11.3.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/12

(1)

I sitt meddelande av den 18 april 2012 med titeln Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning betonade kommissionen att samarbetet mellan medlemsstaterna behöver förbättras och aviserade samråd om inrättande av ett forum på unionsnivå mellan arbetsmiljöinspektioner och andra tillsynsmyndigheter för att motarbeta odeklarerat arbete i syfte att förbättra samarbetet, utbyta bästa praxis och fastställa gemensamma principer för inspektioner.

(2)

I enlighet med artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) antog rådet genom beslut (EU) 2015/1848 (4) riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Dessa riktlinjer ger medlemsstaterna vägledning när de utarbetar sina nationella reformprogram och genomför reformer. Sysselsättningsriktlinjerna utgör grunden för de landsspecifika rekommendationer som rådet utfärdar till medlemsstaterna enligt den artikeln. Under de senaste åren har dessa landsspecifika rekommendationer inkluderat rekommendationer om åtgärder för att motverka odeklarerat arbete.

(3)

Att främja sysselsättningen och förbättra levnads- och arbetsvillkoren tillhör målen för socialpolitiken enligt artikel 151 i EUF-fördraget. För att bidra till uppnåendet av dessa mål kan unionen stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder i fråga om hälsa och säkerhet i arbetet, arbetsvillkor, integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och när det gäller att motverka social utestängning. I enlighet med artikel 153.2 a i EUF-fördraget kan unionen besluta om åtgärder för att främja samarbete mellan medlemsstaterna, med undantag av åtgärder som omfattar harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

(4)

I sin resolution av den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa välkomnade Europaparlamentet kommissionens initiativ att inrätta ett europeiskt forum och uppmanade till ökat samarbete på unionsnivå för att bekämpa odeklarerat arbete, som enligt resolutionen är till skada för unionens ekonomi, leder till illojal konkurrens, sätter den finansiella bärkraften i unionens sociala modeller på spel och leder till allt sämre socialt skydd och anställningsskydd för arbetstagarna.

(5)

Odeklarerat arbete definierades i kommissionens meddelande av den 24 oktober 2007 med titeln Kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete som ”varje betald verksamhet som till sin art inte är lagstridig men som inte anmälts till myndigheterna, med beaktande av de skillnader som förekommer i medlemsstaternas kontrollsystem”. Denna definition uteslöt all illegal verksamhet.

(6)

Odeklarerat arbete har ofta en gränsöverskridande dimension. Odeklarerat arbete kan vara av olika art i olika länder, beroende på de ekonomiska, administrativa och sociala förhållandena. Nationell lagstiftning om odeklarerat arbete och de definitioner som används på nationell nivå skiljer sig åt. Åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete bör därför skräddarsys så att hänsyn tas till dessa skillnader.

(7)

Odeklarerat arbete beräknas utgöra en betydande del av unionens ekonomi. Eftersom odeklarerat arbete definieras på olika sätt i medlemsstaternas nationella lagstiftningar är det svårt att få exakta uppgifter om hur utbrett fenomenet är.

(8)

Missbruk av ställningen som egenföretagare, enligt definitionen i nationell rätt, antingen inom det egna landet eller över gränserna, är en form av falskdeklarerat arbete som ofta förknippas med odeklarerat arbete. Det är fråga om falskt egenföretagande när en person deklareras som egenföretagare men i själva verket uppfyller villkor som är typiska för ett anställningsförhållande, i syfte att undvika vissa rättsliga skyldigheter eller skyldigheter att betala skatter och avgifter. Det forum som inrättas genom detta beslut (nedan kallat forumet) bör bekämpa odeklarerat arbete i dess olika former samt falskdeklarerat arbete som förknippas med odeklarerat arbete, inklusive falskt egenföretagande.

(9)

Odeklarerat arbete får allvarliga konsekvenser för de berörda arbetstagarna, som måste gå med på osäkra och i vissa fall riskfyllda arbetsvillkor, åtskilligt lägre löner, allvarliga kränkningar av arbetstagares rättigheter och avsevärt minskat skydd enligt arbetsrätts- och socialskyddslagstiftningen och därmed får otillräckliga sociala förmåner, sämre pensionsrättigheter och sämre tillgång till hälso- och sjukvård, liksom sämre möjligheter till kompetensutveckling och livslångt lärande.

(10)

Odeklarerat arbete har olika former av negativa följder för samhället och ekonomin, men forumet syftar till att förbättra arbetsvillkor och att främja arbetsmarknadsintegration och social delaktighet. Odeklarerat arbete får allvarliga budgetkonsekvenser genom minskade intäkter via skatter och sociala avgifter, vilket undergräver den långsiktiga stabiliteten i systemen för socialt skydd. Det inverkar negativt på sysselsättning och produktivitet och snedvrider konkurrensvillkoren.

(11)

Odeklarerat arbete har olika inverkan på olika sociala grupper, bland annat kvinnor, migranter och hushållsanställda, eftersom vissa odeklarerade arbetstagare befinner sig i en särskilt utsatt situation.

(12)

Medlemsstaterna har infört en rad olika strategier och åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete. De har dessutom slutit bilaterala avtal och genomfört multilaterala projekt som rör vissa aspekter av odeklarerat arbete. Bekämpningen av det komplexa problemet med odeklarerat arbete återstår fortfarande att utveckla och kräver ett holistiskt synsätt. Forumet bör inte hindra tillämpningen av bilaterala eller multilaterala avtal eller överenskommelser om administrativt samarbete.

(13)

Att delta i forumets verksamhet påverkar inte medlemsstaternas behörighet och/eller skyldigheter att bekämpa odeklarerat arbete, inbegripet deras nationella eller internationella ansvar enligt bland annat Internationella arbetsorganisationens (ILO) relevanta och tillämpliga konventioner, såsom konvention nr 81 om yrkesinspektion.

(14)

Samarbetet mellan medlemsstaterna på unionsnivå är fortfarande långt ifrån heltäckande, både när det gäller deltagande medlemsstater och de frågor som samarbetet rör. Det finns ingen formell mekanism för gränsöverskridande samarbete mellan berörda myndigheter i medlemsstaterna som gör det möjligt att på ett heltäckande sätt ta itu med frågor som rör odeklarerat arbete.

(15)

Att främja samarbete mellan medlemsstaterna på unionsnivå är nödvändigt för att hjälpa medlemsstaterna att vidta mer ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete. Forumet bör här sträva efter att underlätta och stödja utbytet av bästa praxis och information och att tillhandahålla en ram på unionsnivå i syfte att utveckla ett gemensamt synsätt samt gemensam expertis och analys vad gäller odeklarerat arbete. Utväxlade definitioner och gemensamma begrepp avseende odeklarerat arbete bör återspegla utvecklingen på arbetsmarknaden. Forumet bör också uppmuntra samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter i de medlemsstater som deltar i sådana gränsöverskridande insatser på frivillig grund.

(16)

Detta beslut syftar till att främja samarbete mellan medlemsstaterna på unionsnivå. Situationen när det gäller odeklarerat arbete skiljer sig mycket mellan medlemsstaterna, varför även behoven hos berörda myndigheter och andra aktörer i de olika medlemsstaterna i fråga om områden för samarbete skiljer sig åt. Medlemsstaterna är fortsatt behöriga att avgöra i vilken utsträckning de ska delta i den verksamhet som godkänts av forumet på plenarnivå.

(17)

Ett nära och effektivt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att de ska stödja och komplettera varandras åtgärder för bekämpning av odeklarerat arbete bör uppmuntras på unionsnivå. Nationella åtgärder beror på de specifika förhållandena i de enskilda medlemsstaterna, och forumets verksamhet kan inte ersätta en bedömning på nationell nivå av vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas.

(18)

Medlemsstaterna och deras berörda myndigheter är fortsatt behöriga att identifiera, analysera och lösa praktiska problem i anslutning till genomförandet av relevant unionsrätt om arbetsvillkor och arbetstagares sociala skydd samt att avgöra vilka åtgärder som bör vidtas på nationell nivå för att genomföra resultaten av forumets verksamhet.

(19)

Forumet bör använda alla relevanta informationskällor, särskilt undersökningar, bilaterala avtal mellan medlemsstaterna och multilaterala samarbetsprojekt, och skapa synergieffekter mellan befintliga instrument och strukturer på unionsnivå för att se till att åtgärderna får en så stark avskräckande eller förebyggande effekt som möjligt. Forumets insatser kan ske i form av en ram för gemensamma utbildningar, inbördes utvärderingar, skapandet av verktyg såsom en interaktiv kunskapsbank, med hänsyn tagen till befintliga genomförbarhetsstudier, bland annat arbetet inom Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och, med beaktande av vikten av uppgiftsskydd, lösningar för datadelning. EU-kampanjer eller gemensamma strategier kan öka medvetenheten om odeklarerat arbete, med utgångspunkt i sådana politiska åtgärder och strategier för ökad medvetenhet om odeklarerat arbete som i olika hög grad redan finns i medlemsstaterna. Forumet bör även involvera icke-statliga aktörer, eftersom de är viktiga källor till information.

(20)

Forumet bör bidra till att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna, bland annat genom att underlätta innovativa tillvägagångssätt för gränsöverskridande samarbete och genomförande och genom att utvärdera medlemsstaternas erfarenheter av sådant samarbete. Informationsutbyten i god tid är en grundläggande förutsättning för att förhindra odeklarerat arbete.

(21)

Om en medlem av forumet anser det fördelaktigt för utbytet av information och bästa praxis inom forumet att ta upp specifika fall, bör dessa fall anonymiseras på lämpligt sätt. Forumet kan bara vara effektivt i en miljö där personer som tar upp fall av odeklarerat arbete skyddas mot ogynnsam behandling. Forumet bör därför vara ett forum för utbyte av bästa praxis i detta hänseende.

(22)

Forumet bör kunna använda utbytet av information och bästa praxis för att ge värdefulla bidrag inför möjliga åtgärder på unionsnivå för att bekämpa odeklarerat arbete, bland annat från kommissionens sida. När det gäller den europeiska planeringsterminen skulle forumets verksamhet kunna ge ett värdefullt bidrag när åtgärder mot odeklarerat arbete övervägs.

(23)

Olika nationella tillsynsmyndigheter är involverade med avseende på odeklarerat arbete, till exempel arbetsmiljöinspektioner, andra myndigheter som arbetar med frågor som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, socialförsäkringsinspektioner och skattemyndigheter. I vissa fall kan även migrationsmyndigheter och arbetsförmedlingar, liksom tullmyndigheter och myndigheter som ansvarar för genomförandet av den gemensamma transportpolitiken, polisen, åklagarmyndigheten och arbetsmarknadens parter vara involverade.

(24)

För att bekämpa odeklarerat arbete på ett heltäckande sätt och med goda resultat behöver en kombination av politiska åtgärder vidtas i medlemsstaterna. Detta bör underlättas genom främjande av strukturerat samarbete mellan berörda myndigheter och andra aktörer. Forumet bör omfatta alla berörda nationella myndigheter, särskilt tillsynsmyndigheter, som leder och/eller deltar i arbetet med att bekämpa odeklarerat arbete. Medlemsstaterna är fortsatt behöriga att avgöra vilka myndigheter som ska företräda dem inom forumets olika verksamheter. Samarbetet mellan medlemsstaternas nationella myndigheter bör vara förenligt med tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

(25)

För att forumet ska uppnå sina mål bör det stödjas av en högt uppsatt företrädare i varje medlemsstat som bör samordna och upprätthålla kontakten med medlemsstaternas myndigheter samt i förekommande fall med andra aktörer, såsom arbetsmarknadens parter, som arbetar med de mångfasetterade aspekterna av odeklarerat arbete.

(26)

Forumet bör involvera arbetsmarknadens parter på unionsnivå, både branschövergripande och inom de sektorer som påverkas mest av odeklarerat arbete, eller som spelar en särskild roll när det gäller att bekämpa sådant arbete, och bör samarbeta med relevanta internationella organisationer såsom ILO, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och unionens byråer, särskilt Eurofound och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha). Att Eurofound och EU-Osha deltar i forumets arbete som observatörer bör inte innebära att deras nuvarande uppdrag utvidgas.

(27)

Forumet bör anta sin arbetsordning samt arbetsprogram och regelbundna rapporter.

(28)

Forumet bör kunna inrätta arbetsgrupper för att undersöka specifika frågor och bör ha möjlighet att konsultera personer med särskild kompetens på området.

(29)

Forumet bör samarbeta med relevanta expertgrupper och kommittéer på unionsnivå vilkas verksamhet har anknytning till odeklarerat arbete.

(30)

Forumet och dess verksamhet bör finansieras via Progress-delen av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) inom ramen för de anslag som fastställs av Europaparlamentet och rådet. Kommissionen bör se till att forumet använder de ekonomiska resurser som det tilldelats på ett öppet och effektivt sätt.

(31)

Med hänsyn till vikten av öppenhet och tillgång till handlingar som återspeglas i de principer som fastslås i artikel 15 i EUF-fördraget bör forumet bedriva sitt arbete på ett öppet sätt och i enlighet med dessa principer.

(32)

Kommissionen bör vidta de administrativa åtgärder som är nödvändiga för att inrätta forumet.

(33)

Forumet bör fullt ut respektera de grundläggande rättigheter och iaktta de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(34)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (5) och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (6) samt relevanta nationella genomförandeåtgärder är tillämpliga på den bearbetning av personuppgifter som sker inom ramen för detta beslut.

(35)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001.

a)

en högt uppsatt företrädare som utses av varje medlemsstat för att företräda den medlemsstaten,

b)

en företrädare för kommissionen,

c)

maximalt fyra företrädare för branschövergripande arbetsmarknadsparter på unionsnivå, vilka ska utses av dessa arbetsmarknadsparter, varvid arbetstagare och arbetsgivare ska vara lika företrädda.

a)

Maximalt 14 företrädare för arbetsmarknadens parter inom sektorer där odeklarerat arbete är vanligt förekommande, vilka ska utses av dessa arbetsmarknadsparter, varvid arbetstagare och arbetsgivare ska vara lika företrädda.

b)

En företrädare för Eurofound.

c)

En företrädare för EU-Osha.

d)

En företrädare för ILO.

e)

En företrädare för varje tredjeland i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

a)

stärka samarbetet mellan medlemsstaternas berörda myndigheter och andra involverade aktörer för att på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt bekämpa odeklarerat arbete i dess olika former och falskdeklarerat arbete som förknippas med det, inklusive falskt egenföretagande,

b)

förbättra medlemsstaternas olika berörda myndigheters och aktörers kapacitet att bekämpa odeklarerat arbete med avseende på dess gränsöverskridande aspekter, och på så vis bidra till likvärdiga konkurrensvillkor,

c)

öka allmänhetens medvetenhet om frågor med anknytning till odeklarerat arbete och om det brådskande behovet av lämpliga åtgärder samt uppmuntra medlemsstaterna att öka sina insatser mot odeklarerat arbete.

a)

utbyta bästa praxis och information,

b)

utveckla expertis och analys,

c)

uppmuntra till och underlätta innovativa metoder för effektivt och ändamålsenligt gränsöverskridande samarbete och utvärdera erfarenheter,

d)

bidra till övergripande insikter om frågor med anknytning till odeklarerat arbete.

a)

Öka kunskapen om odeklarerat arbete, även i fråga om orsaker och regionala skillnader, genom utväxling av definitioner och genom gemensamma begrepp, evidensbaserade mätverktyg och främjande av jämförande analyser och relevanta metodinstrument för datainsamling, med utgångspunkt i arbete som bedrivs av andra aktörer, såsom sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd.

b)

Förbättra kunskaperna om och den ömsesidiga förståelsen av olika system och rutiner för att bekämpa odeklarerat arbete, inbegripet dess gränsöverskridande aspekter.

c)

Utveckla analyser av hur verkningsfulla olika åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete är, bland annat förebyggande åtgärder och sanktioner.

d)

Utarbeta verktyg för ett effektivt utbyte av information och erfarenheter, till exempel en kunskapsbank med olika metoder och vidtagna åtgärder, såsom bilaterala eller multilaterala avtal som tillämpas i medlemsstaterna för att bekämpa odeklarerat arbete.

e)

Utveckla verktyg, såsom riktlinjer för tillsyn, anvisningar om god praxis och utväxling av principer för inspektioner för att bekämpa odeklarerat arbete, och utvärdera erfarenheter av sådana verktyg.

f)

Underlätta och stödja olika former av samarbete mellan medlemsstater, genom att utöka deras kapacitet att ta itu med gränsöverskridande aspekter av odeklarerat arbete genom främjande och underlättande av innovativa förhållningssätt, till exempel personalutbyte, användning av databaser i enlighet med gällande nationell uppgiftsskyddslagstiftning, och gemensam verksamhet, samt utvärdering av erfarenheter av sådant samarbete som de deltagande medlemsstaterna bedriver.

g)

Undersöka möjligheten att genomföra ett system för snabbt informationsutbyte och förbättra datadelningen i enlighet med unionens bestämmelser om uppgiftsskydd, bland annat möjligheten att använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI), vilket inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 (7), och systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI).

h)

Utbyta information om de nationella myndigheternas erfarenheter av tillämpning av unionsrätt som är relevant för att bekämpa odeklarerat arbete.

i)

Utveckla och, när så är lämpligt, förbättra utbildningskapaciteten för berörda myndigheter och utveckla en ram för gemensam fortbildning.

j)

Anordna inbördes utvärderingar för att följa framstegen med att bekämpa odeklarerat arbete i de medlemsstater som väljer att delta i sådana utvärderingar.

k)

Utbyta erfarenheter och utveckla bästa praxis när det gäller samarbete mellan de berörda myndigheterna i medlemsstaterna och, i förekommande fall, tredjeländer, för att effektivisera sådant samarbete när man bekämpar problem i samband med odeklarerat arbete som berör dessa länder.

l)

Öka medvetenheten om problemet med odeklarerat arbete genom att bedriva gemensam verksamhet, såsom EU-kampanjer, och genom att samordna regionala eller unionstäckande strategier, inklusive sektorsspecifika strategier.

m)

Utbyta erfarenheter när det gäller rådgivning och information till arbetstagare som berörs av odeklarerat arbete.

a)

sin arbetsordning,

b)

tvååriga arbetsprogram, med angivande av bland annat forumets prioriteringar och en konkret beskrivning av den verksamhet som avses i artikel 6,

c)

rapporter om forumet vartannat år,

d)

inrättandet av arbetsgrupper för att undersöka frågor som specificerats i dess arbetsprogram, inbegripet de praktiska arrangemangen för dessa arbetsgrupper, vilka ska upplösas så snart som deras uppdrag är utfört.