18.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 272/36

(1)

Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på ökad samordning av den ekonomiska politiken. Strategin fokuserar på de nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i Europa.

(2)

Den 14 juli 2015 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2). Tillsammans utgör dessa de integrerade riktlinjer som medlemsstaterna uppmanades att beakta i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 8 juli 2014 antog rådet en rekommendation (3) om Danmarks nationella reformprogram för 2014 och avgav ett yttrande om Danmarks uppdaterade konvergensprogram för 2014.

(4)

Den 28 november 2014 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2015 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (4), även rapporten om varningsmekanismen, i vilken Danmark inte identifierades som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)

Den 18 december 2014 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att främja investeringar, intensifiera strukturreformerna och fortsätta med en ansvarsfull, tillväxtfrämjande konsolidering av de offentliga finanserna.

(6)

Den 26 februari 2015 offentliggjorde kommissionen 2015 års landsrapport för Danmark. Den innehöll en bedömning av hur väl Danmark hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som antogs den 8 juli 2014.

(7)

Den 27 mars 2015 lade Danmark fram sitt nationella reformprogram för 2015 och sitt konvergensprogram för 2015. För att beakta deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt.

(8)

Danmark omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del. Enligt konvergensprogrammet för 2015 planerar regeringen att öka det nominella underskottet från 1,6 % av BNP under 2015 – då det får stöd av stora oförutsedda intäkter – till 2,6 % av BNP under 2016. Därefter tänker regeringen även minska underskottet och nå en budget i balans år 2020. Enligt konvergensprogrammet avser regeringen att från och med 2016 uppfylla det medelfristiga målet om ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP. Enligt konvergensprogrammet väntas den offentliga skuldkvoten att successivt sjunka från 39,8 % av BNP under 2015 till 36,7 % av BNP under 2020. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa finanspolitiska prognoser är rimligt. Enligt kommissionens vårprognos 2015 beräknas det strukturella saldot sammanfalla med det medelfristiga målet under 2015. Men enligt vårprognosen finns det för 2016 en viss risk för en avvikelse från det medelfristiga målet, då nettoutgiftsökningen överskrider riktmärket med 0,3 % av BNP. Trots att denna avvikelse väntas vara tillfällig eftersom ökningen i nettoutgifter under 2016 påverkas av utfasningen av engångsåtgärder som gäller beskattningen av pensionssparande, kan det bli nödvändigt med fler åtgärder 2016. Rådet anser, på grundval av sin bedömning av konvergensprogrammet och kommissionens vårprognos 2015, att Danmark stort sett kan förväntas följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

(9)

Ett arbetskraftsutbud med rätt kompetens på lång sikt är en förutsättning för hållbar tillväxt i Danmark. Danmark har med 2014 års reform av de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna gjort vissa framsteg med att förbättra anställbarheten för människor med svag förankring på arbetsmarknaden. Reformen har bara börjat genomföras och resultaten måste övervakas. Det behövs fortfarande ytterligare åtgärder för de som står längst från arbetsmarknaden, i linje med rekommendationerna från expertgruppen Carsten-Koch II. Låg utbildningsnivå, begränsad arbetslivserfarenhet, låg ålder och utländsk bakgrund verkar vara viktiga faktorer i det här avseendet. I allmänhet utnyttjas potentialen hos personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden inte fullt ut. Trots höga utbildningsanslag i Danmark är utbildningsresultaten medelmåttiga, i synnerhet bland elever med invandrarbakgrund. Reformen av folkskolesystemet och reformen av yrkesutbildningssystemet ska lösa de här problemen. Det krävs ett komplett genomförande av reformerna för att förbättra utbildningsresultaten.

(10)

Stärkt konkurrenskraft är nödvändigt för att underbygga den ekonomiska återhämtningen i Danmark. Produktivitetsökningarna, som är avgörande, har i allmänhet varit svaga de senaste två årtiondena och har påverkats av hinder för tillträde och regelkrångel i de tjänstesektorer som är inriktade på hemmamarknaden. Produktivitetskommissionen har slagit fast att bygg och anläggning och detaljhandeln är sektorer med utrymme för produktivitetsförbättringar. Mycket stränga regler för etableringar inom detaljhandeln gäller och inget har gjorts för att mjuka upp dem. Bygg- och anläggningssektorn kännetecknas av krävande byggregler och många certifieringssystem. Regeringen lade fram en byggpolitisk strategi i november 2014. Den innehåller goda föresatser, t.ex. regelförenkling, rationalisering av bygglovens tekniska aspekter, införande av internationella standarder, harmonisering av nationella standarder och kortare handläggningstider för bygglov. Strategin har dock ännu inte omsatts i konkreta åtgärder. Det finns fortfarande överlappande tillstånds- och certifieringssystem, som i vissa fall också gäller för tillfälligt tillhandahållande av tjänster över gränserna. Dessutom tar man inte alltid hänsyn till tillstånd och certifieringar som utfärdats i andra medlemsstater när tjänsteleverantörer vill etablera sig i Danmark.

(11)

Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen gjort en omfattande analys av Danmarks ekonomiska politik och redogjort för den i 2015 års landsrapport. Den har bedömt konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Danmark har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Danmark utan också i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–2 nedan.

(12)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet, och dess yttrande (5) återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

1.

Undvika att avvika från det medelfristiga budgetmålet under 2016.

2.

Stärka produktiviteten, i synnerhet i de tjänstesektorer som är inriktade på hemmamarknaden, inklusive detaljhandel och bygg och anläggning. Lätta på restriktionerna för detaljhandelsetableringar och vidta ytterligare åtgärder för att undanröja återstående hinder som beror på tillstånds- och certifieringssystem i bygg- och anläggningssektorn.