19.10.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 282/1

(1)

Vid den tjugoförsta konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (UNFCCC, nedan kallad klimatkonventionen) som ägde rum i Paris mellan den 30 november och den 12 december 2015 antogs ett avtal om att globalt stärka insatserna mot klimatförändringarna.

(2)

Den 22 april 2016 undertecknades Parisavtalet i enlighet med rådets beslut (EU) 2016/590 (2).

(3)

Parisavtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av klimatkonventionens parter som sammanlagt står för minst cirka 55 % av de totala utsläppen av växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Unionen och dess medlemsstater är parter i klimatkonventionen. I sina slutsatser av den 18 mars 2016 betonade Europeiska rådet vikten av att unionen och dess medlemsstater ingår Parisavtalet så snart som möjligt och i tid så att de är parter i avtalet från och med dess ikraftträdande.

(4)

Parisavtalet ersätter det tillvägagångssätt som tillämpas enligt Kyotoprotokollet från 1997.

(5)

Parisavtalet innehåller bland annat ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen väl under 2 °C över förindustriell nivå och att göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 °C över förindustriell nivå. För att uppnå detta mål kommer parterna att utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag.

(6)

Från och med 2023 måste Parisavtalets parter göra en global översyn vart femte år baserad på de senaste vetenskapliga rönen och det dittills uppnådda genomförandet. Inventeringen omfattar en bedömning av framstegen och en översyn av utsläppsminskningar, anpassning och stöd, och varje parts successiva bidrag ska vara en förbättring i förhållande till partens nuvarande bidrag och återspegla dess högsta ambition.

(7)

Ett bindande mål om att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 % senast 2030 jämfört med 1990 godkändes i Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Den 6 mars 2015 antog rådet detta bidrag från unionen och medlemsstaterna som deras planerade nationellt fastställda bidrag, och överlämnade det till sekretariatet för klimatkonventionen.

(8)

I meddelandet som åtföljer förslaget om att unionen ska underteckna Parisavtalet framhöll kommissionen att en global övergång till ren energi kräver att investerare ändrar sina beteenden och att det skapas incitament utmed hela det politiska spektrumet. Det är en central prioritering för unionen att inrätta en motståndskraftig energiunion för att kunna erbjuda medborgarna säkra, hållbara, konkurrenskraftiga och överkomliga energipriser. För att nå detta mål krävs fortsatta ambitiösa klimatåtgärder och framsteg i fråga om andra aspekter av energiunionen.

(9)

Rådet bekräftade i sina slutsatser av den 18 september 2015 att unionen och dess medlemsstater avser att agera gemensamt inom ramen för Parisavtalet och välkomnade Norges och Islands avsikt att delta i denna gemensamma åtgärd.

(10)

Unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärd kommer att överenskommas i vederbörlig ordning och omfatta den utsläppsnivå som tilldelats unionen och medlemsstaterna.

(11)

Enligt artikel 4.16 i Parisavtalet ska sekretariatet inom den relevanta tidsperioden underrättas om överenskommelsen om den gemensamma åtgärden, och även vilken utsläppsnivå som varje part tilldelats.

(12)

Parisavtalet överensstämmer med Europeiska unionens miljöpolitiska mål som anges i artikel 191 i fördraget, det vill säga att bevara, skydda och förbättra miljön, att skydda människors hälsa, och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

(13)

Parisavtalet och behörighetsförklaringen bör godkännas på unionens vägnar.