22.1.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 15/31

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1187/2008 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

(2)

Åtgärderna bestod av en värdetull på 39,7 %, med undantag av Hebei Meihus MSG Group Co. Ltd (33,8 %), Tongliao Meihua Bio-Tech Co. Ltd (33,8 %) och Fujian Province Jianyang Wuyi MSG Co. Ltd (36,5 %).

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (3) för de gällande antidumpningsåtgärderna tog kommissionen emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran ingavs av Ajinomoto Foods Europe SAS (nedan kallad sökanden), såsom den enda EU-tillverkaren av mononatriumglutamat, som därmed svarar för 100 % av tillverkningen av mononatriumglutamat i unionen.

(5)

Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(6)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång och offentliggjorde den 29 november 2013 i Europeiska unionens officiella tidning  (4) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Samma dag offentliggjorde kommissionen inledandet av en parallell antidumpningsundersökning i enlighet med artikel 5 i grundförordningen beträffande import till unionen av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien (5).

(8)

Inom ramen för denna undersökning införde kommissionen i augusti 2014 genom förordning (EU) nr 904/2014 (6) en provisorisk antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien (nedan kallad förordningen om provisorisk tull). De provisoriska åtgärderna infördes för en period av sex månader.

(9)

De två parallella undersökningarna omfattade samma översyns-/undersökningsperiod och samma skadeundersökningsperiod som anges i skäl 10.

(10)

Undersökningen om sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 oktober 2012–30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 april 2010 till och med slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden) (7).

(11)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande tillverkare, importörer och användare i unionen som man visste var berörda och företrädare för det berörda exportlandet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(12)

Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angetts i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(13)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i unionen föreföll vara berörda angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(14)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina var nödvändigt, och i så fall göra ett representativt urval, ombads dessa parter att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Eftersom endast två exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda uppgifterna till kommissionen ansågs ett stickprov inte vara nödvändigt.

(15)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla icke-närstående importörer att ge sig till känna och lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(16)

Fjorton icke-närstående importörer gav sig till känna. Inget av dessa företag importerade dock mononatriumglutamat från Kina till unionen under översynsperioden. Något stickprovsförfarande behövdes därför inte.

(17)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse.

(18)

Frågeformulär sändes till de två kinesiska exporterande tillverkare som gav sig till känna under stickprovsförfarandet, den enda unionstillverkaren och 33 identifierade användare i unionen.

(19)

Svar på frågeformuläret mottogs från den enda unionstillverkaren, från en handlare och från fem användare. Ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna besvarade frågeformuläret.

(20)

Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande företag:

Unionstillverkare

Användare

(21)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att den slutgiltiga antidumpningstullen på import av den berörda produkten med ursprung i Kina bibehålls. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Deras synpunkter övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(22)

Den produkt som omfattas av denna översyn är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen, nämligen mononatriumglutamat med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2922 42 00 (nedan kallad den berörda produkten). Mononatriumglutamat är en livsmedelstillsats som huvudsakligen används som smakförstärkare i soppor, buljonger, fisk- och kötträtter, kryddblandningar och färdiga maträtter. Mononatriumglutamat används även inom den kemiska industrin till annat än livsmedel, t.ex. rengöringsmedel. Det tillverkas i form av vita luktfria kristaller i olika storlekar. Mononatriumglutamat finns i olika förpackningsstorlekar, alltifrån en konsumentstorlek på 0,5 gram till en partistorlek på 1 000 kg. De mindre förpackningsstorlekarna säljs via detaljhandlare till privata konsumenter, medan de större förpackningarna på 20 kg och mer är avsedda för industriella användare. Det finns också olika renhetsgrader. Det är emellertid inte någon skillnad på mononatriumglutamatets egenskaper när det är packat i olika storlekar eller i olika renhetsgrader

(23)

Mononatriumglutamat tillverkas huvudsakligen genom jäsning av olika sockerkällor (majsstärkelse, tapiokastärkelse, sockerlösning, sockerrörsmelass och sockerbetsmelass).

(24)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i översynen att den berörda produkten och mononatriumglutamat som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i det berörda landet, mononatriumglutamat som tillverkas och säljs i unionen och mononatriumglutamat som tillverkas och säljs på marknaderna i de två möjliga jämförbara länderna, Thailand och Indonesien, har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden.

(25)

Av denna anledning betraktas dessa produkter som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(26)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om dumpning fortfarande förekom och, om så var fallet, huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma.

(27)

Såsom anges i skälen 18 och 19 sändes frågeformulär till båda de kinesiska exporterande tillverkare som gav sig till känna under stickprovsförfarandet. Ingen av dem besvarade frågeformuläret och ingen av dem samarbetade i undersökningen. Därför användes tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(28)

De kinesiska myndigheterna och de icke-samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna underrättades om att artikel 18.1 i grundförordningen skulle tillämpas och gavs tillfälle att inkomma med synpunkter. Inga synpunkter inkom.

(29)

På denna grundval och enligt artikel 18.1 i grundförordningen baserades slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning enligt nedan på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och tillgänglig statistik, nämligen från Eurostat och den kinesiska exportdatabasen.

(30)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett tredjeland med marknadsekonomi för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status. Det var därför nödvändigt att välja ett tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet).

(31)

I tillkännagivandet om inledande informerade kommissionen de berörda parterna om att den planerade att använda Thailand eller Indonesien som lämpliga jämförbara länder och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. I den ursprungliga undersökningen (8) användes Thailand som ett lämpligt jämförbart land. I den nuvarande undersökningen föreslogs Indonesien med tanke på att, såsom nämns i skäl 7, en parallell antidumpningsundersökning om import till unionen av mononatriumglutamat med ursprung i Indonesien inleddes på samma datum som denna översyn vid giltighetstidens utgång (9). En berörd part hävdade att Thailand inte var ett lämpligt jämförbart land med tanke på att den samarbetsvilliga thailändska tillverkaren ingick i samma företagskoncern som sökanden. Man hävdade dessutom att det saknades konkurrens på den thailändska marknaden och att den inhemska försäljningen i Thailand främst utgjordes av små förpackningar på detaljhandelsnivå, medan exporten från Kina till unionen påstods utgöras av stora säckar eller stora partier för industriell användning.

(32)

Kommissionen bad fler än fem kända tillverkare av den likadana produkten i Thailand att lämna upplysningar. Endast en tillverkare i Thailand gav sig till känna och lämnade in ett svar på frågeformuläret. Denna tillverkare ingick i samma koncern som sökanden. Tvärtemot vad den berörda parten hävdade innebär det faktum att tillverkaren ingår i samma koncern som sökanden inte nödvändigtvis att normalvärdet inte är tillförlitligt. Den berörda parten förklarade inte heller hur förbindelsen skulle kunna inverka på normalvärdet på hemmamarknaden i Thailand. Därför bör detta argument avvisas.

(33)

Såsom anges i skäl 24 visade undersökningen att mononatriumglutamat som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Thailand har samma grundläggande tekniska, fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden som den produkt som tillverkas och exporteras till unionen av de kinesiska exporterande tillverkarna. Produktionsprocesserna i Kina liknade dessutom dem på den thailändska marknaden. Slutligen var konkurrensen i Thailand avsevärd, med flera inhemska tillverkare och import från tredjeländer, inklusive Kina. Tvärtemot vad som hävdades visade undersökningen dessutom att den inhemska försäljningen i Thailand skedde till partistorlek och via detaljhandlare. Argumentet att Thailand av dessa skäl inte skulle vara ett lämpligt val som jämförbart land bör därför avvisas.

(34)

De indonesiska exporterande tillverkarna samtyckte till att de uppgifter de lämnat inom ramen för den parallella undersökning som nämns i skäl 7 även användes i denna översyn vid giltighetstidens utgång. Såsom anges i skäl 24 visade undersökningen att mononatriumglutamat som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Indonesien har samma grundläggande tekniska, fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden som den produkt som tillverkas och exporteras till unionen av de kinesiska exporterande tillverkarna. På grundval av de tillgängliga uppgifterna var dessutom produktionsprocesserna i Kina liknande jämfört med den indonesiska marknaden. Slutligen var konkurrensen i Indonesien avsevärd, med flera inhemska tillverkare och import från tredjeländer, inklusive Kina. Dessutom visade undersökningen att den inhemska försäljningen i Indonesien skedde både till partistorlek och via detaljhandlare.

(35)

Det följer av ovanstående att båda länderna, Thailand och Indonesien, eventuellt var lämpliga som jämförbara länder. Eftersom de uppgifter som fanns tillgängliga från de indonesiska exporterande tillverkare som omfattades av den parallella undersökningen var mycket mer detaljerade än uppgifterna från den enda samarbetsvilliga tillverkaren i Thailand, ansåg kommissionen emellertid att det var rimligare att välja Indonesien som lämpligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen.

(36)

De uppgifter som mottagits från de samarbetsvilliga tillverkarna i Indonesien användes som grund för att fastställa normalvärdet för de exporterande tillverkarna i Kina.

(37)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för varje samarbetsvillig exporterande tillverkare i Indonesien var representativ under översynsperioden. Försäljningen på hemmamarknaden anses vara representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden utgör minst 5 % av den totala exportvolymen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden. Det visade sig att den inhemska försäljningen i Indonesien var representativ för var och en av tillverkarna. Vidare undersökte man huruvida den inhemska försäljningen av den likadana produkten kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. Det skedde genom att man fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden.

(38)

Eftersom man fann att den inhemska försäljningen skedde i tillräckliga mängder och vid normal handel fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden.

(39)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(40)

Exportpriset fastställdes således på grundval av statistik från Eurostat, beräknat som ett vägt genomsnitt.

(41)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik. Där det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för skillnader i fråga om frakt- och transportkostnader, med hänsyn till det normalvärde för de indonesiska exporterande tillverkarna vilket hade fastställts i den parallella undersökning som avses i artikel 41 i förordningen om provisorisk tull.

(42)

Dessutom hävdade en berörd part att de kinesiska exporterande tillverkarna har jämförbara kostnadsfördelar gentemot de thailändska tillverkarna när det gäller produktionsprocessen (vertikal integration), utvecklingen av råvarupriser och energiförbrukningen. Detta argument var irrelevant eftersom Indonesien användes som jämförbart land. När det gäller Indonesien och enligt vad som anges i skäl 34 var produktionsprocesserna för mononatriumglutamat i Kina liknande jämfört med den indonesiska marknaden. Det bör dessutom noteras att alla tillverkare av mononatriumglutamat i världen använder liknande produktionsmetoder. Mononatriumglutamat tillverkas huvudsakligen genom jäsning av olika sockerkällor (majsstärkelse, tapiokastärkelse, sockerlösning, sockerrörsmelass och sockerbetsmelass).

(43)

En berörd part hävdade att exporten från Kina främst skedde i partistorlek, medan den inhemska försäljningen i Thailand främst sker till detaljhandeln. Därför hävdades att dumpningsmarginalen enbart borde beräknas på grundval av försäljningen i partistorlek. Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i undersökningen fanns inga uppgifter tillgängliga om försäljningsförhållanden, handelsnivå eller förpackningsmetoder med avseende på den kinesiska exportförsäljningen.

(44)

Detta argument var dessutom irrelevant eftersom Indonesien användes som jämförbart land. Oavsett om detaljhandelsförsäljningen togs med eller inte ledde jämförelsen i samtliga fall ändå till betydande dumpningsmarginaler, vilket framgår av skäl 47.

(45)

Kommissionen beräknade dessutom dumpningsmarginalerna på grundval av det normalvärde som fastställts för det jämförbara landet. Jämförelsen ledde till betydande dumpningsmarginaler, vilket framgår av skäl 47.

(46)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 jämförde kommissionen det vägda normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset. Eftersom de kinesiska exportörerna inte var samarbetsvilliga var det inte möjligt att fastställa vilka produkttyper som exporteras från Kina. En jämförelse per produkttyp var därför inte möjlig. Jämförelsen grundades i stället på de statistiska uppgifter om exportpriset som anges i skälen 39 och 40.

(47)

På grundval av detta var den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av priset cif vid unionens gräns 25 % i samtliga fall.

(48)

Sedan det konstaterats att dumpning förekommit under översynsperioden, undersöktes sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphävas. Följande aspekter undersöktes: volymen och priserna för den dumpade importen från Kina, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller importen från Kina.

(49)

Trots de gällande åtgärderna ökade importen från Kina med 65 % under skadeundersökningsperioden, med en motsvarande ökning av marknadsandelen på 68 %, som fastställs i skäl 81. Trots denna ökning i relativa tal förblev de kinesiska importvolymerna och marknadsandelen låg i absoluta tal under hela skadeundersökningsperioden.

(50)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga fastställdes importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. De genomsnittliga priserna på importen från Kina minskade kontinuerligt från BÅ2010/2011 fram till översynsperioden och minskade totalt med 20 % under skadeundersökningsperioden, vilket fastställs i skäl 84. Importpriserna befanns vara dumpade under översynsperioden. Det fastställdes också att de skulle underskrida unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser med mer än 10 % vid en beräkning utan antidumpningstullar.

(51)

Produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina fastställdes på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden. Eftersom dessa uppgifter inte fanns offentligt tillgängliga dubbelkontrollerade kommissionen uppgifterna mot andra offentligt tillgängliga källor, bland annat tidningsartiklar i den akt som de berörda parterna får ta del av. På denna grundval är Kina världens största tillverkare av mononatriumglutamat, med en årlig produktionskapacitet och en årsproduktion som ökade under skadeundersökningsperioden. År 2012 uppgick produktionskapaciteten för mononatriumglutamat till omkring 3,5–4 miljoner ton och produktionskapaciteten till omkring 2,5–3 miljoner ton. Den outnyttjade kapaciteten under 2012 uppgick således till omkring 600 000–900 000 ton.

(52)

Enligt samma källa kommer produktionskapaciteten för och produktionen av mononatriumglutamat i Kina att öka ännu mer fram till 2017, eftersom efterfrågan på mononatriumglutamat i Kina ökar.

(53)

År 2011 inledde den kinesiska regeringen via ministeriet för industri och informationsteknik ett allmänt politiskt initiativ för att avskaffa föråldrad och ineffektiv fabriksteknik, vilket berörde 19 nyckelindustrier i Kina, bland annat mononatriumglutamat. Resultatet har blivit en betydande minskning av antalet tillverkare av mononatriumglutamat i Kina. På denna grundval hävdade en av de berörda parterna att kapaciteten sannolikt inte hade ökat i Kina. Undersökningen på grundval av uppgifterna i ansökan och i tidningsartiklar har dock visat att de större företagen har ökat sin kapacitet. Till följd av detta ökade produktionskapaciteten för mononatriumglutamat i Kina generellt och argumentet från denna berörda part bör därför avvisas.

(54)

På grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden har lagret av mononatriumglutamat i Kina dessutom ökat konstant under de senaste åren och var mer än dubbelt så stort som unionens förbrukning under översynsperioden. En berörd part hävdade att eftersom uppgifterna om det påstådda överlagret inte fanns med i den akt som de berörda parterna får ta del av, skulle det inte vara möjligt för de berörda parterna att kontrollera dessa uppgifter och de borde därför inte beaktas. Man hävdade dessutom att det var osannolikt att det fanns överlager med tanke på de kinesiska myndigheternas kapacitetsminskningar. I detta avseende bör det noteras att den berörda parten inte lade fram någon bevisning för detta påstående. Såsom redan förklarats i skäl 27 samarbetade inte heller någon av de kinesiska exporterande tillverkarna i undersökningen. Därför användes tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. I enlighet med artikel 19.3 i grundförordningen får kommissionen dessutom bortse från uppgifter som lämnats konfidentiellt om ingen meningsfull icke-konfidentiell sammanfattning lämnas, men detta innebär inte att uppgifter som lämnats konfidentiellt automatiskt avvisas. Trots att inte alla uppgifter i ansökan kunde dubbelkontrolleras, vilket även gällde de uppgifter som lämnats om de kinesiska lagren, ansågs uppgifterna i detta fall ändå vara rimliga och korrekta eftersom de låg i linje med de uppgifter som lämnats av sökanden och som kunde dubbelkontrolleras. Med tanke på att den totala produktionskapaciteten i Kina ökade, såsom anges i skäl 51, var överlagret inte heller den enda aspekt som låg till grund för slutsatsen att kinesiska exporterande tillverkare har avsevärd outnyttjad kapacitet. När det var möjligt dubbelkontrollerade kommissionen dessutom uppgifterna mot andra tillgängliga källor som tidningsartiklar, och använde endast uppgifter som konstaterats vara rimliga och tillräckligt tillförlitliga. Detta argument bör därför avvisas.

(55)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade samma berörda part att kommissionen inte hade baserat sina undersökningsresultat på fakta, enligt vad som föreskrivs i artikel 11.3 i WTO:s antidumpningsavtal (10), utan bara på antaganden. Parten upprepade sina påståenden beträffande den påstådda kapacitetsminskningen och den outnyttjade kapaciteten i Kina.

(56)

Som nämns i skäl 27 samarbetade ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna i undersökningen och kommissionen var därför tvungen att grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Som också beskrivs i skälen 29 och 51 var de uppgifter som användes främst de uppgifter som sökanden lämnade i sin begäran, vilka om möjligt vederbörligen kontrollerades mot varandra. Eftersom detta var de enda tillförlitliga uppgifter som var tillgängliga avvisades påståendet om att undersökningsresultaten bara grundades på antaganden.

(57)

De uppgifter som lämnades av den berörda parten beaktades även. I fråga om tillgänglig och outnyttjad kapacitet i Kina lämnade dock den berörda parten motstridiga uppgifter. I motsats till vad parten hävdade visade exempelvis den bevisning som åtföljde inlagorna en ökning av kapaciteten när det gäller mononatriumglutamat i Kina, snarare än en minskning. Detta överensstämmer med kommissionens undersökningsresultat i skäl 53. Partens påstående om att den sammanlagda kapaciteten i Kina sannolikt skulle minska avvisades därför.

(58)

Därför dras slutsatsen att kinesiska exporterande tillverkare har avsevärd outnyttjad kapacitet som sannolikt kan användas för betydande ytterligare export till unionen om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas, vilket beskrivs närmare i skälen 61 och 62.

(59)

Under skadeundersökningsperioden utgjorde unionsmarknaden till följd av de gällande åtgärderna endast en mindre del av den kinesiska exporten. En berörd part hävdade att unionen inte skulle vara en attraktiv marknad för kinesiska exporterande tillverkare eftersom efterfrågan på mononatriumglutamat i Asien och andra tillväxtekonomier, däribland Kina, förväntas öka. Denna part hävdade dessutom att de kinesiska exporterande tillverkarna inte skulle ha några incitament att öka sin export till unionsmarknaden med tanke på att prisnivåerna från Kina till andra tredjeländer i genomsnitt skulle vara högre eller liknande de kinesiska exportpriserna till unionen.

(60)

Undersökningen visade visserligen att de kinesiska exportpriserna till tredjeländer i genomsnitt var något högre än exportpriserna till unionen, men detta kan mycket väl bero på att de kinesiska exporterande tillverkarna sänkte sina exportpriser till unionen till följd av de gällande antidumpningstullarna. Detta ger därför inte nödvändigtvis en indikation på den möjliga prisnivån om åtgärderna skulle tillåtas upphöra. Med tanke på nivån på de gällande antidumpningstullarna skulle de kinesiska exporterande tillverkarna tvärtom kunna höja sina exportpriser. Priserna skulle ändå ligga kvar på dumpade nivåer och underskrida unionsindustrins försäljningspriser.

(61)

Även om den inhemska förbrukningen i Kina och förbrukningen i övriga Asien och andra tillväxtekonomier förväntas öka, tyder överkapaciteten i produktionen i Kina på ett starkt incitament att finna alternativa marknader som kan ta emot denna överproduktion.

(62)

Kommissionen beaktade även det eventuella införandet av åtgärder mot kinesisk export av mononatriumglutamat till Förenta staterna till följd av en pågående parallell antidumpnings- och antisubventionsundersökning som de amerikanska myndigheterna genomför avseende Kina och samma produkt. De amerikanska myndigheterna införde faktiskt slutgiltiga antidumpningsåtgärder den 26 november 2014. Fyra kinesiska exporterande tillverkare belades med individuella tullsatser på 20,09 %, medan tullsatsen för alla övriga företag fastställdes till 39,03 %. Den kinesiska exportens tillträde till Förenta staternas marknad kommer därför sannolikt att begränsas och stora mängder kinesiskt mononatriumglutamat kan sannolikt komma att läggas om till unionsmarknaden, särskilt om unionsåtgärderna samtidigt upphör att gälla. I detta avseende bör det noteras att under 2013 exporterades omkring 26 600 ton mononatriumglutamat från Kina till Förenta staterna, vilket motsvarade en betydande del av unionens förbrukning under översynsperioden.

(63)

Unionsindustrins genomsnittliga priser och de indonesiska exporterande tillverkarnas genomsnittliga importpris till unionen enligt vad som fastställdes i den parallella undersökning som nämns i skälen 61 och 80 i förordningen om provisorisk tull var dessutom båda högre än de kinesiska genomsnittliga importpriserna till unionen utan antidumpningstullar och än de kinesiska genomsnittliga importpriserna till andra tredjeländer. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade grundades denna analys på tillgängliga uppgifter, dvs. den kinesiska exportdatabasen. De kinesiska exporterande tillverkarnas prisbeteende visade på att unionen skulle vara en attraktiv marknad för kinesiska exportörer om antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas upphöra, eftersom de faktiskt skulle kunna höja sina exportpriser till unionen.

(64)

Den ökande marknadsandelen för den kinesiska importen trots de gällande åtgärderna visade också att de kinesiska exporterande tillverkarna fortfarande var intresserade av unionsmarknaden. Unionsmarknaden för mononatriumglutamat är alltså fortsatt attraktiv för kinesisk export baserat på de observerade prisnivåerna. Intresset skulle sannolikt öka om åtgärden skulle upphävas.

(65)

Efter meddelandet av uppgifter upprepade den ovannämnda berörda parten sina påståenden beträffande den ökade inhemska efterfrågan på mononatriumglutamat i Kina, de små volymerna av export från Kina till unionen, marknadsandelen och de högre priserna på kinesiskt mononatriumglutamat till andra tredjeländer jämfört med unionen. Parten hävdade att dessa aspekter inte hade beaktats i kommissionens analys.

(66)

Påståendet att utvecklingen av den kinesiska produktionskapaciteten och outnyttjade kapaciteten, den ökade inhemska efterfrågan på mononatriumglutamat i Kina, de små volymerna av export från Kina till unionen, marknadsandelen enligt beskrivningen i skäl 49 och de kinesiska prisnivåerna för unionen och för andra tredjeländer inte hade beaktats är för det första ogrundat. Dessa aspekter analyserades verkligen, vilket visas i skälen 49–64, och motsvarande slutsatser lämnades till de berörda parterna. För det andra lade den berörda parten inte fram någon ny bevisning till stöd för sina påståenden, utöver det som kommissionen hade konstaterat i samband med undersökningen.

(67)

Den berörda parten invände slutligen mot kommissionens bedömning i skäl 62 att den kinesiska exporten skulle kunna riktas om från Förenta staterna till unionen på grund av de antidumpningsåtgärder som de amerikanska myndigheterna infört beträffande export av mononatriumglutamat från Kina till Förenta staterna.

(68)

Som redan förklarats i skäl 62 noteras det dock att om åtgärderna i unionen skulle tillåtas att upphöra, är det sannolikt att den kinesiska exporten kommer att riktas om till unionsmarknaden med anledning av de antidumpningsåtgärder som införts beträffande export av kinesiskt mononatriumglutamat till Förenta staterna.

(69)

Partens påståenden i detta avseende måste därför avvisas.

(70)

Analysen ovan visar att kinesiska produkter fortsatte att importeras till unionsmarknaden till dumpade priser, med betydande dumpningsmarginaler. Med tanke på slutsatserna om den avsevärda outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina och sannolikheten för att exporten skulle läggas om till unionsmarknaden i betydande mängder och till dumpade priser drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten för fortsatt dumpning är mycket hög om åtgärderna skulle upphävas.

(71)

Den likadana produkten tillverkades av en unionstillverkare under översynsperioden. Denne utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(72)

Eftersom unionsindustrin således endast utgjordes av en tillverkare, var det av sekretesskäl nödvändigt att indexera alla uppgifter eller ange dem som intervaller.

(73)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden med importen från Kina och andra tredjeländer, på grundval av uppgifter från Eurostat och uppgifter som lämnats av de indonesiska exporterande tillverkare som omfattades av den parallella antidumpningsundersökning som nämns i skäl 7.

(74)

En berörd part hävdade att de relevanta KN-numren i Eurostat även omfattar andra produkter än den berörda produkten och att importvolymen från Kina därför kan inkludera glutaminsyra samt salter. Detta påstående avvisades eftersom importuppgifterna togs från Eurostat och Taric (Europeiska unionens integrerade tulltaxa) på nummernivå och därför endast omfattade den berörda produkten.

(75)

Samma berörda part hävdade att inte all mononatriumglutamat som produceras i Kina och exporteras till unionen har den renhetsgrad som krävs för livsmedelstillsatser i unionen och ifrågasatte om detta avspeglades på korrekt sätt i importvolymerna från Kina. Såsom fastställs i skäl 22 omfattas alla typer av mononatriumglutamat oavsett renhetsgrad av denna undersökning, och därför avvisades detta påstående.

(76)

På denna grundval utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(77)

Förbrukningen i unionen minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, och ökade en aning igen under BÅ2012/2013 och översynsperioden. Totalt sett minskade förbrukningen med 2 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade förbrukningen mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 berodde huvudsakligen på en minskning av unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden, till följd av minskad produktion under samma period (se skäl 100). Den totala exporten låg kvar på liknande nivåer under samma period. Den ökade förbrukningen under BÅ2012/2013 beror nästan uteslutande på en ökad total import, eftersom unionsindustrins försäljning i stort sett låg kvar på samma nivå. Slutligen ökade importvolymen avsevärt under översynsperioden, särskilt från Indonesien, medan unionsindustrins försäljning minskade igen (se skäl 88).

(78)

En berörd part hävdade att beskrivningen av utvecklingen av förbrukningen var ofullständig eftersom man inte hade beaktat att vietnamesisk import av mononatriumglutamat ersattes av indonesisk import och att användarna till följd av detta inte längre räknade med ytterligare prisökningar och därför minskade sina lager. Det stämmer visserligen att importen av mononatriumglutamat, även från Vietnam, minskade under skadeundersökningsperioden och att Indonesiens import ökade, men detta påverkar inte utvecklingen av unionens totala förbrukning i sig. Effekterna av eventuell utveckling i importflödena och eventuella reaktioner från ekonomiska aktörer, såsom användare, på denna utveckling påverkar inte heller utvecklingen av förbrukningen i sig. Påståendet avvisades därför.

(79)

Volymen och marknadsandelen för importen från Kina fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat och de uppgifter som lämnats av de indonesiska exporterande tillverkare som omfattades av den parallella antidumpningsundersökning som nämns i skäl 7.

(80)

Importvolymen till unionen från det berörda land et och marknadsandelen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym och marknadsandel

(81)

Importvolymerna från Kina minskade från BÅ2010/2011 till BÅ2011/2012, men ökade avsevärt under BÅ2012/2013 och återigen under översynsperioden. Totalt ökade importvolymen från Kina med 65 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen visade en liknande tendens, eftersom den först minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 och därefter ökade avsevärt fram till översynsperioden. Totalt sett ökade marknadsandelen med 68 % under skadeundersökningsperioden. Trots denna ökning i relativa tal förblev både volymen och marknadsandelen för den kinesiska importen låg i absoluta tal under skadeundersökningsperioden.

(82)

Importpriserna fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(83)

Tabellen nedan visar det genomsnittliga priset för importen från Kina:

Tabell 3

Importpriser

(84)

De genomsnittliga importpriserna från Kina minskade kontinuerligt från BÅ2010/2011 och översynsperioden och totalt med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(85)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(86)

Resultatet av jämförelsen visade att importen från Kina inte underskred unionsindustrins priser på unionsmarknaden. När effekten av antidumpningstullarna räknades bort nådde underskridandemarginalen dock en nivå på över 10 %.

(87)

Kommissionen fastställde volymen för importen från Indonesien på grundval av uppgifter från Eurostat och de uppgifter som lämnats av de indonesiska exporterande tillverkare som omfattades av den parallella undersökning som nämns i skäl 7.

(88)

Importvolymen till unionen från Indonesien och marknadsandelen utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym och marknadsandel

(89)

Importvolymerna från Indonesien nästan tredubblades under skadeundersökningsperioden. De ökade kontinuerligt och betydligt med 182 %, från 8 638 ton under BÅ2010/2011 till 24 385 ton under översynsperioden.

(90)

Den motsvarande marknadsandelen nästan tredubblades under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 187 %, trots den generella förbrukningsminskningen (– 2 %).

(91)

Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av uppgifter från Eurostat och de uppgifter som lämnats av de indonesiska exporterande tillverkare som omfattades av den parallella pågående undersökning som nämns i skäl 7.

(92)

Det genomsnittliga importpriset till unionen från Indonesien utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpris

(93)

Det genomsnittliga importpriset för mononatriumglutamat från Indonesien ökade en aning mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, innan det minskade under BÅ2012/2013 och sedan ännu mer under översynsperioden. De genomsnittliga importpriserna för mononatriumglutamat från Indonesien minskade totalt sett med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(94)

Volymen, marknadsandelen och priserna på importen från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 6

Import från övriga tredjeländer

(95)

Importvolymerna från övriga tredjeländer minskade totalt sett från 10 268 ton under BÅ2010/2011 till 2 894 ton under översynsperioden, vilket är en minskning med 72 % under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen minskade med 71 % under samma period. Under översynsperioden utgjorde marknadsandelen för övriga tredjeländers import endast cirka en fjärdedel av nivån under BÅ2010/2011. Totalt sett ökade priserna för importen från tredjeländer med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(96)

En berörd part hävdade att den totala importen, inklusive från Kina och Indonesien, har varit stabil under skadeundersökningsperioden.

(97)

Detta påstående stred mot den statistik som fanns tillgänglig och på vilken undersökningens resultat är grundade, se tabell 7. Faktum är att den totala importen till unionen ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.

(98)

Den totala importen, inklusive från Kina och Indonesien, utvecklades på följande sätt:

Tabell 7

Total import

(99)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

(100)

Den totala produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(101)

Produktionen fluktuerade under skadeundersökningsperioden. Den minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 men ökade mellan BÅ2011/2012 och BÅ2012/2013, för att sedan nå de lägsta nivåerna under översynsperioden. Undersökningen visade att fluktuationerna huvudsakligen orsakades av de nedstängningar för underhåll som unionsindustrin genomförde var 15:e månad och av dåliga väderförhållanden under vintern 2010/2011, vilka avbröt tillförseln av en av de huvudsakliga råvarorna (ammoniak). Under översynsperioden förlängdes nedstängningen för underhåll i ett försök att minska det stora lagret. Totalt sett minskade produktionsvolymen med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(102)

En part hävdade att produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandet först minskade efter att ha ökat betydligt under perioden före skadeundersökningsperioden. På denna grundval hävdade parten att den minskande tendensen för dessa faktorer därför inte visar på skada. När kommissionen fastställde tendenser för de olika skadeindikatorerna grundande den sin bedömning på skadeundersökningsperioden, som fastställdes vid inledandet av undersökningen. Skadeundersökningsperioden består av översynsperioden och tre föregående budgetår, vilket motsvarar etablerad praxis. Det blotta faktum att vissa skadeindikatorer visar högre värden före skadeundersökningsperioden är inte ett tillräckligt starkt skäl för att frångå denna praxis. Därför kan endast tendenserna under skadeundersökningsperioden beaktas. Detta påstående avvisades därför.

(103)

Produktionskapaciteten förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden.

(104)

Till följd av den minskade produktionsvolymen och den stabila produktionskapaciteten utvecklades kapacitetsutnyttjandet i enlighet med produktionsvolymen, dvs. det sjönk först under BÅ2011/2012, ökade sedan under BÅ2012/2013 och minskade igen under översynsperioden. Totalt sett minskade kapacitetsutnyttjandet med 9 % under skadeundersökningsperioden, i enlighet med minskningen av produktionsvolymen.

(105)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningsvolym och marknadsandel

(106)

Unionsindustrins försäljningsvolym för mononatriumglutamat minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningsvolymen minskade mest mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, medan den under de efterföljande åren förblev relativt stabil. Försäljningsvolymens minskning ledde, tillsammans med en samtidig minskning av förbrukningen och ökning av importen främst från Indonesien, till att unionsindustrins marknadsandel minskade med totalt sett cirka 15 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 4 % mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, vilket sammanfaller med en ökad marknadsandel för indonesisk och kinesisk import under samma period. Mellan BÅ2012/2013 och översynsperioden fortsatte unionsindustrins marknadsandel att minska stadigt, medan den indonesiska importvolymen och marknadsandelen ökade betydligt. Även den kinesiska importen och marknadsandelen ökade under skadeundersökningsperioden, men låg kvar på låga nivåer under denna period.

(107)

Förbrukningen i unionen minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 17 %, vilket motsvarar en marknadsandelsförlust på 15 %.

(108)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Sysselsättning och produktivitet

(109)

Unionsindustrins sysselsättning ökade kontinuerligt och totalt sett med 8 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning berodde huvudsakligen på att ett tidigare närstående företag integrerades 2011 och på att unionsindustrins underhållsavdelning utvidgats.

(110)

Produktiviteten minskade på grund av en kombination av ökad sysselsättning och minskad produktion, vilket framgår av tabell 8.

(111)

Den dumpningsmarginal som fastställts för Kina låg högt över miniminivån, medan importvolymen från Kina förblev låg under skadeundersökningsperioden. Om åtgärderna upphävs kan de faktiska dumpningsmarginalerna komma att påverka unionsindustrin väsentligt med tanke på den ökade volymen och de sänkta priserna på import från Kina och den förväntade utvecklingen av den kinesiska importen, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra. I antidumpningsundersökningen beträffande import av mononatriumglutamat från Indonesien, som nämns i skäl 7, fastställdes samtidigt dumpningsmarginaler för de samarbetsvilliga exportörerna från Indonesien, vilka betydligt ökade sin marknadsandel på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

(112)

Unionsindustrin höll fortfarande på att återhämta sig från effekterna av tidigare skadevållande dumpning på grund av import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina, vilket nämns i skäl 124. Eftersom den dumpade importen från Indonesien ökade betydligt under skadeundersökningsperioden och befanns ha vållat unionsindustrin väsentlig skada (12), var det möjligt att dra slutsatsen att denna återhämtningsprocess hade vänt.

(113)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser för icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Genomsnittliga försäljningspriser

(114)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Det ökade först med 7 % mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, men minskade sedan kontinuerligt fram till översynsperioden. Prisökningen mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 kan ses som en konsekvens av kostnadsökningen under samma period, även om kostnadsökningen var mer markant än prisökningen. Samtidigt ökade importen från Indonesien och utövade en betydande prispress på unionsindustrin. Som en följd av detta minskade unionsindustrins priser med 6 % mellan BÅ2011/2012 och BÅ2012/2013 och med ytterligare 4 % mellan BÅ2012/2013 och översynsperioden.

(115)

Tillverkningskostnaden per enhet ökade med 30 % under skadeundersökningsperioden. Under BÅ2011/2012 började en kontinuerlig ökning, huvudsakligen på grund av att kostnaderna för råvaror och arbetskraft ökade. Denna kostnad kunde inte, i enlighet med vad som anges ovan, fångas upp med hjälp av en likvärdig prisökning på grund av prispressen från den dumpade importen från Indonesien.

(116)

En berörd part begärde att kommissionen skulle undersöka huruvida ett eventuellt införande av biprodukter i unionsindustrins tillverkningskostnader kan på konstlad väg ha ökat unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnad. Undersökningen visade att biprodukterna hade fördelats korrekt och absolut inte förvrängde skadebilden. Detta påstående avvisades därför.

(117)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(118)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 24 %. Detta kan huvudsakligen förklaras av ökade insatser från unionsindustrin för att förbättra arbetstagarnas och personalens resultat, i syfte att optimera tillverkningsprocessen.

(119)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lager

(120)

Totalt sett ökade det utgående lagret med 43 % under skadeundersökningsperioden. Från BÅ2010/2011 till BÅ2011/2012 minskade det utgående lagret till följd av en minskning av produktionsvolymen och en ökning av exportförsäljningsvolymen. Från BÅ2011/2012 till BÅ2012/2013 ökade lagren på grund av en ökning av produktionen medan unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden förblev nästan stabil. Från BÅ2012/2013 till översynsperioden minskade det utgående lagret igen, huvudsakligen på grund av ett beslut om att minska produktionen i ett försök att minska de höga lagernivåerna.

(121)

Utgående lager som andel av produktionen minskade mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, men fördubblades nästan mellan BÅ2011/2012 och BÅ2012/2013. De ökade ytterligare mellan BÅ2012/2013 och översynsperioden. Totalt sett ökade de med 56 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen under BÅ2012/2013 och under översynsperioden måste ses mot bakgrund av ökande volymer av dumpad import från Indonesien, medan unionsförsäljningen låg kvar på en nästan stabil nivå under samma period.

(122)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkaren utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(123)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Under BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 minskade lönsamheten avsevärt, men förblev positiv. Från och med BÅ2012/2013 blev lönsamheten negativ. Den minskade ytterligare under översynsperioden. Totalt sett minskade lönsamheten med 180 % under skadeundersökningsperioden. Denna utveckling berodde huvudsakligen på prispressen från den indonesiska import som kom in i unionen till dumpade priser och som gjorde det omöjligt för unionsindustrin att sätta priser i enlighet med kostnadsökningen. Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. Nettokassaflödet uppvisade samma tendens som lönsamheten, dvs. en kontinuerlig minskning under skadeundersökningsperioden med negativa resultat från och med BÅ2012/2013. Denna tendens förstärktes under översynsperioden. Totalt sett minskade nettokassaflödet med 119 % under skadeundersökningsperioden.

(124)

Investeringarna ökade med 97 % under skadeundersökningsperioden. De utgjordes huvudsakligen av investeringar som var nödvändiga för underhåll och för uppfyllande av lagstadgade säkerhetskrav. Trots att unionsindustrin fortfarande höll på att återhämta sig från tidigare dumpning av kinesiska exporterande tillverkare före skadeundersökningsperioden började läget att förbättras och industrin var lönsam i början av skadeundersökningsperioden fram till BÅ2011/2012. Under dessa omständigheter gjordes ett antal investeringar som inte längre kunde skjutas upp, vilket förklarar den betydande ökningen av investeringsnivåerna under BÅ2011/2012 och de efterföljande åren.

(125)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Liksom för de övriga finansiella indikatorerna var räntabiliteten för tillverkningen och försäljningen av den likadana produkten negativ från och med BÅ2012/2013, vilket återspeglar den negativa lönsamhetstendensen. Totalt sett minskade räntabiliteten med 210 % under skadeundersökningsperioden.

(126)

Med hänsyn till den minskande lönsamheten och det minskande kassaflödet påverkades företagets kapitalanskaffningsförmåga också negativt.

(127)

Nästan samtliga huvudsakliga skadeindikatorer påvisade negativa tendenser. Produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandet minskade med cirka 9 % och försäljningsvolymen med 17 % under skadeundersökningsperioden. I ett försök att motverka förlusterna avseende försäljningsvolym och marknadsandel minskade unionsindustrins genomsnittliga priser med 3 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som tillverkningskostnaderna ökade med mer än 30 %. Som en följd av detta minskade lönsamheten, som var positiv i början av skadeundersökningsperioden, och blev negativ under BÅ2012/2013 samt fortsatte att minska under översynsperioden. Liknande negativa tendenser kunde observeras för nettokassaflöde och för räntabilitet.

(128)

Sysselsättningen ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen under skadeundersökningsperioden kan förklaras av att ett tidigare närstående företag integrerades 2011 och av att unionsindustrins underhållsavdelning utvidgats. Även för investeringar var tendensen positiv. Investeringarna var dock huvudsakligen kopplade till förebyggande åtgärder och säkerhetskrav och inte till någon kapacitetsökning. Dessa positiva tendenser uteslöt därför inte att skada förelåg.

(129)

En berörd part hävdade att en negativ tendens för endast några av skadeindikatorerna inte är ett tillräckligt skäl för att dra slutsatsen att väsentlig skada föreligger. Enligt artikel 3.5 i grundförordningen måste inte alla skadeindikatorer visa en negativ tendens. Unionsindustrins situation ska i stället analyseras genom en bedömning av utvecklingen av samtliga skadeindikatorer som en helhet. I detta fall visade nästan alla skadeindikatorer en negativ tendens, även huvudsakliga indikatorer som försäljnings- och produktionsvolym, marknadsandel, genomsnittliga försäljningspriser och lönsamhet.

(130)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(131)

Såsom framgår av skälen 99–130 led unionsindustrin väsentlig skada under översynsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden förekom kinesisk import endast i begränsade kvantiteter på unionsmarknaden, samtidigt som den indonesiska importvolymen och marknadsandelen nästan tredubblades under samma period. I den parallella undersökningen beträffande import av mononatriumglutamat från Indonesien, som nämns i skäl 7, drogs slutsatsen att importen från Indonesien var dumpad och vållade unionsindustrin väsentlig skada, medan importen från Kina med tanke på de låga volymerna och prisnivåerna inte bidrog till denna skada (13). Såsom anges i skälen 48 och 70 har undersökningen samtidigt visat att den kinesiska importen skedde till dumpade priser under översynsperioden och att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(132)

För att bedöma sannolikheten för att skadan återkommer om de gällande åtgärderna tillåts upphöra analyserade kommissionen den kinesiska exportens eventuella inverkan på unionsmarknaden och på unionsindustrin i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(133)

Analysen inriktades på de kinesiska exporterande tillverkarnas outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska tillverkarnas prisbeteende i unionen. Dessutom beaktades de antidumpningsåtgärder som införts på import av mononatriumglutamat från Indonesien.

(134)

Såsom fastställs i skäl 51 uppskattades den totala outnyttjade kapaciteten för mononatriumglutamat i Kina uppgå till omkring 600 000–900 000 ton 2012. Denna siffra var långt större än unionens totala förbrukning av mononatriumglutamat under samma period.

(135)

Om åtgärderna skulle upphävas kan man, till följd av unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs i skälen 59–64, rimligen förvänta sig att åtminstone en del av denna outnyttjade kapacitet med all sannolikhet kommer att läggas om till unionsmarknaden.

(136)

Såsom nämns i skäl 50 skulle de kinesiska importpriserna utan antidumpningstullar underskrida unionens försäljningspriser med mer än 10 % i genomsnitt. De skulle också vara lägre än de indonesiska importpriserna. På denna grundval drogs slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna i avsaknad av åtgärder sannolikt kommer att öka prispressen på unionsmarknaden, och därmed förvärra den skada som unionsindustrin lidit. I detta avseende är det viktigt att erinra om att den parallella antidumpningsundersökningen visade att importen från Indonesien medförde en prispress på unionsmarknaden, så att unionsindustrin inte kunde höja sina priser i linje med de ökande kostnaderna utan tvärtom blev tvungen att sänka sina priser under skadeundersökningsperioden.

(137)

Såsom beskrivs i skäl 60 kan de kinesiska importpriserna höjas om åtgärderna skulle tillåtas upphöra. Med hänsyn till de avsevärda prisunderskridandemarginaler som fastställdes när antidumpningstullarna drogs av har de kinesiska exportörerna, även om de kinesiska importpriserna faktiskt höjs, dock fortfarande en marginal som gör att de kan hålla sina priser under unionsindustrins prisnivåer, vilket sannolikt kommer att leda till att de vinner fler marknadsandelar på unionsmarknaden. Om detta inträffar skulle unionsindustrins försäljning och försäljningspriser omedelbart minska.

(138)

Med tanke på den parallella undersökningen beträffande Indonesien och de motsvarande åtgärderna mot import av mononatriumglutamat från detta land förväntas unionsindustrin kunna återhämta sig från den väsentliga skada den har lidit. Denna återhämtningsprocess skulle kunna äventyras om importen från Kina skulle återupptas i avsevärda mängder och till dumpade priser till följd av att åtgärderna tillåts upphöra.

(139)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att fortsatta åtgärder inte skulle förbättra unionstillverkarnas situation, eftersom deras försämrade situation främst skulle orsakas av andra faktorer än importen av mononatriumglutamat från Kina. Parten hävdade att dessa faktorer i synnerhet skulle vara effekterna av unionsindustrins investeringspolitik på dess lönsamhet, ökningen av arbetskraftskostnaderna och den påstådda ineffektiva resursanvändningen. Det hävdades att effekterna av dessa faktorer inte i tillräcklig utsträckning hade beaktats i bedömningen av unionsindustrins situation som helhet.

(140)

Det bör noteras att den berörda parten i fråga inte lämnade några nya uppgifter eller bevis till stöd för dessa påståenden.

(141)

När det gäller unionsindustrins investeringar förklarade denna part inte i vilken utsträckning dessa investeringar skulle ha kunnat inverka på unionsindustrins lönsamhet. Som beskrivs i skäl 124 grundades unionsindustrins investeringar på rimliga affärsbeslut som inte kan anses vara oskäliga. Investeringskostnaderna skrivs dessutom av över tiden och hade i sig ingen inverkan av betydelse på unionsindustrins lönsamhet.

(142)

När det gäller ökningen av arbetskraftskostnaderna kan exakta uppgifter inte lämnas ut på grund av sekretess, men undersökningen visade dock att inverkan av denna ökning på de totala produktionskostnaderna var obetydlig.

(143)

När det gäller den ineffektiva resursanvändningen lämnade parten inga närmare uppgifter om den påstådda ineffektivitetens art, och av undersökningen framgick ingen potentiell ineffektivitet hos unionsindustrin.

(144)

På dessa grunder avvisades dessa påståenden.

(145)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten, nämligen om outnyttjad kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och de förväntade prisnivåerna på kinesisk import, dras slutsatsen att ett upphörande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till att skadan återkommer, vilket ytterligare skulle förvärra den skadevållande situationen för unionsindustrin till följd av den sannolika ökningen av kinesisk import till dumpade priser som underskrider unionsindustrins försäljningspriser.

(146)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(147)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter enligt artikel 21.2 i grundförordningen.

(148)

På denna grund undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(149)

Det framkom av undersökningen att unionsindustrin led väsentlig skada under översynsperioden. Såsom nämns i skäl 131 vållades den väsentliga skadan av dumpad import från Indonesien. Undersökningen visade också att det var sannolikt att den väsentliga skadan skulle återkomma om åtgärderna mot kinesisk import skulle tillåtas upphöra. Det är sannolikt att unionsindustrins förväntade återhämtning från den skada den lidit på grund av importen från Indonesien till följd av de antidumpningsåtgärder som införts mot detta land kan äventyras om den kinesiska importen av mononatriumglutamat skulle återupptas på unionsmarknaden till dumpade priser.

(150)

Om åtgärderna behålls förväntas unionsindustrin kunna dra full fördel av effekterna av de åtgärder som införts inom ramen för den parallella undersökningen beträffande import av mononatriumglutamat från Indonesien, dvs. den kommer att återhämta sig från den väsentliga skada den lidit. Den skulle också kunna förbättra lönsamheten.

(151)

Slutsatsen blev därför att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina.

(152)

Fjorton företag trädde fram efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts. Inget av dessa företag importerade dock mononatriumglutamat från Kina till unionen under översynsperioden.

(153)

En handlare i unionen som var involverad i återförsäljning av mononatriumglutamat inom och utanför unionen gav sig till känna under undersökningen som användare. Denna handlare köpte främst mononatriumglutamat från unionsindustrin, men även från importörer. Handlaren köpte inte mononatriumglutamat med ursprung i Kina, men däremot från Indonesien och andra tredjeländer. Handlarens verksamhet med anknytning till mononatriumglutamat var marginell i förhållande till den totala verksamheten. På dessa grunder ansågs att de gällande åtgärderna mot import av mononatriumglutamat från Kina inte hade någon väsentlig negativ inverkan på denna handlares situation.

(154)

Användarna är huvudsakligen verksamma inom livsmedels- och dryckessektorn och använder mononatriumglutamat vid tillverkning av kryddblandningar, soppor och färdiga maträtter. Mononatriumglutamat används även för vissa andra saker än livsmedel, exempelvis för tillverkning av rengöringsmedel.

(155)

Trettiotre företag trädde fram och mottog ett frågeformulär. Fem företag samarbetade under undersökningen genom att lämna in svar på frågeformuläret. Fyra av dem verkade inom livsmedels- och dryckessektorn, och en verkade inom en annan sektor. Två av de samarbetande företagen kontrollerades på plats, ett som verkade inom livsmedels- och dryckessektorn och ett som tillverkade rengöringsmedel.

(156)

Undersökningen visade att mononatriumglutamat i genomsnitt utgjorde cirka 5 % av den totala kostnaden för produkter innehållande mononatriumglutamat som tillverkades av de samarbetande företag som tillhandahöll de uppgifter som erfordrades.

(157)

Av de fyra samarbetsvilliga användarna importerade endast en mononatriumglutamat från Kina. Detta samarbetsvilliga företag köpte mononatriumglutamat från unionsindustrin och importerade cirka 40 % av sina totala inköp av mononatriumglutamat från Kina. Verksamheten med anknytning till produkter innehållande mononatriumglutamat utgjorde omkring en tredjedel av företagets totala verksamhet. Under översynsperioden visade sig detta företag vara lönsamt.

(158)

De övriga tre företagen importerade inte mononatriumglutamat från Kina under översynsperioden. Av dessa företag hade två en relativt oviktig verksamhet med anknytning till produkter innehållande mononatriumglutamat jämfört med den totala verksamheten. Dessutom var dessa två företag, enligt de uppgifter som lämnades in, lönsamma under översynsperioden. När det gällde det tredje företaget, vars verksamhet med anknytning till produkter innehållandes mononatriumglutamat visserligen utgjorde omkring en tredjedel av den totala verksamheten, befanns det vara lönsamt under översynsperioden.

(159)

Ett av de samarbetsvilliga företagen använde mononatriumglutamat för att tillverka rengöringsmedel. Mononatriumglutamat utgjorde mellan 15 och 20 % av tillverkningskostnaden för dessa produkter. Under översynsperioden köpte företaget främst mononatriumglutamat från unionsindustrin. Det importerade även mononatriumglutamat från tredjeländer, men inte från Kina. Endast en mindre del av företagets verksamhet ägnades åt produkter innehållande mononatriumglutamat jämfört med den totala verksamheten, som dessutom visade sig ha positiva vinstmarginaler på [5–10 %] under undersökningsperioden.

(160)

Denna berörda part påstod att mononatriumglutamat, med hänsyn till EU:s regelverk som förbjuder användning av fosfater och andra fosforföreningar (14), troligtvis kommer att användas i ökade mängder för att ersätta fosfater och andra fosforföreningar vid tillverkning av rengöringsmedel. Därför förväntas efterfrågan på mononatriumglutamat i unionen öka väsentligt och eventuella antidumpningstullar på import av mononatriumglutamat skulle ha en negativ inverkan på denna nya marknads utveckling. Parten hävdade i synnerhet att nivån på antidumpningsåtgärderna mot import av mononatriumglutamat från Kina skulle leda till att kinesisk import inte kunde komma in på unionsmarknaden och att det därför skulle uppstå en risk för försörjningsbrist i unionen. Företaget hävdade dessutom att det även skulle råda brist på alternativa försörjningskällor på grund av de gällande åtgärderna mot import av mononatriumglutamat från Indonesien.

(161)

Denna användare hävdade dessutom att unionsindustrin skulle gynnas av den förväntade ökningen i förbrukningen av mononatriumglutamat och även öka sin försäljningsvolym på unionsmarknaden. Samtidigt hävdade användaren att unionsindustrin inte skulle ha tillräcklig kapacitet för att tillgodose den ökade efterfrågan på unionsmarknaden.

(162)

I detta skede är det emellertid svårt att förutsäga hur den nya rättsliga ramen kommer att påverka unionsmarknaden och huruvida eller i vilken utsträckning den kommer att öka tillverkningen av mononatriumglutamatbaserade rengöringsmedel och således påverka efterfrågan på mononatriumglutamat i unionen. Den berörda parten lade inte heller fram någon bevisning för att styrka i vilken utsträckning en antidumpningstull skulle kunna ha en negativ inverkan. I detta avseende konstateras att målet med antidumpningstullen är att återskapa lika villkor på unionsmarknaden. Inom ramen för undersökningen upptäcktes även ett antal alternativa försörjningskällor, såsom Brasilien, Vietnam och Sydkorea.

(163)

Efter meddelandet av uppgifter upprepade samma berörda part sitt påstående om att efterfrågan på mononatriumglutamat skulle öka betydligt i unionen på grund av förbudet mot fosfater och att unionsindustrin inte skulle kunna tillgodose den ökade efterfrågan i unionen. Den berörda parten lade dock inte fram några nya uppgifter eller bevis för att styrka argumentet, och påståendet avvisades därför.

(164)

När det gäller alternativa försörjningskällor var marknadsandelen av import från andra tredjeländer betydande under BÅ2010/2011 och minskade endast på grund av den illojalt prissatta importen från Indonesien. Det förväntas att införandet av tullar mot import av mononatriumglutamat från Indonesien i den parallella undersökningen kommer att ge andra tredjeländer möjlighet att återvinna förlorade marknadsandelar i unionen. Om åtgärderna beträffande Kina skulle upphävas skulle den förväntade effekten av antidumpningstullarna mot Indonesien äventyras eftersom import från Kina sannolikt skulle komma in på unionsmarknaden i avsevärt ökade mängder till dumpade priser som underskrider unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden (vilket fastställs i skälen 149–151).

(165)

Efter meddelandet av uppgifter upprepade den ovannämnda berörda parten att det inte fanns några verkliga alternativa försörjningskällor, eftersom tillverkarna på marknaderna i andra tredjeländer tillhörde samma grupp som unionsindustrin.

(166)

Som nämnts i skälen 94 och 95 finns det alternativa försörjningskällor för mononatriumglutamat i flera tredjeländer, t.ex. Brasilien, Sydkorea och Vietnam. Under översynsperioden uppgick marknadsandelen för import från andra tredjeländer än Kina eller Indonesien bara till en fjärdedel av dess marknadsandel under BÅ2010/2011. Om åtgärderna beträffande import från Kina skulle fortsätta att tillämpas finns det inga skäl till att importen från andra tredjeländer inte kunde täcka åtminstone en del av användarnas behov av mononatriumglutamat, med en motsvarande marknadsandel som sjunker till eller under nivån för BÅ2010/2011. Enligt de uppgifter som var tillgängliga för parterna i den icke-konfidentiella dokumentationen utgörs dessa alternativa källor dessutom av företag/grupper av företag som är fristående från Ajinomoto-gruppen eller tillhör denna grupp. Även om dessa alternativa källor tillhörde Ajinomoto-gruppen finns det i alla händelser inget som tyder på att de inte skulle leverera till unionsmarknaden på rättvisa villkor. Argumentet bör därför avvisas.

(167)

Samma part hävdade också att unionsindustrin har en dominerande ställning och att det skulle råda brist på konkurrens på unionsmarknaden. Man hävdade att unionsindustrins ställning på unionsmarknaden skulle förstärkas ännu mer om åtgärderna mot kinesiskt mononatriumglutamat behålls.

(168)

Undersökningen visade tydligt att unionsindustrin inte kunde upprätthålla sin försäljningsvolym i unionen, eftersom den förlorade marknadsandelar, särskilt till indonesisk import. Vidare kunde inte unionsindustrin höja sina prisnivåer i linje med de ökande råvarukostnaderna, på grund av den prispress som den dumpade importen från Indonesien medförde, och led betydande förluster under översynsperioden. Kommissionen noterade även att det finns konkurrens från import med ursprung i ett antal tredjeländer som har fritt tillträde till unionsmarknaden. På dessa grunder fanns det inte tillräcklig bevisning för någon påstådd dominerande ställning för unionsindustrin, utan argumentet fick avvisas.

(169)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade den berörda parten i fråga att det inte låg i unionens intresse att användare i unionen skulle vara tvungna att förlita sig på unionsindustrin och att det bör finnas tillräckliga alternativa försörjningskällor. Till stöd för detta påstående noterade den berörda parten att den minskade förbrukningen mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012 i huvudsak berodde på minskningen av unionsindustrins produktionsvolym.

(170)

Som nämnts i skäl 100 minskade produktionen med 5 % mellan BÅ2010/2011 och BÅ2011/2012, medan förbrukningen minskade med 13 % under samma tid (se skälen 76 och 78). Under BÅ2011/2012 var kapacitetsutnyttjandet 5 % lägre än under BÅ2010/2011, vilket innebar att det fanns reservkapacitet under BÅ2011/2012. Unionsindustrins produktion kan därför inte anses vara en faktor som påverkat minskningen av förbrukningen under BÅ2011/2012. I enlighet med skäl 166 finns det i alla händelser alternativa försörjningskällor i andra tredjeländer. Argumentet bör därför avvisas.

(171)

På denna grundval, och särskilt med tanke på att åtgärderna mot Kina inte förefaller ha haft någon betydande negativ inverkan på de samarbetsvilliga användarna, drog kommissionen slutsatsen att dessa aktörers ekonomiska situation sannolikt inte skulle påverkas i någon större utsträckning om åtgärderna behålls.

(172)

Fyra unionsleverantörer av råvaror trädde fram och svarade på frågeformuläret. Deras försäljning av råvaror till unionsindustrin utgjorde endast en liten del av deras totala omsättning. Två av leverantörerna bestred denna slutsats och hävdade att unionsindustrins försvinnande skulle inverka betydligt på deras affärsverksamhet. Dessa leverantörer hävdade att ett eventuellt upphörande av unionens produktion av mononatriumglutamat skulle inverka negativt på deras totala verksamhet eftersom sockerfabrikerna inte kan undvika att producera en viss volym av sockerlösning och sockermelass, som har unionsindustrin som sin största köpare. Om socker i dessa former förblir osålt skulle detta påverka den berörda fabrikens övergripande effektivitet.

(173)

Dessa argument styrktes emellertid inte med någon bevisning och avvisades därför.

(174)

En berörd part hävdade att effekterna av de gällande åtgärderna mot Kina borde bedömas tillsammans med effekterna av de åtgärder som införts mot import av mononatriumglutamat från Indonesien.

(175)

Effekten av båda åtgärderna på användarna analyserades mot bakgrund av tillgängligheten av alternativa försörjningskällor. Analysen visade att ett antal tredjeländer i själva verket har kapacitet att exportera mononatriumglutamat till unionen. Dessa tredjeländer fanns också på unionsmarknaden innan volymerna av den indonesiska dumpade importen till unionen ökade.

(176)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen det inte finns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina.

(177)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades vederbörligen där det var motiverat.

(178)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av mononatriumglutamat med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EG) nr 1187/2008 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(179)

Ett företag får begära att individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det därefter ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen. Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om företagets namnändring inte påverkar rätten att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det, kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(180)

Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen avgav inte något yttrande.