(1)

Den 24 maj 2011 tog kommissionen emot ett klagomål från de tre viktigaste konkurrerande telekommunikationsoperatörer som är verksamma i Italien (Wind, Fastweb och Vodafone). De hävdade i sin detaljerade inlaga att ett projekt som lanserats av den italienska autonoma provinsen Trento (nedan kallad provinsen) för utbyggnad av infrastruktur för nästa generations accessnät i hela provinsen utgjorde statligt stöd till Telecom Italia i strid med de konkurrensregler som anges i bredbandsriktlinjerna (2). De klagande hävdade framför allt att de inte hade informerats korrekt och inte hade fått samråda med provinsen om dess planer och mål, att mottagaren hade varit förutbestämd redan innan projektet inleddes och att den valda infrastrukturen inte skulle tillåta verklig konkurrens efter utbyggnaden.

(2)

Efter en begäran om upplysningar av den 22 juni 2011 svarade de italienska myndigheterna den 20 juli 2011 och hävdade att deras avsikt var att följa principen om en privat investerare i en marknadsekonomi och att deras ingripande inte var statligt stöd och därför inte behövde uppfylla villkoren i bredbandsriktlinjerna. Efter att ha avlägsnat konfidentiell information vidarebefordrade kommissionen de italienska myndigheternas svar till de klagande den 4 november 2011. De klagande lämnade in kompletterande synpunkter och handlingar den 29 november samt den 7 och 16 december 2011. De italienska myndigheterna lämnade in ytterligare kompletterande upplysningar mellan januari och maj 2012. Även de klagande lämnade in kompletterande information mellan februari och maj 2012. Det hölls olika möten och telefonkonferenser med de respektive berörda parterna under hela denna period.

(3)

Genom ett beslut av den 25 juli 2012 (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet) meddelade kommissionen Italien att den hade inlett ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avseende detta projekt. Efter att ha avlägsnat konfidentiell information offentliggjorde kommissionen sitt beslut om att inleda förfarandet i Europeiska unionens officiella tidning (3) och uppmanade de berörda parterna att inkomma med sina synpunkter.

(4)

Kommissionen tog emot synpunkter på beslutet att inleda förfarandet från Italien genom skrivelser av den 22 och 23 november 2012. Kommissionen tog också emot synpunkter från berörda parter: från företrädarna för Telecom Italia den 3 december 2012 och från företrädarna för Wind, Fastweb och Vodafone den 7 december 2012. Genom en skrivelse av den 29 januari 2013 vidarebefordrade kommissionen de ovannämnda synpunkterna, efter att ha avlägsnat all konfidentiell information, till de italienska myndigheterna, som överlämnade sina kommentarer om de tredje parternas synpunkter den 5 mars 2013. Mellan mars och december 2013 fördes intensiva diskussioner och åsiktsutbyten mellan alla berörda parter (de italienska myndigheterna, Telecom Italia, Wind, Fastweb och Vodafone) och det hölls olika möten och telefonkonferenser med var och en av dem.

(5)

Genom en skrivelse av den 31 januari 2014 informerade de italienska myndigheterna kommissionen om att provinsen hade för avsikt att dra sig ur projektet. Den 14 och 20 mars 2014 lämnade de italienska myndigheterna ytterligare information om att provinsen verkligen hade dragit sig ur det gemensamma företaget Trentino NGN, särskilt i fråga om försäljningen av provinsens andelar till Telecom Italia den 28 februari 2014.

(6)

I september 2010 utarbetade provinsen en strategi för att nå sitt anslutningsmål att 100 % av provinsens territorium skulle ha täckning av ett ultrasnabbt bredbandsfibernät senast 2018. I strategin ingick två typer av åtgärder för områden med ”medelhög lönsamhet” (4) och för områden med ”låg lönsamhet” i provinsen. Områden med hög lönsamhet uteslöts. För områdena med medelhög lönsamhet hade provinsen för avsikt att bilda ett nytt företag med namnet Trentino NGN och öppna det för privata partner. För områdena med låg lönsamhet planerade provinsen en ad hoc-åtgärd med statligt stöd som skulle utformas och anmälas i ett senare skede, sannolikt under övervakning av provinsens offentligt ägda företag Trentino Network. Detta företag var fristående från Trentino NGN och ansvarade för andra initiativ inom ramen för provinsens övergripande bredbandsstrategi.

(7)

Under de efterföljande månaderna stod provinsen i kontakt med flera privata operatörer, och den 8 februari 2011 undertecknade provinsen ett samförståndsavtal med Telecom Italia om bildandet av det gemensamma företaget Trentino NGN för att bygga ut infrastrukturen för fiber till hemmet i områdena med medelhög lönsamhet. Efter detta inledande avtal åtog provinsen sig att göra ett bidrag i kontanta medel på upp till 60 miljoner euro till Trentino NGN:s kapital, medan Telecom Italia endast skulle lämna bidrag in natura, däribland 1) dess befintliga passiva infrastruktur (kabelrör och master) som skulle tillhandahållas omedelbart och 2) avstängning av det befintliga kopparnätet när fiber till hemmet-nätet togs i drift. Senare under 2011 undertecknade två andra mindre privata aktieägare samförståndsavtalet: ett finansiellt institut, Finanziaria Trentina, och en mindre internetleverantör, McLink, som båda skulle lämna ett mindre finansiellt bidrag till företaget.

(8)

I december 2011 var affärsplanen klar och på provinsens begäran utarbetade Analysys Mason en due diligence-rapport. Samtidigt fastställdes slutligt aktieägarnas respektive rättigheter och skyldigheter och Telecom Italias bidrag in natura till Trentino NGN definierades tydligare. Efter diskussioner med kommissionen och en expertrapport om projektet från Analysys Mason gjordes ytterligare ändringar i aktieägaravtalen. I mars 2012 utarbetade Reconta Ernst & Young den begärda expertrapporten om Telecom Italias inledande bidrag in natura, vilket ledde till en ytterligare justering.

(9)

Till en början bildade provinsen Trentino NGN på egen hand, med ett lägsta kapitaltillskott på mindre än 100 000 euro. Företaget väntades få sin slutliga kapitalstruktur genom en ökning av eget kapital som skulle genomföras när avtalen med de privata aktieägarna hade blivit klara. Enligt planen skulle Trentino NGN:s egna kapital ökas enligt följande: provinsen skulle bidra med 50 miljoner euro (motsvarande en andel på 52,2 %), Finanziaria Trentina skulle bidra med 5 miljoner euro (en andel på 5,2 %), McLink med 1,5 miljoner euro (en andel på 1,56 %) (5) och Telecom Italia skulle bidra med arrendet genom oåterkalleliga nyttjanderätter för dess passiva infrastruktur (kabelrör och master) i hela provinsen, som skulle används för uppförandet av det nya fibernätet (nedan kallat det inledande bidraget). Telecom Italias inledande bidrag värderades ursprungligen till 39,8 miljoner euro, men rapporten från Ernst & Young om värdet på detta bidrag angav ett något lägre belopp på 39,3 miljoner euro, vilket ledde till att avtalet uppdaterades (den slutliga uppskattningen uppgick till 39,448 miljoner euro).

(10)

Det gemensamma företaget Trentino NGN bildades den 18 maj 2012 och de respektive parternas inledande bidrag fördelades enligt följande: provinsen betalade endast en del av det planerade bidraget i kontanta medel, det vill säga 14,845 miljoner euro i stället för 50 miljoner euro, Finanziaria Trentino bidrog med endast 1,25 miljoner euro i stället för med 5 miljoner euro, och McLink bidrog med 0,375 miljoner euro i stället för med 1,5 miljoner euro. Telecom Italia bidrog med de oåterkalleliga nyttjanderätterna för sin passiva infrastruktur, som slutligen värderades till 39,448 miljoner euro. Detta ledde till följande aktieägarstruktur: provinsen: 52,16 %, Telecom Italia: 41,07 %, McLink: 1,56 %, Finanziaria Trentino: 5,21 %. Situationen för Trentino NGN:s aktieägare och deras respektive aktieinnehav (under perioden 18 maj 2012–28 februari 2014) framgår av nedanstående uppställning.

(11)

I aktieägaravtalet föreskrevs att Telecom Italia och provinsen vid utgången av det tredje året från det inledande bidraget, eller när minst 16 % av de nya fiberanslutningarna tagits i bruk, skulle besluta att inleda det ”andra bidraget” från Telecom Italia, det vill säga överföringen till Trentino NGN av 1) äganderätten (i motsats till de oåterkalleliga nyttjanderätter som redan överförts) till den befintliga passiva infrastrukturen i de områden med medelhög lönsamhet som identifierats av Trentino NGN och 2) äganderätten till kopparnätet, i syfte att stänga det nätet och migrera alla kunder till det nya fibernätet. Den preliminära beräkningen av värdet på bidraget var 520 euro per aktiv kopparlinje, inklusive Telecom Italias linjer till direktkunder och de linjer som drivs för de operatörers räkning som har tillträde till accessnätet. Till detta värde lades 2 miljoner euro, motsvarande värdet för att konvertera de oåterkalleliga nyttjanderätterna till kabelrören (det vill säga det inledande bidraget) till äganderätt. I denna andra fas, och med hänsyn till sitt andra bidrag, skulle Telecom Italia förvärva en majoritetsandel av och kontrollen över Trentino NGN, vid behov genom ytterligare ett kapitaltillskott från Telecom Italia.

(12)

Slutligen föreskrevs också i aktieägaravtalet att Telecom Italia efter ytterligare tre år, eller efter det att målet med 43 % aktiva och anslutna linjer hade uppnåtts, skulle ha rätt att utnyttja en köpoption gentemot provinsen och McLink för att förvärva deras aktier i Trentino NGN. Som ersättning för denna rättighet, och om den slutligen utnyttjades, skulle Telecom Italia betala 6,5 miljoner euro till provinsen, varav halva beloppet inom ett år och den andra halvan inom två år. Inköpspriset för aktierna skulle vara lika med bidragets värde plus 7,75 % netto per år av de utdelade vinsterna (6). De andra två aktieägarna, McLink och Finanziaria Trentina, fick en säljoption som innebar att de kunde besluta att sälja sina aktier i Trentino NGN till Telecom Italia till ett pris motsvarande värdet på deras bidrag plus 5,5 % respektive 7 % per år.

(13)

Dessutom utnämndes Telecom Italia genom särskilda aktieägaravtal till Trentino NGN:s leverantör i fråga om uppförande, förvaltning och drift av nätet. Den nättyp som skulle byggas var av så kallad punkt-till-flerpunktsmodell. Det planerades inget öppet tillträde eller några tillträdesskyldigheter. Den valda arkitekturen innebar endast att tre parallella GPON-nät (Gigabit Passive Optical Network) (7) skulle uppföras, varav två skulle vara tillgängliga för koncession till andra operatörer.

(14)

Kommissionen inledde det formella granskningsförfarandet eftersom den starkt betvivlade att åtgärden var förenlig med principen om en investerare i en marknadsekonomi och för att avgöra om åtgärden, om den visade sig innehålla statligt stöd, kunde anses vara förenlig med den inre marknaden.

(15)

I sitt beslut om att inleda ett förfarande uttryckte kommissionen sina farhågor om att provinsens deltagande i Trentino NGN hade flera inslag som gjorde det tveksamt om det var förenligt med principen om en investerare i en marknadsekonomi och om provinsens deltagande verkligen var likvärdigt med de privata partnernas. Kommissionens tvivel gällde framför allt följande:

(16)

Den 31 januari 2014 informerade de italienska myndigheterna kommissionen om att provinsen hade beslutat sig för att dra sig ur Trentino NGN-projektet och inte driva det vidare, i samförstånd med alla övriga parter: Telecom Italia, McLink och Finanziaria Trentina.

(17)

Den 14 mars 2014 informerade de italienska myndigheterna kommissionen om att provinsen hade sålt sin andel av Trentino NGN till Telecom Italia för 15 852 435 euro, vilket motsvarade värdet på provinsens delbidrag i kontanta medel på 14,845 miljoner euro plus en effektiv ränta på 3,75 %. Enligt de italienska myndigheterna kontrollerades Trentino NGN nu av Telecom Italia, medan Finanziaria Trentina och McLink fortfarande var minoritetsägare.

(18)

De italienska myndigheterna förklarade att Trentino NGN visserligen bildades och att delbidrag gjordes till dess kapital den 18 maj 2012, men att provinsen och de andra parterna i Trentino NGN ändrade aktieägaravtalet den 20 augusti 2012 (efter beslutet om att inleda ett förfarande) och att all verksamhet i NGN avbröts i väntan på att kommissionens formella granskning skulle avslutas. Därför sköts den fullständiga betalningen av bidragen upp (endast en del av bidraget hade betalats) för alla de berörda parterna. Alla övriga efterföljande steg enligt aktieägaravtalet hade också skjutits upp. Trentino NGN började aldrig utbyggnaden av det planerade fiber till hemmet-nätet (eller något annat nät).

(19)

Trentino NGN:s verksamhet var uteslutande begränsad till att ge tredje parter tillträde till de oåterkalleliga nyttjanderätterna till infrastrukturen för att fullgöra lagstadgade skyldigheter. När det gällde denna sista aspekt förklarade de italienska myndigheterna att Telecom Italia fortfarande hade lagstadgade skyldigheter att ge andra operatörer med tillstånd tillträde, och efter det att Telecom Italia hade överfört nyttjanderätterna för den passiva infrastrukturen till Trentino NGN i maj 2012 begärde vissa operatörer tillträde till den passiva infrastrukturen och tillträde beviljades. Därför hade Telecom Italia gjort flera utbetalningar till Trentino NGN som ersättning för tillträde till den passiva infrastrukturen från Trentino NGN för att tillgodose kraven på tillträde från de andra operatörerna med tillstånd. Dessa betalningar uppgick till mindre än 15 000 euro och utgjorde Trentino NGN:s hela intäkt efter bildandet.

(20)

De italienska myndigheterna uppgav också att provinsen inte hade och inte skulle betala någon straffavgift för att den hade dragit sig ur Trentino NGN. Aktieägaravtalet av den 16 december 2011 och efterföljande ändringar innehöll bestämmelser om uppsägning som innebär att provinsen kan lämna Trentino NGN utan straffavgift, även om projektet inte hade genomförts ens till en del.

(21)

Trots att Italien hade vidtagit vissa förberedande åtgärder för att genomföra Trentino NGN-projektet, framför allt genom de olika avtal och handlingar som ledde till att det gemensamma företaget bildades, och genom den ovannämnda delbetalningen av bidraget i kontanta medel som provinsen gjorde (tillsammans med delbidragen i kontanta medel från de andra parterna och bidraget in natura från Telecom Italia), gick projektet inte längre än så.

(22)

När det gäller provinsens delbidrag till Trentino NGN:s kapital har de italienska myndigheterna förklarat att Trentino NGN satte in alla de belopp som togs emot som bidrag i kontanta medel från sina aktieägare (det vill säga de finansiella bidragen från provinsen, McLink och Finanziaria Trentina, minus kostnader och skatter) på ett bankkonto med en ränta på 2,71 % 2012, 1,509 % till den 1 februari 2013 och 1,524 % efter den 1 februari 2013. Delbetalningarna (däribland provinsens) har suttit kvar orörda på Trentino NGN:s bankkonto. Enligt de italienska myndigheterna fick provinsen tillbaka sitt delbidrag i kontanta medel plus en effektiv ränta på 3,75 % den 28 februari 2014. De italienska myndigheterna har förklarat att den effektiva räntan på 3,75 % var resultatet av en förhandlingslösning mellan parterna och motsvarar ungefär den dubbla räntan för italienska statsobligationer på två till tre år, och liknar räntan för tioåriga obligationer.

(23)

Provinsens delbetalning av bidraget i kontanta medel till Trentino NGN var en överföring av statliga resurser. På grundval av de tillgängliga uppgifterna är kommissionen villig att godta att denna delbetalning inte gav Trentino NGN eller dess aktieägare någon ekonomisk fördel, eftersom genomförandet av Trentino NGN-projektet avbröts den 20 augusti 2012 och provinsen verkligen drog sig ur projektet och fick tillbaka hela sin inbetalning plus en rimlig ränta den 28 februari 2014.

(24)

När det gäller den minimala verksamhet som bedrivs i Trentino NGN, det vill säga transaktionerna i fråga om försäljning av nyttjanderätter (se skäl 19), bedrivs denna verksamhet för att fullgöra lagstadgade skyldigheter som fortfarande åligger Telecom Italia och som inte verkar ha gett någon ekonomisk fördel för Trentino NGN eller dess aktieägare, inbegripet Telecom Italia. Under dessa omständigheter innebär dessa transaktioner inte att bedömningen ovan kan ifrågasättas.

(25)

Därför godtar kommissionen att Trentino NGN-projektet aldrig genomfördes och att den pågående granskningen inte längre tjänar något syfte, eftersom provinsen har dragit sig ur projektet.

(26)

På grundval av ovanstående har kommissionen beslutat att avsluta förfarandet enligt artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom det inte längre tjänar något syfte då de italienska myndigheterna (provinsen) har dragit sig ur Trentino NGN-projektet.