24.11.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 306/31 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/2119
av den 20 november 2015
om fastställande av BAT-slutsatser för produktion av träbaserade skivor, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU
[delgivet med nr C(2015) 8062]
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (1), särskilt artikel 13.5, och
av följande skäl:
(1) |
Genom sitt beslut av den 16 maj 2011 om inrättande av ett forum för informationsutbytet enligt artikel 13 i direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (2) inrättade kommissionen ett forum bestående av företrädare för medlemsstaterna, de berörda industrierna och icke-statliga miljöskyddsorganisationer. |
(2) |
I enlighet med artikel 13.4 i direktiv 2010/75/EU inhämtade kommissionen forumets yttrande om det föreslagna innehållet i BAT-referensdokumentet för produktion av träbaserade skivor den 24 september 2014 och offentliggjorde yttrandet. |
(3) |
De slutsatser om bästa tillgängliga teknik (BAT-slutsatser) som återfinns i bilagan till detta beslut är de viktigaste delarna av det BAT-referensdokumentet och innehåller slutsatserna om bästa tillgängliga teknik, en beskrivning av denna, information för att bedöma dess tillämplighet, utsläppsnivåer som hänger samman med bästa tillgängliga teknik, kontroll som hänger samman med denna, förbrukningsnivåer som hänger samman med denna och vid behov relevanta åtgärder för avhjälpande av föroreningsskada på platsen. |
(4) |
BAT-slutsatserna används som referens vid fastställande av tillståndsvillkoren för anläggningar som omfattas av kapitel II i direktiv 2010/75/EU, och de behöriga myndigheterna bör fastställa utsläppsgränsvärden som säkerställer att utsläppen under normala driftsförhållanden inte överstiger de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik enligt BAT-slutsatserna. |
(5) |
De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 75.1 i direktiv 2010/75/EU. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Härmed antas de BAT-slutsatser för produktion av träbaserade skivor som anges i bilagan.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 20 november 2015.
På kommissionens vägnar
Karmenu VELLA
Ledamot av kommissionen
(1) EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.
(2) EUT C 146, 17.5.2011, s. 3.
BILAGA
BAT-SLUTSATSER FÖR PRODUKTION AV TRÄBASERADE SKIVOR
TILLÄMPNINGSOMRÅDE | 32 |
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN | 33 |
DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR | 34 |
1.1 |
ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER | 36 |
1.1.1 |
Miljöledningssystem | 36 |
1.1.2 |
God hushållning | 37 |
1.1.3 |
Buller | 38 |
1.1.4 |
Utsläpp till mark och grundvatten | 38 |
1.1.5 |
Energihushållning och energieffektivitet | 39 |
1.1.6 |
Lukt | 40 |
1.1.7 |
Hantering av avfall och restprodukter | 40 |
1.1.8 |
Övervakning | 41 |
1.2 |
UTSLÄPP TILL LUFT | 43 |
1.2.1 |
Kanaliserade utsläpp | 43 |
1.2.2 |
Diffusa utsläpp | 47 |
1.3 |
UTSLÄPP TILL VATTEN | 48 |
1.4 |
BESKRIVNING AV TEKNIKER | 49 |
1.4.1 |
Utsläpp till luft | 49 |
1.4.2 |
Utsläpp till vatten | 51 |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa BAT-slutsatser avser de verksamheter som anges i punkt 6.1 c i bilaga I till direktiv 2010/75/EU, dvs.
— |
framställning i industriella anläggningar av en eller flera av följande: OSB-spånskivor, spånskivor eller träfiberskivor, där produktionskapaciteten överstiger 600 m3 per dygn. |
BAT-slutsatserna omfattar särskilt följande:
— |
Tillverkning av träbaserade skivor. |
— |
Förbränningsanläggningar inom anläggningen (inbegripet motorer) som alstrar heta gaser för direktvärmda torkar. |
— |
Tillverkning av hartsimpregnerat papper. |
BAT-slutsatserna omfattar inte följande verksamheter och processer:
— |
Förbränningsanläggningar inom anläggningen (inbegripet motorer) som inte alstrar heta gaser för direktvärmda torkar. |
— |
Laminering, lackering eller målning av obehandlade fiberskivor. |
Andra referensdokument som är av betydelse för de verksamheter som omfattas av dessa BAT-slutsatser är följande:
Referensdokument |
Ämne |
Övervakning av utsläpp till luft och vatten från IED-anläggningar (som omfattas av industriutsläppsdirektivet, IED, 2010/75/EU) (ROM) |
Övervakning av utsläpp till luft och vatten |
Stora förbränningsanläggningar (LCP) |
Förbränningsteknik |
Avfallsförbränning (WI) |
Avfallsförbränning |
Energieffektivitet (ENE) |
Energieffektivitet |
Avfallsbehandling (WT) |
Avfallsbehandling |
Utsläpp från lagring (EFS) |
Lagring och hantering av material |
Ekonomi och tvärmediaeffekter (ECM) |
Ekonomi och tvärmediaeffekter för olika tekniker |
Storskalig produktion av organiska baskemikalier (LVOC) |
Tillverkning av melamin, urea-formaldehydhartser och metylendifenyldiisocyanat |
ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK
Det finns inget krav att använda de tekniker som anges och beskrivs i dessa BAT-slutsatser och de ska inte heller betraktas som fullständiga och heltäckande. Andra tekniker kan användas om de ger åtminstone ett likvärdigt miljöskydd.
Om inget annat anges är dessa BAT-slutsatser allmänt tillämpliga.
UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTSVARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-AEL) FÖR UTSLÄPP TILL LUFT
BAT-AEL för utsläpp till luft som anges i dessa BAT-slutsatser avser, om inte annat anges, koncentrationsvärden, uttryckta som massa utsläppt ämne per volym avgas under standardförhållanden (273,15 K, 101,3 kPa) och på torr bas, uttryckt i enheten mg/Nm3.
Referenssyrgasnivåerna är följande:
Utsläppskälla |
Referenssyrgasnivåer |
Direktvärmda torkar för spånskivor eller OSB-spånskivor ensamma eller i kombination med pressen |
18 volymprocent syrgas |
Alla andra källor |
Ingen korrigering för syrgas |
Formeln för beräkning av utsläppskoncentrationen vid referenssyrgasnivån är
där |
|
BAT-AEL för utsläpp till luft avser medelvärdet under provtagningsperioden, vilket innebär följande:
Medelvärde för tre på varandra följande mätningar på minst 30 minuter vardera (1)
UTSLÄPPSNIVÅER SOM MOTSVARAR BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT-AEL) FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN
BAT-AEL för utsläpp till vatten som anges i dessa BAT-slutsatser avser, om inte annat anges, koncentrationsvärden (massa utsläppt ämne per volym vatten), uttryckta i enheten mg/l.
Dessa BAT-AEL avser medelvärdet för prov som erhållits under ett år, dvs. det flödesviktade medelvärdet för alla 24-timmars flödesproportionella samlingsprov som tagits under ett år med den minsta frekvens som fastställts för den relevanta parametern och under normala driftsförhållanden.
Formeln för att beräkna det flödesviktade medelvärdet för alla 24-timmars flödesproportionella samlingsprov är
där |
|
Tidsproportionell provtagning kan användas förutsatt att det kan visas att flödesstabiliteten är tillräcklig.
Alla BAT-AEL för utsläpp till vatten gäller vid den punkt där utsläppen lämnar anläggningen.
DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR
I dessa BAT-slutsatser gäller följande definitioner:
Term |
Definition |
COD |
Kemisk syreförbrukning; mängden syre som krävs för fullständig oxidation av det organiska materialet till koldioxid (vanligen vid analys genom oxidation med dikromat). |
Kontinuerlig mätning |
Kontinuerlig bestämning av en mätstorhet med hjälp av ett permanent installerat automatiskt mätsystem (AMS, Automated Measuring System) eller kontinuerligt utsläppsövervakningssystem (CEMS, Continuous Emission Monitoring System). |
Kontinuerlig press |
En press för pressning av skivor i en kontinuerlig bana. |
Diffusa utsläpp |
Ej kanaliserade utsläpp som inte släpps ut via särskilda utsläppspunkter, till exempel skorstenar. |
Direktvärmd tork |
En tork där heta gaser från en förbränningsanläggning, eller någon annan källa, kommer i direkt kontakt med de spån eller fibrer som ska torkas. Torkningen sker genom konvektion. |
Stoft |
Total mängd partiklar. |
Befintlig delanläggning |
En delanläggning som inte är en ny delanläggning. |
Fiber |
Lignocellulosahaltiga beståndsdelar av trä eller andra växtmaterial som utvunnits genom mekanisk eller termomekanisk defibrering med hjälp av en raffinör. Fibrer används som utgångsmaterial för tillverkning av träfiberskivor. |
Träfiberskiva |
Enligt definitionen i EN 316 dvs. skivmaterial med en tjocklek av minst 1,5 mm, tillverkat av lignocellulosafibrer med hjälp av värme och/eller tryck. Träfiberskivor omfattar våttillverkade fiberskivor (hardboard, medium board, softboard) och torrtillverkade fiberskivor (MDF). |
Lövved |
Grupp av träslag som innefattar exempelvis asp, bok, björk och eukalyptus. Termen lövved används som motsats till termen barrved. |
Indirekt värmd tork |
En tork där torkningen sker enbart genom värmestrålning och värmekonduktion. |
Formning av fiberbanan |
Utläggningen av spån eller fibrer för att skapa den bana som förs in i pressen. |
Fleretagepress |
En skivpress som pressar en eller flera individuellt utformade skivor. |
Ny delanläggning |
En delanläggning inom anläggningen för vilken det ursprungliga tillståndet beviljas efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser, eller en delanläggning som efter offentliggörandet av dessa BAT-slutsatser helt ersätter en tidigare delanläggning. |
NOX |
Den sammanlagda mängden kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2), uttryckt som NO2. |
OSB-skiva |
OSB-skiva (strimlespånskiva) enligt definitionen i EN 300, dvs. flerskiktsskiva tillverkad av sammanlimmade knivskurna träspån. Spånen i det yttre skiktet är riktade och parallella med skivans längd eller bredd. Spånen i det eller de inre skikten kan vara utströdda godtyckligt eller riktade, vanligtvis vinkelrätt mot ytskiktens spånriktning. |
Spånskiva |
Spånskiva enligt definitionen i EN 309, dvs. skivmaterial tillverkat under tryck och värme av träspån (flis, kutterspån, sågspån och liknande) och/eller annat lignocellulosamaterial i spånform (linhalm, hampa, bagass och liknande) med lim som bindemedel. |
PCDD/F |
Polyklorerade dibensodioxiner och -furaner |
Periodisk mätning |
Mätning vid bestämda tidsintervall med manuella eller automatiserade referensmetoder. |
Processvatten |
Avloppsvatten från processer och verksamheter inom produktionsanläggningen, utom dag- och lakvatten. |
Återvunnet trä |
Material som huvudsakligen innehåller trä. Återvunnet trä kan bestå av returträ och träavfall. Returträ är ett material som huvudsakligen innehåller trä som härrör direkt från återvunnet träavfall. |
Raffinering |
Omvandling av träflis till fibrer med hjälp av en raffinör. |
Rundvirke |
Trästockar. |
Barrved |
Trä från barrträd som tall och gran. Termen barrved används som motsats till termen lövved. |
Dag- och lakvatten |
Vatten från nederbörd och dränering, uppsamlat från vedgårdar utomhus, inbegripet bearbetningsområden utomhus. |
TSS |
Total mängd suspenderat fast material (i avloppsvatten). Masskoncentrationen av allt suspenderat fast material mätt genom filtrering genom glasfiberfilter och gravimetri. |
TVOC |
Total mängd flyktiga organiska ämnen, uttryckt som C (i luft). |
Uppströms och nedströms träbearbetning |
All aktiv hantering, behandling, lagring eller transport av träspån, flis eller fibrer och pressade skivor. Uppströms bearbetning omfattar all träbearbetning från det att träråvaran lämnar vedgården. Nedströms bearbetning omfattar alla processer efter det att skivan lämnar pressen och fram till dess att den obearbetade eller förädlade skivprodukten placeras i lager. I uppströms och nedströms träbearbetning ingår inte torkningsprocessen och pressningen av skivor. |
1.1 ALLMÄNNA BAT-SLUTSATSER
1.1.1 Miljöledningssystem
BAT 1. |
Bästa tillgängliga teknik för att förbättra totala miljöprestanda är att införa och följa ett miljöledningssystem som omfattar samtliga följande delar:
I vissa fall ingår följande delar i miljöledningssystemet:
|
Miljöledningssystemets tillämpningsområde (t.ex. detaljnivå) och beskaffenhet (t.ex. standardiserat eller icke-standardiserat) hänger i allmänhet samman med anläggningens beskaffenhet, storlek och komplexitet och med den miljöpåverkan anläggningen kan ha.
1.1.2 God hushållning
BAT 2. |
Bästa tillgängliga teknik för att minimera miljöpåverkan från produktionsprocessen är att tillämpa principerna för god hushållning och använda alla de tekniker som anges nedan.
|
BAT 3. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen till luft är att driva systemen för avgasrening med hög tillgänglighet och optimal kapacitet under normala driftsförhållanden. |
Särskilda förfaranden kan definieras för driftsförhållanden som avviker från det normala, i synnerhet
i) |
under idriftsättning och urdrifttagning, |
ii) |
under andra särskilda förhållanden som kan påverka systemens korrekta funktion (t.ex. regelbundet eller extraordinärt underhåll och rengöring av förbränningsanläggningen och/eller reningssystemet för avgaser). |
1.1.3 Buller
BAT 4. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska buller och vibrationer är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
1.1.4 Utsläpp till mark och grundvatten
BAT 5. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga utsläpp till mark och grundvatten är att använda de tekniker som anges nedan.
|
1.1.5 Energihushållning och energieffektivitet
BAT 6. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska energiförbrukningen är att anta en energihushållningsplan som omfattar alla de tekniker som anges nedan.
|
BAT 7. |
Bästa tillgängliga teknik för att öka energieffektiviteten är att optimera förbränningsanläggningens drift genom att övervaka och kontrollera viktiga förbränningsparametrar (t.ex. O2, CO, NOx) och att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
BAT 8. |
Bästa tillgängliga teknik för att använda energi effektivt vid framställning av fibermassa för produktion av träfiberskivor är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
1.1.6 Lukt
BAT 9. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, reducera lukt från anläggningen är att som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) upprätta, genomföra och regelbundet se över en lukthanteringsplan som omfattar alla följande delar:
|
Tillämpligheten är begränsad till fall där luktproblem i bostadsområden och andra känsliga områden (t.ex. rekreationsområden) kan förutses och/eller har rapporterats.
BAT 10. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga och reducera lukt är att rena avgaser från torken och pressen, i enlighet med BAT 17 och 19. |
1.1.7 Hantering av avfall och restprodukter
BAT 11. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska mängden avfall som skickas för bortskaffande är att anta och genomföra en avfallshanteringsplan som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) som, i prioritetsordning, ser till att avfall förebyggs, förbereds för återanvändning, återvinns eller på annat sätt tas om hand. |
BAT 12. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska mängden fast avfall som skickas för bortskaffande är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
BAT 13. |
Bästa tillgängliga teknik för säker hantering och återanvändning av bottenaska och slagg från biomassaförbränning är att använda alla de tekniker som anges nedan.
|
1.1.8 Övervakning
BAT 14. |
Bästa tillgängliga teknik är att övervaka utsläppen till luft och vatten och att övervaka processavgaser i enlighet med EN-standarder med åtminstone den frekvens som anges nedan. Bästa tillgängliga teknik om EN-standarder saknas är att använda ISO-standarder, nationella standarder eller andra internationella standarder som säkerställer att uppgifterna är av likvärdig vetenskaplig kvalitet.
Övervakning av utsläpp till luft från torken och totala behandlade utsläpp från torken och pressen
Övervakning av kanaliserade utsläpp till luft från uppströms och nedströms bearbetning
Övervakning av förbränningsavgaser som senare används för direktvärmda torkar (12)
Övervakning av utsläpp till vatten från produktion av träfiber
Övervakning av utsläpp till vatten från dag- och lakvatten
|
BAT 15. |
Bästa tillgängliga teknik för att säkerställa stabila och effektiva metoder för förebyggande och minskning av utsläpp är att övervaka lämpliga surrogatparametrar. |
Exempelvis följande surrogatparametrar kan övervakas: avgasflöde, avgastemperatur, utsläppens utseende, vattenflöde och vattentemperatur för skrubbrar, spänningsfall för elektrofilter, fläktvarvtal och tryckfall över textilfilter. Valet av surrogatparametrar beror på de metoder som används för förebyggande och minskning av utsläpp.
BAT 16. |
Bästa tillgängliga teknik är att övervaka viktiga processparametrar som är relevanta för utsläpp till vatten från produktionsprocessen, inklusive avloppsvattenflöde, pH och temperatur. |
1.2 UTSLÄPP TILL LUFT
1.2.1 Kanaliserade utsläpp
BAT 17. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska utsläpp till luft från torken är att etablera och upprätthålla en balanserad torkprocess och att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
Tabell 1 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från torken och totala behandlade utsläpp från torken och pressen
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14. |
BAT 18. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska NOX-utsläpp till luft från direktvärmda torkar är att använda teknik a, eller teknik a i kombination med teknik b.
Tabell 2 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för NOX-utsläpp till luft från en direktvärmd tork
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14. |
BAT 19. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska utsläpp till luft från pressen är att använda kylning i rörledningen av uppsamlade avgaser från pressen tillsammans med en lämplig kombination av de tekniker som anges nedan.
Tabell 3 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för utsläpp till luft från pressen
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14. |
BAT 20. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av stoft till luft från uppströms och nedströms träbearbetning, transport av trämaterial och formning av fiberbana är att använda antingen ett textilfilter eller ett cyklonfilter. |
Av säkerhetsskäl kan textilfilter eller cyklonfilter vara olämpliga när återvunnet trä används som råvara. I så fall kan i stället en våt reningsteknik (t.ex. skrubber) användas.
Tabell 4
Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för kanaliserade utsläpp av stoft till luft från uppströms och nedströms träbearbetning, transport av trämaterial och formning av fiberbana
Parameter |
Enhet |
BAT-AEL (medelvärde under provtagningsperioden) |
Stoft |
mg/Nm3 |
< 3–5 (21) |
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14.
BAT 21. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen till luft från torkugnar för impregnering av papper är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
Tabell 5 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för TVOC- och formaldehydutsläpp till luft från en torkugn för impregnering av papper
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14. |
1.2.2 Diffusa utsläpp
BAT 22. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller, när detta inte är praktiskt möjligt, minska diffusa utsläpp till luft från pressen är att optimera avgasuppsamlingens effektivitet och att kanalisera avgaserna för rening (se BAT 19). |
Effektiv uppsamling och rening av avgaser (se BAT 19) både vid pressutloppet och längs pressbanan för kontinuerliga pressar. För befintliga fleretagepressar kan möjligheten att innesluta pressen vara begränsad av säkerhetsskäl.
BAT 23. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska diffusa utsläpp av stoft till luft från transport, hantering och lagring av trämaterial är att införa och tillämpa en stofthanteringsplan som en del av miljöledningssystemet (se BAT 1) och att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
1.3 UTSLÄPP TILL VATTEN
BAT 24. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska föroreningsbelastningen i det uppsamlade avloppsvattnet är att använda båda de tekniker som anges nedan.
|
BAT 25. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp till vatten från dag- och lakvatten är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.
Tabell 6 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för TSS för direkt utsläpp av dag- och lakvatten till en recipient
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14. |
BAT 26. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga eller minska uppkomsten av processavloppsvatten från träfiberproduktion är att maximera återvinningen av processvatten. |
Att återanvända processvatten från flistvättning, kokning och/eller raffinering i slutna eller öppna kretslopp genom att behandla det vid raffinöranläggningen genom mekanisk avskiljning av fasta partiklar på lämpligaste sätt, eller genom förångning.
BAT 27. |
Bästa tillgängliga teknik för att minska utsläpp till vatten från träfiberproduktion är att använda en kombination av de tekniker som anges nedan.
Tabell 7 Utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEL) för direkt utsläpp till en recipient av processavloppsvatten från träfiberproduktion
Motsvarande övervakning beskrivs i BAT 14. |
BAT 28. |
Bästa tillgängliga teknik för att förebygga och minska uppkomsten av avloppsvatten från våta luftreningssystem som behöver renas innan det släpps ut är att använda en eller flera av de tekniker som anges nedan.
|
1.4 BESKRIVNING AV TEKNIKER
1.4.1 Utsläpp till luft
Teknik |
Beskrivning |
Biofilter |
Ett biofilter bryter ned organiska föreningar genom biologisk oxidation. En avgasström leds genom en stödjande bädd av inert material (t.ex. plast och keramik) där organiska föreningar oxideras av naturligt förekommande mikroorganismer. Biofiltret är känsligt för damm, höga temperaturer och stor variation i avgasernas inloppstemperatur. |
Bioskrubber |
En bioskrubber är ett biofilter i kombination med en våtskrubber som förbehandlar avgaserna genom att avlägsna stoft och sänka inloppstemperaturen. Vatten återvinns kontinuerligt, med inlopp överst i en packad bädd-kolonn, varifrån det strilar ned. Vattnet samlas upp i en fällningstank där ytterligare nedbrytning sker. Nedbrytningen kan optimeras genom justering av pH och tillförsel av näringsämnen. |
Cyklonavskiljare |
En cyklonavskiljare använder tröghet för att avlägsna stoft från gasströmmar med hjälp av centrifugalkraften, vanligen i en konisk kammare. Cyklonavskiljare används som förbehandling före fortsatt stoftrening eller reduktion av organiska föreningar. Cyklonavskiljare kan användas ensamma eller som multicykloner. |
Cyklonfilter |
Ett cyklonfilter använder en kombination av cyklonteknik (för avskiljning av grovt stoft) och textilfilter (för avskiljning av finare stoft). |
Elektrofilter (ESP) |
I ett elektrofilter laddas partiklarna och avskiljs under inverkan av ett elektriskt fält. Elektrofilter kan fungera inom ett stort intervall av driftsförhållanden. |
Våtelektrofilter (WESP) |
Ett våtelektrofilter består dels av en våtskrubber som renar och kondenserar avgaserna, dels av ett elektrofilter som arbetar med våt teknik där det uppsamlade materialet spolas bort från kollektorns plattor med vatten. Vanligen installeras en mekanism för att avlägsna vattendroppar innan avgasen släpps ut (t.ex. en droppavskiljare/demister). Uppsamlat stoft avskiljs från vattenfasen. |
Textilfilter |
Textilfilter består av porös vävd eller filtad duk genom vilken gaser får passera för avlägsnande av partiklar. Vid användning av ett textilfilter måste ett textilmaterial väljas som är lämpligt för avgasernas egenskaper och den maximala drifttemperaturen. |
Katalytisk termisk oxidationsenhet |
Katalytiska termiska oxidationsenheter förstör organiska föreningar katalytiskt över en metallyta och termiskt i en förbränningskammare där avgasflödet hettas upp av en låga från förbränning av bränsle, vanligen naturgas, och de flyktiga organiska ämnen som finns i avgaserna. Förbränningstemperaturen ligger mellan 400 och 700 °C. Värme kan återvinnas från behandlade avgaser innan de släpps ut. |
Regenerativ termisk oxidationsenhet |
Termiska oxidationsenheter förstör organiska föreningar termiskt i en förbränningskammare där avgasflödet hettas upp av en låga från förbränning av bränsle, vanligen naturgas, och de flyktiga organiska ämnen som finns i avgaserna. Förbränningstemperaturen ligger mellan 800 och 1 100 °C. Regenerativa termiska oxidationsenheter har två eller flera packad bädd-kammare med keramiska fyllkroppar där värme från en förbränningscykel i den första kammaren används för att förvärma den packade bädden i den andra kammaren. Värme kan återvinnas från behandlade avgaser innan de släpps ut. |
UTWS-tork och förbränning med värmeväxlare och termisk behandling av utsläppta torkavgaser |
UTWS är en tysk akronym: Umluft (recirkulation av torkavgaser), Teilstromverbrennung (efterförbränning av partiell riktad torkavgasström), Wärmerückgewinnung (värmeåtervinning från torkavgaser), Staubabscheidung (stoftrening av utsläpp till luft från förbränningsanläggningen). UTWS är en rotationstork i kombination med en värmeväxlare och en förbränningsanläggning med recirkulation av torkavgaser. Den recirkulerade torkavgasen är en het ångström som gör det möjligt att använda ångtorkning. Torkavgasen hettas upp i en värmeväxlare som värms av förbränningsavgaserna och förs tillbaka till torken. En del av torkavgasströmmen matas kontinuerligt in i förbränningskammaren för efterförbränning. Föroreningar som släpps ut vid torkning av träet förstörs vid värmeväxlaren och genom efterförbränningen. De avgaser som släpps ut från förbränningsanläggningen renas med ett textilfilter eller elektrofilter. |
Våtskrubber |
Våtskrubbrar avskiljer och avlägsnar stoft genom tröghetsimpaktion, direkt avskiljning och absorption i vattenfasen. Våtskrubbrar kan ha olika utformning och funktionsprinciper, t.ex. sprayskrubber, plattskrubber (impingement plate scrubber) eller venturiskrubber, och kan användas för förbehandling av stoft eller som en fristående teknik. Viss rening av organiska föreningar kan uppnås och den kan förbättras ytterligare genom att kemikalier används i skrubbervattnet (för att få till stånd kemisk oxidation eller annan omvandling). Den erhållna vätskan måste renas genom att det uppsamlade stoftet avskiljs genom sedimentation eller filtrering. |
1.4.2 Utsläpp till vatten
Teknik |
Beskrivning |
Biologisk rening |
Biologisk oxidation av upplösta organiska ämnen med hjälp av mikroorganismers metabolism, eller nedbrytning av organiskt material i avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer i frånvaro av luft. Den biologiska reningen följs vanligen av avlägsnande av suspenderat fast material, t.ex. genom sedimentation. |
Koagulering och flockning |
Koagulering och flockning används för att avskilja suspenderat material från avloppsvatten och utförs ofta i flera steg. Koagulering utförs genom tillsättning av koaguleringsmedel med en laddning som är motsatt den hos det suspenderade fasta materialet. Flockning utförs genom tillsats av polymerer, så att kollisioner mellan mikroflockpartiklar få dem att slås samman till större flockar. |
Flotation |
Separation av stora flockar eller flytande partiklar från avloppsvattnet genom att de förs upp till ytan av suspensionen. |
Flotation med dispergerad luft |
Flotationstekniker som bygger på användning av dispergerad luft för att avskilja koagulerat och flockat material. |
Filtrering |
Avskiljning av fasta ämnen från avloppsvatten genom att låta dem passera genom ett poröst medium. Det innefattar olika typer av teknik, t.ex. sandfiltrering, mikrofiltrering eller ultrafiltrering. |
Oljeavskiljning |
Avskiljning och extraktion av olösliga kolväten med hjälp av principen om skillnaden i densitet mellan faserna (vätska–vätska eller fast fas–vätska). Fasen med högre densitet sjunker ned till botten och fasen med lägre densitet flyter upp till ytan. |
Sedimenteringsbassänger |
Dammar med stor yta för passiv fällning av fasta ämnen genom gravitationens inverkan. |
Sedimentation |
Avskiljning av suspenderade partiklar och material genom fällning till följd av gravitationens inverkan. |
(1) En lämpligare mätperiod kan användas för parametrar där mätning i 30 minuter är olämpligt till följd av provtagnings- eller analysbegränsningar.
(2) EN 14961-1:2010 kan användas för klassificering av fasta biobränslen.
(3) Metan som övervakas enligt EN ISO 25140 eller EN ISO 25139 subtraheras från resultatet vid användning av naturgas, gasol (LPG) osv. som bränsle.
(4) Ej relevant vid användning av främst träbaserade bränslen, naturgas, gasol (LPG) osv. som bränsle.
(5) Inklusive As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, Sb, Tl och V.
(6) Relevant om förorenat återvunnet trä används som bränsle.
(7) Relevant om selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR) tillämpas.
(8) I avsaknad av en EN-standard är det rekommenderade tillvägagångssättet isokinetisk provtagning i en absorptionslösning (impinging solution) med en uppvärmd sond och filterbox och utan sondtvättning, t.ex. på grundval av metoden US EPA M316.
(9) Metan som övervakas enligt EN ISO 25140 eller EN ISO 25139 subtraheras från resultatet vid användning av naturgas, gasol (LPG) osv. som bränsle.
(10) I avsaknad av en EN-standard är det rekommenderade tillvägagångssättet isokinetisk provtagning i ett reagens med en uppvärmd sond och filterbox och utan sondtvättning, t.ex. på grundval av metoden US EPA M316.
(11) Provtagning från textilfilter och cyklonfilter kan ersättas med kontinuerlig mätning av tryckfallet över filtret som en indikativ surrogatparameter.
(12) Mätningen görs innan avgaserna blandas med andra luftströmmar och endast om det är tekniskt möjligt.
(13) Det blir allt vanligare att ersätta COD med TOC av ekonomiska och miljömässiga skäl. En korrelation mellan de båda parametrarna bör fastställas på anläggningsspecifik basis.
(14) Inklusive As, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn.
(15) Flödesproportionell provtagning kan ersättas med ett annat standardiserat provtagningsförfarande om flödet är otillräckligt för representativ provtagning.
(16) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.1.
(17) Denna BAT-AEL gäller inte när tall används som huvudsaklig råvara.
(18) Utsläpp under 30 mg/Nm3 kan nås med hjälp av en UTWS-tork.
(19) När nästan enbart återvunnet trä används kan intervallets övre gräns vara ända upp till 15 mg/Nm3.
(20) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.1.
(21) När det inte är möjligt att använda ett tygfilter eller ett cyklonfilter kan intervallets övre gräns vara ända upp till 10 mg/Nm3.
(22) En beskrivning av tekniken finns i avsnitt 1.4.1.
(23) Ytvedsbrädor, med eller utan bark, från de första snitten vid uppsågning av timmerstockar till trävaror som plank och brädor.
(24) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.2.
(25) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.2.
(26) Beskrivningar av teknikerna finns i avsnitt 1.4.2.