20.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 148/17

(1)

Tillämpningen av den avancerade metoden för att fastställa kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk kan innebära att motparter tas med för vilka det inte finns någon kreditswappsspread (CDS-spread) tillgänglig. Om så är fallet bör instituten använda en spread som är lämplig med tanke på motpartens kreditbetyg, bransch och region (”skattning av spreaden”) i enlighet med artikel 383.1 tredje stycket i förordning (EU) nr 575/2013.

(2)

Bestämmelser om fastställandet av spreaden för kreditvärdighetsjusteringsrisk bör föreskriva användning av breda kategorier av kreditbetyg, bransch och region, och de bör ge instituten den flexibilitet som behövs för att fastställa den lämpligaste skattningen av spreaden på grundval av deras expertbedömning.

(3)

När det specificeras i detalj hur kännetecknen för kreditbetyg, bransch och region för enskilda emittenter ska beaktas av instituten när de fastställer en lämplig skattning av spreaden för att bestämma kapitalbaskraven, i enlighet med kraven i förordning (EU) nr 575/2013, bör det anges regler för hur dessa kännetecken ska beaktas med hänvisning till de minsta kategorierna för varje kännetecken, i syfte att säkerställa en harmoniserad tillämpning av dessa villkor.

(4)

När det gäller enskilda emittenter, där det finns en koppling, t.ex. mellan regionala eller lokala myndigheter och staten, bör det vara möjligt att medge beräkning av en lämplig skattning av spreaden på grundval av kreditspreaden för en enda emittent, om detta leder till en mer korrekt beräkning.

(5)

I syfte att få till stånd en korrekt beräkning av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk bör en skattning av spreaden fastställas med hjälp av data som har observerats på en likvid marknad, och antaganden om uppgifter såsom interpolering och extrapolering av uppgifter om olika löptider bör vara begreppsmässigt sunda.

(6)

För att säkerställa konvergens i praxis mellan institutioner och att undvika inkonsekvenser, bör instituten, med tanke på att implicit sannolikhet för fallissemang (PD), kreditswappsspread (CDS-spread) och förlust vid fallissemang (LGD) utgör en ekvation med två okända variabler och eftersom marknadspraxis är att använda ett fast värde för LGD för att erhålla implicita PD-värden från marknadsspreadar, använda ett värde för LGDMKT som är förenligt med det fasta LGD som vanligen används av marknadsaktörerna för att fastställa implicita PD-värden på grundval av kreditspreadar som handlats på en likvid marknad och som använts för att fastställa skattningen av spreaden för den berörda motparten.

(7)

För få tillstånd att använda den avancerade metoden för kreditvärdighetsjusteringsrisk för ett begränsat antal mindre portföljer är det lämpligt att beakta en portfölj som en nettningsmängd enligt definitionen i artikel 272.4 i förordning (EU) nr 575/2013, antalet transaktioner som inte ingår i en metod med interna modeller och som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk, och storleken av de nettningsmängder som inte ingår i en metod med interna modeller och omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk, och att begränsa dem som en procentandel av det totala antalet transaktioner som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk och en procentandel av den sammanlagda storleken på alla nettningsmängder som omfattas av beräkningen av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk, för att ta hänsyn till institutens olika storlek.

(8)

För att mildra effekterna av eventuella oregelbundenheter i användningen av den avancerade metoden för kreditvärdighetsjusteringsrisk för ett begränsat antal mindre portföljer bör användningen av den avancerade metoden upphöra först när de kvantitativa begränsningarna har överträtts under två på varandra följande kvartal.

(9)

För att dessutom göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att utföra dessa uppgifter på ett effektivt sätt bör de kunna veta när kravet på ett begränsat antal mindre portföljer inte längre uppfylls. Instituten bör därför underrätta behöriga myndigheter i dessa fall.

(10)

Denna förordning grundar sig på det utkast till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(11)

Europeiska bankmyndigheten har anordnat ett öppet offentligt samråd om det utkast till tillsynsstandarder som den här förordningen grundas på, analyserat de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (1).

a)

Skattningen av spreaden har fastställts med beaktande av alla kännetecken för mottagarens kreditbetyg, bransch och region som anges i leden b, c och d.

b)

Kännetecknet för kreditbetyg har fastställts med beaktande av användning av en på förhand fastställd rangordning av källor till interna och externa kreditbetyg. Kreditbetyg ska kopplas till kreditkvalitetssteg i enlighet med artikel 384.2 i förordning (EU) nr 575/2013. Om flera externa kreditbetyg finns ska kopplingen av dessa till kreditkvalitetssteg följa den strategi för flera kreditvärderingar som anges i artikel 138 i den förordningen.

c)

Kännetecknet för bransch har fastställts med beaktande av minst följande kategorier:

d)

Kännetecknet för region har fastställts med beaktande av minst följande kategorier:

e)

Skattning av spreaden återspeglar på ett representativt sätt tillgängliga kreditswappsspreadar och spreadar för kreditriskinstrument som handlas på en likvid marknad, och motsvarar den relevanta kombinationen av tillämpliga kategorier och uppfyller de datakvalitetskriterier som anges i punkt 3.

f)

Lämpligheten hos skattningen av spreaden ska fastställas med hänsyn till volatiliteten snarare än till spreadens storlek.

a)

Den regionala eller lokala myndigheten och staten har samma kreditbetyg.

b)

Det finns inget kreditbetyg för den regionala eller lokala myndigheten.

a)

Antalet transaktioner som inte ingår i en metod med interna modeller som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk får inte överstiga 15 % av det totala antalet transaktioner som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk.

b)

Storleken på varje enskild nettningsmängd som inte ingår i en metod med interna modeller som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk får inte överstiga 1 % av den totala storleken på alla nettningsmängder som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk.

c)

Storleken på alla nettningsmängder som inte ingår i en metod med interna modeller och som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk får inte överstiga 10 % av den totala storleken på alla nettningsmängder som omfattas av kravet för kreditvärdighetsjusteringsrisk.

a)

Antalet transaktioner som inte ingår i en metod med interna modeller och det totala antalet transaktioner.

b)

Den enskilda storleken av den största nettningsmängd som inte ingår i en metod med interna modeller och den sammanlagda storleken på alla nettningsmängder.

c)

Den sammanlagda storleken av alla nettningsmängder som inte ingår i en metod med interna modeller och den sammanlagda storleken på alla nettningsmängder.