BILAGA I

MODELL FÖR FRAMSTEGSRAPPORTEN

DEL I

Uppgifter och bedömning som krävs för samtliga europeiska struktur- och investeringsfonder

1.   Förändringar av Medlemsstatens utvecklingsbehov sedan Partnerskapsöverenskommelsen Antogs (artikel 52.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013  (1) )

a)	Allmän beskrivning och bedömning av förändrade utvecklingsbehov, inklusive en beskrivning av förändrade utvecklingsbehov som fastställts i nya relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i fördraget.

b)	Andra uppgifter, i tillämpliga fall.

2.   Framsteg som gjorts i fråga om Unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och de Fondspecifika uppdragen genom de europeiska struktur- och Investeringsfondernas bidrag till de valda tematiska målen, särskilt för de delmål som anges i resultatramarna för varje program och det stöd som använts till klimatförändringsmål (artikel 52.2 b i förordning (EU) nr 1303/2013)

a)

En beskrivning och bedömning av de framsteg som gjorts för att uppnå de nationella Europa 2020-målen (3) och av hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna bidragit till detta, med hänvisning till de delmål som anges i resultatramarna, och till det stöd som använts till klimatförändringsmål, i tillämpliga fall.

b)

En beskrivning och bedömning, med hänvisning till de delmål som anges i resultatramarna och i tillämpliga fall till det stöd som använts till klimatförändringsmål, av hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna har bidragit till genomförandet av de tematiska målen samt av de framsteg som gjorts för att uppnå de förväntade huvudresultaten för varje tematiskt mål enligt vad som fastställts i partnerskapsöverenskommelsen, i förekommande fall med en beskrivning av hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna bidragit till att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, med hänvisning till de delmål som anges i resultatramarna för varje program.

c)	En beskrivning av hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna bidrar till nya relevanta landsspecifika rekommendationer, i tillämpliga fall.

d)	En beskrivning av hur de förändrande utvecklingsbehoven har hanterats av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i tillämpliga fall.

e)	Endast för 2019 års rapport: en sammanfattande analys av uppgifterna i tabell 2 och en bedömning av anledningarna till att delmålen inte uppnåtts och av åtgärder som ska vidtas för att åtgärda detta.

f)	Andra uppgifter, i tillämpliga fall.

Tabell 1

Stöd som använts till klimatförändringsmålen

Fond	A. Stöd som använts till klimatförändringsmålen i partnerskaps-överenskommelsen	B. Stöd som använts till klimatförändringsmålen (4)	Andel av stödet som använts i förhållande till partnerskaps-överenskommelsen (% B/A)
Eruf	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
Sammanhållningsfonden	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
ESF (5)	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
Ejflu	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
EHFF	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
TOTALT	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>

Tabell 2

Endast för 2019 års rapport – Medlemsstatens bedömning av om delmålen uppnåtts

Program	Prioritet	Fond (6)	Regionkategori (7)	Tematiskt mål (7)	Uppnådda delmål (ja/nej)	Stöd från unionen
<type='S' input='G'>	<type='S' input='G'>	<type='S' input='G'>	<type='S' input='G'>	<type='S' input='G'>	<type='C' input='M'>	<type='N' input='M'>

3.   Endast för 2017 års rapport – Åtgärder som vidtagits för att uppfylla de förhandsvillkor som fastställs i partnerskapsöverenskommelsen (artikel 52.2 c i förordning (EU) nr 1303/2013)

I tillämpliga fall, allmän information om och en bedömning av huruvida de åtgärder som vidtagits för att uppfylla relevanta förhandsvillkor i partnerskapsöverenskommelsen och som inte hade uppfyllts när partnerskapsöverenskommelsen antogs har genomförts i enlighet med den fastställda tidsplanen.

Allmänna förhandsvillkor som inte uppfyllts alls eller som delvis uppfyllts	Kriterier som inte uppfyllts	Åtgärd	Tidsfrist (datum)	Ansvarigt organ	Åtgärd genomförd inom tidsfristen (J/N)	Kriterier uppfyllda (J/N)	Datum då samtliga återstående åtgärder förväntas ha genomförts, i tillämpliga fall	Anm. (för varje åtgärd)
<type='S' maxlength=500 input='G'>	<type='S' maxlength=500 input='G'>	<type='S' maxlength=1000 input='G'>	<type='D' input='G'>	<type='S' maxlength=500 input='G'>	<type='C' input='M'>	<type='C' input='M'>	<type='C' input='M'>	<type='S' maxlength=2000 input='M'>
		Åtgärd 1
		Åtgärd 2

Tematiska förhandsvillkor som inte uppfyllts alls eller som delvis uppfyllts	Kriterier som inte uppfyllts	Åtgärd	Tidsfrist (datum)	Ansvarigt organ	Åtgärd genomförd inom tidsfristen(J/N)	Kriterier uppfyllda (J/N)	Datum då samtliga återstående åtgärder förväntas ha genomförts, i tillämpliga fall	Anm. (för varje åtgärd)
<type='S' maxlength=500 input='G'>	<type='S' maxlength=500 input='G'>	<type='S' maxlength=1000 input='G'>	<type='D' input='G'>	<type='S' maxlength=500 input='G'>	<type='C' input='M'>	<type='C' input='M'>	<type='C' input='M'>	<type='S' maxlength=2000 input='M'>
		Åtgärd 1
		Åtgärd 2

4.   Hur väl man har genomfört mekanismer för att säkerställa samordningen mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt med Europeiska investeringsbanken (EIB) (artikel 52.2 d i förordning (EU) nr 1303/2013)

a)	En bedömning av genomförandet av den samordningsmekanism som fastställs i partnerskapsöverenskommelsen och, i tillämpliga fall, av eventuella problem som uppstått vid genomförandet.

b)	I tillämpliga fall, en beskrivning av anpassade och nya samordningsmekanismer.

c)	Andra uppgifter, i tillämpliga fall.

5.   Genomförandet av det integrerade tillvägagångssättet vid territoriell utveckling eller en sammanfattning av de integrerade tillvägagångssätten baserade på programmen, inklusive vilka framsteg som gjorts när det gäller de prioriterade områden som fastställts för samarbetet (artikel 52.2 e i förordning (EU) nr 1303/2013)

a)	Allmän kommentar och bedömning. <type='S' maxlength=14000 input='M'>

b)	Avseende artikel 15.2 a i i förordning (EU) nr 1303/2013 – en översikt av genomförandet av lokalt ledd utveckling. <type='S' maxlength=7000 input='M'>

c)	Avseende artikel 15.2 a i i förordning (EU) nr 1303/2013 – en översikt av genomförandet av integrerade territoriella investeringar, i tillämpliga fall. <type='S' maxlength=7000 input='M'>

d)	Avseende artikel 15.2 a ii i förordning (EU) nr 1303/2013 – en översikt av genomförandet av makroregionala strategier och havsområdesstrategier, i tillämpliga fall. <type='S' maxlength=7000 input='M'>

e)

Avseende artikel 15.2 a iii i förordning (EU) nr 1303/2013 – en översikt av genomförandet av det integrerade tillvägagångssättet för att hantera särskilda behov i de områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller social utestängning, i tillämpliga fall. — En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att hantera de särskilda behoven i de områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller social utestängning. — En beskrivning av vilka resultat som uppnåtts vad gäller hantering av behoven i dessa geografiska områden/målgrupper. <type='S' maxlength=7000 input='M'>

f)	Avseende artikel 15.2 a iv i förordning (EU) nr 1303/2013 – en översikt av genomförandet av åtgärder för att hantera demografiska utmaningar i områden med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, i tillämpliga fall. <type='S' maxlength=7000 input='M'>

6.   Där så är lämpligt, åtgärder som vidtagits för att öka kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter och stödmottagarna när det gäller att förvalta och använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna (artikel 52.2 f i förordning (EU) nr 1303/2013)

7.   Åtgärder som vidtagits och framsteg som gjorts för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna (artikel 52.2 g i förordning (EU) nr 1303/2013)

8.   Partnernas uppgifter i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 1303/2013 i genomförandet av partnerskapsöverenskommelsen (artikel 52.2 h i förordning (EU) nr 1303/2013)

a)	En beskrivning och bedömning av utvalda partners uppgift vid utarbetandet av framstegsrapporten, med hänvisning till partnerskapsöverenskommelsen.

b)	En beskrivning och bedömning av utvalda partners delaktighet i genomförandet av program, inklusive deltagande i programmens övervakningskommittéer.

c)	Andra uppgifter, i tillämpliga fall.

9.   En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits när det gäller tillämpningen av de övergripande principerna och politiska målen för genomförandet av de europeiska investerings- och strukturfonderna (artikel 52.2 i) i förordning (EU) nr 1303/2013)

a)

En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits när det gäller tillämpningen av de övergripande principerna, för att säkerställa att dessa principer främjas och övervakas i de olika typerna av program, med hänvisning till partnerskapsöverenskommelsens innehåll: 1. Jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. 2. Hållbar utveckling (miljöskydd, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och riskförebyggande).

b)	En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa integrering av övergripande politiska mål, med hänvisning till partnerskapsöverenskommelsens innehåll.

c)	Andra uppgifter, i tillämpliga fall.

DEL II

Information om och bedömning av sysselsättningsinitiativet för unga (med avseende på artikel 19.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013  (8) )

10.   Genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga (artikel 19.5 i förordning (EU) nr 1304/2013)

a)	En allmän beskrivning av genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga, inklusive hur initiativet har bidragit till genomförandet av ungdomsgarantin samt konkreta exempel på insatser som fått stöd inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga.

b)	En beskrivning av eventuella problem som uppstått vid genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga och av åtgärder som vidtagits för att lösa dessa problem.

c)	En bedömning av genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga med avseende på de mål som fastställts och på hur initiativet har bidragit till genomförandet av ungdomsgarantin.

DEL III

Uppgifter och bedömning som ska lämnas in 2017 och 2019 avseende sammanhållningspolitiken ifall möjligheten att inkludera vissa delar av de årliga genomföranderapporterna i framstegsrapporten utnyttjas i enlighet med artikel 111.4 i förordning (EU) nr 1303/2013

11.   Ytterligare uppgifter och bedömning som kan läggas till beroende på det operativa programmets innehåll och mål (artikel 111.4 i förordning (EU) nr 1303/2013, inkluderas vid behov för att komplettera övriga delar av framstegsrapporten)

11.1.   Framsteg när det gäller genomförandet av den integrerade strategin för territoriell utveckling, inklusive utveckling av regioner med demografiska utmaningar och permanenta eller naturbetingade nackdelar, hållbar stadsutveckling samt lokalt ledd utveckling inom ramen för det operativa programmet.

11.2.   Framsteg när det gäller genomförandet av åtgärder för att stärka myndigheternas och mottagarnas kapacitet att förvalta och utnyttja fonderna.

11.3.   Framsteg när det gäller genomförandet av interregionala och transnationella åtgärder.

11.4.   Framsteg när det gäller genomförandet av åtgärder för att ta itu med de särskilda behoven i områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering på grund av fattigdom eller för social utestängning, med särskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper samt personer med funktionsnedsättning, långtidsarbetslösa personer och arbetslösa ungdomar och, om lämpligt, de ekonomiska medel som använts.

DEL IV

Uppgifter om och bedömning av genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga ifall den möjlighet som anges i artikel 111.4 i förordning (EU) nr 1303/2013 utnyttjas – ska tillhandahållas 2019  (9)

12.   Genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga (artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1304/2013)

a)

En beskrivning av de viktigaste resultateten av den utvärdering som avses i artikel 19.6 i förordning (EU) nr 1304/2013 för att bedöma hur verkningsfullt och effektivt det gemensamma stödet från ESF och det särskilda anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga samt genomförandet av ungdomsgarantin har varit, och vilka effekter det fått.

b)	En beskrivning av och bedömning av kvaliteten på de anställningserbjudanden som deltagarna i sysselsättningsinitiativet för unga fått, inklusive missgynnade personer, personer från marginaliserade befolkningsgrupper och personer som lämnat skolan utan kvalifikationer.

c)	En beskrivning och bedömning av vilka framsteg deltagarna i sysselsättningsinitiativet för unga gjort när det gäller att delta i vidareutbildning, hitta varaktiga arbeten med anständiga villkor eller att få lärlingsplatser eller praktikplatser av god kvalitet.

DEL V

Uppgifter och bedömning som ska tillhandahållas avseende sammanhållningspolitiken ifall den möjlighet som anges i artikel 111.4 i förordning (EU) nr 1303/2013 utnyttjas (när det är nödvändigt för att komplettera de övriga delarna av framstegsrapporten) – ska tillhandahållas 2019

13.   Programmets bidrag till målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (artikel 50.5 i förordning (EU) nr 1303/2013)

Uppgifter om och bedömning av hur programmet bidragit till att uppnå målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(2)  Förklaring till fältens innehåll:

type: N = nummer, D = datum, S = sträng, C = kryssruta, P = procent

input: M = manuell, S = val, G = systemgenererad

maxlength = maximalt antal tecken inklusive mellanslag

(3)  När det gäller Ejflu ska beskrivningen och bedömningen göras med beaktande av de mål som konstaterats vara prioriterade för unionen, eftersom bidragen till Europa 2020-strategin är uppbyggda kring unionens sex prioriterade mål.

(4)  Kumulativa uppgifter i euro, på grundval av de stödberättigande utgifter som redovisats för kommissionen. Brytdatumet är den 31 december föregående år.

(5)  Här ingår även resurser som anslagits till sysselsättningsinitiativet för unga (dvs. det särskilda anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga och motsvarande ESF-stöd).

(6)  I denna tabell betraktas sysselsättningsinitiativet för unga (det särskilda anslaget och motsvarande ESF-stöd) som en fond.

(7)  Gäller inte Ejflu eller EHFF.

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470). Denna del ska endast fyllas i av medlemsstater med regioner som är stödberättigade inom sysselsättningsinitiativet för unga enligt artikel 16 i förordningen.

(9)  Denna del ska endast fyllas i av medlemsstater med regioner som är stödberättigade inom sysselsättningsinitiativet för unga enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1304/2013.

BILAGA II

Format för inlämning av uppgifter om ett större projekt

STÖRRE PROJEKT

EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN/SAMMANHÅLLNINGSFONDEN

INFRASTRUKTUR/PRODUKTIV INVESTERING

Projektets namn	<type='S' maxlength=255 input='M'>
CCI-nr	<type='S' maxlength=15 input='S'>

A.   ORGAN SOM ANSVARAR FÖR GENOMFÖRANDET AV DET STÖRRE PROJEKTET OCH DETTA ORGANS KAPACITET

A.1.   Myndighet som ansvarar för projektansökan (förvaltande myndighet eller förmedlande organ)

A.1.1	Namn:	<type='S' maxlength='200' input='M'>  (1)
A.1.2	Adress:	<type='S' maxlength='400' input='M'>
A.1.3	Namn på kontaktperson	<type='S' maxlength='200' input='M'>
A.1.4	Kontaktpersonens befattning	<type='S' maxlength='200' input='M'>
A.1.5	Telefon:	<type='N' input='M'>
A.1.6	E-post:	<type='S' maxlength='100' input='M'>

A.2.   Organ  (2) som ansvarar för genomförandet av projektet (stödmottagare  (3) )

A.2.1	Namn:	<type='S' maxlength='200' input='M'>
A.2.2	Adress:	<type='S' maxlength='400' input='M'>
A.2.3	Namn på kontaktperson	<type='S' maxlength='200' input='M'>
A.2.4	Kontaktpersonens befattning	<type='S' maxlength='200' input='M'>
A.2.5	Telefon:	<type='N' input='M'>
A.2.6	E-post:	<type='S' maxlength='100' input='M'>

A.3.   Närmare uppgifter om företaget (ska endast fyllas i för produktiva investeringar)

A.3.1.   Företagets namn:

A.3.2.   Är företaget ett litet eller medelstort företag  (4) ? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

A.3.3.   Omsättning (värde i miljoner euro och år):

A.3.3.1

Värde i miljoner euro <type='N' input='M'>

A.3.3.2

År <type='N' input='M'>

A.3.4.   Totalt antal anställda (värde och år):

A.3.4.1

Antal anställda <type='N' input='M'>

A.3.4.2

År <type='N' input='M'>

A.3.5.   Koncernstruktur:

Ägs 25 % eller mer av företagets kapital eller rösträtter av ett företag eller en företagskoncern som inte omfattas av definitionen små eller medelstora företag? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Ange namnet och beskriv koncernstrukturen

A.4.   Det ansvariga organets kapacitet att genomföra projektet, med beaktande av dess tekniska, rättsliga, finansiella och administrativa kapacitet  (5)

A.4.1.   Teknisk kapacitet (ge åtminstone en överblick över den expertis som krävs för genomförandet av projektet och ange hur många anställda med sådan expertis som finns inom organisationen och som avdelats för projektet)

A.4.2.   Rättslig kapacitet (ange åtminstone stödmottagarens rättsliga ställning som möjliggör genomförandet av projektet och stödmottagarens kapacitet att vidta rättsliga åtgärder, om nödvändigt).

A.4.3.   Finansiell kapacitet (bekräfta åtminstone den finansiella ställningen för det organ som ansvarar för genomförandet av projektet, för att visa att dess likviditet kan garantera en adekvat finansiering av projektet, så att det kan genomföras på ett framgångsrikt sätt och fungera i framtiden parallellt med organets övriga verksamhet)

A.4.4.   Administrativ kapacitet (ange åtminstone de EU-finansierade och/eller jämförbara projekt som genomförts under de senaste tio åren och, om sådana exempel saknas, ange om behovet av tekniskt stöd har beaktats. Lämna uppgift om institutionella arrangemang, om det t.ex. finns en särskild enhet som har kapacitet att genomföra och driva projektet och inkludera om möjlig det föreslagna organisationsschemat för projektets genomförande och drift).

A.5.   Lämna uppgifter om alla relevanta institutionella arrangemang som ingåtts med tredje parter för genomförandet av projektet och för framgångsrik drift av de planerade eller eventuellt redan slutförda anläggningar som projektet resulterar i.

A.5.1.   Beskriv hur infrastrukturen kommer att förvaltas efter det att projektet slutförts (dvs. operatörens namn, urvalsmetoder – offentlig förvaltning eller koncession, typ av kontakt osv.)

B.   BESKRIVNING AV INVESTERINGEN OCH DESS PLATS: FÖRKLARING AV HUR DEN ÄR FÖRENLIG MED DE RELEVANTA INSATSOMRÅDENA I DET BERÖRDA PROGRAMMET/DE BERÖRDA PROGRAMMEN OCH HUR DEN FÖRVÄNTAS BIDRA TILL ATT UPPNÅ DESSA INSATSOMRÅDENS SPECIFIKA MÅL SAMT TILL DEN SOCIOEKONOMISKA UTVECKLINGEN

B.1.   Operativt program/operativa program och insatsområden

Det operativa programmets (OP) CCI-nr	Det operativa programmets (OP) insatsområde
OP1<type='S' input='S'>	Insatsområde för OP 1<type='S' input='S'>
OP1<type='S' input='S'>	Insatsområde för OP 1<type='S' input='S'>
OP2<type='S' input='S'>	Insatsområde för OP 2<type='S' input='S'>
OP2<type='S' input='S'>	Insatsområde för OP 2<type='S' input='S'>

B.1.1.   Ingår projektet i förteckningen över större projekt i det operativa programmet/de operativa programmen?  (6) <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

B.2.   Kategorisering av projektverksamhet  (7)

	Kod	Belopp	Procentandel
B.2.1. Kod/koder för insatsområde/insatsområden (Fler än en ska anges när flera insatsområden är relevanta på grundval av en proportionell beräkning)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.2. Kod för finansieringsform (I vissa fall kan fler än en vara relevanta – proportionella andelar ska anges)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.3. Kod för den territoriella aspekten (I vissa fall kan fler än en vara relevanta – proportionella andelar ska anges)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.4. Kod för den territoriella genomförandemekanismen	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.5. Kod för det tematiska målet (I vissa fall kan fler än en vara relevanta – proportionella andelar ska anges)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.6. Kod för den ekonomiska aspekten (Nace-kod (8)) (I vissa fall kan fler än en vara relevanta – proportionella andelar ska anges)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.7. Kod för plats/platser (Nuts III) (9) (I vissa fall kan fler än en vara relevanta – proportionella andelar ska anges)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.8. Typ av investering (10) (ska endast fyllas i för produktiva investeringar)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>
B.2.9. Berörd produkt (11) (ska endast fyllas i för produktiva investeringar)	<type='N' input='S'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='G'>

B.3.   Beskrivning av projektet

B.3.1.   Ge en kortfattad (högst 2 sidor) beskrivning av projektet (dess mål, den aktuella situationen, vilka problem det ska behandla, vilka anläggningar som ska byggas osv.), med en karta som visar projektområdet  (12), geografibaserad information  (13) och de huvudsakliga projektdelarna samt individuella beräkningar av de totala kostnaderna för dessa (utan uppdelning av verksamhetskostnader).

För produktiva investeringar ska även en utförlig teknisk beskrivning tillhandahållas som omfattar följande: huvudsakliga arbetsmoment, etableringen av, den huvudsakliga verksamheten och de viktigaste beståndsdelarna i företagets ekonomiska struktur, investeringens viktigaste aspekter, en beskrivning av produktionstekniken och produktionsutrustningen samt en beskrivning av produkterna.

B.3.2.   Utgör detta projekt en etapp av ett större projekt  (14) ? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

B.3.3.   Om projektet utgör en etapp av ett övergripande projekt, lämna en kortfattad beskrivning av de föreslagna etapperna av genomförandet och förklara hur de är tekniskt och ekonomiskt fristående. Förklara vilka kriterier som har använts för att fastställa att projektet ska uppdelas i etapper. Ange hur stor andel (i procent) denna etapp utgör av det övergripande projektet. Om projektet medfinansieras av mer än ett operativt program, ange vilka delar som omfattas av vilka operativa program och den proportionella fördelningen.

B.3.4.   Har kommissionen tidigare godkänt någon del av detta större projekt? <type='C' input=M>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange CCI-nr för det godkända större projektet.

Om detta projekt är en del av det större projekt vars första etapp genomfördes under programperioden 2007–2013, beskriv den föregående etappens fysiska och finansiella mål och genomförandet av den första etappen samt bekräfta att den är eller kommer att bli färdig att användas för sitt syfte.

B.3.5.   Utgör projektet en del av ett transeuropeiskt nätverk som avtalats på unionsnivå? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter och en hänvisning till relevant EU-lagstiftning (15).

B.3.6.   Om det rör sig om en produktiv investering, omfattas denna investering av

i)	artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 (16) ? <type='C' input='M'> Ja ☐ Nej ☐ Om ja, förklara hur den bidrar till att skapa och bevara sysselsättning (i synnerhet för ungdomar). < type='S' maxlength='1750' input='M'>

ii)

artikel 3.1 b i förordning (EU) nr 1301/2013? <type='C' input='M'> Ja ☐ Nej ☐ Om ja, förklara hur den bidrar till de investeringsprioriteringar som anges i artikel 5.1 och 5.4 i förordning (EU) nr 1301/2013 och, om denna investering omfattar samarbete mellan stora företag och små och medelstora företag, hur den bidrar till investeringsprioriteringarna i artikel 5.2 i samma förordning. < type='S' maxlength='1750' input='M'>

B.4.   Projektets mål och dess förenlighet med det/de berörda operativa programmets/programmens relevanta insatsområden, hur projektet förväntas bidra till dessa insatsområdens specifika mål och resultat och till den socioekonomiska utvecklingen i det område som det operativa programmet omfattar.

B.4.1.   Vilka är de huvudsakliga projektmålen? Ange dem här och ge en kort förklaring.

B.4.2.   Lämna uppgifter om projektets förenlighet med det/de relevanta operativa programmets/programmens insatsområden och om hur det förväntas bidra till att uppnå resultatindikatorerna inom ramen för dessa insatsområdens specifika mål.

B.4.3.   Förklara hur projektet kommer att bidra till den socioekonomiska utvecklingen i det område som det operativa programmet omfattar.

B.4.4.   Förklara vilka åtgärder som har planerats/vidtagits av stödmottagaren för att säkerställa optimal användning av infrastrukturen under driftsfasen.

C.   SAMMANLAGD KOSTNAD OCH SAMMANLAGD STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNAD

C.1.   Fyll i tabellen nedan med beaktande av följande:

1.

Icke stödberättigande kostnader omfattar i) utgifter utanför stödberättigandeperioden, ii) utgifter som inte är stödberättigande enligt tillämpliga regler på EU-nivå och nationell nivå, iii) andra utgifter som inte lagts fram för medfinansiering. Observera: Utgifterna är stödberättigande antingen från det datum då det operativa programmet lämnas in till kommissionen eller från den 1 januari 2014, beroende på vilket som infaller tidigare (17).

2.	Oförutsedda utgifter får inte överstiga 10 % av den totala kostnaden exklusive oförutsedda utgifter. Dessa oförutsedda utgifter får inkluderas i de totala stödberättigande kostnader som används för att beräkna det planerade bidraget från fonderna.

3.	En prisjustering får i tillämpliga fall inkluderas för att täcka förväntad inflation om värdet på de stödberättigande kostnaderna anges i konstanta priser.

4.	Moms som kan återfås är inte stödberättigande. Om moms anses vara stödberättigande ska detta motiveras.

5.	Totalkostnaden ska omfatta alla kostnader som uppstått under projektet, från planering till övervakning, och ska inkludera moms oavsett om denna kan återfås eller inte.

6.

Förvärv av obebyggd och bebyggd mark för ett belopp som överskrider 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för insatsen i fråga i enlighet med artikel 69.3 b i förordning (EU) nr 1303/2013. I undantagsfall där det är vederbörligen motiverat kan en högre procentsats tillåtas för insatser som rör miljöskydd.

7.	Totala stödberättigande kostnader innan kraven i artikel 61 förordning (EU) nr 1303/2013 har beaktats.

	EURO	Sammanlagd kostnad (A)	Icke stödberättigande kostnader (1) (B)	Stödberättigande kostnader (C) = (A) – (B)	Procentandel av totala stödberättigande kostnader
		Mata In	Mata In	Beräknas	Beräknas
1	Projekterings-/utformningsavgifter	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
2	Markförvärv	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'> (6)	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
3	Bygg- och anläggningsarbete	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
4	Anläggningar och maskineri eller utrustning	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
5	Oförutsedda utgifter (2)	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
6	Prisjustering (i tillämpliga fall) (3)	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
7	Publicitet	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
8	Övervakning av bygg- och anläggningsarbetet	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
9	Tekniskt stöd	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
10	Delsumma	<type='N' input='G'>	<type='N' input='G'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
11	(Moms (4))	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>	<type='P' input='G'>
12	TOTALT	<type='N' input='G'> (5)	<type='N' input='G'>	<type='N' input='G'> (7)	<type='P' input='G'>

Ange växelkurs och referens (i tillämpliga fall)

Eventuella kommentarer till något av det ovanstående (t.ex. om inga oförutsedda utgifter väntas, stödberättigande moms) anges nedan.

C.2.   Kontroll av efterlevnad av reglerna för statligt stöd

Anser ni att detta projekt omfattar beviljande av statligt stöd? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, fyll i tabellen nedan (18):

	Stödbelopp (euro) i bruttobidragsekvivalent (19)	Totalt belopp för stödberättigande kostnader (euro) (20)	Stödnivå (i %)	Statligt stödnummer/registreringsnummer för stöd som undantas av en gruppundantagsförordning
Godkänd stödordning eller godkänt individuellt stöd	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='M'>	<type='N' input='M'>
Stöd som omfattas av en gruppundantagsförordning	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='M'>	<type='N' input='M'>
Stöd i enlighet med beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (21) eller förordningen om markbunden kollektivtrafik (22)	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='P' input='M'>	<type='N' input='M'>
Totalt beviljat stöd	<type='N' input='G'>	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt

Om nej, förklara i detalj varför projektet inte anses omfatta statligt stöd (23). Lämna dessa uppgifter om alla grupper av potentiella mottagare av statligt stöd, om det t.ex. rör sig om infrastruktur ska uppgifter om dess ägare, byggherrar, driftsansvarig och användare anges. Ange i tillämpliga fall om anledningen till att ni anser att projektet inte omfattar statligt stöd är i) att projektet inte rör någon ekonomisk verksamhet (inklusive verksamheter i allmänhetens tjänst) eller ii) att mottagaren/mottagarna av stödet har ett lagstadgat monopol på den berörda verksamheten och inte verkar på någon annan, avreglerad marknad (eller kommer att föra separata räkenskaper om mottagaren/mottagarna verkar inom flera sektorer).

C.3.   Beräkning av totala stödberättigande kostnader

De totala stödberättigande kostnaderna, efter att kraven i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013 beaktats, bör användas för att kontrollera om projektet nått tröskeln för ett större projekt i enlighet med artikel 100 i förordning (EU) nr 1303/2013.

Välj det alternativ som är relevant och fyll i den information som krävs. För insatser som inte genererar inkomster, välj den metod som avses i artikel 61.3 b i förordning (EU) nr 1303/2013 och ange proportionell tillämpning av diskonterad nettoinkomst till 100 %.

Metod för beräkning av potentiell nettoinkomst	Metod som valts av den förvaltande myndigheten för den relevanta sektorn, undersektorn eller insatstypen (24) (kryssa endast i en ruta)
Beräkning av diskonterat värde av nettoinkomst	<type='C' input='M'>
Schablonsats	<type='C' input='M'>
Minskad medfinansieringsgrad	<type='C' input='M'>

Beräkning av diskonterat värde av nettoinkomsten (artikel 61.3 b i förordning (EU) nr 1303/2013)

		Värde
1.	Totala stödberättigande kostnader före beaktande av de krav som fastställs i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013 (i euro, inte diskonterade) (Avsnitt C.1.12(C))	<type='N' input='G'>
2.	Proportionell tillämpning av diskonterat värde av nettoinkomst (%) (i tillämpliga fall) = (E.1.2.9)	<type='N' input='M'>
3.	Totala stödberättigande kostnader efter beaktande av de krav som fastställs i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013 (i euro, inte diskonterade) = (1) * (2) Det högsta offentliga bidraget måste överensstämma med reglerna för statligt stöd och det belopp för totalt beviljat stöd som angetts ovan (i tillämpliga fall)	<type='N' input='M'>

Schablonsats eller minskad medfinansieringsgrad (artikel 61.3 a och artikel 61.5 i förordning (EU) nr 1303/2013)

		Värde
1.	Totala stödberättigande kostnader före beaktande av de krav som fastställs i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013 (i euro, inte diskonterade) (Avsnitt C.1.12(C))	<type='N' input='G'>
2.	Inkomstprocentsats enligt en schablonsats enligt bilaga V i förordning (EU) nr 1303/2013 eller delegerade akter (FR) (%)	<type='N' input='M'>
3.	Totala stödberättigande kostnader efter beaktande av de krav som fastställs i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013 (i euro, inte diskonterade) = (1) × (1-FR) (25) Det högsta offentliga bidraget måste överensstämma med reglerna för statligt stöd och det belopp för totalt beviljat stöd som angetts ovan (i tillämpliga fall)	<type='N' input='M'>

D.   GENOMFÖRBARHETSSTUDIER, INKLUSIVE ANALYS AV ALTERNATIV, SAMT RESULTATEN AV DESSA

D.1.   Efterfrågeanalys

Ge en sammanfattning av efterfrågeanalysen, inklusive den förväntade tillväxthastigheten för efterfrågan, i syfte att visa efterfrågan för projektet i enlighet med den strategi som anges i bilaga III (Metod för utförande av kostnads-nyttoanalys) till denna förordning. Som minimum ska följande information ska inkluderas:

i)	Metod för prognoser.

ii)	Antaganden och utgångsvärden (t.ex. tidigare trafik och förmodad framtida trafik utan projektet).

iii)	Prognoser för de valda alternativen, i tillämpliga fall.

iv)	Aspekter av tillgångssidan, inklusive en analys av befintlig tillgång och förväntad utveckling (avseende infrastruktur).

v)	Eventuella nätverkseffekter.

Om det rör sig om en produktiv investering, beskriv målmarknaderna och ge en sammanfattning av efterfrågeanalysen, inklusive tillväxthastigheten för efterfrågan, i tillämpliga fall uppdelad efter medlemsstat samt, separat, efter tredjeländer betraktade som en helhet.

D.2.   Analys av alternativ

D.2.1.   Ange de alternativ som beaktats i genomförbarhetsstudier (högst 2–3 sidor) i enlighet med den strategi som anges i bilaga III (Metod för utförande av kostnads-nyttoanalys) till denna förordning. Åtminstone följande information ska inkluderas:

i)	Den totala investeringskostnaden och driftskostnaderna för de alternativ som beaktats.

ii)	Storleksalternativ (mot tekniska, driftsmässiga, ekonomiska, miljömässiga och sociala kriterier) och alternativ avseende plats för den föreslagna infrastrukturen.

iii)	Tekniska alternativ – per del och per system.

iv)	Risker som varje alternativ omfattar, inklusive risker med anknytning till inverkan på klimatförändringen och extrema väderförhållanden.

v)	Ekonomiska indikatorer för de alternativ som beaktats, i tillämpliga fall (26).

vi)	Sammanfattande tabell med alla fördelar och nackdelar för alla alternativ som beaktats.

Om det rör sig om en produktiv investering, ange dessutom närmare uppgifter om kapacitetsöverväganden (t.ex. företagets kapacitet före investeringen (i enheter per år), referensdatum, kapacitet efter investeringen (i enheter per år) och uppskatta graden av kapacitetsutnyttjande).

D.2.2.   Ange vilka kriterier som beaktats vid valet av den bästa lösningen (rangordna deras betydelse och ange vilken metod som använts för att utvärdera dem, med beaktande av resultatet av bedömningen av sårbarhet och risk för klimatpåverkan samt av förfarandena för miljökonsekvensbedömning/strategisk analys av miljöpåverkan (se avsnitt F)) och motivera kortfattat det valda alternativet i enlighet med bilaga III (Metod för utförande av kostnads-nyttoanalys) till denna förordning  (27).

D.3.   Det valda alternativets genomförbarhet

Beskriv kortfattat det valda alternativets genomförbarhet och redogör för följande centrala aspekter: institutionella aspekter och tekniska aspekter samt projektets inverkan på miljö, utsläpp av växthusgaser och klimatförändring, riskerna med projektet (i tillämpliga fall) samt andra aspekter som beaktats vid bedömningen av projektets genomförbarhet. Fyll i tabellen och hänvisa till relevanta dokument.

D.3.1.   Institutionella aspekter

D.3.2.   Tekniska aspekter, inklusive plats, huvudinfrastrukturens planerade kapacitet, motivering till projektets omfattning och storlek mot bakgrund av den prognostiserade efterfrågan, motivering till de val som gjorts avseende bedömning av klimatrisker och risk för naturkatastrofer (i tillämpliga fall) samt beräkningar av investerings- och driftskostnader.

D.3.3.   Miljöaspekter samt i tillämpliga fall aspekter som rör begränsning av klimatförändringar (växthusgasutsläpp) samt klimatanpassning

D.3.4.   Andra aspekter

Fyll i referenstabellen nedan.

Huvudaspekter i genomförbarhetsstudierna (eller verksamhetsplanen, om det rör sig om en produktiv investering)	Referens (styrkande handlingar samt kapitel/avsnitt/sida där den specifika informationen och uppgifterna finns)
Efterfrågeanalys	< type='S' maxlength='1750' input='M'>
Analys av alternativ	< type='S' maxlength='1750' input='M'>
Institutionella aspekter	< type='S' maxlength='1750' input='M'>
Tekniska aspekter	< type='S' maxlength='1750' input='M'>
Miljöaspekter samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar och motståndskraft mot katastrofer (i tillämpliga fall)	< type='S' maxlength='1750' input='M'>
Andra aspekter	< type='S' maxlength='1750' input='M'>

E.   KOSTNADS-NYTTOANALYS, INKLUSIVE EN FINANSIELL OCH EKONOMISK ANALYS SAMT EN RISKBEDÖMNING

E.1.   Finansiell analys

E.1.1.   Redogör kort (högst 2–3 sidor) för metoden (beskriv överensstämmelsen med bilaga III (Metod för utförande av kostnads-nyttoanalys) till denna förordning och avsnitt III (Metod för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomster för insatser som genererar nettoinkomster) i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014  (28) samt undantag från tillämpningen av metoderna; alla viktiga antaganden som gjorts om driftskostnader, kostnader för återanskaffning av kapital, inkomster och restvärde, makroekonomiska parametrar som använts, åtgärder som beaktats vid beräkningarna, uppgifter som använts för att genomföra analysen) och för de huvudsakliga resultaten av den finansiella analysen, inklusive resultatet av analysen av den finansiella hållbarheten, för att styrka att projektet inte kommer att få kassaflödesproblem i framtiden (bekräfta åtagandet från projektets stödmottagare, dess ägare och/eller offentliga myndigheter att finansiera investeringskostnader, driftskostnader och återanskaffningskostnader samt, där så är möjligt, tillhandahåll tabeller avseende finansiell hållbarhet med kassaflödesprognoser för referensperioden):

E.1.2.   Huvudsakliga faktorer och parametrar som använts i kostnads-nyttoanalysen för finansiell analys (alla värden i euro)  (29)

	Huvudsakliga faktorer och parametrar	Värde
1	Referensperiod (år)	<type='N' input='M'>
2	Finansiell diskonteringssats (%) (30)	<type='P' input='M'>
	Huvudsakliga faktorer och parametrar	Värde Ej diskonterat	Värde Diskonterat (kapitalvärde)	Referens till kostnads-nyttoanalysdokumentet (kapitel/avsnitt/sida)
3	Sammanlagd investeringskostnad exklusive oförutsedda utgifter	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
4	Restvärde	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
5	Inkomster		<type='N' input='M'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
6	Driftskostnader och återanskaffningskostnader (31)		<type='N' input='M'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
Proportionell tillämpning av diskonterat värde av nettoinkomst  (32)
7	Nettoinkomst = inkomster – driftskostnader och återanskaffningskostnader + restvärde = (5) – (6) + (4)		<type='N' input='G'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
8	Sammanlagd investeringskostnad – nettoinkomst = (3) – (7)		<type='N' input='G'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
9	Proportionell tillämpning av diskonterat värde av nettoinkomst (%) = (8)/(3)	<type='P' input='G'>		< type='S' maxlength='500' input='M'>
* Om moms kan återfås ska kostnaderna och inkomsterna baseras på belopp exklusive moms.

E.1.3.   Huvudindikatorer i den finansiella analysen i enlighet med kostnads-nyttoanalysdokumentet

	Utan stöd från unionen A		Med stöd från unionen B		Referens till kostnads-nyttoanalysdokumentet (kapitel/avsnitt/sida)
1. Finansiell avkastningsgrad (%)	<type='P' input='M'>	FRR(C) (33)	<type='P' input='M'>	FRR(K) (34)	< type='S' maxlength='500' input='M'>
2. Nettonuvärde (euro)	<type='N' input='M'>	FNPV(C)	<type='N' input='M'>	FNPV(K)	< type='S' maxlength='500' input='M'>

Om ett större projekt har hög finansiell lönsamhet, dvs. om FRR(C) är avsevärt högre än den finansiella diskonteringssatsen, motivera unionens bidrag i enlighet med bilaga III till denna förordning.

Om det rör sig om en produktiv investering, tillhandahåll resultaten från beräkningen av FRR(Kp) (35) och jämförelsen av denna med nationella riktmärken för förväntad lönsamhet i den relevanta sektorn.

E.1.4.   Strategi vad gäller tariffer och överkomlighet (i tillämpliga fall)

E.1.4.1.   Om projektet förväntas generera inkomster genom tariffer eller användaravgifter, ange närmare uppgifter om avgiftssystemet (avgifternas typ och nivåer samt princip eller unionslagstiftning på grundval av vilken avgifterna fastställts).

E.1.4.2.   Täcker avgifterna driftskostnaderna, inklusive underhållskostnader och återanskaffningskostnader, för projektet (36) ? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Ange närmare uppgifter med hänvisning till strategin när det gäller tariffer. Om svaret är nej, ange hur stor andel av driftskostnaderna som kommer att täckas och finansieringskällor för de kostnader som inte täcks. Om driftsstöd tillhandahålls, ange närmare uppgifter. Om inga avgifter planeras, förklara hur driftskostnaderna kommer att täckas.

E.1.4.3.   Om avgifterna är olika för olika användare, är de proportionella till den olika användningen av projektet/reella konsumtionen? (ange närmare uppgifter i textrutan) <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

E.1.4.4.   Är avgifterna proportionella till de föroreningar som användarna ger upphov till? (ange närmare uppgifter i textrutan) <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

E.1.4.5   Har överkomligheten när det gäller användaravgifter beaktats? (ange närmare uppgifter i textrutan) <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

E.2.   Ekonomisk analys

E.2.1.   Redogör kort (högst 2–3 sidor) för metoden (beskriv hur den stämmer överens med genomförandeakten om metoden för kostnads-nyttoanalys och undantag från tillämpningen av metoden, viktiga antaganden som gjorts vid värdering av kostnader (inklusive relevanta kostnadsdelar som beaktats – investeringskostnader, återanskaffningskostnader, driftskostnader), ekonomisk nytta och externa utgifter, inklusive sådana med anknytning till miljö, begränsning av klimatförändringar (inklusive, i tillämpliga fall, ytterligare växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter) och motståndskraft mot klimatförändringar och katastrofer samt de huvudsakliga resultaten av den socioekonomiska analysen och förklara dess förhållande till miljökonsekvensbedömningen (se avsnitt F)):

E.2.2.   Lämna närmare uppgifter om ekonomisk nytta och kostnader som fastställts i analysen samt de värden som dessa tilldelats:

Nytta	Enhetsvärde (i tillämpliga fall)	Totalt värde (i euro, diskonterat) (37)	% av den totala nyttan
< type='S' maxlength='200' input='M'>	< type='S' maxlength='50' input='M'>…	<type='N' input='M'>	<type='P' input='M'>
…	…	…	…
Totalt		BERÄKNAT	100 %
Kostnad	Enhetsvärde (i tillämpliga fall)	Totalt värde (i euro, diskonterat)	% av den totala kostnaden
< type='S' maxlength='200' input='M'>	< type='S' maxlength='50' input='M'>…	<type='N' input='M'>	<type='P' input='M'>
…	…	…	…
Totalt		BERÄKNAT	100 %

E.2.3.   Huvudindikatorer i den ekonomiska analysen i enlighet med kostnads-nyttoanalysdokumentet

Huvudsakliga parametrar och indikatorer	Värden	Referens till kostnads-nyttoanalysdokumentet (kapitel/avsnitt/sida)
1. Social diskonteringssats (%)	<type='P' input='M'>	<type='S' maxlength='500' input='M'>
2. Ekonomisk avkastningsgrad (ERR) (%)	<type='P' input='M'>	<type='S' maxlength='500' input='M'>
3. Ekonomiskt nettonuvärde (i euro)	<type='N' input='G'>	< type='S' maxlength='500' input='M'>
4. Nytto-kostnadsförhållande	<type='N' input='G'>	<type='S' maxlength='500' input='M'>

E.2.4.   Projektets inverkan på sysselsättningen

Ange antalet arbetstillfällen som kommer att skapas (uttryckt i heltidsekvivalenter).

Antalet arbetstillfällen som kommer att skapas direkt:	Antal (heltidsekvivalenter) (A)	Genomsnittlig varaktighet för dessa arbetstillfällen (i månader) (38) (B)
Under genomförandet	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>
Under driftsfasen	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>
Antal arbetstillfällen som kommer att skapas indirekt: (endast för produktiva investeringar):	Antal (heltidsekvivalenter) (A)	Genomsnittlig varaktighet för dessa arbetstillfällen (i månader) (B)
Under driftsfasen	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>
Antal arbetstillfällen som kommer att bevaras (endast för produktiva investeringar)	<type='N' input='M'>	Ej tillämpligt

För produktiva investeringar, beskriv projektets förväntade inverkan på sysselsättningen i andra regioner i unionen och ange huruvida det ekonomiska bidraget från fonderna inte leder till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga orter inom unionen, med beaktande av skäl 92 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt bestämmelserna om statligt stöd.

E.2.5.   Fastställ de huvudsakliga nyttor och kostnader som inte är kvantifierbara/inte går att mäta i pengar:

E.3.   Riskbedömning och sårbarhetsanalys

E.3.1.   Ge en kort beskrivning av metoden och sammanfatta resultaten, inklusive de huvudsakliga risker som fastställts

E.3.2.   Sårbarhetsanalys

Ange den procentuella förändring som tillämpats för de variabler som provats:

Redogör för den beräknade effekten (som procentuell förändring) på resultaten av de finansiella och ekonomiska resultatindexen.

Provad variabel	Variation i finansiellt nettonuvärde (FNPV(K)) (%)	Variation i finansiellt nettonuvärde (FNPV©) (%)	Variation i ekonomiskt nettonuvärde (ENPV) (%)
<type='S' maxlength='500' input='M'>	<type='P' input='M'>	<type='P' input='M'>	<type='P' input='M'>

Vilka variabler har konstaterats vara kritiska? Ange vilket kriterium som tillämpats och hur de centrala variablerna inverkat på huvudindikatorerna – FNPV, ENPV

Vilka är brytpunkterna för de kritiska variablerna? Ange en beräknad procentuell förändring för att FNPV eller ENPV ska bli noll för var och en av de kritiska variabler som fastställts.

E.3.3.   Riskbedömning

Ge en kort beskrivning av riskbedömningen, inklusive en förteckning över risker som projektet är utsatt för, riskmatrisen (39), tolkningen och den föreslagna riskminskningsstrategin samt organ som är ansvarigt för att minska de huvudsakliga riskerna som t.ex. kostnadsöverskridanden, förseningar eller bristande efterfrågan. Särskild uppmärksamhet ska ges miljörisker, risker med anknytning till klimatförändringar samt andra risker med anknytning till naturkatastrofer.

E.3.4.   Ytterligare bedömningar som utförts, i tillämpliga fall

Ange närmare uppgifter nedan om sannolikhetsfördelningar för kritiska variabler, kvantitativ riskanalys eller alternativ för att bedöma klimatrisk och klimatåtgärder har genomförts.

F.   ANALYS AV MILJÖPÅVERKAN, MED BEAKTANDE AV BEHOVET AV ANPASSNING TILL OCH BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR SAMT MOTSTÅNDSKRAFTEN MOT KATASTROFER

F.1.   Projektets överensstämmelse med miljöpolitiken

F.1.1.   Beskriv hur projektet bidrar till och beaktar de miljöpolitiska målen, inklusive klimatförändringar (i vägledningssyfte, beakta följande: resurseffektivitet, bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, minskning av växthusgasutsläpp, motståndskraft mot inverkan på klimatförändringar osv.).

F.1.2.   Beskriv hur projektet respekterar försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder, principen om att miljöförstöring företrädesvis bör hindras vid källan samt principen att förorenaren betalar.

F.2.   Tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG  (40) (miljöpåverkan)

F.2.1.   Genomförs projektet som en följd av en plan eller ett program som inte är ett operativt program? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

F.2.2.   Om svaret på fråga F.2.1 är ja, ange om planen eller programmet var föremål för en strategisk miljöbedömning i enlighet med direktiv 2001/42/EG <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

—	Om svaret är nej, ge en kort förklaring: < type='S' maxlength='1750' input='M'>

—	Om svaret är ja, tillhandahåll den icke-tekniska sammanfattningen (41) av miljörapporten och den information som krävs enligt artikel 9.1 b i detta direktiv (antingen en internetlänk eller ett elektroniskt exemplar). < type='S' maxlength='1750' input='M'>

F.3.   Tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU  (42) (miljökonsekvensbedömning)

F.3.1.   Om förhandsvillkoren avseende miljölagstiftning inte är uppfyllda (direktiv 2011/92/EU och direktiv 2001/42/EG) i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1303/2013, visa anknytningen till den avtalade handlingsplanen

F.3.2.   Är projektet förtecknat i bilagorna till direktiv 2011/92/EU  (43) :

—	Bilaga I till direktiv 2011/92/EU (gå till fråga F.3.3)

—	Bilaga II till direktiv 2011/92/EU (gå till fråga F.3.4)

—	Ingen av de två bilagorna (gå till fråga F.4) – förklara nedan < type='S' maxlength='1750' input='M'>

F.3.3.   Om projektet omfattas av bilaga I till direktiv 2011/92/EU, bifoga följande dokument (som tillägg 6) och lämna ytterligare information och förklaringar  (44) i textrutan nedan:

a)	Den icke-tekniska sammanfattningen av miljökonsekvensrapporten (45).

b)	Information om samråd med miljömyndigheter, allmänheten och, i tillämpliga fall, samråd med andra medlemsstater som utförts i enlighet med artiklarna 6 och 7 i direktiv 2011/92/EU.

c)	Det beslut som den behöriga myndigheten utfärdat i enlighet med artiklarna 8 och 9 i direktiv 2011/92/EU (46), inklusive information om hur det gjordes tillgängligt för allmänheten.

F.3.4.   Om projektet omfattas av bilaga II till direktiv 2011/92/EU, har en miljökonsekvensbedömning genomförts? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

—	Om svaret är ja, tillhandahåll de nödvändiga dokument som anges i punkt F.3.3.

—

Om svaret är nej, tillhandahåll följande information: a) Den behovsbedömning som krävs enligt artikel 4.4 i direktiv 2011/92/EU (s.k. granskningsbeslut). b) Trösklarna, kriterierna eller de granskningar från fall till fall som använts för att komma till slutsatsen att en miljökonsekvensbedömning inte var nödvändig (denna information är inte nödvändig om den redan finns i det beslut som nämns i led a). c) En förklaring av skälen till att projektet inte har någon betydande inverkan på miljön, med beaktande av de relevanta urvalskriterier som anges i bilaga III till direktiv 2011/92/EU (denna information är inte nödvändig om den redan finns i det beslut som nämns i led a). < type='S' maxlength='1750' input='M'>

F.3.5.   Tillstånd/bygglov (beroende på vad som är tillämpligt)

F.3.5.1.   Är projektet redan i anläggningsfasen (åtminstone ett bygg- och anläggningskontrakt)? <type='C' input='M'>

Ja*

☐

Nej

☐

F.3.5.2.   Har tillståndet/bygglovet redan getts till detta projekt (för åtminstone ett bygg- och anläggningskontrakt)? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej (47)

☐

F.3.5.3.   Om ja (på fråga F.3.5.2.), vilket datum skedde detta?

F.3.5.4.   Om nej (på fråga F.3.5.2.), när inlämnades den formella begäran om tillstånd?

F.3.5.5.   Om nej (på fråga F.3.5.2.), ange vilka administrativa steg som slutförts hittills och beskriv dem som återstår:

F.3.5.6.   Vilket datum förväntas det slutgiltiga beslutet (eller de slutgiltiga besluten)?

F.3.5.7.   Ange vilken behörig myndighet (eller vilka behöriga myndigheter) som har utfärdat eller som kommer att utfärda tillståndet:

F.4.   Tillämpning av direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter  (48) (habitatdirektivet), bedömning av inverkan på Natura 2000-områden

F.4.1.   Är det troligt att projektet kommer att ha en betydande negativ inverkan, antingen enskilt eller i kombination med andra projekt, på områden som är med eller som ska tas med i nätet Natura 2000? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

F.4.2.   Om svaret på fråga F.4.1 är ja, tillhandahåll följande:

1.	Beslutet från den behöriga myndigheten och den lämpliga bedömning som genomförts i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet.

2.

Om den behöriga myndigheten har fastställt att projektet har en betydande negativ inverkan på ett eller flera områden som ingår eller som kommer att ingå i nätet Natura 2000, tillhandahåll a) ett exemplar av standardblanketten Blankett för anmälan till Europeiska kommissionen enligt artikel 6.4 i habitatdirektivet  (49), som lämnats in till kommissionen (GD Miljö) och/eller b) ett yttrande från kommissionen enligt artikel 6.4 i habitatdirektivet om det rör sig om projekt som har betydande inverkan på prioriterade livsmiljöer och/eller arter och som är motiverade av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse som inte berör människors hälsa, den allmänna säkerheten eller betydelsefulla konsekvenser för miljön.

F.4.3.   Om svaret på fråga F.4.1 är nej, bifoga förklaringen i tillägg 1, ifylld av den behöriga myndigheten, och en karta där platsen för projektet och Natura 2000-områdena har utmärkts. Om det rör sig om ett större projekt som inte gäller infrastruktur (t.ex. köp av utrustning) bör detta beskrivas nedan och det är då inte obligatoriskt att bifoga denna förklaring.

F.5.   Tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG  (50) (ramdirektiv om vatten), bedömning av inverkan på vattenförekomster

F.5.1.   Om de relevanta förhandsvillkoren inte uppfylls i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1303/2013, visa sambandet med den avtalade handlingsplanen.

F.5.2.   Omfattar projektet en ny ändring av en ytvattenförekomsts fysiska egenskaper eller nivåförändringar hos grundvattenförekomster som försämrar en vattenförekomsts tillstånd eller gör att god vattenstatus/vattenpotential inte uppnås? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

F.5.2.1.   Om svaret är ja, tillhandahåll bedömningen av inverkan på vattenförekomsten och en utförlig förklaring av hur alla villkor i artikel 4.7 i ramdirektivet för vatten har uppfyllts/ska uppfyllas.

Ange även huruvida projektet är en följd av en nationell/regional strategi för den relevanta sektorn och/eller från en förvaltningsplan för avrinningsområdet, i vilken alla relevanta faktorer har beaktats (t.ex. bättre alternativ för miljön, kumulativa effekter osv.). Om så är fallet, tillhandahåll fullständiga uppgifter.

F.5.2.2.   Om svaret är nej, bifoga förklaringen i tillägg 2, ifylld av den behöriga myndigheten. Om det rör sig om ett större projekt som inte gäller infrastruktur (t.ex. köp av utrustning) bör detta beskrivas nedan och det är då inte obligatoriskt att bifoga denna förklaring.

F.5.3.   Förklara hur projektet överensstämmer med de mål i förvaltningsplanen för avrinningsområdet som fastställts för de relevanta vattenförekomsterna.

F.6.   I tillämpliga fall, uppgifter om överensstämmelse med andra miljödirektiv

F.6.1.   Tillämpning av rådets direktiv 91/271/EEG  (51) (avloppsvatten från tätbebyggelse) – projekt inom sektorn för avloppsvatten från tätbebyggelse

1.	Fyll i tillägg 3 till ansökningsblanketten (tabell avseende överensstämmelse med direktiv 91/271/EEG).

2.	Förklara hur projektet överensstämmer med den plan eller det program som har anknytning till genomförandet av direktiv 91/271/EEG.

F.6.2.   Tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG  (52) (ramdirektivet om avfall) – projekt inom sektorn för avfallshantering

F.6.2.1.   Om de relevanta förhandsvillkoren inte uppfylls i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1303/2013, visa sambandet med den avtalade handlingsplanen.

F.6.2.2.   Förklara hur projektet uppfyller de mål som fastställs i artikel 1 i direktiv 2008/98/EG. Ange i synnerhet hur projektet överensstämmer med den relevanta avfallsplanen (artikel 28), avfallshierarkin (artikel 4) samt hur projektet bidrar till att uppnå materialåtervinningsmålen för 2020 (artikel 11.2).

F.6.3.   Tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU  (53) (industriutsläpp) – projekt som kräver ett tillstånd enligt detta direktiv

Förklara hur projektet överensstämmer med kraven i direktiv 2010/75/EU, i synnerhet med skyldigheten att bedriva verksamhet i enlighet med ett integrerat tillstånd som grundas på bästa tillgängliga teknik och, i tillämpliga fall, med de gränsvärden för utsläpp som fastställs i direktivet.

F.6.4.   Andra eventuella relevanta miljödirektiv (förklara nedan)

F.7.   Kostnader för åtgärder som vidtagits för att begränsa och/eller kompensera för negativ miljöpåverkan, i synnerhet till följd av förfarandet för miljökonsekvensbedömning eller något annat bedömningsförfarande (enligt t.ex. habitatdirektivet, ramdirektivet för vatten, direktivet om industriutsläpp) eller nationella/regionala krav.

F.7.1.   I händelse av sådana kostnader, inkluderades dessa i kostnads-nyttoanalysen? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

F.7.2.   Om dessa kostnader inkluderas i totalkostnaden, uppskatta vilken andel kostnaderna för åtgärder som vidtagits för att begränsa och/eller kompensera för negativ miljöpåverkan utgör.

%	<type='P' input='M'>

Förklara kortfattat åtgärderna.

F.8.   Begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt motståndskraft mot katastrofer

F.8.1.   Förklara hur projektet bidrar till klimatförändringsmålen enligt Europa 2020-strategin, och lämna uppgifter om klimatrelaterade utgifter i enlighet med bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014.

F.8.2.   Förklara hur klimatförändringsrelaterade risker, hänsynstaganden avseende anpassning och begränsning samt motståndskraft mot katastrofer har beaktats.

(Som vägledning bör följande frågor beaktas: Hur fastställdes storleken på den externa växthusgaseffekten och den externa koldioxidkostnaden? Vilken är skuggkostnaden för växthusgaserna och hur har denna integrerats i den ekonomiska analysen? Övervägdes ett mer koldioxidsnålt alternativ eller förnybara källor? Har en klimatriskbedömning eller sårbarhetsgranskning utförts under utarbetandet av projektet? Har klimatförändringsfrågor beaktats som en del av den strategiska analysen av miljöpåverkan och miljökonsekvensbedömningen och kontrollerats av de relevanta nationella myndigheterna? På vilket sätt beaktades klimatfrågor vid analys och rangordning av relevanta alternativ? Hur förhåller sig projektet till den nationella och/eller regionala strategin för anpassning till klimatförändringar? Kommer projektet i kombination med klimatförändringen att ha någon positiv och/eller negativ inverkan på omgivningen? Påverkade klimatförändringsfrågan valet av plats för projektet?) (54)

F.8.3.   Förklara vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa motståndskraft mot de aktuella klimatvariationerna och framtida klimatförändringar inom projektet

(Som vägledning bör följande frågor beaktas: hur beaktades klimatförändringar vid utarbetandet av projektet och dess delar, exempelvis vad gäller externa krafter (t.ex. vindlast, snöbelastning, temperaturskillnader) och extern påverkan (t.ex. värmeböljor, vattenavledning, översvämningsrisk samt långvariga perioder av torka som t.ex. påverkar jordens egenskaper))

G.   FINANSIERINGSTABELL SOM VISAR DE TOTALA PLANERADE FINANSIELLA RESURSERNA OCH DET PLANERADE STÖDET FRÅN FONDERNA, EIB OCH SAMTLIGA ÖVRIGA FINANSIERINGSKÄLLOR, TILLSAMMANS MED FYSISKA OCH FINANSIELLA INDIKATORER FÖR ÖVERVAKNING AV FRAMSTEGEN, MED BEAKTANDE AV DE FASTSTÄLLDA RISKERNA

G.1.   Totala planerade finansiella resurser och planerat stöd från fonderna, EIB och samtliga övriga finansieringskällor

G.1.1.   Medfinansieringskällor

Projektets totala investeringskostnader ska täckas med hjälp av följande källor:

Finansieringskälla för totala investeringskostnader (euro)						Av vilket (i upplysningssyfte)
Sammanlagd kostnad [C.1.12.(A)]	Unionsstöd (55)	Nationella offentliga (eller motsvarande)	Nationella privata	Andra källor (ange vilka)		EIB-/EIF-lån:
(a) = (b) + (c) + (d) + (e)	(b)	(c)	(d)	(e)		(f)
<type='N' input='G'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>		<type='N' input='M'>

G.1.2.   Årlig plan för totala stödberättigande utgifter som ska deklareras till kommissionen (finansiell indikator för övervakning av framstegen)

De totala stödberättigande utgifter som ska deklareras till kommissionen ska presenteras nedan i årlig andel i euro (preliminärt). Om det rör sig om ett större projekt som medfinansieras genom mer än ett operativt program ska den årliga planen presenteras separat för varje operativt program. Om det rör sig om ett större projekt som medfinansieras genom mer än ett insatsområde ska den årliga planen presenteras separat för varje insatsområde.

(i euro)	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	Totala stödberättigande utgifter
Insatsområde för OP1	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='M'>	<type='N' input='G'>
Insatsområde för OP1
Insatsområde för OP2
Insatsområde för OP2

G.1.3.   Andra finansieringskällor inom unionen

G.1.3.1.   Har en ansökan gjorts om stöd från någon annan unionskälla (TEN-T-budgeten, FSE, Life+, Horisont 2020, andra källor till unionsfinansiering)? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter (berört EU-program, referensnummer, datum, begärt belopp, beviljat belopp osv.):

G.1.3.2.   Kompletterar detta projekt något projekt som redan finansieras eller som ska finansieras av Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, FSE eller någon annan källa till unionsfinansiering? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter (källa till EU-bidraget, referensnummer, datum, begärt belopp, beviljat belopp osv.):

G.1.3.3.   Har en ansökan lämnats om ett lån eller aktiekapitalstöd från EIB eller EIF för detta projekt? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter (berört finansieringsinstrument, referensnummer, datum, begärt belopp, beviljat belopp osv.):

G.1.3.4.   Har en ansökan lämnats om stöd från någon annan unionskälla (inklusive Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden, EIB, EIF eller andra källor till unionsfinansiering) för en tidigare etapp av detta projekt (inklusive genomförbarhetsstudier och den förberedande fasen)? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter (källa till EU-bidraget, referensnummer, datum, begärt belopp, beviljat belopp osv.):

G.1.4.   Kommer infrastrukturen att anläggas genom ett offentlig-privat partnerskap  (56) ? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, beskriv formen av det offentlig-privata partnerskapet (dvs. urvalsprocess för den privata partnern, det offentlig-privata partnerskapets struktur, arrangemang för ägande av infrastrukturen, inklusive vid avslutandet av det offentlig-privata partnerskapsarrangemanget då avtalet löper ut eller på annat sätt sägs upp, arrangemang för riskfördelning osv.). Tillhandahåll därutöver resultatet av beräkningen av FRR(Kp) och jämförelsen av denna med nationella riktmärken för förväntad lönsamhet i den relevanta sektorn.

G.1.5.   Om finansieringsinstrument  (57) ska användas för finansiering av projektet, ange finansieringsinstrumentets form (kapital- eller skuldinstrument):

G.1.6.   Unionsstödets inverkan på projektets genomförande

Kommer unionsstödet att

a)	påskynda genomförandet av projektet? <type='C' input='M'> Ja ☐ Nej ☐ Om ja, ange hur och i vilken utsträckning det kommer att påskynda genomförandet. Om nej, förklara varför < type='S' maxlength='1750' input='M'>

b)	vara nödvändigt för genomförandet av projektet? <type='C' input='M'> Ja ☐ Nej ☐ Om ja, ange hur mycket det kommer att bidra till genomförandet. Om nej, motivera behovet av unionsstöd < type='S' maxlength='1750' input='M'>

G.2.   Aktivitetsindikatorer  (58) och fysiska indikatorer för övervakning av framsteg

Ange de tillhandahållna aktivitetsindikatorerna i tabellen, inklusive gemensamma indikatorer i enlighet med vad som fastställts i det/de operativa programmet/programmen samt andra fysiska indikatorer för att övervaka framstegen. Informationsmängden kommer att bero på projektens komplexitet, men endast huvudindikatorer ska presenteras.

OP (CCI-nr)	Insatsområde	Benämning på indikator	Måttenhet	Målvärde för det större projektet	Målår
<type='S' input='S'>	<type='S' input='S'>	Gemensam: <type='S' input='S'> Annan: <type='S' input='M'>	Gemensam: <type='S' input='S'> Annan: <type='S' input='M'>	<type='S' input='M'>	<type='N' input='M'>

G.3.   Riskbedömning

Ge en kort sammanfattning av de huvudsakliga riskerna för att projektet inte ska kunna genomföras fysiskt och finansiellt samt de föreslagna riskreducerande åtgärderna.

H.   TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDET AV DET STÖRRE PROJEKTET

Om genomförandeperioden förväntas bli längre än programperioden ska en tidsplan lämnas in för de etapper för vilka stöd från fonderna begärs under perioden 2014–2020.

H.1.   Tidsplan för projektet

Ange tidsplanen för utarbetande och genomförande av projektet nedan och bifoga en sammanfattande tabell över de huvudsakliga kategorierna av arbetstillfällen (dvs. ett Gantt-diagram, om ett sådant finns tillgängligt). Om ansökan gäller en projektetapp, ange tydligt i tabellen för vilka delar av det övergripande projektet som denna ansökan om stöd gäller.

	Inledningsdatum (A) (59)	Slutförandedatum (B) (59)
1. Genomförbarhetsstudier (eller verksamhetsplan, om det rör sig om en produktiv investering):	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
2. Kostnads-nyttoanalys:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
3. Miljökonsekvensbedömning:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
4. Förberedande undersökningar:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
5. Utarbetande av upphandlingsdokument:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
6. Upphandlingsförfarande/upphandlingsförfaranden:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
7. Markförvärv:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
8. Tillstånd:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
9. Anläggningsfas/kontrakt:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>
10. Driftsfas:	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>

H.2.   Projektets nuläge

Beskriv projektets tidsplan (J.1) med avseende på tekniska och finansiella aspekter samt på projektets nuläge under följande rubriker:

H.2.1.   Tekniska aspekter (genomförbarhetsstudier, projektutformning osv.):

H.2.2.   Administrativa aspekter, med uppgifter åtminstone om miljökonsekvensbedömning, tillstånd, territoriella beslut/planeringsbeslut, markförvärv (i tillämpliga fall), offentlig upphandling osv.:

H.2.3.   Offentlig upphandling:

Fyll i uppgifterna i tabellen nedan

Kontraktets benämning	Typ av kontrakt (bygg- och anläggningsarbeten/varor/tjänster)	Värde (faktiskt eller förväntat)	Ansvarigt organ för kontraktet	Datum för offentliggörande av upphandlingen (faktiskt eller planerat)	Datum för slutförande av utvärderingen av anbuden (faktiskt eller planerat)	Datum för undertecknande av kontraktet (faktiskt eller planerat)	Referensnr (EUT osv.) om detta är relevant
<type='S' input='M'>	<type='S' input='S'>	<type='N' input='M'>	type='S' maxlength='300' input='M'	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>	<type='D' input='M'>	type='S' maxlength='00' input='M'

H.2.4.   Finansiella aspekter (beslut om åtaganden avseende nationella offentliga utgifter, begärda eller beviljade lån osv. – ange hänvisningar):

H.2.5.   Om projektet redan har inletts, ange nuläget för genomförandet:

I.   ÄR PROJEKTET FÖREMÅL FÖR ETT RÄTTSLIGT FÖRFARANDE TILL FÖLJD AV ATT UNIONSRÄTTEN INTE RESPEKTERATS? <type='c' input='m'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter och motivera det föreslagna bidraget från unionens budget i detta avseende:

J.   HAR FÖRETAGET TIDIGARE VARIT ELLER ÄR DET FÖR NÄRVARANDE FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE (60) FÖR ÅTERKRAV AV UNIONSSTÖD TILL FÖLJD AV ATT EN PRODUKTIV VERKSAMHET OMLOKALISERATS UTANFÖR PROGRAMOMRÅDET? <type='c' input='m'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter och motivera det föreslagna bidraget från unionens budget till projektet i detta avseende:

K.   ANVÄNDNING AV JASPERS-STÖD FÖR UTARBETANDET AV PROJEKTET

K.1.   Har Jaspers-stöd använts för någon del av utarbetandet av detta projekt? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

K.2.   Beskriv de delar där Jaspers-stöd använts (t.ex. miljömässig överensstämmelse, upphandling, granskning av teknisk beskrivning, kostnads-nyttoanalys).

L.   PROJEKTETS STATUS I FÖRHÅLLANDE TILL ARTIKEL 102 I FÖRORDNING (EU) nr 1303/2013

L.1.   Om projektet inlämnas i enlighet med förfarandet i artikel 102.2, har projektet varit föremål för oberoende experters kvalitetsgranskning? <type='C' input='M'>

Ja

☐

Nej

☐

Om ja, ange närmare uppgifter och motivera ändringen av förfarandet för inlämning av projektet till Europeiska kommissionen:

M.   SAMMANFATTNING AV JUSTERINGAR AV ANSÖKNINGSFORMULÄRET OM DET STÖRRE PROJEKTET ÄR FÖREMÅL FÖR ÄNDRINGAR

N.   GODKÄNNANDE FRÅN DEN BEHÖRIGA NATIONELLA MYNDIGHETEN

Jag bekräftar att informationen i detta formulär är exakt och korrekt.

Namn	<type='S' maxlength=255 input='M'>
Underskrift (elektroniskt undertecknat via SFC2014)	<type='S' input='G'>
Organisation (förvaltande myndighet/myndigheter)	<type='S' maxlength=1000 input='M'>
Datum	<type='D' input='G'>

---

(1)  Förklaring till fältens innehåll:

type: N = nummer, D = datum, S = sträng, C = kryssruta, P = procent

input: M = manuell, S = val, G = systemgenererad

maxlength = maximalt antal tecken inklusive mellanslag

(2)  Om det är fler än ett organ som ansvarar för genomförandet ska de uppgifter som anges här gälla huvudorganet (de övriga anges i punkt A.5).

(3)  Om det rör sig om ett offentlig-privat partnerskapsprojekt där en privat partner kommer att väljas ut efter att verksamheten godkänts och kommer att bli stödmottagare i enlighet med artikel 63.2 i förordning (EU) nr 1303/2013, ska denna del innehålla uppgifter om den offentliga juridiska person som inleder verksamheten (dvs. den upphandlande myndigheten).

(4)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(5)  Om det rör sig om ett offentlig-privat partnerskapsprojekt och om den privata partnern ännu inte valts ut ska denna del innehålla de lägsta behörighetskriterier som ska uppfyllas för förhandskvalificering i upphandlingen samt motiveringen till dessa kriterier. Ansökan ska även innehålla en beskrivning av alla åtgärder som vidtagits för att förbereda, övervaka och administrera det offentlig-privata partnerskapsprojektet.

(6)  I enlighet med kravet i artikel 102.5 i förordning (EU) nr 1303/2013.

(7)  Bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 215/2014 av den 7 mars 2014 om tillämpningsföreskrifter till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden när det gäller metoder för stöd till klimatförändringsmål, fastställande av delmål och mål i resultatramen samt nomenklaturen för insatskategorier för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 69, 8.3.2014, s. 65).

(8)  Nace rev. 2, fyrställig kod: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1), i ändrad lydelse. Använd den mest utförliga och relevanta Nuts III-koden. Om ett projekt påverkar flera enskilda områden på Nuts III-nivå, kan man använda Nuts III-kod eller högre.

(10)  Ny anläggning = 1, utbyggnad = 2, ombyggnad/modernisering = 3, ny lokalisering = 4, uppköp = 5.

(11)  Kombinerade nomenklaturen, rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).

(12)  Om det rör sig om ett offentlig-privat partnerskap där den privata partnern ännu inte valts ut och där denne ansvarar för att säkerställa platsen behöver den sökande inte tillhandahålla kartan som visar projektområdet.

(13)  Tillhandahåll den geografibaserade informationen i vektorformat i bilaga 5, med polygoner, linjer och/eller punkter beroende på vad som är lämpligt för att representera projektet, företrädesvis i shapefile-format.

(14)  Ett större projekt som inleddes under programperioden 2007–2013 inom vilket en eller flera etapper slutförts under denna programperiod och där detta projekt representerar en etapp som kommer att genomföras och slutföras under programperioden 2014–2020, eller ett projekt som inleddes under programperioden 2014–2020 inom vilket detta projekt representerar en etapp som kommer att slutföras medan nästa etapp kommer att slutföras under denna programperiod eller under den efterföljande programperioden.

(15)  För energi: Definieras projektet som ett projekt av gemensamt intresse enligt förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009? För transport: Omfattas projektet av förordning (EU) nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU?

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

(17)  Såvida inte projektspecifika regler är tillämpliga, t.ex. regler för statligt stöd.

(18)  Denna ansökan ersätter inte en anmälan till kommissionen enligt artikel 108.3 i fördraget. Ett jakande beslut från kommissionen om det större projektet enligt förordning (EU) nr 1303/2013 utgör inte ett godkännande av statligt stöd.

(19)  Bruttobidragsekvivalent: det diskonterade värdet på stödet uttryckt som procentandel av det diskonterade värdet på de stödberättigade kostnaderna, beräknat vid den tidpunkt då stödet beviljades på grundval av referensräntan vid detta datum.

(20)  Reglerna för statligt stöd inbegriper bestämmelser om stödberättigande kostnader. I denna kolumn ska medlemsstaterna ange det totala beloppet för stödberättigande kostnader på grundval av de regler för statligt stöd som tillämpats.

(21)  Kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).

(23)  Medlemsstaterna har fått vägledning från kommissionen för att underlätta deras bedömning när infrastrukturinvesteringar omfattar statligt stöd. Närmare bestämt har kommissionens avdelningar utarbetat analysunderlag. Ett meddelande om begreppet stöd håller för närvarande på att utarbetas. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att använda analysunderlagen eller andra metoder för att förklara varför de anser att stödet inte omfattar beviljande av statligt stöd.

(24)  I enlighet med kravet i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013.

(25)  Denna formel gäller inte om metoden med minskad medfinansieringsgrad används (schablonsatsen avspeglas i medfinansieringsgraden för insatsområdet, vilket medför ett lägre bidrag från Eruf/Sammanhållningsfonden) och de totala stödberättigande kostnaderna motsvarar det belopp som anges i punkt 1.

(26)  Om prestationerna och de externa kostnaderna skiljer sig åt i olika alternativ (förutsatt att alla alternativ har samma mål), t.ex. projekt avseende fast avfall, rekommenderas en förenklad kostnads-nyttoanalys för alla huvudalternativ för att välja ut det bästa alternativet, och de ekonomiska parametrarna för ett projekt, t.ex. dess ekonomiska nuvärde, ska vara den viktigaste faktorn när valet görs.

(27)  Om det rör sig om ett offentlig-privat partnerskapsprojekt ska även skälen till valet av upphandlingsmetod anges, inklusive en analys av valuta för pengarna på basis av rimliga jämförelser inom den offentliga sektorn.

(28)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 138, 13.5.2014, s. 5).

(29)  Alla uppgifter ska stämma överens med kostnads-nyttoanalysdokumentet. Kostnads-nyttoanalysen ska utarbetas i euro eller lokal valuta med växelkursen tydligt angiven.

(30)  Företrädesvis i reala tal.

(31)  I den betydelse som avses i artikel 17 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014.

(32)  Detta gäller inte 1) projekt som är föremål för reglerna för statligt stöd i den betydelse som avses i artikel 107 i fördraget (se punkt G1), i enlighet med artikel 61.8 i förordning (EU) nr 1303/2013, 2) vid schablonsats (artikel 61.3 a i förordning (EU) nr 1303/2013) eller minskad medfinansieringsgrad (artikel 61.5 i förordning (EU) nr 1303/2013) samt 3) om summan av nuvärdet för driftskostnaderna och återanskaffningskostnaderna är högre än nuvärdet för inkomsterna, varvid projektet inte anses generera inkomster och man kan bortse från punkterna 7 och 8 och proportionell tillämpning av diskonterade nettoinkomster kan fastställas till 100 %.

(33)  FRR(C) står för en investerings finansiella lönsamhet.

(34)  FRR(K) står för den finansiella lönsamheten för det nationella kapitalet.

(35)  FRR(Kp) står för den finansiella lönsamheten för den projektansvarigas kapital.

(36)  Inklusive ökande kostnader under projektets ekonomiska livstid p.g.a. inverkan av klimatförändringar och andra naturkatastrofer (i tillämpliga fall).

(37)  Summan av de diskonterade kostnads- och nyttobelopp som presenteras i tabellen ska tillsammans uppgå till det ekonomiska nuvärdet.

(38)  Om det rör sig om fasta anställningar, ange ”fast” istället för varaktighet i månader.

(39)  Om det rör sig om ett offentlig-privat partnerskapsprojekt ska det ingå en matris för riskfördelningen inom det offentlig-privata partnerskapet (om insatsen redan upphandlats) eller för den planerade riskfördelningen inom det offentlig-privata partnerskapet (om insatsen inte ännu har upphandlats).

(40)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

(41)  Utarbetad i enlighet med artikel 5 i och bilaga I till direktiv 2001/42/EG.

(42)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).

(43)  Om ett projekt består av flera bygg- och anläggningsarbeten, insatser eller tjänster som hör till olika grupper bör informationen för varje investeringsuppgift fyllas i separat.

(44)  Den ytterligare informationen bör handla om utvalda delar av förfarandet för miljökonsekvensbedömning som är viktiga för projektet (t.ex. uppgiftsanalys, undersökningar och bedömningar, ytterligare samråd med behöriga myndigheter och allmänheten, fastställande av ytterligare kompensations-/begränsningsåtgärder, ytterligare beslut om granskning osv., när det är sannolikt att förändringar av projektet kommer att fastställas) och som behöver genomföras, i synnerhet som en del av förfaranden för ansökan om tillstånd i flera nivåer.

(45)  Utarbetad i enlighet med artikel 5 i och bilaga IV till direktiv 2011/92/EU.

(46)  I de fall där förfarandet för miljökonsekvensbedömning kompletteras av ett rättsligt bindande beslut i väntan på att ett tillstånd utfärdas i enlighet med artiklarna 8 och 9 i direktiv 2011/92/EU, ska det finnas ett skriftligt åtagande från medlemsstaterna om att åtgärder kommer att vidtas i tid för att säkerställa att tillståndet utfärdas senast innan arbetet inleds.

(47)  Projekt i anläggningsfasen (jakande svar på fråga F.3.5) utan tillstånd/bygglov för åtminstone ett bygg- och anläggningskontrakt vid den tidpunkt då de lämnades in till Europeiska kommissionen kommer inte att godkännas.

(48)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(49)  Ändrad version antagen av habitatkommittén 26.4.2012. http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/management/guidance_en.htm#art6

(50)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(51)  Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

(52)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(53)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

(54)  För ytterligare vägledning om klimatanpassning/motståndskraft, se GD Klimatpolitiks riktlinjer för projektledare: http://ec.europa.eu/clima/policies/adaptation/what/docs/non_paper_guidelines_project_managers_en.pdf och vägledningsdokumenten för miljökonsekvensbedömningar/strategiska analyser av miljöpåverkan: http://ec.europa.eu/environment/eia/home.htm.

(55)  Stödet från unionen bör motsvara det angivna beloppet i det avtal som avses i artikel 125.3 c.

(56)  I den betydelse som avses i artikel 62 i förordning (EU) nr 1303/2013.

(57)  I den betydelse som avses i artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013.

(58)  I enlighet med kravet i artikel 101.1 h i förordning (EU) nr 1303/2013.

(59)  Om det redan slutförts – ange exakt datum, om det endast planerats – ange åtminstone månad och år.

(60)  I enlighet med artikel 71.2 i förordning (EU) nr 1303/2013.

BILAGA III

Metod för utförande av kostnads-nyttoanalysen

1.   ALLMÄNNA PRINCIPER

1.1.   Målet med en kostnads-nyttoanalys inom ramen för sammanhållningspolitiken är att stödja bedömningen av det större projektet, i syfte att

—	bedöma huruvida det större projektet är värt medfinansiering (ur ekonomisk synvinkel)

—	bedöma huruvida det större projektet behöver medfinansiering (ur finansiell synvinkel)

1.2.   En kostnads-nyttoanalys ska

—	göras så snart som möjligt under den etapp då projektet utarbetas, vanligtvis i slutet av projektets preliminära utformningsetapp,

—	ses som en del av en ansökan om ett större projekt och ska beaktas i kombination med andra dokument som utarbetas för större projekt, inklusive sådana som innehåller sådana övriga uppgifter som avses i artikel 101.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

1.3.   En kostnads-nyttoanalys ska överensstämma med följande principer:

—	Kostnads-nyttoanalysen ska utföras i förhållande till förbestämda politiska mål.

—	För kostnads-nyttoanalysen ska det relevanta sociala sammanhanget och perspektivet fastställas (lokalt, regionalt, nationellt, gränsöverskridande, globalt).

—	Kostnads-nyttoanalysen kräver en gemensam måttenhet (vanligtvis ekonomisk).

—	Kostnads-nyttoanalysen kräver en jämförelse mellan ett scenario med den nya investeringen och ett scenario utan den nya investeringen (inkrementell analys (1)).

—	För kostnads-nyttoanalysen krävs det att en referensperiod som är relevant för projektet anges.

—	Kostnads-nyttoanalysen kräver beaktande av restvärden av investeringen.

—	Kostnads-nyttoanalysen kräver en riskbedömning så att osäkerhet kan hanteras.

1.4.   En kostnads-nyttoanalys för ett större projekt ska inkludera de delar som anges nedan

1.	Beskrivning av sammanhanget.

2.	Fastställande av mål.

3.	Uppgifter om projektet.

4.	Projektets genomförbarhet, med efterfrågeanalys och analys av alternativ.

5.	Finansiell analys.

6.	Ekonomisk analys.

7.	Riskbedömning.

2.   DELAR I KOSTNADS-NYTTOANALYSEN

2.1.   Beskrivning av sammanhanget och fastställande av mål, uppgifter om projektet, projektets genomförbarhet med efterfrågeanalys och analys av alternativ

2.1.1.   Beskrivning av sammanhanget

I denna bedömning ska det sociala, ekonomiska, politiska och institutionella sammanhanget fastställas. Följande ska beskrivas:

1.	De socioekonomiska förhållandena i det land/den region som berörs av projektet.

2.	De politiska och institutionella aspekterna, inklusive befintlig ekonomisk politik och befintliga utvecklingsplaner med deras respektive politiska mål.

3.	Den nuvarande infrastrukturen och tillhandahållandet av tjänster.

4.	Befolkningens uppfattning om och förväntningar på den tjänst som ska tillhandahållas.

2.1.2.   Fastställande av projektets mål

Tydliga mål ska fastställas för projektet för att kontrollera att investeringen motsvarar ett befintligt behov och för att bedöma projektets resultat och inverkan. Målen ska i så stor utsträckning som möjligt kvantifieras med hjälp av indikatorer med utgångsvärden och målvärden.

Måldefinitionen ska, där det är möjligt och lämpligt, användas för att fastställa projektnyttan i syfte att bedöma projektets bidrag till välfärden och för att uppnå de specifika målen för det/de operativa programmets/programmens insatsområden.

2.1.3.   Identifiering av projektet

Identifieringen av det större projektet ska göras med beaktande av den definition av ett större projekt som anges i artikel 100 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt följande principer:

1.	Projektet ska tydligt identifieras som en självförsörjande analysenhet, dvs. tekniska delar, administrativa eller finansiella etapper som inte kan betraktas som operativa ska i kostnads-nyttoanalysen analyseras tillsammans med övriga etapper som utgör ett större projekt.

2.	Det område som påverkas, de slutliga stödmottagarna (2) och relevanta intressenter vars välfärd räknas vid sammanställningen av nettonyttan ska beaktas.

3.	Det organ som ansvarar för genomförandet ska anges och dess tekniska, finansiella och institutionella kapacitet analyseras.

2.1.4.   Projektets genomförbarhet, med efterfrågeanalys och analys av alternativ

Genomförbarhetsstudier, som vanligtvis omfattar följande aspekter: efterfrågeanalys; analys av alternativ; tillgänglig teknik; produktionsplan (inklusive infrastrukturens utnyttjandegrad), personalbehov, projektets omfattning, plats, fysiska insatser, val av tidpunkt och genomförande, etapper för utvidgning och finansiell planering; miljö, begränsning av klimatförändringar (växthusgasutsläpp), resurseffektivitet och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer, ska beaktas i kostnads-nyttoanalysen (i tillämpliga fall).

Följande ska beaktas:

1.

I genomförbarhetsanalysen fastställs möjliga begränsningar och tillhörande lösningar för tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt aspekter som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringar, tillsyn och institutioner. Ett projekt är genomförbart när dess utformning tillgodoser de tekniska, rättsliga och finansiella begränsningarna samt övriga begränsningar i landet, regionen eller på den specifika platsen. Flera projektalternativ kan vara genomförbara. En sammanfattning av genomförbarhetsstudiernas resultat ska ges i kostnads-nyttoanalysen. Kostnads-nyttoanalysen ska vara samstämmig med den information som ges i genomförbarhetsstudierna.

2.

I efterfrågeanalysen identifieras och kvantifieras det sociala behovet av en investering och som minimum ska följande beaktas: — Den nuvarande efterfrågan, genom användning av modeller och faktiska uppgifter. — Den förväntade efterfrågan, utifrån makroekonomiska prognoser och sektorsprognoser samt uppskattningar av efterfrågans elasticitet i förhållande till relevanta priser, inkomster och andra viktiga faktorer. — Aspekter av tillgångssidan, inklusive en analys av den befintlig tillgången och den förväntade utvecklingen (avseende infrastruktur). — Eventuella nätverkseffekter.

3.

En analys av alternativ för att bedöma och jämföra olika alternativa lösningar som i stort är lämpliga för att tillgodose den befintliga och framtida efterfrågan på projektet och hitta den bästa lösningen. Alternativen ska jämföras med olika kriterier, exempelvis tekniska, institutionella, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt aspekter som rör klimatförändringar. Analysen av alternativ ska ske i två steg. I det första steget granskas grundläggande strategiska alternativ (dvs. typen av infrastruktur och platsen för projektet) och i det andra steget studeras specifika lösningar på teknisk nivå. Om projektet genomförs som ett offentlig-privat partnerskap ska det andra steget av analysen inriktas på de specifikationer av resultaten som antingen inkluderas eller inte inkluderas i specifikationerna för det offentlig-privata projektet. Det första steget grundas vanligtvis på (huvudsakligen kvalitativa) analyser av flera kriterier medan kvantitativa metoder vanligtvis används i det andra steget. Centrala aspekter vid valet av det bästa alternativet: — För att motivera den önskade lösningen ska det läggas fram bevis för att det valda alternativet är det bästa möjliga av de olika alternativ som övervägts i den tekniska genomförbarhetsstudien. — Om olika alternativ har samma unika mål och samma eller väldigt lika externa effekter rekommenderas att valet görs på grundval av den billigaste lösningen per producerad resultatenhet, med beaktande av de långsiktiga drifts- och underhållskostnader som alternativet medför. — Om resultatet och de externa effekterna är olika i olika alternativ (förutsatt att alla delar samma mål) uppmuntras medlemsstaten att göra en förenklad kostnads-nyttoanalys av alla huvudalternativ för att kunna välja det bästa alternativet genom att fastställa vilket alternativ som är mest gynnsamt ur ett socioekonomiskt perspektiv, baserat på projektets ekonomiska parametrar, inklusive dess ekonomiska nettonuvärde. Den förenklade kostnads-nyttoanalysen ska göras på grundval av ungefärliga beräkningar av viktiga finansiella och ekonomiska uppgifter, inklusive efterfrågan, investeringskostnader och driftskostnader, inkomster, direkt nytta och externa effekter, i tillämpliga fall.

2.2.   Finansiell analys

I enlighet med artikel 101.1 e i förordning (EU) nr 1303/2013 ska kostnads-nyttoanalysen inkludera en finansiell analys.

Den finansiella analysen ska omfatta följande:

a)	En bedömning av investeringens finansiella lönsamhet och av det nationella kapitalet.

b)	Fastställande av det lämpliga (högsta) bidraget från fonderna.

c)	Kontroll av projektets finansiella bärkraft (hållbarhet).

Den finansiella analysen bör, när det är möjligt och lämpligt, utföras ur projektägarens och/eller operatörens synvinkel vilket gör det möjligt att kontrollera kassaflöden och säkerställa en positiv kassabehållning i syfte att kontrollera den finansiella hållbarheten och beräkna index för finansiell avkastning på investeringsprojektet och på kapitalet på grundval av de diskonterade kassaflödena.

Om ägaren och operatören inte är samma enhet ska det göras en konsoliderad finansiell analys, som exkluderar kassaflöden mellan ägaren och operatören.

När det är möjligt och lämpligt bör den finansiella analysen göras med fasta priser (fasta priser för ett basår), men förväntade förändringar i relativa priser bör beaktas som en del av riskbedömningen.

2.2.1.   Diskonterad kassaflödesmetod, inkrementell metod och andra principer för finansiell analys

Den finansiella analysen av större projekt ska göras med beaktande av de regler som anges i avsnitt III (Metod för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomster för insatser som genererar nettoinkomster) i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014, inklusive följande: metod för beräkning av diskonterat nettovärde (inklusive referensperioden och den inkrementella metoden) och diskontering av kassaflöde (inklusive diskonteringssats i reala tal).

De uppgifter som krävs för att genomföra en finansiell analys är följande:

1.	Investeringskostnader, såväl fasta investeringar och icke-fasta investeringar, inklusive startkostnader som, i tillämpliga fall, förändringar i rörelsekapital.

2.	Återanskaffningskostnader, i enlighet med artikel 17 a i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014.

3.	Driftskostnader, i enlighet med artikel 17 b och c i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014.

4.	Inkomster, i enlighet med artikel 16 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014.

5.	Finansieringskälla, inklusive investerarens (antingen offentlig eller privat) egna kapital, lånekapital (i detta fall räknas återbetalningar av lån och ränta som projektutflöde i hållbarhetsanalysen) och eventuella ytterligare finansiella resurser såsom bidrag.

I sektorer där detta är relevant, inklusive miljösektorn, ska tariffer fastställas enligt principen att förorenaren betalar och med hänsyn till överkomligheten, i enlighet med avsnitt III (Metoden för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten för insatser som generar nettoinkomster) i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 samt fullständig kostnadstäckning  (3).

Överensstämmelse med principen om fullständig kostnadstäckning innebär följande:

1.	Tarifferna ska i så stor utsträckning som möjligt täcka kapitalkostnaden samt drifts- och underhållskostnaderna, inklusive miljö- och resurskostnader.

2.	Tariffstrukturen maximerar projektets inkomster före offentliga bidrag, medan överkomligheten beaktas.

Begränsningar av principen att förorenaren betalar och principen om fullständig kostnadstäckning i avgifterna bör

1.	inte äventyra projektets finansiella hållbarhet,

2.	i regel ses som tillfälliga begränsningar och endast upprätthållas så länge problemet med överkomlighet för användarna består.

2.2.2.   Resultat av den finansiella analysen

a)   Utvärdering av investeringens och det nationella kapitalets finansiella lönsamhet

Det finansiella nettonuvärdet (FNPV) är den summa man får fram när projektets förväntade investeringskostnader, driftskostnader och återanskaffningskostnader (diskonterade) dras av från de förväntade inkomsternas diskonterade värde.

Finansiell avkastningsgrad (FRR) är den diskonteringssats som ger ett finansiellt nettonuvärde som är lika med noll.

En investerings finansiella lönsamhet bedöms genom beräkning av investeringens finansiella nettonuvärde och finansiella avkastningsgrad (FNPV(C) och FRR(C)). Dessa indikatorer jämför investeringskostnaderna med nettoinkomsterna och mäter i vilken utsträckning projektets nettoinkomster kan täcka investeringen, oavsett finansieringskälla. I vissa fall (när det gäller statligt stöd och privata operatörer) måste FRR(Kp) beräknas. Räntebetalningar ska inte inkluderas i beräkningen av FNPV(C).

Följande krävs för att ett projekt ska få bidrag från fonderna:

–FNPV(C) före EU-bidraget bör vara negativt och FRR(C) bör vara lägre än den diskonteringssats som använts för analysen (förutom för vissa projekt som är föremål för reglerna om statligt stöd, för vilka detta kan vara irrelevant).

Om ett större projekt har hög finansiell lönsamhet (dvs. om FRR(C)) är avsevärt högre än den finansiella diskonteringssatsen) kommer det som allmän regel att anses att investeraren kan genomföra projektet utan bidrag från unionen. Ett unionsbidrag kan endast vara motiverat om det påvisas att investeringen inte är diskonterbar i sig själv, på grund av att risken för en investerare med att genomföra projektet, t.ex. ett mycket innovativt projekt, kan vara för hög för att investeringen ska kunna genomföras utan ett offentligt bidrag.

Det nationella kapitalets finansiella lönsamhet bedöms genom beräkning av kapitalets finansiella nettonuvärde och finansiella avkastningsgrad (FNPV(K) och FRR(K)). Dessa indikatorer mäter i vilken utsträckning projektets nettoinkomster täcker de finansiella resurser som tillhandahålls genom nationella medel (både privata och offentliga källor).

Beräkning av FNPV(K) och FRR(K) kräver att

—	de finansiella resurser – netto efter EU-stöd – som investeras i projektet behandlas som utflöden utan beaktande av investeringskostnaderna,

—	kapitalbidrag beaktas vid den tidpunkt då de faktiskt betalas ut till projektet eller ersätts (om det rör sig om lån),

—	räntebetalningar inkluderas i tabellen för analys av avkastningsgrad på kapital (FNPV(K)), och att

—	driftsstöd inte inkluderas i tabellen för analys av avkastning på kapital (FNPV(K)).

Följande krävs för att ett projekt ska få bidrag från fonderna:

FNPV(K) ska med unionsstöd vara negativt eller lika med noll och FRR(K) ska vara lägre eller lika med diskonteringssatsen, i annat fall ska en vederbörlig motivering tillhandahållas.

När det är relevant bör även avkastningen på den projektansvariges kapital (FRR(Kp)) beräknas. Då jämförs investeringens nettoinkomster med de resurser som tillhandahållits av den projektansvarige, dvs. investeringskostnaden minus de icke återbetalningspliktiga bidrag som erhållits från EU och/eller de nationella/regionala myndigheterna. Detta kan vara särskilt användbart i samband med statligt stöd för att kontrollera att stödnivån (EU-stöd och nationellt stöd) ger bäst valuta för pengarna, i syfte att begränsa det offentliga finansiella stödet till vad som är nödvändigt för att projektet ska vara ekonomiskt eller finansiellt bärkraftigt. Om en betydande positiv avkastning förväntas från projektet (dvs. avsevärt högre än de nationella riktmärkena för förväntad lönsamhet i den aktuella sektorn) visar detta att det bidrag som erhålls skulle ge högre vinst än normal till stödmottagaren, varför unionsbidraget eventuellt inte är motiverat.

b)   Fastställande av det lämpliga (högsta) bidraget från fonderna

Fastställandet av det lämpliga (högsta) bidraget från fonderna för projekt som genererar inkomster ska göras i enlighet med en av metoderna för fastställande av den potentiella nettoinkomsten i enlighet med artikel 61 (Insatser som genererar nettoinkomster när de avslutats) i förordning (EU) nr 1303/2013 och bilaga V till förordning (EU) nr 1303/2013 samt avsnitt III i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 där regler för fastställande av regler för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten för insatser som genererar nettoinkomster fastställs.

c)   Säkerställande av finansiell bärkraft (hållbarhet)

Analysen av den finansiella hållbarheten grundas på projektioner av kassaflöden utan diskontering. Den används huvudsakligen för att visa att projektet varje år kommer att ha tillräckliga kassareserver tillgängliga för att alltid kunna täcka utgifter för investering och drift under hela referensperioden.

Analysen av den finansiella hållbarheten omfattar i huvudsak följande:

1.	Projektets finansiella hållbarhet verifieras genom att kontrollera att det ackumulerade nettokassaflödet (utan diskontering) är positivt (eller noll) på årsbasis och under hela den beaktade referensperioden.

2.

De nettokassaflöden som ska kontrolleras i detta syfte ska — beakta investeringskostnader, alla finansiella resurser (nationella resurser och EU-resurser) samt inkomster i likvida medel, driftskostnader, återanskaffningskostnader vid tidpunkten för betalning, återbetalning av enhetens finansiella skyldigheter samt kapitalbidrag, räntor och direkta skatter, — exkludera moms, såvida denna inte går att återfå, och — inte beakta restvärdet, såvida inte tillgången faktiskt likviderats under det sista året som beaktas i analysen.

3.

Om en insats inte är föremål för de krav som anges i artikel 61 i förordning (EU) nr 1303/2013, eller om negativa kassaflöden prognostiseras i framtiden, ska det anges hur kostnaderna ska täckas, med ett tydligt långsiktigt åtagande från stödmottagaren/operatören om att tillhandahålla tillräcklig finansiering från andra källor för att säkerställa projektets hållbarhet.

4.

Om ett projekt faller inom ramen för en redan befintlig infrastruktur, som exempelvis projekt för kapacitetsutvidgning, måste systemoperatörens övergripande finansiella hållbarhet kontrolleras ur hela projektets synvinkel (och inte enbart med beaktande av kapaciteten hos det enskilda utvidgade segmentet) och en hållbarhetsanalys måste utföras på systemoperatörsnivå. Resultaten måste beaktas vid riskbedömningen.

2.2.3.   Finansiell analys av offentlig-privata partnerskap

Följande aspekter ska beaktas vid den finansiella analysen av större projekt som genomförs som offentlig-privata partnerskap:

1.

Den finansiella diskonteringssatsen får ökas så att den överstiger den standardsats som fastställs i avsnitt III (Metoden för beräkning av det diskonterade värdet av nettoinkomsten för insatser som generar nettoinkomster) i kommissionens delegerade förordning för att avspegla en högre alternativkostnad för kapitalet för den privata investeraren. Denna högre alternativkostnad ska motiveras av stödmottagaren i varje enskilt fall och bevis ska tillhandahållas, om detta är möjligt, för den privata partnerns tidigare avkastning på liknande projekt, eller andra relevanta bevis.

2.	I händelse av offentlig-privata partnerskapssystem där infrastrukturens ägare inte är densamma som operatören ska en konsoliderad finansiell analys utföras, som omfattar både ägaren och operatören.

3.

Om inte en privat partner väljs genom ett rättvist, genomskinligt och öppet konkurrensförfarande som garanterar bästa valuta för pengarna för den offentliga partnern (4) ska en indikator beräknas (5) så att man kan mäta den finansiella lönsamheten på det investerade kapitalet för den privata investeraren (FRR(Kp)) och jämföra den privata partnerns nettoinkomster med de resurser som tillhandahållits vid investeringen (antingen genom kapital eller lån). Detta görs för att kontrollera den finansiella lönsamheten för det privata kapitalet och för att undvika att orimligt hög vinst genereras med hjälp av EU-stöd. Det resulterande FRR(Kp) ska jämföras med nationella eller internationella riktmärken för förväntad lönsamhet i den aktuella sektorn.

2.3.   Ekonomisk analys

I enlighet med artikel 101.1 e i förordning (EU) nr 1303/2013 ska kostnads-nyttoanalysen inkludera en ekonomisk analys.

En ekonomisk analys är en analys som genomförs med hjälp av ekonomiska värden som avspeglar den sociala alternativkostnaden för varor och tjänster.

2.3.1.   Stegen i en ekonomisk analys

Den ekonomiska analysen ska utföras med konstanta kalkylpriser (skuggpriser) och ska göras med kassaflödena från den finansiella analysen som utgångspunkt.

Den ekonomiska analysen omfattar följande steg:

1.

Korrigeringar av offentliga utgifter för att exkludera indirekta skatter (t.ex. moms, punktskatter), bidrag och rena transfereringar från offentliga enheter (t.ex. betalningar från nationella hälso- och sjukvårdssystem) från den ekonomiska analysen. Om indirekta skatter/bidrag är avsedda att kompensera för externa kostnader ska dessa inkluderas i den ekonomiska analysen, om de anses återspegla de relaterade externa kostnadernas sociala marginalvärde och förutsatt att ingen dubbelräkning med andra ekonomiska kostnader eller annan ekonomisk nytta föreligger.

2.

Omräkning av marknadspriser till kalkylpriser (skuggpriser), genom att tillämpa omräkningsfaktorer på finansiella priser för att korrigera för snedvridningar på marknaden. Om omräkningsfaktorer inte finns tillgängliga från det nationella planeringskontoret och om det inte föreligger någon betydande snedvridning av marknaden kan omräkningsfaktorn för att förenkla fastställas till ett (CF=1). Omräkningsfaktorerna kan vara högre (eller lägre) än enheten om kalkylpriserna är högre (eller lägre) än marknadspriserna.

3.

Monetarisering av inverkan utanför marknaden (korrigering för externa kostnader): externa kostnader ska beräknas och värderas, beroende på vad som är lämpligt, med hjälp av metoderna för avslöjade eller uttalade preferenser (t.ex. hedonisk prissättning) eller andra metoder. I den ekonomiska analysen ska endast direkta effekter beaktas för att undvika dubbelräkning, medan skuggprissättning och monetarisering av externa kostnader i allmänhet beaktar indirekta effekter. Finansiella inkomster i form av användaravgifter och tariffer ska exkluderas från den ekonomiska analysen och ersättas med en uppskattning av de direkta effekterna på användarna, antingen genom ”villighet att betala” eller kalkylpriser. Användaravgifter och tariffer ska inte användas som ett mått på användarnas ”villighet att betala”, i synnerhet inte i sektorer som inte är utsatta för konkurrens på marknaden, i reglerade sektorer eller i sektorer som i hög grad påverkas av politiska överväganden.

4.

Diskontering av de beräknade kostnaderna och nyttan: när flödet av ekonomiska kostnader och nytta beräknats ska standardmetoden för diskonterat kassaflöde tillämpas med en social diskonteringssats (SDR). På grundval av ett värde för samhällets tidspreferens (Social Rate of Time Preference, SRTP) gäller följande riktmärken för en social diskonteringssats: 4,95 % för medlemsländer som omfattas av sammanhållningspolitiken och 2,77 % för övriga medlemsstater. För enkelhets skull ska som allmän regel en social diskonteringssats om 5 % användas som riktmärke i de medlemsstater som omfattas av sammanhållningspolitiken (Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) och 3 % i övriga medlemsstater (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike). Medlemsstaterna får fastställa ett annat riktmärke för den sociala diskonteringssatsen än 5 % eller 3 % på villkor att de 1. tillhandahåller en motivering för denna referens på grundval av en ekonomisk tillväxtsprognos och andra parametrar som fastställer SDR enligt SRTP-metoden, och 2. säkerställer att satsen tillämpas för alla liknande projekt i samma land, region eller sektor. Information om de olika riktmärkena ska göras tillgängliga för stödmottagarna och kommissionen när det operativa programmet inleds.

2.3.2   Beräkning av de ekonomiska resultatindikatorerna

Följande ekonomiska resultatindikatorer (såsom de definieras nedan) är de viktigaste indikatorerna i den ekonomiska analysen:

1.	Ekonomiskt nettonuvärde (ENPV) är den huvudsakliga referensindikatorn för bedömning av projekt. Det definieras som skillnaden mellan de diskonterade totala sociala fördelarna och kostnaderna.

2.	För att ett större projekt ska vara godtagbart ur ekonomisk synvinkel ska projektets ekonomiska nettonuvärde vara positivt (ENPV>0), vilket visar att samhället i en region eller ett land tjänar på projektet eftersom dess nytta överstiger dess kostnader och att projektet därför ska genomföras.

3.	Ekonomisk avkastningsgrad (ERR) är den interna avkastningsgrad som beräknas med hjälp av de ekonomiska värdena och som uttrycker ett projekts socioekonomiska lönsamhet.

4.	Den ekonomiska avkastningsgraden ska vara högre än den sociala diskonteringssatsen (ERR>SDR) för att motivera EU-stöd till ett större projekt.

5.	Nytto-kostnadsförhållandet (B/C) definieras som nettonuvärdet av projektets nytta dividerat med nettonuvärdet av projektets kostnader.

6.	Nytto-kostnadsförhållandet ska överstiga ett (B/C>1) för att motivera EU-stöd till ett större projekt.

Den huvudsakliga ekonomiska nyttan per sektor som ska beaktas i den ekonomiska analysen fastställs i tabell 1. Ytterligare ekonomisk nytta kan läggas till om detta behövs och är motiverat. I vissa specifika fall kan denna nytta medföra ekonomiska kostnader, t.ex. ökade driftskostnader för fordon i vissa vägprojekt.

Tabell 1

Sektor/undersektor	Ekonomisk nytta
Vattenförsörjning och vattenrening	i) Förbättrad tillgång till dricksvatten- och avloppsreningstjänster, i fråga om tillgänglighet, tillförlitlighet och kvalitet. ii) Förbättrad dricksvattenkvalitet. iii) Förbättrad ytvattenkvalitet och bevarade ekosystemtjänster på grund av minskade föroreningar. iv) Besparingar när det gäller resurskostnader för både producenter och kunder. v) Förbättrad hälsa. vi) Minskning av växthusgasutsläpp.
Avfallshantering	i) Minskning av hälso- och miljöfaror (minskade föroreningar av luft, vatten och jord). ii) Minskning av deponiernas storlek/kostnader (för anläggningar för avfallshantering). iii) Återvinning av material, energi och produktion av kompost (kostnader som undviks för alternativ produktion/generering, inklusive externa kostnader). iv) Minskning av växthusgasutsläpp (dvs. CO2, CH4). v) Minskning av visuella olägenheter, ljud och lukter.
Energi	Energieffektivitetsprojekt i) Energibesparingar (uttryckta i det ekonomiska värdet på energi, inklusive externa kostnader). ii) Ökad bekvämlighet. iii) Minskning av växthusgasutsläpp och andra utsläpp. Projekt avseende förnybara energikällor i) Minskning av energikostnader för ersättning av energikällan, t.ex. genom ersättning av alternativ med fossila bränslen (uttryckt i det ekonomiska värdet på energi som genererats av det troliga ersatta alternativet, inklusive externa kostnader). ii) Minskning av växthusgasutsläpp. El-/gasnät och infrastruktur i) Ökning och diversifiering av energiförsörjningen (värdet på stegvis ökande gas-/elförsörjning, inklusive externa kostnader). ii) Ökning av energiförsörjningens trygghet och tillförlitlighet (minskning av störningar i försörjningen). iii) Minskning av energikostnader för ersättning av energikällan. iv) Marknadsintegrering: variation i överskott som hänför sig till effekter av tillpassning av priser för platser (avseende överföring) eller tid (avseende lagring). vii) Ökad energieffektivitet. viii) Minskning av växthusgasutsläpp och andra utsläpp.
Vägar, järnvägar, kollektivtrafik	i) Minskning av generella kostnader (för transport av varor/personer). — Tidsbesparingar. — Besparingar avseende driftskostnader för fordon. ii) Besparingar avseende olyckor. iii) Minskning av växthusgasutsläpp. iv) Minskning av andra utsläpp än växthusgasutsläpp (dvs. lokala luftföroreningar). v) Minskning av bulleremission (t.ex. vissa stadsprojekt).
Flygplatser, hamnar, intermodal transport	i) Minskning av generella kostnader (för transport av varor/personer). — Tidsbesparingar. — Besparingar avseende driftskostnader för fordon. ii) Förbättringar av kvaliteten på tjänster (t.ex. tillhandahållande av ombordstigningsbryggor på flygplatser). iii) Minskning av växthusgasutsläpp. iv) Minskning av andra utsläpp än växthusgasutsläpp (dvs. lokala luftföroreningar). v) Minskning av bulleremission (t.ex. vissa stadsprojekt).
Forskning och innovation	i) Nytta för företag (avknoppningar och nya företag, utveckling av nya eller bättre produkter och processer, kunskapsspridning). ii) Nytta för forskare och studenter (ny forskning, utveckling av humankapitalet och det sociala kapitalet). iii) Nytta för allmänheten (minskade miljörisker, minskade hälsorisker, kulturella fördelar för besökare).
Bredband	i) Ökad användning av och bättre kvalitet på digitala tjänster, även e-handel, för såväl privatpersoner som företag (särskilt på landsbygden). ii) Ökad användning av och bättre kvalitet på digitala tjänster, även e-förvaltning och e-hälsa, för den offentliga förvaltningen.

2.3.3.   Begränsning av och anpassning till klimatförändringar i den ekonomiska analysen

I kostnads-nyttoanalysen ska projektets kostnader och nytta beaktas i samband med växthusgasutsläpp och klimatförändringar. Den kvantifiering av projektets växthusgasutsläpp och beräkningen av den ekonomiska kostnaden för koldioxidutsläpp (CO2) som används för att monetarisera de externa kostnaderna för sådana utsläpp ska grundas på en transparent metod i enlighet med EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp till 2050. För klimatanpassning ska sådana kostnader för åtgärder som syftar till att förbättra projektets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar som är vederbörligen motiverade i genomförbarhetsstudier inkluderas i den ekonomiska analysen. Nyttan med sådana åtgärder, t.ex. åtgärder som vidtagits för att begränsa växthusgasutsläppen eller förbättra motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderförhållande eller andra naturkatastrofer, ska också bedömas och inkluderas i den ekonomiska analysen och om det är möjligt kvantifieras, annars ska de beskrivas på lämpligt sätt.

2.3.4.   Förenklad ekonomisk analys i särskilda fall

I vissa begränsade fall där nyttan med ett större projekt är mycket svår eller omöjlig att kvantifiera och monetarisera men där kostnaderna kan förutses med rimlig säkerhet, i synnerhet för större projekt för vilka överensstämmelse med EU-lagstiftningen krävs, kan en kostnadseffektivitetsanalys utföras. I sådana fall ska bedömningen vara inriktad på att kontrollera att projektet är den mest effektiva lösningen för att i ett samhälle tillhandahålla en viss nödvändig tjänst enligt villkor som fastställts på förhand. Därutöver ska en kvalitativ beskrivning av den huvudsakliga ekonomiska nyttan tillhandahållas.

En kostnadseffektivitetsanalys utförs genom att kostnaden per enhet för ”icke-monetariserad” nytta beräknas, och krävs för att kvantifiera nyttan men inte för att sätta ett monetärt pris eller ekonomiskt värde på nyttan.

Villkoren för att tillämpa en kostnadseffektivitetsanalys är följande:

—	Projektet har endast ett projektresultat som är homogent och lätt att mäta.

—	Resultatet är en avgörande försörjning, vilket innebär att en åtgärd för att säkerställa denna är av högsta vikt.

—	Syftet med det större projektet är att uppnå resultatet till en så låg kostnad som möjligt.

—	Det finns inga betydande externa kostnader.

—	Det finns omfattande bevis på lämpliga riktmärken för att kontrollera att den valda tekniken uppnår de lägsta lönsamhetskriterierna.

2.4.   Riskbedömning

I enlighet med artikel 101.1 e i förordning (EU) nr 1303/2013 ska kostnads-nyttoanalysen inkludera en riskbedömning. Detta krävs för att hantera den osäkerhet som är kännetecknande för investeringsprojekt. En riskbedömning gör det möjligt för den projektansvarige att bättre förstå på vilket sätt de beräknade effekterna troligtvis förändras om några av projektets centrala variabler inte är de förväntade. En grundlig riskanalys utgör grunden för en sund riskhanteringsstrategi, som i sin tur återkopplar till projektutformningen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas klimatförändrings- och miljöaspekter.

Riskbedömningen ska omfatta följande två steg:

1.

En sårbarhetsanalys, där modellens kritiska variabler eller parametrar fastställs, dvs. de vars variationer (positiva eller negativa) har störst inverkan på projektets resultatindikatorer, i vilken följande aspekter ska beaktas: — De kritiska variablerna är de vars enprocentiga variationer resulterar i mer än en enprocentig variation i nettonuvärdet. — Analysen utförs genom att man varierar en beståndsdel i taget och fastställer effekten av denna förändring på nettonuvärdet. — Brytpunkterna definieras som den procentuella förändring som den kritiska variabeln bör genomgå för att nettonuvärdet ska bli lika med noll. — Scenarioanalys gör det möjligt att studera den kombinerade effekten av fastställda uppsättningar kritiska värden och i synnerhet kombinationen av optimistiska och pessimistiska värden för en grupp variabler, för att utarbeta olika scenarier som kan fungera enligt vissa hypoteser.

2.

En kvalitativ riskanalys, inklusive riskförebyggande och riskreducering, som ska omfatta följande delar: — En förteckning över risker som projektet är utsatt för. — En riskmatris som för varje fastställd risk visar — de möjliga orsakerna till felet, — kopplingen till sårbarhetsanalysen, i tillämpliga fall, — de negativa effekter som uppstår för projektet, — rangordnade nivåer (t.ex. mycket osannolikt, osannolikt, ungefär lika sannolikt som osannolikt, sannolikt, mycket sannolikt) för sannolikheten att det inträffar och effektens allvarlighetsgrad, — risknivån (dvs. en kombination av sannolikhet och effekt). — Fastställande av åtgärder för förebyggande och reducering, inklusive den enhet som ansvarar för att förebygga och reducera de huvudsakliga riskerna, standardförfaranden, i tillämpliga fall, och beaktande av bästa praxis, där detta är möjligt, som ska tillämpas för att minska utsattheten för risken där detta bedöms vara nödvändigt. — En tolkning av riskmatrisen, inklusive en bedömning av kvarstående risker efter vidtagande av åtgärder för förebyggande och reducering. — Därutöver kan riskbedömningen där så är lämpligt (beroende på projektets storlek och tillgången på information) och bör, när utsattheten för kvarstående risker fortfarande är betydande, inkludera en sannolikhetsbaserad riskanalys, vilken omfattar följande steg: 1. Sannolikhetsfördelning för kritiska variabler som informerar om sannolikheten för att en viss procentuell förändring uppstår i de kritiska variablerna. Beräkningen av de kritiska variablernas sannolikhetsfördelning är nödvändig för att genomföra en kvantitativ riskanalys. 2. Kvantitativ riskanalys på grundval av Monte Carlo-metoden, som ger sannolikhetsfördelning och statistiska indikatorer för det förväntade resultatet, STD, osv. för projektets finansiella och ekonomiska resultatindikatorer. De huvudsakliga riskerna per sektor som ska beaktas vid riskbedömningen anges i tabell 2. För att hjälpa de projektansvariga att utföra en kvalitativ riskbedömning i enlighet med denna förordning uppmanas medlemsstaterna (om de anser detta lämpligt och/eller genomförbart) att ta fram nationella riktlinjer för värdering av vissa vanliga projektrisker och utarbeta en förteckning över sektorsövergripande riskreducerande och förebyggande åtgärder. Tabell 2 Sektor/undersektor Särskilda risker Vattenförsörjning och vattenrening Efterfrågerisker: i) Vattenkonsumtionen är lägre än väntat. ii) Anslutningstakten till det offentliga avloppssystemet är lägre än väntat. Projekteringsrisker: iii) Otillräckliga undersökningar och utredningar, t.ex. inkorrekta hydrologiska prognoser. iv) Otillräckliga kostnadsberäkningar för utformningen. Risker avseende markförvärv: v) Förseningar i förfaranden. vi) Högre markkostnader än väntat. Administrativa risker och upphandlingsrisker: vii) Förseningar i förfaranden. viii) Bygglov eller andra tillstånd. ix) Godkännande som allmännyttigt företag. x) Rättsliga förfaranden. Anläggningsrisker: xi) Överskridande av projektkostnaderna och försenade anläggningsarbeten. xii) Risker med anknytning till uppdragstagaren (konkurs, resursbrist). Operativa risker: xiii) Vattenkällornas tillförlitlighet (kvantitet/kvalitet). xiv) Underhålls- och reparationskostnader högre än väntat, ackumulering av tekniska haverier. Finansiella risker: xv) Tarifferna ökar långsammare än väntat. xvi) Tariffintäkterna är mindre än väntat. Lagstiftningsrisker: xvii) Oväntade politiska faktorer eller reglering som påverkar vattenpriset. Andra risker: xviii) Motstånd från allmänheten. Avfallshantering Efterfrågerisker: i) Genereringen av avfall är lägre än väntat. ii) Kontrollen/leveransen av avfallsflödet är otillräcklig. Projekteringsrisker: iii) Otillräckliga undersökningar och utredningar. iv) Val av olämplig teknik. v) Otillräckliga kostnadsberäkningar för utformningen. Risker avseende markförvärv: vi) Förseningar i förfaranden. vii) Markkostnaden är högre än väntat. Administrativa risker och upphandlingsrisker: viii) Förseningar i förfaranden. ix) Bygglov eller andra tillstånd. x) Godkännande som allmännyttigt företag. Anläggningsrisker: xi) Överskridande av projektkostnaderna och försenade anläggningsarbeten. xii) Risker med anknytning till uppdragstagaren (konkurs, resursbrist). Operativa risker: xiii) Avfallets sammansättning skiljer sig från vad som förväntades eller varierar i oväntat stor utsträckning. xiv) Underhålls- och reparationskostnaderna är högre än väntat, ackumulering av tekniska haverier. xv) Processresultaten uppnår inte kvalitetsmålen. xvi) Utsläppen från anläggningen (i luft eller vatten) är högre än gränsvärdena. Finansiella risker: xvii) Tarifferna ökar långsammare än väntat. xviii) Tariffintäkterna är mindre än väntat. Lagstiftningsrisker: xix) Förändringar avseende miljökrav, ekonomiska instrument och lagstiftningsinstrument (t.ex. införande av deponiskatter, förbud mot deponering). Andra risker: xx) Motstånd från allmänheten. Energi Efterfrågerisker: i) Bristande efterfrågan. ii) Prisutvecklingen för andra konkurrerande bränslen. iii) Otillräcklig analys av klimatförhållanden som påverkar behovet av energi för uppvärmning och/eller nedkylning. Projekteringsrisker: iv) Otillräckliga kostnadsberäkningar för utformningen. v) Otillräckliga undersökningar och utredningar av platsen. vi) Innovationer i tekniken för produktion, överföring eller lagring av energi innebär att den teknik som används inom projektet är föråldrad. Risker avseende markförvärv: vii) Högre markkostnader än väntat. viii) Högre kostnader för att få ledningsrätter. ix) Förseningar i förfaranden. Administrativa risker och upphandlingsrisker: x) Förseningar i förfaranden. Anläggningsrisker: xi) Överskridande av projektkostnaderna och försenade anläggningsarbeten. xii) Översvämning, jordskred osv. xiii) Olyckor. Operativa risker: xiv) Högre underhålls- och reparationskostnader än väntat, ackumulering av tekniska haverier, t.ex. sådana orsakade av klimatförändringar. xv) Systemet ur drift under lång tid p.g.a. olycka eller yttre faktorer. Finansiella risker: xvi) Ändringar i systemen för tariffer eller incitament. xvii) Underskattning av energiprisernas utveckling. Lagstiftningsrisker xvii) Förändringar avseende miljökrav, ekonomiska instrument (dvs. stödsystem för förnybar energi, utformningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter). Andra risker: xix) Motstånd från allmänheten. Väg, järnväg, kollektivtransport, flygplatser, hamnar, intermodal transport Efterfrågerisker: i) Trafikprognoserna motsvarar inte förväntningarna. Projekteringsrisker: ii) Otillräckliga undersökningar och utredningar av platsen. iii) Otillräckliga kostnadsberäkningar för projekteringen. Administrativa risker och upphandlingsrisker: iv) Förseningar i förfaranden. v) Bygglov. vi) Godkännande som allmännyttigt företag. Risker avseende markförvärv: vii) Markkostnaden högre än väntat. viii) Förseningar i förfaranden. Anläggningsrisker: ix) Överskridande av projektkostnaderna. x) Översvämning, jordskred osv. xi) Arkeologiska fynd. xii) Risker med anknytning till uppdragstagaren (konkurs, resursbrist). Operativa risker: xiii) Högre driftskostnader och kostnader för underhåll än väntat. Finansiella risker: xiv) Tullintäkterna är mindre än väntat. Lagstiftningsrisker xv) Förändringar avseende miljökrav. Andra risker: xvi) Motstånd från allmänheten. Forskning, utveckling och innovation Efterfrågerisker: i) Förändringar inom den relevanta branschen (efterfrågan på forskningsresultat och privat forskning). ii) Förändringar på arbetsmarknaden (efterfrågan på personer med universitetsutbildning och inverkan på efterfrågan på utbildningstjänster i området). iii) Allmänhetens intresse motsvarar inte förväntningarna. Projekteringsrisker: iv) Otillräckliga kostnadsberäkningar för utformningen. v) Brister vad gäller valet av plats eller förseningar vad gäller slutförande av projektutformning. vi) Ny FoU-teknik innebär att den teknik som används inom infrastrukturen är föråldrad. vii) Brist på vedertagen teknisk sakkunskap. Administrativa risker och upphandlingsrisker viii) Byggloven är försenade. ix) Äganderätten till fastigheten har inte fastställts. x) Förseningar vad gäller att få immateriella rättigheter eller högre kostnader än väntat att skaffa sig dessa rättigheter. xi) Fördröjda förfaranden vid valet av leverantör och undertecknande av upphandlingskontraktet. xii) ”Flaskhalsar” på leverantörssidan. Anläggningsrisker: xiii) Projektförseningar och överskridande av kostnader vid installation av vetenskaplig utrustning. xiv) Brist på färdiga lösningar för eventuella behov som uppstår först vid anläggningen eller driften av infrastrukturen. xv) Förseningar i kompletterande arbeten som den projektansvariga inte kan påverka. Operativa risker: xvi) Brist på högskoleutbildad personal/forskare. xvii) Oväntade komplikationer i samband med installationen av specialutrustning. xvii) Förseningar när det gäller att uppnå tillförlitlig drift av utrustningen. xix) Otillräcklig produktion av forskningsresultat. xx) Oväntade miljökonsekvenser eller miljöolyckor. Finansiella risker: xxi) Otillräckliga anslag beviljas på nationell/regional nivå under den operativa fasen. xxii) Otillräcklig uppskattning av finansiella intäkter. xxiii) Användarnas behov tillgodoses inte. xxiv) Otillräckligt system för skydd och utnyttjande av immateriella rättigheter. xxv) Förlust av befintliga kunder eller användare p.g.a. konkurrens från andra forskningscentrum. Bredband Risker avseende sammanhang och lagstiftning: i) Den strategiska politikens inriktning ändras. ii) Framtida privata investerare ändrar sitt förväntade beteendemönster. iii) Ändrad reglering på detaljhandelsmarkanden. iv) Avslag på ansökan om statligt stöd. Efterfrågerisker: v) Lägre utnyttjande av tjänsten än väntat hos återförsäljare och grossister. vi) Tjänsteleverantörerna har inte satsat på investeringar i accessnät. Projekteringsrisker: vii) Otillräckliga kostnadsberäkningar för utformningen. Administrativa risker och upphandlingsrisker viii) Förseningar i projektupphandlingen. ix) Risk för att nödvändiga äganderättigheter inte erhålls. Operativa och finansiella risker: x) Ökning av driftskostnaderna. xi) Otillräckliga anslag beviljas på nationell/regional nivå under driftsfasen. xii) Förlust av nyckelpersoner i personalen under pågående projekt.

Formler

Formler för finansiell analys:

—   Finansiellt nettonuvärde (FNPV)

—   Finansiell avkastningsgrad (FRR)

Där St är kassaflödesbalansen vid tidpunkt t, och at är den valda finansiella diskonteringsfaktorn för diskontering vid tidpunkt t och i är den finansiella diskonteringssatsen.

Formler för finansiell analys:

—   Ekonomiskt nettonuvärde (ENPV)

—   Ekonomisk avkastningsgrad (ERR)

—   Nytto-kostnadsförhållande (B/C)

Där Vt är summan av nettonyttan (B-C) vid tidpunkt t, B är det totala nyttoflödet vid tidpunkt t, C är det totala sociala kostnadsflödet vid tidpunkt t, ρt är den sociala diskonteringsfaktor som valts för diskontering vid tidpunkt t och r är den sociala diskonteringssatsen.

---

(1)  Om ett större projekt består av en ny tillgång ska inkomsterna och driftskostnaderna (eller nyttan och kostnaderna i den ekonomiska analysen) vara dem för den nya investeringen.

(2)  Den population som direkt gynnas av projektet.

(3)  De specifika bestämmelserna i unionslagstiftningen för vattensektorn och avfallssektorn (närmare bestämt ramdirektivet för vatten och ramdirektivet för avfall) ska beaktas vid tillämpningen av dessa principer.

(4)  Villkoren ska anges i den nationella vägledningen om offentlig-privata partnerskap.

(5)  Om en privat partner redan har valts ut. I annat fall bör det anges hur denna aspekt kommer att tillgodoses.