 de styrelseledamöter som utsågs enligt förordning (EG) nr 881/2004 före den 15 juni 2016 sitta kvar som styrelseledamöter till dess att deras mandatperiod löper ut.

Genom undantag från artikel 54 ska den verkställande direktör som har utsetts enligt förordning (EG) nr 881/2004 sitta kvar fram till dess att hans eller hennes mandatperiod löper ut.

3. Genom undantag från artikel 67 ska alla anställningskontrakt som är i kraft den 15 juni 2016 uppfyllas till dess att de löper ut.

4. Byrån ska, med förbehåll för artikel 54.4 i direktiv (EU) 2016/797 och artikel 31.3 i direktiv (EU) 2016/798, utföra intygs- och godkännandeuppgifter enligt artiklarna 14, 20 och 21 och de uppgifter som avses i artikel 22 senast från och med den 16 juni 2019.

Artikel 84

Upphävande

Förordning (EG) nr 881/2004 ska upphöra att gälla.

Artikel 85

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 maj 2016.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

J.A. HENNIS-PLASSCHAERT

Ordförande

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 122.

(2) EUT C 356, 5.12.2013, s. 92.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 10 december 2015 (EUT C 56, 12.2.2016, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 28 april 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT L 191, 18.7.2008, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (järnvägsbyråförordningen) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet (se sidan 44 i detta nummer av EUT).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (se sidan 102 i detta nummer av EUT).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

(10) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(12) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51).

(15) Kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 om inrättande av branschvisa dialogkommittéer för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå (EGT L 225, 12.8.1998, s. 27).

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 276, 20.10.2010, s. 22).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51).

(21) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (EUT L 315, 3.12.2007, s. 14).

(23) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

(24) Förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(28) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(29) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).