27.1.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2016/89

av den 18 november 2015

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (1), särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 347/2013 fastställs en ram för identifiering, planering och genomförande av sådana projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de nio strategiska geografiska prioriterade energiinfrastrukturkorridorer som identifierats på el-, gas- och oljeområdet, och de tre unionsomfattande prioriterade energiinfrastrukturområdena för smarta nät, motorvägar för el och koldioxidtransportnät.

(2)

I enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 347/2013 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att upprätta unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen).

(3)

De projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen har utvärderats av de regionala grupperna och uppfyller kriterierna i artikel 4 i förordning (EU) nr 347/2013.

(4)

Utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse antogs av de regionala grupperna vid möten på teknisk nivå. Efter positiva yttranden från Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 30 oktober 2015 om huruvida bedömningskriterierna och kostnads-/nyttoanalysen har tillämpats konsekvent i alla regioner, antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de regionala förteckningarna den 3 november 2015. I enlighet med artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013 godkändes före antagandet av de regionala förteckningarna alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium projektet gäller

(5)

Samråd om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen skedde med de organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer.

(6)

Projekten av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den turordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013. Projekten bör inte rangordnas i unionsförteckningen.

(7)

Projekten av gemensamt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse. Vissa projekt av gemensamt intresse bör emellertid slås samman i kluster, eftersom de är beroende av varandra och (potentiellt) konkurrerande.

(8)

Unionsförteckningen innehåller projekt i olika utvecklingsfaser, det vill säga förberedande genomförbarhetsfas, genomförbarhetsfas, tillståndsgivningfas och konstruktionsfas. För projekt av gemensamt intresse i en tidig utvecklingsfas kan studier behövas för att påvisa teknisk och ekonomisk genomförbarhet och förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet miljölagstiftningen. I detta sammanhang bör de potentiella negativa konsekvenserna för miljön identifieras, bedömas samt undvikas eller lindras.

(9)

Att sådana projekt tas med i unionsförteckningen påverkar inte utgången av det relevanta miljörelaterade bedömnings- och tillståndsförfarandet. Enligt artikel 5.8 i förordning (EU) nr 347/2013 får ett projekt som inte är förenligt med unionslagstiftningen avföras från unionsförteckningen. Genomförandet av projekt av gemensamt intresse, inklusive deras förenlighet med relevant lagstiftning, bör övervakas i enlighet med artikel 5 i den förordningen.

(10)

Enligt artikel 3.4 andra stycket i förordning (EU) nr 347/2013 ska unionsförteckningen fastställas vartannat år, och den unionsförteckning som upprättades genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1391/2013 (2) är därför inte längre giltig och bör ersättas.

(11)

I enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 347/2013 bör unionsförteckningen ta formen av en bilaga till den förordningen.

(12)

Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i Bryssel den 18 november 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1391/2013 av den 14 oktober 2013 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (EUT L 349, 21.12.2013, s. 28).

BILAGA

Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ersättas med följande:

”BILAGA VII

Unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen), enligt artikel 3.4

A.   PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN

1.   Kluster av projekt av gemensamt intresse

Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse har upprättats:

—

Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå.

—

Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida en, flera eller alla projekt av gemensamt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.

—

Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse, och därför måste endast ett av projekten av gemensamt intresse genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. I förekommande fall ska behovet av att projekt av gemensamt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse.

Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.

2.   Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer

Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse om de geografiskt befinner sig på överföringsledningarna. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse, och de anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig på överföringsledningarna. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.

3.   Definition av ’Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse’

Uttrycket ’Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse’ avser projekt från den unionsförteckning som upprättats genom förordning (EU) nr 1391/2013 som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse av ett eller flera av följande skäl:

—

Enligt de nya uppgifterna uppfyller projektet inte kriterierna för stödberättigande.

—

En projektansvarig har inte lagt fram det på nytt i urvalsprocessen för denna unionsförteckning.

—

Det har redan tagits i drift eller kommer att tas i drift inom en snar framtid, så det skulle inte omfattas av bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013.

—

Det rangordnades lägre än andra förslag till projekt av gemensamt intresse i urvalsprocessen.

Sådana projekt är inte projekt av gemensamt intresse men förtecknas med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse på unionsförteckningen för insynens och tydlighetens skull.

De kan tas med i nästa unionsförteckning om skälen för att inte ta med dem i den nuvarande unionsförteckningen inte längre tillämpas.

4.   Definition av ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el’

Med ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning av motorvägar för el’ avses projekt av gemensamt intresse som tillhör någon av de prioriterade korridorerna för el och det prioriterade tematiska området motorvägar för el.

B.   UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

1.   Prioriterad korridor ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

Byggande av det första sammanlänkningen mellan Belgien och Förenade kungariket:

Nr

Definition

1.1

Kluster Belgien–Förenade kungariket mellan Zeebrugge och Canterbury [nu kallat ’NEMO’-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.1.1

Sammanlänkning mellan Zeebrugge (BE) och omgivningen runt Richborough (UK)

1.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan omgivningarna kring Richborough och Canterbury (UK)

1.1.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

1.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Ökning av överföringskapaciteten mellan Danmark, Tyskland och Nederländerna:

1.3

Kluster Danmark–Tyskland mellan Endrup och Brunsbüttel; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel och Niebüll (DE)

1.4

Kluster Danmark–Tyskland mellan Kassø och Dollern; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassø (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.5

Sammanlänkning Danmark–Nederländerna mellan Endrup (DK) och Eemshaven (NL) [nu kallat ’COBRAcable’]

Ökning av överföringskapaciteten mellan Frankrike, Irland och Förenade kungariket:

1.6

Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallat ’Celtic Interconnector’]

1.7

Sammanlänkningar Kluster Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.7.1

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Cotentin (FR) och omgivningen till Exeter (UK) [nu kallat ’FAB’-projektet]

1.7.2

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat ’IFA2’-projektet]

1.7.3

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ’ElecLink’-projektet]

1.8

Sammanlänkning Tyskland–Norge mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) [nu kallat ’NordLink’-projektet]

1.9

Kluster för sammanlänkning av Irland med Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.9.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Wexford (IE) och Pembroke, Wales (UK) samt offshore-vindkraftparkerna Islay, Argyll och Location C (UK) [nu kallade ’Greenlink’]

1.9.2

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan knutpunkterna Coolkeeragh–Coleraine (IE) och kraftverket Hunterston samt offshore-vindkraftparkerna Islay, Argyll och Location C (UK) [nu kallade ’ISLES’]

1.9.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

1.9.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

1.9.5

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

1.9.6

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

1.10

Sammanlänkning Norge–Förenade kungariket

1.11

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

1.12

Tryckluftsenergilagring i Förenade kungariket – Larne

1.13

Sammanlänkning mellan Island och Förenade kungariket [nu kallat ’Ice Link’]

1.14

Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och bicker Fen (UK) [nu kallat ’Viking Link’]

2.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Electricity’)

Nr

Definition

2.1

Inhemsk förbindelseledning i Österrike mellan Westtirol och Zell am Ziller (AT) för att öka kapaciteten vid österrikisk-tyska gränsen

Ökning av överföringskapaciteten mellan Belgien och Tyskland – byggande av den första sammanlänkningen mellan de båda länderna:

2.2

Kluster Belgien–Tyskland mellan Lixhe och Oberzier [nu kallat ALEGrO-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.2.1

Sammanlänkning mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE)

2.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lixhe och Herderen (BE)

2.2.3

Ny understation i Zutendaal (BE)

2.3

Kluster Belgien–Luxemburg för kapacitetsökning vid belgisk-luxemburgska gränsen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.3.1

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.3.2

Sammanlänkning mellan Aubange (BE) och Bascharage/Schifflange (LU)

2.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.5

Kluster Frankrike–Italien mellan Grande Ile och Piossasco; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat ’Savoie-Piemont’-projektet]

2.5.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.6

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.7

Sammanlänkning Frankrike–Spanien mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallat ’Biscay Gulf’-projektet]

2.8

Samordnad installation och drift av en fasförskjutningstransformator i Arkale (ES) för att öka kapaciteten hos förbindelseledningen mellan Argia (FR) och Arkale (ES)

Kluster norra-södra-västra korridoren i Tyskland för att öka överföringskapaciteten och integrera förnybar energi:

2.9

Tyskland inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västgränsen

2.10

Tyskland inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel–Grοβgartach och Wilster–Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen

2.11

Kluster Tyskland–Österrike–Schweiz för att öka kapaciteten i området kring Bodensjön; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.11.1

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.11.2

Inhemsk förbindelseledning i regionen punkt Rommelsbach till Herbertingen (DE)

2.11.3

Inhemsk förbindelseledning punkt Wullenstetten till punkt Niederwangen (DE) och inhemsk förbindelseledning från Neuravensburg till gränsområdet mellan Tyskland och Österrike

2.12

Sammanlänkning Tyskland–Nederländerna mellan Niederrhein (DE) och Doetinchem (NL)

Kluster av projekt för att öka integrationen av förnybar energi mellan Irland och Nordirland:

2.13

Sammanlänkningar Kluster Irland–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK)

2.13.2

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK)

Ökning av överföringskapaciteten mellan Schweiz och Italien:

2.14

Sammanlänkning Italien–Schweiz mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT)

2.15

Kluster Italien–Schweiz för att öka kapaciteten vid italiensk-schweiziska gränsen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.15.1

Sammanlänkning mellan Airolo (CH) och Baggio (IT)

2.15.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.15.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.15.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Kluster av inhemska projekt för att öka integreringen av förnybar energi i Portugal och förbättra överföringskapaciteten mellan Portugal och Spanien:

2.16

Kluster Portugal för kapacitetsökning vid portugisisk-spanska gränsen och sammanlänkning av anläggningar för elproduktion från förnybara energikällor; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.16.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva (PT) och Sobrado tidigare kallade Pedralva och Alfena, (PT)

2.16.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.16.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Vieira do Minho, Ribeira de Pena och Feira (PT), tidigare kallade Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT)

Ökning av överföringskapaciteten mellan Schweiz och Italien:

2.17

Sammanlänkning Portugal – Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefria (ES) – Ponte de Lima (PT) (tidigareVila fria/Viana do Castelo) och Ponte de Lima – Vila Nova de Famalicão (PT) (tidigare Vila do Conde) (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT)

Projekt för lagring i Österrike och Tyskland:

2.18

Kapacitetsökning för vattenkraftsdriven ellagring i Österrike–Kaunertal, Tyrolen (AT)

2.19

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

2.20

Kapacitetsökning för vattenkraftsdriven ellagring i Österrike–Limberg III, Salzburg (AT)

2.21

Vattenkraftsdriven ellagring Riedl i gränsområdet mellan Österrike och Tyskland

2.22

Vattenkraftsdriven ellagring Pfaffenboden i Molln (AT)

Kluster av projekt i norra och västra Belgien för att öka överföringskapaciteten:

2.23

Kluster av inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet–Lillo (BE), Lillo–Mercator (BE), inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallat ’Brabo’]

2.24

Inhemsk förbindelseledning mellan Horta–Mercator (BE)

Kluster av inhemska förbindelseledningar i Spanien för att öka överföringskapaciteten med Medelhavsområdet:

2.25

Kluster av inhemska förbindelseledningar i Spanien för att öka kapaciteten mellan norra Spanien och Medelhavsområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.25.1

Inhemska förbindelseledningar Mudejar–Morella (ES) och Mezquite–Morella (ES), inklusive en understation i Mudejar (ES)

2.25.2

Inhemsk förbindelseledning Morella–La Plana (ES)

2.26

Spanien inhemsk förbindelseledning La Plana/Morella–Godelleta för att öka kapaciteten hos den nord-sydliga Medelhavsaxeln

2.27

Kapacitetsökningen mellan Spanien och Frankrike (generiskt projekt)

3.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

Förstärkning av sammanlänkningen mellan Österrike och Tyskland

Nr

Definition

3.1

Kluster Österrike–Tyskland mellan St Peter och Isar; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.1.1

Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE)

3.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT)

3.1.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Förstärkning av sammanlänkningen mellan Österrike och Italien

3.2

Kluster Österrike–Italien mellan Lienz och regionen Veneto; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.2.1

Sammanlänkning mellan Lienz (AT) och regionen Veneto (IT)

3.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lienz och Obersielach (AT)

3.2.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.4

Sammanlänkning Österrike–Italien mellan Wurmlach (AT) och Somplago (IT)

3.5

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.6

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Förstärkning av sammanlänkningen mellan Bulgarien och Grekland

3.7

Kluster Bulgarien–Grekland mellan Maritsa öst 1 och N. Santa; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.7.1

Sammanlänkning mellan Maritsa öst 1 (BG) och N. Santa (EL)

3.7.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Plovdiv (BG)

3.7.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Maritsa öst 3 (BG)

3.7.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Burgas (BG)

Förstärkning av sammanlänkningen mellan Bulgarien och Rumänien

3.8

Kluster Bulgarien–Rumänien för kapacitetsökning [nu kallat ’Black Sea Corridor’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.8.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Dobrudja och Burgas (BG)

3.8.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.8.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Cernavoda och Stalpu (RO)

3.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Gutinas och Smardan (RO)

3.8.6

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Förstärkning av sammanlänkningen mellan Slovenien, Kroatien och Ungern och förstärkningar av det inhemska nätet i Slovenien:

3.9

Kluster Kroatien–Ungern–Slovenien mellan Žerjavenec/Hévíz och Cirkovce; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.9.1

Sammanlänkning mellan Žerjavenec (HR)/Hévíz (HU) och Cirkovce (SI)

3.9.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Divača och Beričevo (SI)

3.9.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Beričevo och Podlog (SI)

3.9.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Podlog och Cirkovce (SI)

3.10

Kluster Israel–Cypern–Grekland mellan Hadera och Attikaregionen [nu kallat ’EUROASIA Interconnector’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Atticaregionen (EL)

Förstärkningar av det inhemska nätet i Republiken Tjeckien:

3.11

Kluster Republiken Tjeckien inhemska förbindelseledningar för att öka kapaciteten vid gränsen i nordväst och syd; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.11.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ)

3.11.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ)

3.11.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ)

3.11.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ)

3.11.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Mírovka och Čebín (CZ)

Kluster norra-södra-östra korridoren i Tyskland för att öka överföringskapaciteten och integrera förnybar energi:

3.12

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Bayern för att den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten

3.13

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Halle/Saale och Schweinfurt för att öka kapaciteten i nord-syd-korridoren (öst)

Ökning av överföringskapaciteten mellan Tyskland och Polen:

3.14

Kluster Tyskland–Polen mellan Eisenhüttenstadt och Plewiska [nu kallat ’GerPol Power Bridge’-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.14.1

Sammanlänkning mellan Eisenhüttenstadt (DE) och Plewiska (PL)

3.14.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL)

3.14.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL)

3.15

Kluster Tyskland–Polen mellan Eisenhüttenstadt och Krajnik [nu kallat ’GerPol Improvements’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.15.1.

Sammanlänkning mellan Vierraden (DE) och Krajnik (PL)

3.15.2.

Installation av fasförskjutningstransformatorer på sammanlänkningarna mellan Krajnik (PL)–Vierraden (DE) och samordnad drift med fasförskjutningstransformatoren på sammanlänkningen Mikułowa (PL)–Hagenwerder (DE)

Ökning av överföringskapaciteten mellan Ungern och Slovakien:

3.16

Kluster Ungern–Slovakien mellan Gőnyü och Gabčikovo, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.16.1

Sammankoppling mellan Gabčikovo (SK)–Gönyű (HU) och Vel'ký Ďur (SK)

3.16.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.16.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.17

Projekt av gemensamt intresse sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Sajóvánka (HU) och Rimavská Sobota (SK)

3.18

Kluster Ungern–Slovakien mellan Kisvárda-området och Velké Kapušany; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.18.1

Sammanlänkning mellan Kisvárda-området (HU) och Velké Kapušany (SK)

3.18.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.19

Kluster Italien–Montenegro mellan Villanova och Lastva; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.19.1

Sammanlänkning mellan Villanova (IT) och Lastva (ME)

3.19.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.19.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.20

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.21

Sammanlänkning Italien–Slovenien mellan Salgareda (IT) och Divača–Bericevo-regionen (SI)

3.22

Kluster Rumänien-Serbien mellan Resita och Pancevo [nu kallat ’Mid Continental East Corridor’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.22.1

Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS)

3.22.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO)

3.22.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.22.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO)

Vattenkraftsdriven ellagring i Bulgarien och Grekland:

3.23

Vattenkraftsdriven ellagring i Bulgarien – Jadenitsa

3.24

Vattenkraftsdriven ellagring i Grekland – Amfilochia

3.25

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

3.26

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

4.   Prioriterad korridor ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

Nr

Definition

4.1

Sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Ishöj/Bjæverskov (DK) och Bentwisch (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 1 och 2 (DE) [nu kallat ’Kriegers Flak Combined Grid Solution’]

4.2

Kluster Estland–Lettland mellan Kilingi-Nõmme och Riga [nu kallat ’3rd interconnection’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.2.1

Sammanlänkning mellan Kilingi-Nõmme (EE) och understationen för Riga CHP2 (LV)

4.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Harku och Sindi (EE)

4.2.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Riga CHP 2 och Riga HPP (LV)

4.3

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 4.9

4.4

Kluster Lettland–Sverige [nu kallat ’NordBalt’-projektet]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.4.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Ventspils, Tume och Imanta (LV)

4.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE)

Förstärkningar i Litauen och Polen som behövs för driften av ’LitPol Link I’:

4.5

Kluster Litauen–Polen mellan Alytus (LT) och Elk (PL); omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.5.1

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

4.5.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Olsztyn Mątki (PL)

4.5.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

4.5.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

4.5.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Kruonis och Alytus (LT)

Vattenkraftsdriven ellagring i Estland och Litauen:

4.6

Vattenkraftsdriven ellagring i Estland–Muuga

4.7

Kapacitetsökning för vattenkraftsdriven ellagring i Litauen–Kruonis

4.8

Kluster Estland–Lettland och inhemska förstärkningar i Litauen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.8.1

Sammanlänkning mellan Tartu (EE) and Valmiera (LV)

4.8.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Balti och Tartu (EE)

4.8.3

Sammanlänkning mellan Tsirguliina (EE) och Valmiera (LV)

4.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Eesti ochTsirguliina (EE)

4.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan substationen i Litauen och statsgränsen (LT)

4.8.6

Inhemsk förbindelseledning mellan Kruonis och Visaginas (LT)

4.9

Olika aspekter av integrationen av elnät i de baltiska staterna i det kontinentaleuropeiska nätet, inklusive deras synkrona drift (generiskt projekt)

5.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Gas’)

Projekt som möjliggör flöden i båda riktningarna mellan Irland och Förenade kungariket

Nr

Definition

5.1

Kluster för att möjliggöra flöden i båda riktningarna från Nordirland till Storbritannien och Irland och också från Irland till Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

5.1.1

Fysiskt omvänt gasflöde vid sammanlänkningspunkten Moffat (IE/UK)

5.1.2

Uppgradering av SNIP-rörledningen (från Skottland till Nordirland) för att möjliggöra omvänt gasflöde mellan Ballylumford och Twynholm

5.1.3

Utveckling av anläggningen Islandmagee Underground Gas Storage (UGS) i Larne (Nordirland)

5.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.3

LNG-terminalen i Shannon och förbindelseledning (IE)

Projekt som möjliggör gasflöden i båda riktningarna mellan Portugal, Spanien, Frankrike och Tyskland

5.4

Den tredje sammanlänkningspunkten mellan Portugal och Spanien

5.5

Den östra axeln Spanien–Frankrike–sammanlänkningspunkt mellan Iberiska halvön och Frankrike vid Le Perthus, inklusive kompressorstationerna i Montpellier och St. Martin de Crau [nu kallat ’Midcat’]

5.6

Förstärkning av det franska nätet i syd-nordlig riktning – omvänt gasflöde från Frankrike till Tyskland vid sammanlänkningspunkten Obergailbach/Medelsheim (FR).

5.7

Förstärkning av det franska nätet i syd-nordlig riktning för att skapa ett enda marknadsområde; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

5.7.1

Val de Saône-rörledningen mellan Etrez och Voisines (FR)

5.7.2

Gascogne-Midi-rörledningen (FR)

5.8

Förstärkning av det franska nätet till stöd från syd-nordliga flöden; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

5.8.1

Rörledningen Est-Lyonnais mellan Saint-Avit och Etrez (FR)

5.8.2

Rörledningen Eridan mellan Saint-Martin-de-Crau och Saint-Avit (FR)

5.9

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.10

Omvänt gasflöde på TENP-rörledningen i Tyskland

5.11

Omvänt gasflöde mellan Italien och Schweiz vid sammanlänkningspunkten Passo Gries

5.12

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.13

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.14

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.15

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.16

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.17

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.18

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

5.19

Sammanlänkning av Malta till den europeiska gasmarknaden–sammanlänkning via gasledning med Italien vid Gela och/eller FSRU (Floating LNG Storage and Re-gasification unit)

5.20

Gasledning från Algeriet till Italien (via Sardinien) [nu kallat ’Galsi’-rörledningen]

6.   Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa’ (’NSI East Gas’)

Projekt som möjliggör gasflöden i båda riktningarna mellan Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern och som länkar samman LNG-terminaler i Polen och Kroatien

Nr

Definition

6.1

Kluster för uppgradering av sammanlänkningen mellan Tjeckien och Polen och motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser i västra Polen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.1.1

Sammanlänkning Polen–Tjeckien [nu kallat ’Stork II’] mellan Libhošť–Hať (CZ/PL)–Kędzierzyn (PL)

6.1.2

Infrastrukturprojekt för överföring mellan Lwówek och Kędzierzyn (PL)

6.1.3

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.1.2.

6.1.4

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.1.2.

6.1.5

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.1.2.

6.1.6

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.1.2.

6.1.7

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.1.2.

6.1.8

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.3.

6.1.9

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.1.2.

6.1.10

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.3.

6.1.11

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.3.

6.1.12

Tvrdonice-Libhošť-rörledningen, inklusive uppgradering av kompressorstationen Břeclav (CZ)

6.2

Kluster för sammanlänkningar mellan Polen och Slovakien och motsvarande inhemska förstärkningar i östra Polen; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.2.1

Sammanlänkning mellan Polen och Slovakien

6.2.2

Infrastrukturprojekt för överföring mellan Rembelszczyzna och Strachocina (PL)

6.2.3

Infrastrukturprojekt för överföring mellan Tworóg och Strachocina (PL)

6.2.4

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.2.

6.2.5

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.2.

6.2.6

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.2.

6.2.7

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.2.

6.2.8

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.2.

6.2.9

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.2.2.

6.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.4

Projekt av gemensamt intresse Österrike–Tjeckien: dubbelriktad sammanlänkning (BACI) mellan Baumgarten (AT)–Reinthal (CZ/AT)– Břeclav (CZ)

Projekt som möjliggör gastransport från en kroatisk LNG-terminal till grannländerna

6.5

Kluster för i Krk beläggna LNG-terminal och rörledningar för vidareledning till Ungern och länder längre bort; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.5.1

Gradvis utveckling av LNG-terminalen i Krk (HR)

6.5.2

Gasledningen Zlobin – Bosiljevo – Sisak – Kozarac – Slobodnica (HR)

6.5.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.5.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.6

Nu projekt av gemensamt intresse Nr 6.26.1

6.7

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Projekt som möjliggör gastransport från den södra gaskorridoren och/eller LNG-terminaler i Grekland genom Grekland, Bulgarien, Rumänien, Serbien och vidare till Ungern, inklusive omvänd flödeskapacitet från söder till norr och integrering av transit- och överföringssystem

6.8

Kluster för sammanlänkning mellan Grekland, Bulgarien och Rumänien och nödvändig nätutbyggnad i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.8.1

Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallat ’IGB’] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG)

6.8.2

Nödvändig sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet

6.8.3

Sammankoppling av den norra ringen av Bulgariens gasöverföringssystem med Podisor–Horia-ledningen och utveckling av kapaciteten i Hurezani-Horia-Csanadpalota-delen.

6.8.4

Gasledning med mål att utöka kapaciteten på sammankopplingen av den norra ringen av Bulgariens och Rumäniens gasöverföringsnät

6.9

Kluster för en LNG-terminal i norra Grekland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.9.1

LNG-terminalen i norra Grekland

6.9.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.9.3

Gaskompressorstation i Kipi (EL)

6.10

Projekt av gemensamt intresse Sammanlänkning för gas Bulgarien–Serbien [nu kallat ’IBS’]

6.11

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.12

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.13

6.13.1

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.24.4.

6.13.2

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.24.5.

6.13.3

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.24.6.

6.14

Nu projekt av gemensamt intresse Nr 6.24.1

6.15

Sammankoppling av nationella överföringssystem med internationella överföringsledningar för gas och omvänt gasflöde vid Isaccea (RO)

6.15.1

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.15

6.15.2

Nu en del av projekt av gemensamt intresse Nr 6.15

Projekt som möjliggör för gas från den södra gaskorridoren att flöda genom Italien till nordöstra Europa

6.16

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.17

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.18

Rörledningen Adriatica (IT)

6.19

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Projekt som möjliggör utbyggnad av underjordisk gaslagringskapacitet i sydöstra Europa

6.20

Kluster för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.1

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.20.2

Utbyggnad av anläggningen UGS Chiren (BG)

6.20.3

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Och ett av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.4

Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien

6.20.5

Ny underjordisk gaslagring i Rumänien

6.20.6

Underjordiska gaslagringen Sarmasel i Rumänien

6.21

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.22

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

6.23

Sammanlänkning Ungern–Slovenien (Nagykanizsa–Tornyiszentmiklós (HU)–Lendava (SI)–Kidričevo)

6.24

Kluster stegvis kapacitetsökning i den dubbelriktade överföringskorridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike (nu kallade ’ROHUAT/BRUA’) för att möjliggöra 1,75 miljarder kubikmeter per år i den första fasen och 4,4 miljarder kubikmeter per år i den andra fasen, inklusive nya resurser från Svarta havet:

6.24.1

omvänt gasflöde Rumänien-Ungern Ungerska avsnitt första fas, kompressorstation vid Csanádpalota (fas 1)

6.24.2

Utveckling på rumänskt territorium av det nationella gasöverföringssystemet i korridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike – överföringsrörledning Podișor – Horia gasmätningsstation och tre nya kompressorstationer (Jupa, Bibești och Podișor) (fas 1)

6.24.3

GCA Mosonmagyarovar kompressorstation (utveckling på den österrikiska sidan) (fas 1)

6.24.4

Városföld-Ercsi– Győr rörledning (kapacitet 4,4 miljarder kubikmeter per år) (HU)

6.24.5

Ercsi-Százhalombatta rörledning (kapacitet 4,4 miljarder kubikmeter per år) (HU)

6.24.6

Városföld kompressorstation (kapacitet 4,4 miljarder kubikmeter per år) (HU)

6.24.7

Utveckling av överföringskapaciteten i Rumänien i riktning mot Ungern till 4,4 miljarder kubikmeter per år) (fas 2)

6.24.8

Rörledning Svartahavskusten – Podișor (RO) för övertagande av gas från Svarta Havet

6.24.9

omvänt gasflöde Rumänien-Ungern Ungerska avsnittet 2:a skedet kompressorstation vid Csanádpalota eller Algyő (HU) (kapacitet: 4,4 miljarder kubikmeter per år) (fas 2)

6.25

Kluster infrastruktur för att transportera ny gas till den centraleuropeiska och sydosteuropeiska regionen i syfte att diversifiera; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.25.1

Rörledningssystem från Bulgarien till Slovakien [nu kallat ’Eastring’]

6.25.2

Rörledningssystem från Grekland till Österrike [nu kallat ’Tesla’]

6.25.3

Ytterligare utvidgning av den dubbelriktade överföringskorridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike (nu kallad ’ROHUAT/BRUA’, fas 3)

6.25.4

Infrastruktur för att möjliggöra utveckling av Bulgariens gasknutpunkt

6.26

Kluster Kroatien – Slovenien – Österrike vid Rogatec; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.26.1

Sammanlänkning Kroatien – Slovenien (Lučko – Zabok – Rogatec)

6.26.2

CS Kidričevo, andra fasen av uppdateringen (SI)

6.26.3

Kompressorstationer vid det kroatiska gasöverföringssystemet

6.26.4

GCA 2014/04 Murfeld (AT)

6.26.5

Uppgradering av sammanlänkningen Murfeld/Ceršak (AT-SI)

6.26.6

Uppgradering av sammanlänkningen Rogatec

7.   Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (SGC)

Nr

Definition

7.1

PCI kluster av integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 10 miljarder kubikmeter/år från nya gaskällor i regionen kring Kaspiska havet, via Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet och som når EU-marknaderna i Grekland och Italien, inbegripet ett eller fler av följande projekt av gemensamt intresse:

7.1.1

Gasledning till EU från Turkmenistan och Azerbajdzjan via Georgien och Turkiet, [i dag en kombination av den transkaspiska gasledningen (TCP), en utvidgning av ledningen genom södra Kaukasus (SCP-(F)X) och naturgasledningen genom Anatolien (TANAP)]

7.1.2

Gaskompressorstation i Kipi (EL)

7.1.3

Gasledning från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet [i dag transadriatiska ledningen (TAP)]

7.1.4

Gasledning från Grekland till Italien [i dag Poseidonledningen]

7.1.5

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

7.1.6

Mätar- och regleringsstationer för förbindelsen av det grekiska överföringssystemet med TAP

7.1.7

Ledningen Komotini – Thesprotia (EL)

7.2

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

7.3

7.3.1

Ledning från havet utanför Cypern till Greklands fastland via Kreta [i dag EastMed-ledningen].

7.3.2

Undanröjande av interna flaskhalsar på Cypern för att bryta isolationen och möjliggöra överföring av gas från östra medelhavsområdet.

7.4

Kluster av sammanlänkningar med Turkiet, som omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

7.4.1

Gaskompressorstation i Kipi (EL)

7.4.2

Sammanlänkning mellan Turkiet och Bulgarien [i dag ITB]

8.   Prioriterad korridor ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas’ (’BEMIP Gas’)

Nr

Definition

8.1

Kluster för diversifiering av försörjningen i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.1.1

Sammanlänkning mellan Estland och Finland [i dag Balticconnector] och

8.1.2

En av följande LNG-terminaler:

8.1.2.1

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

8.1.2.2

Paldiski LNG (EE)

8.1.2.3

Tallinn LNG (EE)

8.1.2.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

Förstärkning av överföringsinfrastrukturen i de baltiska staterna och modernisering av det underjordiska gaslagret i Lettland

8.2

Kluster för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.2.1

Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland – Litauen

8.2.2

Utbyggnad av sammanlänkningen Estland – Lettland

8.2.3.

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

8.2.4

Utbyggnad av Inčukalns underjordiska gaslager (LV)

8.3

Sammanlänkning Polen–Danmark [i dag Baltic Pipe]

8.4

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

8.5

Sammanlänkning Polen-Litauen [i dag GIPL]

8.6

LNG-terminal Göteborg, Sverige

8.7

Kapacitetsutvidgning av LNG-terminalen Świnoujście, Polen

8.8

Anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse

9.   Prioriterad korridor för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)

Ökad försörjningstrygghet för olja i centrala Östeuropa genom ökad samtrafikförmåga och adekvata alternativa försörjningsrutter

Nr

Definition

9.1

Ledningen Adamowo – Brody: anslutning mellan JSC Uktransnaftas hanteringsanläggning i Brody (Ukraina) och Adamowo Tank Farm (Polen)

9.2

Ledningen Bratislava – Schwechat: ledning som förbinder Schwechat (Österrike) och Bratislava (Slovakien)

9.3

Ledningarna JANAF-Adriatiska havet: ombyggnad, uppgradering, underhåll och kapacitetsutbyggnad av befintliga JANAF-ledningar och ledningar vid Adriatiska havet som förbinder den kroatiska hamnen Omisalj med södra Druzhba (Kroatien, Ungern, Slovakien). (Förbindelsen mellan Ungern och Slovakien anses inte längre vara ett projekt av gemensamt intresse)

9.4

Ledningen Litvinov (Tjeckien) – Spergau (Tyskland): utvidgningsprojekt för råoljeledningen från Druzhba till raffinaderiet TRM Spergau

9.5

Kluster för en rörledning i Pommern (Polen); omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

9.5.1

Byggande av oljeterminal i Gdańsk

9.5.2

Utvidgning av den pommerska ledningen: slingor och en andra ledning på den pommerska ledningen mellan Plebanka tank farm (nära Płock) och hanteringsterminalen i Gdańsk

9.6

TAL Plus: Kapacitetsutvidgning av TAL-ledningen mellan Trieste (Italien) och Ingolstadt (Tyskland)

10.   Priority Thematic Area Smart Grids Deployment

Nr

Definition

10.1

North Atlantic Green Zone Project (Irland, Förenade kungariket/Nordirland) ska minska vindkraftsreduceringen genom införande av kommunikationsinfrastruktur, bättre nätkontroll och sammanlänkning och införande av (gränsöverskridande) protokoll för efterfrågehantering.

10.2

Green-Me (Frankrike, Italien): Bättre integrering av energi från förnybara energikällor genom automatiserings-, styr- och övervakningssystem i högspännings- (HV) och HV/MV-understationer, avancerad kommunikation med producenter av el från förnybara energikällor och lagring i primära understationer, samt utbyte av nya data för att förbättra förvaltningen av den gränsöverskridande sammanlänkningen

10.3

SINCRO.GRID (Slovenien/Kroatien) ska lösa problem med nätspänning, frekvenskontroll och överbelastning för att möjliggöra utbyggnad av förnybara energikällor och ersättning av konventionell produktion genom integration av nya aktiva element i överförings- och distributionsnäten till det virtuella gränsöverskridande kontrollcentret på grundval av avancerad datahantering, gemensam systemoptimering och gemensamma prognoser mellan två angränsande systemsansvariga för överföringsnäten och två angränsande systemansvariga för distributionsnäten

11.   Priority Thematic Area Electricity Highways

Förteckning över ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el’

Nr

Definition

Prioriterad korridor ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

1.1.1

Sammanlänkning mellan Zeebrugge (BE) och omgivningen runt Richborough (UK)

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel och Niebüll (DE)

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassø (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.5

Sammanlänkning Danmark–Nederländerna mellan Endrup (DK) och Eemshaven (NL) [nu kallat ’COBRAcable’]

1.6

Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallat ’Celtic Interconnector’]

1.7.1

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Cotentin (FR) och omgivningen till Exeter (UK) [nu kallat ’FAB’-projektet]

1.7.2

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat ’IFA2’-projektet]

1.7.3

Sammanlänkning Frankrike–Förenade kungariket mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ’ElecLink’-projektet]

1.8

Sammanlänkning Tyskland–Norge mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO) [nu kallat ’NordLink’-projektet]

1.10

Sammanlänkning Norge–Förenade kungariket

1.13

Sammanlänkning mellan Island och Förenade kungariket [nu kallat ’Ice Link’]

1.14

Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och bicker Fen (UK) [nu kallat ’Viking Link’]

Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Electricity’)

2.2.1

Sammanlänkning mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE)

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat ’Savoie-Piemont’-projektet]

2.7

Sammanlänkning Frankrike–Spanien mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallat ’Biscay Gulf’-projektet]

2.9

Tyskland inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västgränsen

2.10

Tyskland inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel–Grοβgartach och Wilster–Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen

2.13

Sammanlänkningar Kluster Irland–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK)

2.13.2

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK)

Prioriterad korridor ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Atticaregionen (EL)

3.12

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Bayern för att den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten

Prioriterad korridor ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

4.1

Sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Ishöj/Bjæverskov (DK) och Bentwisch (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 1 och 2 (DE) [nu kallat ’Kriegers Flak Combined Grid Solution’]”