16.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 145/32

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel samt villkoren för användningen.

(2)

Unionsförteckningen över livsmedelstillsatser får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

Sockerkulörer är färgämnen som för närvarande är godkända för användning och som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008. Godkännandet antogs med utgångspunkt i de acceptabla dagliga intagen (ADI) som vetenskapliga livsmedelskommittén fastställde 1987, 1990 och 1996.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten) avgav den 3 februari 2011 ett yttrande om omprövningen av säkerheten hos sockerkulörer som livsmedelstillsats (3). I det yttrandet fastställde myndigheten ett ADI-värde på 300 mg/kg kroppsvikt och dag för gruppen. Inom detta grupp-ADI har det för E 150 c sockerkulör, ammoniakprocessen, fastställts ett individuellt ADI-värde på 100 mg/kg kroppsvikt och dag. Myndigheten konstaterade att barns och vuxnas förväntade exponering via kosten kan överstiga ADI-värdena för sockerkulör (E 150 a), sockerkulör, ammoniakprocessen (E 150 c), och sockerkulör, ammoniaksulfitprocessen (E 150 d).

(5)

Den 3 december 2012 utfärdade myndigheten ett uttalande med en mer ingående bedömning av exponeringen för sockerkulörerna E 150 a, E 150 c och E 150 d och konstaterade att den förväntade exponeringen via kosten var betydligt lägre än vad som hade beräknats i det föregående yttrandet (4). Myndigheten konstaterade emellertid att ADI fortfarande kunde överskridas hos småbarn och vuxna för sockerkulör, ammoniakprocessen (E 150 c). Medan ADI endast överskreds marginellt (6 %) vid höga exponeringsnivåer hos småbarn i en medlemsstat, överskreds ADI hos vuxna med 5–51 % i fem medlemsstater. Efter en genomgång av mer detaljerade nationella uppgifter om den faktiska användningen av sockerkulör, ammoniakprocessen (E 150 c), har de berörda medlemsstaterna kunnat visa att det faktiska intaget är betydligt lägre. Med hänsyn till att öl är huvudkälla till exponeringen hos vuxna bör villkoren för användning ändras och maximihalter fastställas för sockerkulör, ammoniakprocessen (E 150 c), i livsmedelskategori 14.2.1 ”Öl och maltdrycker” för att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa.

(6)

I enlighet med artikel 11.4 i förordning (EG) nr 1333/2008 ska maximihalterna för färgämnen avse mängden av den aktivt färgande substansen i färgberedningen, om inte annat anges. Sockerkulörernas komplexa kemiska sammansättning och den begränsade kunskapen om denna gör det dock svårt att identifiera dem i livsmedelsprodukter. De behöriga myndigheterna skulle därför vid offentliga kontroller även kunna överväga att kontrollera halten av 2-acetyl-4-tetrahydroxibutylimidazol, dvs. den förorening som kan bestämmas analytiskt och som beaktades vid fastställandet av ett individuellt ADI-värde för sockerkulör, ammoniakprocessen (E 150 c).

(7)

En ansökan om godkännande av användningen av sockerkulörer (E 150 a–d) i maltdrycker lämnades in den 4 juni 2013 och tillhandahölls medlemsstaterna i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1331/2008.

(8)

Öl definieras inte i unionslagstiftningen och de nationella definitionerna skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Följaktligen kan en viss produkt klassificeras som öl i en medlemsstat medan den klassificeras som maltdryck i en annan. Eftersom det finns ett tekniskt behov av att använda sockerkulörer (E 150 a–d) i maltdrycker och användning av sockerkulörer endast är tillåten i öl, har den nuvarande situationen en negativ inverkan på den inre marknaden och hindrar den fria rörligheten för dessa produkter. Det är därför lämpligt att rätta till situationen.

(9)

Maltdrycker har det gemensamt att slutprodukten inte innehåller malt som sådan och att det finns likheter med öl i fråga om teknik och behovet av livsmedelstillsatser. Sockerkulörer behövs för att återställa en enhetlig färg som påverkats av produktionsprocessen och/eller att göra maltdrycker framställda av ljusa maltsorter visuellt mer tilltalande. Rostade maltsorter kan inte användas för att framkalla den mörka färgen, eftersom de ger en kraftig smak som inte lämpar sig för dessa produkter.

(10)

Maltdrycker är nischprodukter som utgör ett alternativ till produkter i vilka sockerkulörer får användas (dvs. smaksatta drycker och öl). Det är därför inte troligt att ett godkännande av användningen av sockerkulörer i maltdrycker skulle få någon stor betydelse för den sammanlagda exponeringen för sockerkulörer.

(11)

Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 1331/2008 ska kommissionen begära ett yttrande från myndigheten innan unionsförteckningen över livsmedelstillsatser i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 uppdateras, utom i sådana fall där uppdateringen sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa. Eftersom utvidgningen av användningen av sockerkulörer (E 150a–d) till maltdrycker utgör en uppdatering av förteckningen som sannolikt inte kommer att påverka människors hälsa, krävs det inte något yttrande från myndigheten.

(12)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.