(1)

Genom en skrivelse av den 21 november 2013 underrättade Slovenien kommissionen om det omstruktureringsstöd som landet avsåg att genomföra till förmån för Cimos-koncernen (4) (nedan kallad Cimos eller företaget). Den anmälda stödåtgärden föregicks av beviljandet av ett undsättningsstöd som kommissionen godkände den 2 juli 2013 (5).

(2)

Genom en skrivelse av den 9 april 2014 underrättade kommissionen Slovenien om sitt beslut att inleda det granskningsförfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget med avseende på detta stöd (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet). Slovenien överlämnade synpunkter på beslutet genom en skrivelse av den 10 juni 2014. Slovenien överlämnade sedan kompletterande upplysningar genom skrivelser av den 24 september 2014 och den 3 oktober 2014. Kommissionen höll ett möte med de slovenska myndigheterna den 4 november 2014 och begärde kompletterande upplysningar genom en skrivelse av den 18 december 2014, som besvarades av Slovenien den 30 januari 2015.

(3)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (6). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter.

(4)

Kommissionen har mottagit synpunkter från en berörd part. Kommissionen översände dessa synpunkter till Slovenien, som gavs tillfälle att bemöta dem. Slovenien har inte svarat på synpunkterna från den berörda parten.

(5)

Genom en skrivelse av den 27 januari 2015 avstod Slovenien från sin rätt enligt artikel 3 i förordning nr 1/1958 (7) att kräva att detta beslut skulle antas på slovenska och samtyckte till att det giltiga språket i detta beslut ska vara engelska.

(6)

Cimos är en tillverkare av fordonskomponenter med bas i Slovenien, ett av de största industriföretagen i Slovenien och en stor arbetsgivare. Företaget har nyligen rapporterat en omsättning på över 400 miljoner euro och har 6 855 anställda (8), varav fler än 2 500 i Slovenien.

(7)

Bortsett från sin kärnverksamhet var företaget även aktivt inom andra sektorer genom sin division för maskinkonstruktion och verktygstillverkning (nedan kallad maskindivisionen) och sin division för energi och lantbruksmaskiner (nedan kallad lantbruksdivisionen). Företaget har nyligen sålt eller integrerat dem i divisionen för fordonskomponenter, som nu är företagets enda verksamhet.

(8)

Slovenien uppskattar att Cimos andel på den europeiska marknaden är mindre än 15 % för de flesta av produktgrupperna, med undantag för centerhus och munstycksringar till turbosystem, som uppskattas utgöra en andel på 17 respektive 21 %. Cimos huvudsakliga konkurrenter är Edscha och FlexNGate, Le Bélier, Streit och NWS.

(9)

Den 31 augusti 2014 bestod Cimos av ett moderbolag, Cimos d.d., och 21 dotterbolag med verksamhet i Slovenien, Kroatien, Frankrike, Tyskland, Serbien, Bosnien och Ryssland. Cimos organisationsstruktur visas i figuren nedan.

Cimos organisationsstruktur

(10)

Slovenska staten äger indirekt – genom statligt kontrollerade företag eller kommuner – över 39 % av aktierna i Cimos. Företagets ägar- och kontrollstruktur den 31 augusti 2014 var följande:

Tabell 1

Cimos ägarstruktur

(11)

Under de senaste åren har företaget drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter. Efter att ha genererat en liten vinst både 2010 och 2011 rapporterade Cimos en betydande nettoförlust på 97,9 miljoner euro 2012 och 122 miljoner euro 2013. Till följd av detta blev nettotillgångarna negativa och sjönk till minus 103,3 miljoner euro 2013. Skulderna (lång- och kortfristiga skulder), som redan låg på en hög nivå under tidigare år, ökade ytterligare under 2013, och skuldsättningsgraden sköt i höjden på grund av sjunkande nettotillgångar. Likviditetssituationen försämrades eftersom förhållandet mellan omsättningstillgångarna och de kortfristiga skulderna sjönk från 0,85 under 2010 till 0,5 2013. Utvalda finansiella uppgifter för företaget presenteras i tabell 2.

Tabell 2

Utvalda finansiella uppgifter för Cimos-koncernen år 2010–2013

(12)

Cimos svårigheter är främst en följd av allvarliga likviditetsproblem och en alltför hög skuldsättning. Mellan 2000 och 2008 växte företaget snabbt, vilket främst finansierades genom extern upplåning. Detta följdes av en minskning av efterfrågan kopplad till den ekonomiska krisen i kombination med dåliga investeringsbeslut och misskötsel. Som en följd av detta har företaget samlat på sig en betydande skuld och kan inte omfinansiera eller betala sina finansiella skulder.

(13)

Cimos har även stora leverantörsskulder som stör försörjningskedjan och hotar företagets själva existens om leverantörerna vidtar åtgärder för att begränsa sin exponering.

(14)

I juni 2012 undertecknade Cimos ett omstruktureringsavtal med sina banker för att skjuta upp återbetalningen av skulderna. Avtalet förlängdes flera gånger utan att företaget lyckades återfå likviditet på egen hand och i april 2013 var företaget tvunget att be om undsättningsstöd från staten för att undvika konkurs.

(15)

Företaget förhandlade därefter fram ett övergripande ramavtal för omstrukturering (nedan kallat avtalet) med ett konsortium av banker (nedan kallat Club Banks-konsortiet) som skulle stå som borgenärer och ange villkoren för en frivillig skuldsanering. Den frivilliga skuldsaneringen var den viktigaste delen av den omstruktureringsplan som Slovenien anmälde i november 2013. Cimos förväntade sig att avtalet skulle undertecknas före utgången av 2013.

(16)

I februari 2014, efter mottagandet av en revisionsrapport, blev emellertid Cimos ledning medveten om det faktum att Cimos uppfyllde kriterierna för insolvens till följd av kapitalbrist enligt slovensk lagstiftning. Club Banks-konsortiet hyste allvarliga farhågor om huruvida den frivilliga skuldsaneringen och målet med avtalet kunde uppnås. Framför allt var bankerna oroliga för att för mycket av omstruktureringsbördan hade lagts på de största borgenärerna och att den erfordrade omorganiseringen av verksamheten inte hanterades tillräckligt ingående i omstruktureringsplanen.

(17)

För att lösa dessa problem beslutade bankborgenärerna att inte ingå avtalet utan att i stället inleda ett förfarande med en obligatorisk uppgörelse (nedan kallad uppgörelsen) som skulle övervakas av en domstol i syfte att säkerställa att en bredare grupp aktörer, däribland kunder, leverantörer och andra borgenärer, skulle delta i företagets omstrukturering i större utsträckning och med tydligare skyldigheter än enligt den frivilliga process som togs upp i avtalet. Den 3 juni 2014 ålade domstolen Cimos att genomföra uppgörelsen. Bankborgenärerna inledde samtidigt diskussioner med andra berörda parter för att komma överens om hur de skulle bidra till omstruktureringen.

(18)

När de borgenärer som berördes av uppgörelsen (9) var överens om villkoren för den obligatoriska skuldsaneringen och vad de andra berörda parterna (staten, kunderna, leverantörerna, leasegivaren och banker utanför uppgörelsen) skulle bidra med, behövde den ursprungligen anmälda omstruktureringsplanen, som baserades på avtalet, uppdateras mot bakgrund av resultatet av uppgörelsen. Följaktligen lämnade Slovenien in den uppdaterade omstruktureringsplanen den 3 oktober 2014 (10).

(19)

En central del av uppgörelsen är, enligt slovensk lagstiftning, att en plan för finansiell omstrukturering (nedan kallad planen) som fastställer de avtalade villkoren för omstruktureringen ska lämnas in till domstolen. De borgenärer som ingår i uppgörelsen lämnade in planen den 3 november 2014. Enligt Slovenien kan en sådan plan inte ändras när den väl har lämnats in. Slovenien bekräftade att alla berörda parter har åtagit sig att fullfölja planen.

(20)

Den granskades av en oberoende certifierad företagsvärderare som, i linje med den slovenska insolvenslagen, bekräftade att Cimos är insolvent, att sannolikheten för att genomförandet av planen möjliggör en finansiell omstrukturering av Cimos så att företaget uppfyller kraven för likviditet och solvens på kort och lång sikt är mer än 50 % samt att sannolikheten för att Cimos borgenärer ges mer förmånliga villkor för återbetalningen av sina fordringar än om ett konkursförfarande hade inletts med avseende på företaget är mer än 50 %. Företagsvärderaren kom fram till att de ordinarie finansiella fordringsägarna i händelse av konkurs skulle få tillbaka 3,88 % av sina fordringar, medan de skulle få tillbaka 23,94 % av sina fordringar genom den obligatoriska uppgörelsen.

(21)

I den uppdaterade omstruktureringsplanen föreskrivs genomförandet av de stödåtgärder som sammanfattas nedan.

(22)

Åtgärd 1: En minskning på 60 % (21,7 miljoner euro) av statens fordran på Cimos till följd av garantin för undsättningsstöd genom ett utbyte av skuld mot aktieinnehav och en återbetalning av de återstående 40 % (14,5 miljoner euro) över en 10-årsperiod med en ränta på Euribor + 2,5 %.

(23)

Åtgärd 2: En minskning på 60 % (23,4 miljoner euro) av statens fordran på Cimos till följd av andra garantier (11) genom ett utbyte av skuld mot aktieinnehav och en återbetalning av de återstående 40 % (15,6 miljoner euro) över en 10-årsperiod med en ränta på Euribor + 2,5 %.

(24)

Åtgärd 3: En kombination av en minskning på 60 % av skulden (122 miljoner euro) genom ett utbyte av skuld mot aktieinnehav för bankskulder, för vissa av bankerna ett värderingsavdrag (35,7 miljoner euro (12)) och en omläggning av resten (99,5 miljoner euro) över en 10-årsperiod med en ränta på Euribor + 2,5 %.

Tabell 3

Sammanfattning av åtgärderna 1–3

(25)

Åtgärd 4: En ny kapitalfacilitet på 39,5 miljoner euro, som består av i) ett kommersiellt lån från bankerna (nedan kallade New Money Banks (13)) på 20 miljoner euro med en 6-månadersränta på Euribor + 5 % per år med stöd av en säkerhet och ii) ett lån från företagets privata kunder (nedan kallade New Money Customers (14)) på 19,5 miljoner euro utan säkerhet och utan ränta.

(26)

Åtgärd 5: En frivillig skuldsanering av leverantörerna (15) med en ekonomisk inverkan på 21,8 miljoner euro.

(27)

Åtgärd 6: En frivillig skuldsanering av en leasegivare (16) med en ekonomisk inverkan på 6 miljoner euro.

(28)

Åtgärd 7: En frivillig omläggning av skulderna av de banker som inte ingår i uppgörelsen (17) med en förväntad ekonomisk inverkan på 3 miljoner euro.

(29)

Åtgärd 8: Kundfinansiering av kapitalutgifterna i form av ett lån till ett belopp av 9,8 miljoner euro.

(30)

Slovenien anser att endast utbytet av statens fordran till följd av garantin för undsättningsstöd mot ett aktieinnehav till ett belopp av 21,7 miljoner euro (del av åtgärd 1) utgör statligt stöd.

(31)

Som nämnts i skäl 18 har den ursprungligen anmälda omstruktureringsplanen uppdaterats mot bakgrund av de ändrade villkoren för omstruktureringen som föreslås i enlighet med uppgörelsen. De viktigaste delarna i den uppdaterade planen är desamma som i den plan som ursprungligen anmäldes. Ändringarna består i huvudsak av en utvidgning av de finansiella omstruktureringsåtgärderna så att de omfattar ett bredare spektrum av aktörer och en förstärkning av de operativa omstruktureringsåtgärderna för att ta hänsyn till uppgörelsens följder.

(32)

Enligt planen hör företagets svårigheter ihop med den skuldfinansierade expansionen, en mindre effektiv verksamhet och en nedgång på bilmarknaden som orsakats av den globala ekonomiska och finansiella krisen.

(33)

Omsättningsökningen under åren 2000–2008 var i genomsnitt mer än 20 % per år och finansierades främst genom extern upplåning, i de flesta fall med kortfristiga lån, vilket resulterade i en obalans mellan de långfristiga tillgångar och de kortfristiga skulder som användes för att finansiera dessa tillgångar. Under denna period blev företagets nettoskuld sju gånger högre och har legat på en hög nivå ända sedan dess. Företaget kunde inte betala tillbaka denna skuld, och än mindre finansiera de nödvändiga investeringarna. Cimos samlade dessutom på sig betydande leverantörsskulder eftersom företaget till stor del finansierade verksamheten genom att förlänga betalningsperioderna till leverantörerna. Underlåtenheten att betala leverantörerna i tid ökade inte bara likviditetsproblemen, utan störde även verksamheten, som inom fordonsindustrin bygger på just-in-time-leveranser.

(34)

De främsta orsakerna till företagets sjunkande operativa effektivitet var dålig kvalitet, hög kassation, sämre kundservice, en överkapacitet som ledde till höga overheadkostnader, en oförmåga att minska kostnaderna vilket ledde till en försämring av marginalerna samt lagerbrist till följd av en bristande respekt för leverantörernas betalningsvillkor.

(35)

Den globala ekonomiska krisen och kreditåtstramningen ledde till en minskad efterfrågan på nya bilar och därmed även en minskad efterfrågan på fordonskomponenter. Cimos försäljningsintäkter minskade under 2008 och 2009, växte något under 2010 och 2011 och sjönk igen under 2012 och 2013. Eftersom företaget inte lyckades sänka kostnaderna blev det olönsamt och kunde inte skapa ett tillräckligt kassaflöde på egen hand för att betala av skulderna.

(36)

För att ta itu med orsakerna till svårigheterna har Cimos utarbetat en omstruktureringsplan med bestämmelser för genomförandet av de finansiella och operativa omstruktureringsåtgärder som beskrivs nedan.

(37)

Omstruktureringsperioden anges inte uttryckligen i omstruktureringsplanen. Planen anger att omstruktureringen inleddes i februari 2014, att omstruktureringsåtgärderna ska vara genomförda 2016 och att alla fördelar ska ha uppnåtts senast 2018 (det tar mellan två och tre år för att vissa av åtgärderna ska få någon verkan i prognoserna). Mot bakgrund av detta, och med tanke på att företaget enligt prognosen ska återgå till långsiktig lönsamhet 2017 enligt alla scenarier, anser kommissionen att omstruktureringsperioden löper mellan februari 2014 och slutet av 2017.

(38)

Den omstruktureringsplan som ursprungligen anmäldes innebar att staten skulle omvandla sin fordran till följd av garantin för undsättningsstöd på 35 miljoner euro till aktieinnehav och att två av Cimos offentliga aktieägare, Modra Zavarovalnica d.d. och D.S.U. doo, skulle teckna ytterligare aktiekapital på 6,5 miljoner euro. Dessutom föreskrevs i den ursprungligen anmälda planen en omvandling och omläggning av Cimos bankskulder till ett belopp av cirka 250 till 270 miljoner euro.

(39)

Enligt den uppdaterade planen förblir omstruktureringen av statens fordran och banklånet en central del av den ekonomiska omstruktureringen, men de kommer att utföras enligt de ändrade villkor som har avtalats inom ramen för uppgörelsen. Dessutom kommer de andra berörda parterna, däribland kunderna, leverantörerna, leasegivaren och de banker som inte omfattas av uppgörelsen, att frivilligt bidra till den finansiella omstruktureringen genom att minska sina fordringar eller tillhandahålla finansiering. De två offentliga aktieägarna kommer dock inte längre att skjuta till kapital, vilket planerades i den plan som ursprungligen anmäldes.

(40)

Cimos finansiella skulder består av en fordran från staten gentemot företaget i fråga om garantin för undsättningsstöd på 36,2 miljoner euro (inklusive upplupen ränta), fordringar från staten gentemot företaget på totalt 39 miljoner euro som gäller andra garantier (18) och olika lån som innehas av ett antal banker. Staten och de banker som berörs av uppgörelsen har kommit överens om att omstrukturera denna skuld genom en kombination av utbyte av skuld mot aktieinnehav, värderingsavdrag och en omläggning av återbetalningen enligt de villkor som anges i skälen 22–24. Detta syftar till att föra bolagets skuld till en hållbar och stabil nivå. Det kommer också att frigöra de likvida medel som krävs för att finansiera verksamheten och förbättra Cimos kreditvärdighet i kundernas, leverantörernas och borgenärernas ögon.

(41)

Cimos kommer att behöva ytterligare medel för att finansiera sitt rörelsekapital och betala tillbaka sina skulder till följd av skuldsaneringen, vilket krävs för att företaget ska få tillbaka sin betalningsförmåga och lönsamhet. Därför har Cimos kommit överens med sina banker och storkunder om att de ska tillhandahålla 39,5 miljoner euro i form av den nya kapitalfaciliteten enligt de villkor som beskrivs i skäl 25.

(42)

Företaget har även ingått avtal med sina leverantörer om en frivillig omstrukturering av de vanliga rörelsefordringarna på grundval av leveransavtal. Enligt avtalet ska leverantörerna omstrukturera sina fordringar genom en kombination av en engångsåterbetalning av en del av fordringarna och en omläggning och avskrivning av de återstående. Den ekonomiska effekten av denna åtgärd på 21,8 miljoner euro motsvarar beloppet för de av Cimos skulder som skrivits av.

(43)

Cimos har ingått ett avtal med Hypo Leasing d.o.o. (bedriver numera verksamhet under namnet Heta Asset Resolution d.o.o.), en leasegivare, om en frivillig omstrukturering av fordringar som härrör från finansiella leasingavtal. Enligt avtalet kommer leasegivaren att få en engångsåterbetalning (inklusive dröjsmålsränta) på 2,3 miljoner euro, skriva av 6 miljoner euro, vilket är den ekonomiska inverkan som har angivits för denna åtgärd, och lägga om återbetalningen av den återstående skulden över fyra år med en frist på ett år.

(44)

Utanför uppgörelsen har Cimos ingått, eller håller på att slutföra förhandlingar om att ingå, bilaterala avtal om en skuldsanering med bolagets icke-slovenska banker. Den ekonomiska effekten av denna åtgärd, som består av en förlängning av lånens löptid, ändringar av räntorna och ett betalningsanstånd för återbetalningen av lånebeloppet, beräknas uppgå till 3 miljoner euro.

(45)

Kapitalutgifterna har minskat under senare år på grund av den begränsade tillgången till likvida medel, vilket ledde till för små investeringar och bristande underhåll av utrustningen. Cimos avser att höja kapitalutgifterna till den nivå som krävs för att genomföra omstruktureringen, vilket delvis kommer att finansieras av kunderna och delvis av Cimos. Kunderna har gått med på att finansiera kundspecifika utgifter för verktyg och maskiner i form av ett lån till Cimos på 9,8 miljoner euro och Cimos kommer att finansiera de återstående kapitalutgifter som behövs med sina egna medel.

(46)

För att ytterligare förbättra likviditeten har Cimos kommit överens med kunderna om att korta ner betalningsperioden från 30–60 dagar till en vecka fram till juni 2015. Åtgärden beräknas förbättra likviditeten med cirka 10 miljoner euro.

(47)

Slutligen planerar Cimos att låna 25 miljoner euro på marknadsmässiga villkor för att finansiera verksamheten under åren 2018–2019, efter omstruktureringsperiodens slut.

(48)

När det gäller omorganiseringen av verksamheten ingick i den ursprungligen anmälda omstruktureringsplanen att företaget skulle genomföra lean management, konsolidera produktionskapaciteten, förstärka affärsenheternas roller och ansvarsområden, förbättra upphandlingen, optimera lagerhållningen och omstrukturera personalstyrkan. Dessa åtgärder genomförs, men enligt den uppdaterade planen har de förstärkts och utökats för att ta hänsyn till uppgörelsens affärsmässiga konsekvenser.

(49)

I synnerhet kommer åtgärderna för omorganiseringen av verksamheten att ha större inverkan på koncernens anställda, lönekostnader och overheadkostnader än vad som ursprungligen planerades, i syfte att generera nettovinst och likvida medel så tidigt som möjligt. För att uppnå detta mål, med tanke på att försäljningen minskat och underhållskostnaderna ökat med mer än vad man först räknat med, förväntas de ändrade åtgärderna ge högre kostnadsbesparingar än vad som ursprungligen planerades.

(50)

Bolagets orderstock kommer att minska efterhand, eftersom tre fjärdedelar av de pågående projekten förväntas vara slutförda 2019. En nedgång i den befintliga verksamheten måste kompenseras med nya projekt. För att uppnå detta kommer företaget att genomföra försäljningsåtgärder, i första hand för att behålla de långsiktiga kunderna genom att samarbeta med dem redan i produktutvecklingsstadiet, men man kommer även att försöka ta sig in på nya marknader med befintliga produkter och utveckla nya produkter till befintliga och nya marknader. Försäljningsintäkterna kommer enligt prognoserna att minska under åren 2015–2018 och sedan börja öka 2019. Åtgärderna förväntas inte generera några ytterligare kostnader.

(51)

Cimos planerar att minska personalstyrkan från 6 855 anställda i maj 2014 till […] (*1) anställda i […], vilket beräknas ge årliga kostnadsbesparingar på […] euro. De tillhörande kostnaderna för avgångsvederlagen beräknas till […] euro och kommer att uppkomma i […].

(52)

Företaget har beslutat sig för att minska antalet anläggningar från 20 till 13 under åren 2014–2016 för att konsolidera produktionskapaciteten och fokusera på kärnverksamheten. Intäkterna från avyttringen beräknas uppgå till 5,1 miljoner euro, vilket kommer att förbättra likviditeten. Under åren 2013–2014 sålde Cimos dessutom sina dotterbolag TPS Labin, TPS Novi Knezevac (lantbruksdivisionen), Litostroj Power (energidivisionen) och Cimos Titan (maskindivisionen), vilket genererade totala intäkter på cirka 25 miljoner euro.

(53)

Planen innehåller även kvalitetsåtgärder för att förbättra arbetsprocesserna, däribland materialflödet, emballeringen, hanteringen av skärverktyg och lagerhanteringen. Dessutom kommer åtgärder att genomföras för att förbättra tillverkningsprocesserna, bland annat genom att bygga om och omlokalisera vissa produktionslinjer, ersätta eller ta bort vissa ingående material samt förnya, reparera och byta ut arbetsutrustningen. Den årliga vinsten till följd av genomförandet av dessa åtgärder förväntas öka från 0,9 miljoner euro under 2015 till 5 miljoner euro efter 2017.

(54)

När det gäller leveranskedjan har företaget för avsikt att minska antalet […], minska kostnaderna för direktleveranser genom att korta ner eftersläpningen i produktionen för kända kunder, förenkla materialflödena mellan anläggningarna och minska […] genom att tilldela kontrakt via anbudsinfordran. Den förväntade minskningen av kostnaderna i leveranskedjan kommer i slutändan att nå 5,3 miljoner euro per år från 2018 och framåt. Fram till dess förväntas besparingarna öka gradvis från 1,8 miljoner euro under 2015 till 4,1 miljoner euro under 2017.

(55)

Företaget planerar även att förbättra inköpsprocessen genom att förhandla fram volymrabatter med sina befintliga leverantörer […] för att säkerställa mer fördelaktiga priser och genom att centralisera inköpsfunktionen. De nuvarande likviditetsproblemen har lett till att många leverantörer vägrar att samarbeta med Cimos, vilket har begränsat företagets förmåga att optimera kostnaderna genom att byta leverantör. Denna situation lär förändras när uppgörelsen har slutförts. Vinsten av den förbättrade inköpsprocessen väntas uppgå till 11,3 miljoner euro mellan åren 2015 och 2018.

(56)

Åtgärderna för att minska overheadkostnaderna är främst inriktade på att sänka tjänstekostnaderna (allmänna tjänster, IT, telekom, städning och säkerhet) och övriga rörelsekostnader (t.ex. bankavgifter, hyreskostnader) samt att avbryta marknadsföringsinsatser som inte är affärsrelaterade (sponsring av lokala idrottsföreningar). Åtgärderna väntas leda till besparingar på 0,3 miljoner euro 2015 och därefter till 0,6 miljoner euro per år.

(57)

I samband med åtgärderna för optimering av lagerhållningen planerar Cimos att förbättra styrningen av föråldrade lagerartiklar, inrätta konsignationslager, öka leveransfrekvensen, minska råvarulagret och öka lagret av färdiga varor i syfte att tillhandahålla bättre kundservice.

(58)

Enligt omstruktureringsplanen uppgår de totala omstruktureringskostnaderna till 350,7 miljoner euro som ska finansieras genom eget bidrag till ett belopp av 329 miljoner euro och ett statligt stöd till ett belopp av 21,7 miljoner euro. Omstruktureringskostnaderna och finansieringskällorna sammanfattas i tabell 4.

Tabell 4

Omstruktureringskostnader och finansieringskällor

(59)

Den deklarerade nivån för det egna bidraget uppgår till 94 % av de totala omstruktureringskostnaderna.

(60)

På grund av begränsad likviditet har Cimos samlat på sig stora leverantörsskulder som måste återbetalas för att garantera fortsatta leveranser och en stabil verksamhet. Företaget återbetalade leverantörsskulder på 20,5 miljoner euro innan uppgörelsen inleddes och måste betala tillbaka ytterligare 92,6 miljoner euro när uppgörelsen påbörjas. Den totala summan för återbetalningen uppgår till 113,1 miljoner euro.

(61)

2014 uppgick företagets förväntade ackumulerade förluster till 211,4 miljoner euro och det negativa egna kapitalet till 155,6 miljoner euro. Enligt reglerna för uppgörelsen kan det egna kapitalet inte vara negativt om ett omstrukturerat företag ska anses vara livskraftig när uppgörelsen har avslutats. Därför måste de ackumulerade förlusterna täckas. Ovanstående belopp måste justeras med de poster som visas var för sig i tabell 4 (förluster vid avyttring, avgångsvederlag, avgifter till rådgivare vid omstruktureringen, leasingstraffränta och återbetalning till borgenär). Summan i balansräkningen uppgår till 65,2 miljoner euro och utgörs av tidigare handelsförluster som ska täckas under omstruktureringen.

(62)

Som nämnts i skäl 45 har kapitalutgifterna varit otillräckliga under senare år på grund av likviditetsbrist. Detta ledde ofta till förseningar i produktionen och gjorde att Cimos inte kunde uppfylla sina åtaganden gentemot kunderna. De kapitalutgifter som förutses i planen ska säkerställa att Cimos kommer att uppfylla sina framtida avtalsförpliktelser och är därmed avgörande för att återställa lönsamheten.

(63)

En del av kapitalutgifterna kommer att finansieras av kunderna i form av ett lån på 9,8 miljoner euro. Detta lån måste återbetalas av Cimos och utgör därför en omstruktureringskostnad.

(64)

Vid försäljningen av dotterbolagen Litostroj Power (energidivisionen) och Cimos Titan (maskindivisionen) redovisade Cimos en förlust vid avyttring på 20 miljoner euro, vilket ökar de ackumulerade förluster som presenteras i skäl 61.

(65)

Intäkterna från försäljningen av Litostroj Power på 21,4 miljoner euro användes av Cimos för att betala tillbaka banklån, vilket krävdes enligt avtalen om finansieringsmekanismen.

(66)

De uppsägningar som planeras som en del av omorganiseringen av verksamheten kommer att generera kostnader för avgångsvederlag på 8,4 miljoner euro.

(67)

Företaget har anlitat konsulter som ska hjälpa styrelsen under planeringen och genomförandet av omstruktureringsprocessen. De kostnader som hänger samman med konsulttjänsterna beräknas uppgå till […] euro.

(68)

Som en del av det avtal som slutits med leasegivaren (se skäl 43) måste Cimos betala en del av sina skulder i förskott, inklusive dröjsmålsränta.

(69)

För att kunna bedriva verksamhet på marknaden på egna meriter är det inte tillräckligt för Cimos att täcka de ackumulerade förlusterna. Det är allmän praxis inom fordonsindustrin att kunderna kräver en tillräcklig skuldsättningsgrad för att en anbudsgivare ska kunna delta i upphandlingar. Om Cimos ska kunna lägga bud på ordrar, vilket är nödvändigt för att uppnå de planerade försäljningsmålen och i slutändan återställa lönsamheten, måste företaget ha ett minsta utrymme för eget kapital som uppskattas till 39 miljoner euro. Dessutom behöver företaget 10 miljoner euro för att säkerställa en tillräcklig säkerhetsmarginal för likvida medel som är nödvändig för att stabilisera likviditeten och återvinna förtroendet på marknaden efter att insolvensförfarandet har avslutats.

(70)

Räntan på det belopp som företaget har lånat på marknaden tack vare garantin för undsättningsstöd, och som var upplupen den 3 juni 2014 när uppgörelsen inleddes, uppgår till 1,2 miljoner euro som måste återbetalas som en del av omstruktureringen.

(71)

Cimos måste även betala tillbaka den skuld som härrör från den nya kapitalfaciliteten, som beskrivs i skäl 41. Den tillhörande omstruktureringskostnad som anmälts av Slovenien i samband med detta uppgår till 39 miljoner euro.

(72)

De anmälda källorna till det egna bidraget omfattar den nya kapitalfaciliteten (se skäl 41), kapitalutgifter som finansieras av Cimos och kunderna (se skäl 45), intäkterna från försäljningen av dotterbolaget Litostroj Power (se skäl 52), vinsterna från de finansiella omstruktureringsåtgärder som beskrivs i avsnitt 3.1 och Cimos bidrag till leverantörernas skuldsanering (se skäl 42). Källorna till det egna bidraget analyseras i detalj i avsnitt 8.8.

(73)

Det anmälda statliga stödet består av ett utbyte av statens fordran på Cimos till följd av garantin för undsättningsstöd mot aktieinnehav till ett belopp av 21,7 miljoner euro.

(74)

Omstruktureringsplanen föreskriver att lönsamheten ska vara återställd 2015 utifrån det realistiska scenariot och 2017 utifrån det pessimistiska scenariot, tack vare genomförandet av omstruktureringsåtgärderna under åren 2014–2016. Utvalda beräknade finansiella uppgifter utifrån det realistiska scenariot presenteras i tabell 5.

Tabell 5

Utvalda beräknade finansiella uppgifter utifrån det realistiska scenariot

(75)

Som kompensationsåtgärd föreslår Cimos att man ska avyttra tre affärsenheter inom fordonssegmentet, som är företagets kärnverksamhet, nämligen anläggningarna i […]. Fabrikerna var lönsamma och svarade för omkring 4 % av Cimos totala omsättning före omstruktureringen.

(76)

Dessutom har bolaget avyttrat tre affärsenheter som inte tillhör kärnverksamheten, nämligen divisionerna för jordbruk, energi och maskinkonstruktion, som stod för cirka 20 % av Cimos totala omsättning under perioden före omstruktureringen och var lönsamma.

Tabell 6

Ekonomiska resultat för de avyttrade verksamheterna före omstruktureringen

(77)

Efter ovanstående avyttringar kommer Cimos enda kvarvarande verksamhet att vara fordonsdivisionen, som är företagets kärnverksamhet.

(78)

Den 9 april 2014 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet. I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen tvivel angående återställandet av lönsamheten på lång sikt, kompensationsåtgärderna och det egna bidraget.

(79)

Återställandet av den långsiktiga lönsamheten kunde ifrågasättas. Enligt den finansiella prognos som ingick i den omstruktureringsplan som ursprungligen anmäldes förväntades företaget generera nettoförluster och negativa kassaflöden även efter omstruktureringen. Kapaciteten i den ursprungligen anmälda omstruktureringsplanen för återställande av Cimos lönsamhet förlitade sig dessutom till stor del på att ett avtal om frivillig skuldsanering skulle ingås. Eftersom inget avtal hade ingåtts vid tidpunkten för beslutet att inleda förfarandet ansågs detta antagande inte realistiskt. Detta bekräftades också av olika händelser som följde. Parterna misslyckades med att nå en överenskommelse om den frivilliga skuldsaneringen och borgenärerna inledde i stället uppgörelsen.

(80)

De föreslagna kompensationsåtgärderna, som bestod av försäljningen av divisionerna för jordbruk, maskinkonstruktion och energi, verkade inte gälla företagets huvudmarknad, och det fanns inga bevis för att all den verksamhet som skulle avyttras inte var förlustbringande före omstruktureringen, vilket krävs enligt punkt 40 i riktlinjerna för undsättnings- och omstruktureringsstöd (19) (nedan kallade riktlinjerna).

(81)

Slutligen verkade rekapitaliseringen av Cimos av två offentliga aktieägare och de förväntade kontantvinsterna från omstruktureringen av bankskulderna, till stor del skulder som innehas av statligt ägda banker och som ursprungligen anmäldes som källor till eget bidrag, inbegripa statligt stöd. Om detta visar sig vara sant uppfyller åtgärderna inte kraven i riktlinjerna, som föreskriver att det egna bidraget inte får omfatta något stöd. Den enda godtagbara källan till eget bidrag vid tidpunkten för beslutet att inleda förfarandet, nämligen intäkterna från försäljningen av jordbruksdivisionen, stod endast för 0,5 % av omstruktureringskostnaderna, vilket innebar att beloppet låg långt under den tröskel på 50 % som krävs.

(82)

I svaret till beslutet att inleda förfarandet informerade Slovenien kommissionen om att innehållet i den anmälda omstruktureringsplanen skulle uppdateras mot bakgrund av resultatet av den uppgörelse som inleddes den 3 juni 2014.

(83)

Eftersom förhandlingarna om uppgörelsen pågick kunde Slovenien inte lämna några uppgifter om ändringarna, men man bekräftade att rekapitaliseringen av Cimos av två offentliga aktieägare inte längre övervägdes. När det gäller de övriga åtgärder som ursprungligen anmäldes ansåg Slovenien att de inte kunde bedömas förrän de var tillräckligt väl definierade i uppgörelsen. Trots detta lämnade Slovenien synpunkter på vissa av de frågor som togs upp i beslutet att inleda förfarandet.

(84)

Med hänvisning till kommissionens tvivel om huruvida åtgärderna från de statligt ägda bankernas sida kan tillskrivas staten svarade Slovenien att alla är verksamma på marknaden i enlighet med affärsmässiga principer. Deras beslut om Cimos baserades på rent ekonomiska intressen, de påverkades inte av några statliga organ och de togs parallellt med de privata borgenärer som också inledde uppgörelsen.

(85)

När det gäller DUTB hävdade Slovenien att dess deltagande i omstruktureringen av Cimos skedde utan politisk inblandning. Fyra av dess sju styrelseledamöter kommer från andra länder än Slovenien och har en stark internationell kompetens och trovärdighet. Beslut om kredit- och tillgångsförvaltning fattas i en operativ kommittéstruktur med tydligt definierade uppdrag och kompetensområden.

(86)

SID Banka (nedan kallad SID) skulle delta oberoende av slovenska regeringen i omstruktureringen av Cimos. Transaktioner över vissa fastställda gränser måste godkännas av styrelsen, vars ledamöter utses av regeringen men ska vara oberoende av regeringen. Slovenien medgav att SID:s uppdrag som utvecklingsbank skiljer sig från affärsbankernas mål (t.ex. att maximera vinsterna), men hävdade att SID:s bolagsstyrning omfattas av samma regler som de privata bankerna.

(87)

Slovenien noterade kommissionens tvivel om återställandet av den långsiktiga lönsamheten och förklarade att man skulle se till att dessa tvivel skulle tas upp i den uppdaterade omstruktureringsplanen.

(88)

När det gäller kompensationsåtgärderna ansåg Slovenien att omstruktureringsstödet till Cimos kan godkännas utan kompensationsåtgärder eftersom Cimos marknadsandel är liten eller försumbar och eftersom företaget ligger i en stödberättigad region. Man hävdade också att det varken i rättspraxis eller i riktlinjerna antyds att kompensationsåtgärder uteslutande måste ske på bolagets huvudmarknader efter omstruktureringen. Slutligen ansåg Slovenien att avyttringen av divisionerna för jordbruk, maskinkonstruktion och energi skulle ha en avsevärd inverkan på Cimos konkurrensställning inom fordonssegmentet eftersom de resurser som tidigare hade funnits tillgängliga tack vare vinsterna från de avyttrade verksamheterna skulle begränsas.

(89)

När det gäller det egna bidraget menade Slovenien att skuldsaneringen, i den mån den inte omfattar statligt stöd, skulle betraktas som ett eget bidrag.

(90)

Kommissionen har mottagit synpunkter från en berörd part, Cimos. Cimos stödde fullt ut de yttranden som inkommit från Slovenien i samband med svaret på beslutet att inleda förfarandet. Företaget betonade även sin socioekonomiska betydelse för landet och regionen och uttryckte sitt förtroende för arbetet med att återställa lönsamheten.

(91)

Mellan september 2014 och mars 2015 tog kommissionen emot flera skrivelser från en privatperson, Olga Filakovic, som representerade det kanadensiska företaget Hormess International Limited. I sina skrivelser hävdar Olga Filakovic att Cimos balansräkning ökades på ett bedrägligt sätt med minst 20 miljoner euro i tvättade pengar, som (med upplupen ränta) uppgår till 35 miljoner euro som beviljats av Slovenien som en del av omstruktureringsstödet, att hennes företag har rätt att få skadestånd och att hon – som borgenär – har en fordran på 60 miljoner euro på Cimos och Slovenien, en fordran som påstås vara registrerad hos tingsrätten i Koper, samt att Cimos har förfalskat den finansiella dokumentationen för att dölja skulder till hennes klienter avseende en kontorsbyggnad som Cimos inte ägde men sålde för 9,75 miljoner euro.

(92)

Kommissionen konstaterar att berörda tredje parter uppmanades att lämna in synpunkter genom ett meddelande som publicerades tillsammans med beslutet att inleda förfarandet i Europeiska unionens officiella tidning den 23 maj 2014 (20). Tidsfristen för inlämnande av synpunkter löpte ut den 23 juni 2014. Som svar på Olga Filakovics begäran har kommissionen ändå tagit hänsyn till de uppgifter som hon har lämnat inom ramen för det aktuella granskningsförfarandet. Anklagelserna bedöms i skäl 160 nedan.

(93)

Slovenien har inte svarat på synpunkterna från Cimos.

(94)

När det gäller synpunkterna från Olga Filakovic, som svar på kommissionens begäran om information från den 18 december 2014, avvisade Slovenien alla anklagelser och menade att de var helt falska och obegripliga och att de inte stöddes av någon bevisning. Slovenien klargjorde särskilt att Cimos koncernredovisning i enlighet med de obligatoriska kraven i uppgörelsen har granskats av en oberoende revisor, som har lämnat ett revisionsutlåtande utan anmärkning. Angående de påstådda skadeståndsanspråken på 60 miljoner euro försäkrade Slovenien att Cimos inte har någon som helst skyldighet gentemot Hormess International. I december 2014 anmälde Hormess International och det slovenska företaget SOF ING d.d. en fordran på cirka 61 miljoner euro till domstolen inom ramen för uppgörelsen om Cimos, men denna fordran har inte tagits med i den undersökning av fordringarna som utförts av administratören enligt uppgörelsen, och den är därför inte registrerad vid tingsrätten i Koper som en del av förfarandet. Slutligen, när det gäller försäljningen av en kontorsbyggnad, bekräftade Slovenien att Cimos var ägare till den byggnad som 2001 såldes till företaget Berny Commerce d.o.o., som vederbörligen registrerade sig som ägare i fastighetsregistret 2002, och att ingen relaterad fordran på Cimos föreligger.

(95)

I artikel 107.1 i fördraget slås det fast att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(96)

Härav följer att om en åtgärd ska räknas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget måste följande kumulativa kriterier vara uppfyllda: användningen av statliga medel ska kunna tillskrivas staten, åtgärden ska ge stödmottagaren en selektiv fördel och åtgärden ska innebära snedvridande effekter (eller hot därom) på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.

(97)

Åtgärden ska beviljas av finansministeriet, och det står därför klart att det är fråga om statliga medel som kan tillskrivas staten.

(98)

Åtgärden ska endast tillhandahållas ett specifikt företag, nämligen Cimos. Åtgärden består av ett utbyte av skuld mot aktieinnehav till ett belopp av 21,7 miljoner euro och en omläggning av statens fordran gentemot Cimos till följd av garantin för undsättningsstöd till ett belopp av 14,5 miljoner euro (21). I beslutet att inleda förfarandet slog kommissionen fast att omvandlingen av skuld mot aktieinnehav för statens fordran utgör statligt stöd. Denna slutsats kvarstår och ifrågasätts inte av Slovenien.

(99)

Slovenien hävdar att omläggningen av statens fordran inte utgör ett stöd eftersom den ska utföras i linje med den skuld som Cimos har till de andra borgenärerna enligt uppgörelsen. Kommissionen anser att garantin för undsättningsstöd och omläggningen av statens fordran till följd därav utgör delar av samma åtgärd, även om de omfattar olika finansiella instrument. I detta avseende är omläggningen bara en förlängning av den fördel som Cimos får genom undsättningsstödet. Detta bekräftas även av det faktum att när Slovenien den 3 november 2013 anmälde ett utbyte av sin totala fordran till följd undsättningsstödet till aktieinnehav gick inte de andra aktuella borgenärer som berörs av uppgörelsen med på att omstrukturera Cimos skuld. Mot denna bakgrund anser kommissionen att omläggningen av statens fordran ger Cimos en selektiv fördel.

(100)

Kommissionen konstaterar dessutom, utan att det påverkar slutsatsen i föregående skäl, att varken utbytet eller omläggningen av statens fordran följer principen om marknadsekonomiska aktörer, vilket förklaras i skälen 104–107 nedan.

(101)

Slutligen kan åtgärden förbättra Cimos konkurrenssituation på fordonsmarknaden, som är öppen för konkurrens från andra medlemsstater. Därför medför åtgärden en snedvridning eller ett hot om snedvridning av konkurrensen och en påverkan på handeln mellan medlemsstaterna.

(102)

Mot bakgrund av bedömningen i skälen 97–101 anser kommissionen att åtgärd 1 utgör statligt stöd.

(103)

Åtgärden ska beviljas av Republiken Slovenien, och det står därför klart att det är fråga om statliga medel som kan tillskrivas staten.

(104)

Enligt rättspraxis medför inte ekonomiska transaktioner som utförs av ett offentligt organ eller ett offentligt företag en fördel för dess motpart, och utgör därmed inte något stöd, om de genomförs i linje med normala marknadsvillkor (22) (principen om marknadsekonomiska aktörer). Denna princip har utarbetats med hänsyn till olika ekonomiska transaktioner. För att fastställa förekomsten av statligt stöd vid transaktioner i samband med skuldfordringar är det i synnerhet nödvändigt att jämföra beteendet hos offentliga borgenärer med beteendet hos hypotetiska privata borgenärer som befinner sig i en liknande situation (nedan kallad bedömning av principen om marknadsekonomiska aktörer).

(105)

En försiktig borgenär i en marknadsekonomi utför normalt sin egen förhandsanalys av det ekonomiska utfallet av en skuldsanering, till exempel genom att jämföra det förväntade återbetalningsbeloppet i scenariot med skuldsanering med det förväntade återbetalningsbeloppet i det alternativa scenariot, i föreliggande fall Cimos konkurs.

(106)

Om en medlemsstat hävdar att den ekonomiska transaktionen är i linje med bedömningen av principen om marknadsekonomiska aktörer måste därför medlemsstaten presentera bevis som visar att beslutet att genomföra transaktionen fattades på grundval av en bedömning som en rationell privat borgenär skulle ha genomfört för att fastställa transaktionens lönsamhet.

(107)

I det aktuella fallet har Slovenien inte tillhandahållit bevis som visar att staten har agerat som en rationell borgenär i en marknadsekonomi genom att acceptera villkoren för skuldsaneringen. Slovenien hänvisar till rapporten från en oberoende värderare som inom ramen för planen fann att alla inblandade borgenärer skulle få tillbaka mer genom uppgörelsen än om Cimos gick i konkurs (23). I rapporten anges emellertid inte hur mycket staten själv skulle få tillbaka om man valde det alternativa scenariot. Det kan inte uteslutas att staten hade fått tillbaka mer av sina enskilda fordringar om man hade valt det alternativa scenariot, även om borgenärerna som helhet hade tjänat mer på att acceptera uppgörelsen. Under alla omständigheter hade den analys som utfördes för att omfatta alla borgenärer inte räckt för att en enskild privat borgenär skulle kunna besluta om sitt agerande eftersom det skulle kunna finnas skillnader när det gäller säkerheterna, rangordningen av fordringarna etc. Därför anser kommissionen att den aktuella åtgärden gav Cimos en selektiv ekonomisk fördel.

(108)

Bedömningen av effekterna av åtgärd 1 på konkurrens och handel, som beskrivs i skäl 101, gäller även för åtgärd 2.

(109)

Mot bakgrund av bedömningen i skälen 103–108 anser kommissionen att åtgärd 2 utgör statligt stöd.

(110)

Kommissionen noterar att Gorenjska Banka är en privat aktör, medan IFC tillhör Världsbanksgruppen, och att dessa två enheters åtgärder därför inte kan tillskrivas staten.

(111)

De andra banker som deltar i åtgärd 3, NLB, Abanka, Banka Celje och NKBM, är majoritetsägda av staten, som innehar majoriteten av rösterna i ledningen och styrelserna. Detta är en indikation på att åtgärderna kan tillskrivas staten. Kommissionen har emellertid inte funnit några bevis i bolagsordningen, ledningsstrukturen eller någon annan källa som indikerar att staten påverkade de berörda bankernas beslut att anta den aktuella åtgärden, enligt rättspraxis i målet Stardust-Marine (24). Tvärtemot lämnade Slovenien in interna dokument som visar att var och en av bankerna bedömde de föreslagna omstruktureringsvillkoren baserat på ekonomiska överväganden och i linje med sina vanliga interna beslutsprocesser. Dessutom ansågs NLB:s utbyte av skuld mot aktieinnehav i målet Adria Airways inte heller kunna tillskrivas staten (25). Av dessa skäl anser kommissionen att de beslut som fattades av NLB, Abanka, Banka Celje och NKBM om att delta i åtgärd 3 inte kan tillskrivas staten.

(112)

DUTB är ett statligt ägt företag som grundades 2013 för att underlätta omstruktureringen av banker med allvarliga likviditets- och solvensproblem. Det statliga ägandet är återigen en indikation på att åtgärderna kan tillskrivas staten, men det är inte avgörande i sig. Kommissionen har funnit bevis för att DUTB var oberoende i sitt beslutsfattande i fråga om Cimos. För det första kräver inte beslut som det om Cimos något myndighetstillstånd enligt DUTB:s stiftelseurkund. För det andra liknar DUTB:s ledningsstruktur en banks operationella organisation, i och med att besluten fattats av en kreditkommitté. Det särskilda beslutet om Cimos fattades av den högst ansvariga kreditkommittén. Tre av sju styrelseledamöter kommer från andra länder än Slovenien, och alla utom en kommer från finanssektorn. Den enda ledamoten i styrelsen som företrädde den offentliga förvaltningen (en tidigare statssekreterare vid finansministeriet) röstade mot omstruktureringen av Cimos, men röstades ner av de övriga styrelseledamöterna. Slutligen lämnade Slovenien in interna dokument som visade att även DUTB bedömde de föreslagna villkoren för omstruktureringen på grundval av ekonomiska överväganden. Därför anser kommissionen att DUTB:s beslut att delta i åtgärd 3 inte kan tillskrivas staten.

(113)

I detta sammanhang bör det även noteras, utan att det påverkar slutsatserna i skälen 110 och 112 ovan, att alla borgenärer som nämns i skäl 111, liksom DUTB, utförde förhandsanalyser för att jämföra de olika åtgärdsalternativen och fann att de skulle få tillbaka mer genom en omstrukturering av Cimos än om företaget avvecklades. Därför kan dessa borgenärers avtal om utbyte av skuld mot aktieinnehav också anses följa principen om marknadsekonomiska aktörer och innebär således inte en ekonomisk fördel för Cimos.

(114)

SID Banka är en slovensk bank för export och utveckling som ägs av staten till 100 %. Alla medlemmar i SID:s styrelse, som godkände beslutet om Cimos, utsågs av regeringen, och dessutom är tre av de sju medlemmarna anställda av staten. Enligt artikel 8 i den slovenska lagen om export- och utvecklingsbanker måste alla beslut som fattas av SID ha Sloveniens utveckling i åtanke. Slovenien har själva medgett att SID:s uppdrag som utvecklingsbank skiljer sig från affärsbankernas mål (t.ex. att maximera vinsterna). SID accepterade de minst gynnsamma villkoren för skuldsaneringen av alla borgenärer inom ramen för uppgörelsen då banken godkände ett värderingsavdrag på 58 % av skulden, medan ingen av de övriga borgenärer som berördes av uppgörelsen godkände något värderingsavdrag alls utan valde ett avtal om utbyte av skuld mot aktieinnehav som erbjöd en möjlighet till framtida kapitalvinster från det förvärvade aktieinnehavet i Cimos. Slovenien har inte förklarat varför SID accepterade mer ofördelaktiga villkor än de andra borgenärerna inom ramen för uppgörelsen. Kommissionen har redan i tidigare beslut slagit fast att de garantier som tillhandahölls av SID var statliga medel och utgjorde stöd (26). Mot denna bakgrund anser kommissionen att SID:s beslut om att delta i åtgärd 3 kan tillskrivas staten.

(115)

Slovenien har inte lagt fram några tillförlitliga bevis för att SID:s beslut att delta i åtgärd 3 fattades på grundval av marknadsmässiga överväganden. Slovenien hävdar att SID skulle få tillbaka 9,9 miljoner euro genom uppgörelsen och vara tvungna att betala 6,7 miljoner euro om Cimos avvecklades, vilket innebär att skillnaden mellan de två scenarierna uppgår till 16,6 miljoner euro. Detta påstående stöds emellertid inte av någon analys som visar hur dessa belopp fastställdes. De analyser som Slovenien har lämnat in har gjorts av andra borgenärer inom ramen för uppgörelsen. Dessutom ger återbetalningsbeloppen upphov till tvivel. Det står inte klart varför SID skulle ådra sig ytterligare förluster i händelse av likvidation, med tanke på att marknadsvärdet för SID:s säkerheter uppgår till 4,5 miljoner euro. Å andra sidan tycks återbetalningsbeloppet i händelse av omstrukturering inte inbegripa förlusten på 27,5 miljoner euro till följd av värderingsavdraget. En försiktig borgenär i en marknadsekonomi hade gjort en ekonomisk analys innan ett beslut fattades om vad som skulle göras. På grundval av de tillgängliga bevisen anser kommissionen att SID inte utförde någon sådan analys innan man kom överens om värderingsavdraget, det vill säga att banken inte betedde sig som en försiktig borgenär i en marknadsekonomi. Följaktligen gav den åtgärd som beviljades av SID Cimos en selektiv ekonomisk fördel.

(116)

Bedömningen av effekterna av åtgärd 1 på konkurrens och handel, som beskrivs i skäl 101, gäller även för den åtgärd som beviljades av SID.

(117)

Mot bakgrund av bedömningen i skälen 110–116 anser kommissionen å ena sidan att åtgärd 3 utgör statligt stöd i den utsträckning som det beviljades av SID. Å andra sidan utgör skuldsaneringen enligt åtgärd 3 av Gorenjska Banka, IFC, NLB, Abanka, Banka Celje, NKBM och DUTB inte något statligt stöd.

(118)

Ingen av de kunder som bidrar till den nya kapitalfaciliteten är statskontrollerad, och deras beslut kan därmed inte tillskrivas staten. När det gäller bidraget från New Money Banks har bedömningen gjorts att deras beslut gällande Cimos inte kan tillskrivas staten i skälen 110 och 112 ovan, med undantag av SID. Dessutom deltog de statligt ägda bankerna i den nya kapitalfaciliteten på samma villkor som den privata banken Gorenjska Banka och IFC.

(119)

Vidare kan bankernas deltagande jämföras med de privata kunder som har gått med på att tillhandahålla Cimos finansiering till samma belopp men med betydligt mindre fördelaktiga villkor. Kundernas bidrag har inte någon säkerhet och de är inte räntebärande. New Money Banks bidrag är, å andra sidan, säkrat genom superseniora säkerheter och bär en 6-månadersränta på Euribor + 5 % per år, det vill säga en ränta som är högre än den som förutses för de företag i ekonomiska svårigheter med hög säkerhet som avses i kommissionens meddelande om referensräntor (27), som förväntas ligga närmare marknadsräntan.

(120)

Tillhandahållandet av den nya kapitalfaciliteten är avgörande för att företaget ska återfå sin lönsamhet. Utan den skulle Cimos inte kunna betala sina leverantörer på kort sikt för att därigenom fortsätta sin verksamhet. I detta avseende är det dessutom ekonomiskt lönsamt för borgenärerna, som har godtagit skuldsaneringen, att öka sin exponering marginellt i syfte att öka sannolikheten för att företaget återfår sin lönsamhet och att de återstående skulderna slutligen återbetalas.

(121)

När det gäller SID konstaterar kommissionen emellertid att banken utöver att bidra till den nya kapitalfaciliteten på samma villkor som de andra bankerna även beviljar statligt stöd (se åtgärd 3 ovan). På grund av dess rättsliga ställning som offentlig utvecklingsbank kan bankens alla åtgärder tillskrivas staten. Åtgärderna 3 och 4 beviljas vid samma tidpunkt och har samma mål, dvs. att omstrukturera Cimos. Enligt rättspraxis måste bedömningen av huruvida principen om marknadsekonomiska aktörer följs utföras samtidigt för båda åtgärderna (28). Utan att det är nödvändigt att utföra en detaljerad beräkning står det klart att de övergripande villkoren för SID inte är likvärdiga. Därför måste SID:s bidrag till den nya kapitalfaciliteten betraktas som statligt stöd.

(122)

Mot bakgrund av bedömningen i skälen 118–120 anser kommissionen att åtgärd 4, med undantag av bidraget från SID, inte utgör något statligt stöd.

(123)

Ingen av de leverantörer som deltog i den frivilliga omstruktureringen av Cimos skulder ägs eller kontrolleras av staten. Därför kan deras beslut att delta i åtgärd 5 inte tillskrivas staten, och därmed utgör inte åtgärd 5 något statligt stöd.

(124)

Leasegivaren, Hypo Leasing d.o.o., tillhör Hypo Group Alpe Adria (nedan kallad HGAA-koncernen), som ägs av österrikiska staten. Kommissionen har inte funnit några bevis för att leasegivaren eftersträvade andra intressen än rent kommersiella eller att Österrike påverkade beslutet om omstruktureringen av Cimos leasingavtal. Det förefaller osannolikt att Österrike skulle utöva påtryckningar mot HGAA-koncernen att bevilja statligt stöd till ett företag i svårigheter som ligger i en annan medlemsstat. Kommissionen konstaterar även att HGAA är begränsad när det gäller villkoren för hur koncernen kan bedriva verksamhet genom de åtaganden som ingår i kommissionens beslut om statligt stöd (29). Dessutom förpliktade Österrike sig i det beslutet att inte bevilja något ytterligare stöd till företag i HGAA-koncernen.

(125)

Därför anser kommissionen att leasegivarens beslut att omstrukturera sin exponering mot Cimos inte kan tillskrivas staten, och därmed utgör inte åtgärd 6 något statligt stöd.

(126)

De banker som deltar i den frivilliga skuldsaneringen är inte statligt kontrollerade och därför kan inte deras beslut att delta i omstruktureringen av Cimos tillskrivas staten. Åtgärd 7 omfattar således inte något statligt stöd.

(127)

Ingen av de kunder som har förbundit sig att tillhandahålla finansiering för kapitalutgifterna kontrolleras av staten, och deras beteende kan därför inte tillskrivas staten. Åtgärd 8 utgör således inte något statligt stöd.

(128)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärderna 1, 2 och delar av åtgärderna 3 och 4 (i den mån de beviljades av SID) utgör statligt stöd.

(129)

Det statliga stödet uppgår till 80,3 miljoner euro, vilket motsvarar statens utbyte av skuld mot aktieinnehav och SID:s utbyte av skuld mot aktieinnehav, värderingsavdrag och bidrag till den nya kapitalfaciliteten (30). Dessutom omfattar det statliga stödet upp till 16,6 miljoner euro som är inbäddade i skuldsaneringen. Inslaget av stöd som är inbäddat i skuldsaneringen fastställdes som skillnaden mellan det nominella värdet av statens fordringar och SID:s lån vid tidpunkten för uppgörelsen och det diskonterade nuvärdet av dessa fordringar och lån beräknat i enlighet med den återbetalningsplan som godkändes av borgenärerna inom ramen för uppgörelsen, dvs., med antagandet av en återbetalningsperiod på tio år och en frist på två år, en ränta på Euribor + 2,5 %, diskonterad med en lämplig diskonteringsränta (31). Det exakta beloppet för det stöd som är inbäddat i skuldsaneringen kan inte fastställas, eftersom t.ex. den framtida Euribor-räntan inte är känd.

(130)

I enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 (32) får stöd inte införas förrän kommissionen har fattat eller anses ha fattat ett beslut om att godkänna sådant stöd (nedan kallat förbud mot att införa stöd).

(131)

Enligt svaret från Slovenien den 30 januari 2015 på kommissionens begäran om upplysningar planerades det att uppgörelsen skulle ha slutförts i april 2015. Såvitt kommissionen känner till har emellertid inget omstruktureringsstöd beviljats Cimos hittills. Det förefaller därför som att Slovenien än så länge har iakttagit förbudet mot att införa stöd.

(132)

Enligt artikel 107.3 c i fördraget fastställs att statligt stöd kan godkännas om det underlättar utvecklingen av vissa näringsverksamheter och om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(133)

Slovenien har anmält åtgärderna som omstruktureringsstöd i enlighet med riktlinjerna. Mot bakgrund av kommissionens tidigare beslut om undsättningsstödet till Cimos och Cimos ekonomiska svårigheter som beskrivs nedan instämmer kommissionen i att det föreliggande ärendet omfattar ett omstruktureringsstöd som måste bedömas utifrån kriterierna i riktlinjerna för att fastställa om det kan vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget.

(134)

Enligt punkterna 12a och 14 i riktlinjerna (33) är endast företag i svårigheter berättigade till omstruktureringsstöd. För att kunna betraktas som ett företag i svårigheter måste företaget uppfylla de kriterier som anges i punkt 10 eller punkt 11 i riktlinjerna.

(135)

Enligt punkt 10 anses ett företag befinna sig i svårigheter under följande omständigheter:

(136)

I beslutet att inleda förfarandet konstaterade kommissionen att Cimos, som är ett aktiebolag, uppfyllde de villkor som anges i punkt 10a i riktlinjerna. Enligt koncernredovisningen den 31 december 2012 hade företaget förlorat mer än hälften av det tecknade kapitalet (108 %) och mer än en fjärdedel av detta kapital under de senaste tolv månaderna (137 %) (34). Därför ansåg kommissionen att Cimos kan betecknas som ett företag i svårigheter på grundval av punkt 10a i riktlinjerna.

(137)

Sedan dess har Cimos finansiella situation förvärrats ytterligare. Den 31 december 2013 rapporterade företaget ett negativt eget kapital på 103,3 miljoner euro. Enligt de preliminära (oreviderade) resultaten för de första tio månaderna 2014 noterade Cimos en nettoförlust på 74,3 miljoner euro, vilket innebär att företagets negativa egna kapital ökade ännu mer. I tidigare mål (35) har kommissionen slagit fast att det kan antas på förhand att kriterierna i punkt 10a i riktlinjerna är uppfyllda om ett företag har negativt eget kapital, vilket skulle vara fallet för Cimos. EU-domstolen drog också slutsatsen (36) att ett företag med negativt kapital är ett företag i svårigheter.

(138)

Den 3 juni 2014 dömde dessutom domstolen Cimos att följa en obligatorisk uppgörelse enligt den slovenska insolvenslagstiftningen på begäran av företagets borgenärer. Därför uppfyller företaget även villkoret i punkt 10c i riktlinjerna.

(139)

Enligt punkt 12 i riktlinjerna har ett nybildat företag inte rätt till undsättnings- eller omstruktureringsstöd. Ett företag betraktas principiellt som nybildat under de första tre åren efter det att verksamheten inletts inom det berörda verksamhetsområdet. Cimos inledde sin verksamhet 1972, registrerades i sin nuvarande form 1975 och har varit verksamt inom det berörda verksamhetsområdet sedan dess. Det kan därför inte betraktas som ett nybildat företag.

(140)

I punkt 13 i riktlinjerna fastställs att ett företag som ingår i eller håller på att tas över av en koncern i princip inte är berättigat till undsättnings- eller omstruktureringsstöd, förutom om det kan visas att det endast är det berörda företaget som är i svårigheter, att svårigheterna inte är en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att företagets svårigheter är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen.

(141)

Cimos ingår inte i någon koncern och håller inte på att tas över av en koncern. Därför hindrar inte de kriterier som anges i punkt 13 i riktlinjerna företaget från att vara berättigat till omstruktureringsstöd.

(142)

Kommissionen drar slutsatsen att Cimos har varit ett företag i svårigheter sedan 2012 och är berättigat till omstruktureringsstöd.

(143)

Enligt punkt 73 i riktlinjerna tillåter inte kommissionen något ytterligare undsättnings- eller omstruktureringsstöd om företaget i fråga redan har erhållit sådant stöd tidigare (engångsvillkoret), inbegripet stöd som inte anmälts, och om det är mindre än tio år sedan omstruktureringsperioden löpte ut eller genomförandet av planen upphörde (den senaste tidpunkten av dessa gäller).

(144)

Slovenien meddelade kommissionen att företaget inte har fått något undsättnings- eller omstruktureringsstöd under de senaste tio åren, bortsett från det anmälda undsättningsstöd som godkänts av kommissionen och som beskrivs i skäl 1 (37).

(145)

För att en åtgärd ska anses vara förenlig med punkterna 34–37 i riktlinjerna måste omstruktureringsplanen göra det möjligt att återställa företagets långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsplanen ska göra det möjligt för företaget att bära alla sina kostnader efter omstruktureringen och den förväntade avkastningen på eget kapital måste vara tillräcklig så att företaget kan konkurrera på marknaden av egen kraft. I omstruktureringsplanen måste de omständigheter som lett till att företaget hamnat i svårigheter beskrivas, vilket gör det möjligt att bedöma om de föreslagna åtgärderna är lämpliga.

(146)

Omstruktureringsplanen innebär att Cimos kan återställa en långsiktig lönsamhet 2015 utifrån de finansiella prognosernas realistiska scenario och 2017 utifrån det pessimistiska scenariot (se tabell 5). Företaget förväntas generera nettovinster och positiva operativa kassaflöden, vilket innebär att det skulle vara i stånd att bära alla sina kostnader efter omstruktureringen, inbegripet avskrivningar och finansiella kostnader. Den förväntade avkastningen på kapital förväntas uppgå till 7,6 % respektive 14,5 % under 2018 och 2019, dvs. under perioden efter omstruktureringen. Eftersom avkastningen på de slovenska tioåriga statsobligationerna, som allmänt ses som en uppskattning av en avkastning på en riskfri investering, är ca 1 % ger den förväntade avkastningen på kapital investerarna en lämplig riskpremie och kan anses vara tillräckligt stor för att Cimos ska kunna konkurrera på marknaden av egen kraft.

(147)

De finansiella prognoserna baseras på försiktiga antaganden. Försäljningen beräknas inledningsvis minska till följd av den förväntade förlust av kunder som orsakas av den finansiella oro som hör ihop med uppgörelsen. Intäkterna kommer enligt prognoserna att sjunka från 358,1 miljoner euro 2015 till 316 miljoner euro 2018, innan de börjar öka igen 2019. Detta är betydligt lägre än under perioden före omstruktureringen, då intäkterna översteg 400 miljoner euro. Den nuvarande prognosen är också mycket lägre än den som ingick i den plan som ursprungligen anmäldes, där försäljningen förväntades ligga kvar på 400 miljoner euro under perioden 2015–2017. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att verksamheten redan har en orderstock på mer än 95 % av den planerade försäljningen 2015 och 2016 och mer än 80 % av den planerade försäljningen 2017, liksom med tanke på de förväntade fördelarna med genomförandet av omstruktureringsåtgärderna, är det rimligt att se det som att den försäljningsprognos som ingår i den uppdaterade omstruktureringsplanen kan uppnås.

(148)

Kostnaderna har beräknats utifrån historiska resultat, med hänsyn till de förväntade fördelarna med genomförandet av omstruktureringsåtgärderna. Kommissionen konstaterar att betydande kostnadsbesparingar är kopplade till de åtgärder som bolaget har relativt stort inflytande över, till exempel en minskning av personalen eller en konsolidering av produktionsanläggningarna, vilket ökar sannolikheten för att de kommer att genomföras som planerat. Minskningen av personalen bör i synnerhet leda till en minskning av de rörliga kostnaderna, medan avyttringen av anläggningar som går med förlust bör minska avskrivningarna och förbättra lönsamheten. De borgenärer som berörs av uppgörelsen och de andra berörda parterna (kunderna, leverantörerna, leasegivaren) har gått med på en skuldsanering, vilket säkerställer att de finansiella omstruktureringsåtgärderna också kommer att genomföras som planerat. Detta kommer att minska företagets finansiella kostnader avsevärt och ge andra fördelar. Därför verkar det som om de planerade kostnadsbesparingarna också kan uppnås.

(149)

I beslutet att inleda förfarandet ifrågasatte kommissionen möjligheten att återställa lönsamheten på grund av att bankerna vid den tidpunkten inte hade samtyckt till Cimos skuldsanering. Detta tvivel har nu skingrats eftersom bankerna har gått med på att omstrukturera Cimos skuld enligt uppgörelsen.

(150)

Enligt omstruktureringsplanen kommer Cimos att behöva ytterligare finansiering på totalt 25 miljoner euro 2018 och 2019 för att finansiera verksamheten. Kommissionen konstaterar, baserat på omstruktureringsprogrammet, att företaget vid den tidpunkten kommer att ha genomfört de huvudsakliga omstruktureringsåtgärderna och återupprättat lönsamheten. Den inledande skuldminskningen (genom utbyte av skuld mot aktieinnehav, avskrivning och delvis återbetalning) kommer att förbättra Cimos kreditbetyg och frisläppa en del av de tillgångar som för närvarande utlovats till borgenärerna för att användas som framtida säkerhet. Detta bör göra det möjligt för Cimos att erhålla nödvändig finansiering på marknaden som planerat.

(151)

I omstruktureringsplanen fastställs de omständigheter som ledde till Cimos svårigheter, nämligen alltför hög skuldsättning och bristande effektivitet i verksamheten. Kommissionen konstaterar att planen innehåller åtgärder som syftar till att lösa just dessa problem.

(152)

Utbytet av skuld mot aktieinnehav för de största borgenärerna kommer att leda till en minskning av deras fordringar med 60 %. Som en följd av detta kommer Cimos övergripande finansiella skulder att minska från 422 miljoner euro 2013 till 184 miljoner euro 2017. Skuldsättningsgraden kommer att minska från 17,7 under 2012 (det senaste år då det egna kapitalet var positivt) till tre 2017, som är en mycket mer hållbar nivå. Dessutom ska de återstående 40 % av de skulder som innehas av borgenärerna inom ramen för uppgörelsen återbetalas med förmånligare villkor, däribland en förlängd återbetalningstid och en amorteringsfri period på två år. Detta kommer att minska den nuvarande och framtida återbetalningsbördan ytterligare. Förhållandet mellan EBITDA och räntan, vilket är ett mått på ett företags förmåga att betala av sina skulder, kommer enligt prognoserna att öka från 1 under 2013 till 5,4 under 2017.

(153)

Dessutom har leverantörerna gått med på att minska sina fordringar, vilket ytterligare kommer att minska den totala skulden och säkerställa verksamhetens kontinuitet. Alla de finansiella omstruktureringsåtgärderna, i synnerhet kundernas samtycke till att korta ner betalningsperioderna, kommer ytterligare att förbättra likviditeten. De kassaflöden som förbättras genom att företaget inte behöver betala tillbaka den omstrukturerade skulden eller genom att betalningarna från kunderna erhålls tidigare kommer också att finnas tillgängliga för att finansiera de operativa omstruktureringsåtgärder som ska lösa den andra orsaken till svårigheterna, nämligen den bristande effektiviteten i verksamheten.

(154)

I samband med omorganiseringen av verksamheten har Cimos inlett ett antal kostnadsbesparande åtgärder, i synnerhet en minskning av personalen, en konsolidering av verksamheten genom att minska antalet anläggningar, en minskning av overheadkostnaderna och en förbättrad processhantering. Företaget vill fokusera på sin kärnverksamhet inom fordonsindustrin. De operativa omstruktureringsåtgärderna förväntas att generera årliga kostnadsbesparingar på totalt 27 miljoner euro, en mycket högre siffra än i den omstruktureringsplan som ursprungligen anmäldes. Genom att minska kostnaderna kommer åtgärderna att förbättra lönsamheten, som tillsammans med den minskade personalstyrkan och kapitalet kommer att göra verksamheten mer effektiv.

(155)

Mot bakgrund av slutsatserna i skälen 152–154 anser kommissionen att de föreslagna omstruktureringsåtgärderna är tillräckliga för att ta itu med de orsaker till svårigheterna som identifierades i omstruktureringsplanen.

(156)

De privata bankernas, kundernas och leverantörernas bidrag till den finansiella omstruktureringen är ett tecken på att deras förtroende för Cimos och ger ytterligare anledning att anta att omstruktureringsplanen kan återställa den långsiktiga lönsamheten.

(157)

Den oberoende företagsvärderare som granskade planen drog också slutsatsen att omstruktureringsplanen sannolikt kommer att medföra att Cimos uppfyller kraven för likviditet och solvens på kort och lång sikt.

(158)

Vidare konstaterar kommissionen att omstruktureringsplanens varaktighet är begränsad till mindre än fyra år, från februari 2014 till 2017. Denna omstruktureringsperiod tycks vara lämplig med hänsyn till omfattningen av de planerade omstruktureringsåtgärderna, tidsplanen för deras genomförande och den förväntade tidpunkten för när lönsamheten ska vara återställd.

(159)

Kommissionen påpekar att den uppdaterade omstruktureringsplanen inte är någon ny plan utan enbart en vidareutveckling av den ursprungligen anmälda planen på grundval av resultatet av uppgörelsen. Den eftersträvar exakt samma mål med omstruktureringen som den plan som ursprungligen anmäldes, nämligen en minskning av den höga skuldsättningen, återställd likviditet, en förbättrad operativ effektivitet och att man inriktar kärnverksamheten på fordonssegmentet. Den viktigaste omstruktureringsåtgärden när det gäller ekonomisk inverkan, omvandlingen och omläggningen av den finansiella skulden, förblir densamma, om än med något ändrade villkor och ett obligatoriskt snarare än ett frivilligt förfarande. De andra omstruktureringsåtgärderna skiljer sig inte väsentligt från den ursprungligen anmälda planen, men de har förstärkts för att uppnå större kostnadsbesparingar. Både den plan som ursprungligen anmäldes och de uppdaterade planerna bygger på samma affärsmodell och strategi. Kommissionen har redan godkänt liknande uppdateringar av anmälda omstruktureringsplaner i tidigare beslut (38).

(160)

När det gäller anklagelserna från Olga Filakovic, som beskrivs i skäl 91, konstaterar kommissionen att Cimos koncernredovisningar granskades av en oberoende revisor som lämnade ett utlåtande utan anmärkning. Revisorn rapporterade inte om de påstådda bedrägerierna eller penningtvätten. När det gäller Sloveniens beviljande av 35 miljoner euro till Cimos som en del av omstruktureringsstödet konstaterar kommissionen att den godkände en garanti för undsättningsstöd på 35 miljoner euro till Cimos i juli 2013 (39). Garantin, som ska omvandlas till aktieinnehav som en del av omstruktureringsstödet, omfattar inte någon överföring av ekonomiska resurser till Cimos, och den kan därför inte vara finansierad genom penningtvätt. Slutligen, vad gäller de påstådda fordringar som Olga Filakovics företag och hennes klienter har gentemot Cimos, har kommissionen på grundval av de tillgängliga uppgifterna inte kunnat identifiera några sådana fordringar. Mot denna bakgrund anser kommissionen att anklagelserna är ogrundade och att de inte påverkar bedömningen av omstruktureringsstödet.

(161)

Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen därför slutsatsen att de föreslagna omstruktureringsåtgärderna kan bidra till att återställa företagets långsiktiga lönsamhet inom en rimlig tidsram och på grundval av realistiska antaganden.

(162)

Enligt punkterna 38–42 i riktlinjerna måste kompensationsåtgärder vidtas för att se till att stödets negativa effekter på handelsvillkoren begränsas så långt som möjligt. Stödet får inte otillbörligt snedvrida konkurrensen. Detta innebär vanligen att företagets närvaro på marknaden begränsas efter det att omstruktureringen har avslutats. Kompensationsåtgärderna ska stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets storlek och dess relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. Nedläggning av förlustbringande verksamhet kan inte anses vara en giltig kompensationsåtgärd. Kompensationsåtgärdernas omfattning måste avgöras från fall till fall och med beaktande av målet om att återställa företagets långsiktiga lönsamhet. Enligt punkt 7 i riktlinjerna kommer kommissionen dessutom att kräva kompensationsåtgärder som minimerar inverkan på konkurrenterna.

(163)

Kompensationsåtgärderna får inte äventyra företagets möjlighet att återgå till långsiktig lönsamhet efter genomförandet av omstruktureringsplanen, i enlighet med punkt 38 i riktlinjerna.

(164)

Cimos har föreslagit två kompensationsåtgärder:

(165)

När det gäller den första kompensationsåtgärden har Cimos redan sålt de tre berörda divisionerna. De svarade totalt för cirka 20 % av företagets intäkter och var lönsamma före omstruktureringen.

(166)

Kommissionen påpekar att endast de kompensationsåtgärder som påverkar stödmottagarens närvaro på dess huvudsakliga marknad kan anses vara rättsgiltiga (40). Därför kan försäljningen av dessa divisioner i princip inte godtas som en kompensationsåtgärd som sådan. Likväl har Cimos, genom att avyttra de divisioner som inte tillhör kärnverksamheten, inte bara förlorat sin marknadsandel inom sekundära segment utan också avsevärt försvagat sin konkurrenskraft och i slutändan sin marknadsnärvaro på kärnmarknaden inom fordonsindustrin. Detta beror på att de vinster som Cimos skulle ha tjänat genom de avyttrade divisionerna (cirka 90 miljoner euro under perioden 2011–2013), som var lönsamma före omstruktureringen, annars hade kunnat användas för att finansiera expansionen på kärnmarknaden.

(167)

Beträffande den andra kompensationsåtgärden hör samtliga anläggningar till Cimos huvudmarknad och var lönsamma före omstruktureringen, vilket framgår av tabell 6. De motsvarar en minskning av kapaciteten med 15 % när det gäller antalet anläggningar och står för cirka 4 % av de totala intäkterna och 4,5 % av intäkterna i fordonssegmentet. Genom att avyttra dessa anläggningar kommer Cimos att ge upp marknadsandelar till sina konkurrenter, förlora kunder och begränsa sitt produktutbud.

(168)

Efter de avyttringar som nämns i skäl 164 kommer Cimos enda kvarvarande verksamhet att vara fordonsdivisionen, som är företagets kärnverksamhet och således nödvändig för att återställa lönsamheten. Fordonsdivisionens storlek har redan minskats genom avyttring av anläggningar i form av kompensationsåtgärder eller omstruktureringsåtgärder. Mot denna bakgrund kan ytterligare avyttringar äventyra målet om att återställa den långsiktiga lönsamheten.

(169)

Genomförandet av kompensationsåtgärderna i kombination med den avyttring av tillgångar som planeras som en del av omstruktureringsplanen kommer att minska Cimos kapacitet avsevärt och hindra företaget från att få otillbörliga konkurrensfördelar tack vare omstruktureringsstödet.

(170)

Enligt punkt 56 i riktlinjerna är dessutom villkoren för beviljande av stöd mindre stränga när det gäller nödvändiga kompensationsåtgärder i stödmottagande regioner. Kommissionen konstaterar att Cimos är beläget i en stödberättigad region enligt artikel 107.3 c i fördraget.

(171)

Därför utgör de föreslagna åtgärderna en verklig kompensation för den snedvridning av konkurrensen som orsakas av stödet och de är tillräckliga för att säkerställa att de negativa effekter som stödet har på handelsvillkoren minimeras.

(172)

De förutnämnda kompensationsåtgärderna anses således vara förenliga med punkterna 38–42 i riktlinjerna.

(173)

Enligt punkterna 43–45 i riktlinjerna måste stödet begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra omstruktureringen. Stödmottagaren förväntas i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringsplanen med egna medel, inbegripet genom försäljning av tillgångar som inte är oundgängliga för företagets överlevnad, eller genom extern finansiering på marknadsmässiga villkor. Sådana bidrag ska vara reella, dvs. faktiska, exklusive alla väntade vinster såsom kassaflöden och är ett tecken på att marknaden tror på att företagets lönsamhet verkligen kan återställas. De får inte innehålla något ytterligare statligt stöd. För stora företag, som Cimos, måste andelen eget bidrag uppgå till minst 50 % av omstruktureringskostnaderna.

(174)

Enligt Slovenien utgör det egna bidrag som föreslås av Cimos 94 % av den totala omstruktureringskostnaden. Det består av de källor som anges i tabell 7.

Tabell 7

Källor till eget bidrag

(175)

Den nya kapitalfaciliteten bekräftas av finansieringsavtalet, enligt vilket New Money Banks och New Money Customers var överens om att tillhandahålla Cimos totalt 38,4 miljoner euro (19,2 miljoner euro vardera) enligt de villkor som anges i skäl 25. Slovenien informerade kommissionen om att skillnaden jämfört med det anmälda egna bidraget från denna källa på 39 miljoner euro hänför sig till kunden Eaton, som betalade in sin del av finansieringen i början av januari 2015 och som kommer att ta kontakt med bankerna angående den extra finansieringen (i avtalet föreskrivs lika finansiering från kunderna och bankerna). Kommissionen saknar bevis för att Eaton faktiskt betalade in medlen och att bankerna tillhandahöll motsvarande finansiering. Som konstaterades i avsnitt 8.1 måste SID:s bidrag på 6,7 miljoner euro till den nya kapitalfaciliteten räknas som statligt stöd och kan därför inte betraktas som en källa till eget bidrag. Kommissionen slår fast att den nya kapitalfaciliteten utgör en giltig källa till eget bidrag till ett belopp av 31,7 miljoner euro.

(176)

Mellan januari och september 2014 använde Cimos 17,6 miljoner euro till kapitalutgifter från sina egna medel. Således kan det totala beloppet på 8,5 miljoner euro, som föreslagits av Cimos, godtas som eget bidrag.

(177)

Cimos har ingått bilaterala avtal med sina kunder, på grundval av vilka de ska tillhandahålla Cimos ett lån för att finansiera kapitalutgifterna. Eftersom ingen av de berörda kunderna ägs av staten är detta bidrag reellt och fritt från statligt stöd och kan därmed godtas.

(178)

Den 12 maj 2014 sålde Cimos sitt dotterbolag Litostroj Power till ett privat företag i Republiken Tjeckien för 21,4 miljoner euro. Cimos har föreslagit 18 miljoner euro som eget bidrag från denna källa. Bidraget är reellt och fritt från statligt stöd och kan därmed godtas.

(179)

Det egna bidraget i form av utbyte av skuld mot aktieinnehav av bankerna, i den mån det bedömdes att detta inte inbegriper statligt stöd, har fastställts till en ekonomisk fördel för Cimos eftersom företaget inte behöver betala tillbaka lånen, som har ett nuvärde på 121 miljoner euro (41). I stället för att betala tillbaka dessa lån kommer Cimos att omvandla dem till aktieinnehav, vilket inte medför några framtida kassautflöden med avseende på dessa lån. Den likviditet som frigörs genom utbytet finns tillgängligt för Cimos för att finansiera omstruktureringskostnaderna. Genom att godta utbytet riskerar de borgenärer som omfattas av uppgörelsen en kapitalförlust om Cimos kapital förlorar värde efter utbytet, vilket är ett tecken på att de tror att lönsamheten kommer att återställas.

(180)

Enligt uppgörelsens villkor kommer ingen ränta att tas ut på de banklån som nämns i föregående skäl från den 3 juni 2014 (det datum då uppgörelsen inleddes) och fram till domstolens beslut som bekräftar uppgörelsen, vilket innebär en ytterligare fördel för Cimos motsvarande ett belopp på 5,3 miljoner euro.

(181)

Det värderingsavdrag som beviljades av leverantörerna och leasegivaren bekräftas genom avtal, såsom beskrivs i skäl 42 respektive 43, och bidraget är därför reellt. Det kommer att frigöra likviditet för att finansiera omstruktureringskostnaderna, som annars skulle behöva användas till att återbetala de tillhörande skulderna.

(182)

Värderingsavdraget av bankskulder till ett belopp av 8,3 miljoner euro motsvarar det förväntade bidraget från ”icke-stödjande” borgenärer som inte har godtagit villkoren för uppgörelsen, men som kommer att röstas ner av majoriteten av de stödjande borgenärerna. Avsaknaden av en överenskommelse mellan de berörda bankerna gör att kommissionen anser att detta bidrag inte är reellt, och ser det inte heller som ett tecken på att man tror att Cimos lönsamhet kommer att återställas.

(183)

Som konstaterades i avsnitt 8.1 utgör utbytet och värderingsavdraget av SID:s skuld statligt stöd. Av den anledningen kan detta inte anses vara en källa till eget bidrag.

(184)

På samma sätt har utbytet av skuld mot aktieinnehav av statens fordringar som härrör från garantiprogrammen och det faktum att ingen ränta tas ut på statens fordringar som härrör från garantin för undsättningsstöd (efter den 3 juni 2014) bedömts utgöra statligt stöd och kan som sådant inte betraktas som eget bidrag.

(185)

Slutligen föreskrivs i omstruktureringsplanen att Cimos bidrag till finansieringen av kompromissen med leverantörerna (återbetalningen av omlagda skulder) kommer att finansieras genom ”väntade vinster”. Slovenien meddelade kommissionen att denna skuld uppgår till 34,2 miljoner euro, då det återstående beloppet på 4,8 miljoner euro redan har betalats tillbaka till leverantörerna. Enligt punkt 43 i riktlinjerna får det egna bidraget inte omfatta väntade vinster, och därför anser kommissionen att endast 4,8 miljoner euro kan räknas som ett giltigt eget bidrag från denna källa.

(186)

På grundval av dessa överväganden drar kommissionen slutsatsen att ett eget bidrag till ett belopp av 226,1 miljoner euro uppfyller villkoren i riktlinjerna. Detta belopp utgör 64,5 % av den totala omstruktureringskostnaden, vilket överskrider den gräns på 50 % som krävs för stora företag.

(187)

Kommissionen drar slutsatsen att omstruktureringsstödet uppfyller riktlinjernas villkor om förenlighet.

(188)

Kommissionen drar slutsatsen att åtgärderna 1, 2 och delar av åtgärderna 3 och 4 (i den mån de beviljades av SID) utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, vilket är förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i fördraget jämförd med riktlinjerna.