27.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 91/1

(1)

Efter en undersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 682/2007 (2) en slutgiltig antidumpningstull på import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30 och ex 2005 80 00, med ursprung i Thailand. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 3,1 % och 12,9 %.

(2)

Genom förordning (EG) nr 954/2008 (3) ändrade rådet de gällande åtgärderna för en exporterande producent och därefter den tullsats som införts för ”alla övriga företag”, vilken efter ändringen uppgår till mellan 3,1 % och 14,3 %.

(3)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen (nedan kallad översynen vid giltighetstidens utgång) bibehöll rådet, genom genomförandeförordning (EU) nr 875/2013 (4) tullsatsen på mellan 3,1 % och 14,3 %.

(4)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) har tagit emot en begäran om partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen. Begäran lämnades in av River Kwai International Food Industry Co. Ltd (nedan kallad sökanden), som är en exporterande producent i Thailand.

(5)

Begäran var begränsad till att gälla en undersökning av dumpning avseende sökanden.

(6)

I sin begäran lämnade sökanden prima facie-bevisning för att de omständigheter som låg till grund för införandet av åtgärderna har förändrats och att dessa förändringar är av bestående karaktär, när det gäller dumpning från sökandens sida.

(7)

Sökanden hävdade särskilt att de ändrade omständigheterna består i ändringar av det produktsortiment sökanden saluför, vilket har en direkt inverkan på företagets produktionskostnader. En jämförelse mellan företagets priser på hemmamarknaden och dess exportpriser till unionen visade att dumpningsmarginalen verkar vara lägre än den nuvarande åtgärdsnivån.

(8)

Efter samråd med rådgivande kommittéen fastslog kommissionen att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en partiell interimsöversyn begränsad till undersökning av dumpning avseende sökanden. På grundval av detta offentliggjorde kommissionen den 14 februari 2013 i Europeiska unionens officiella tidning  (5) ett tillkännagivande om inledande av en partiell interimsöversyn, nedan kallat tillkännagivandet om inledande, enligt artikel 11.3 i grundförordningen.

(9)

Undersökningen av dumpning omfattade perioden 1 juli 2011–31 december 2012 (nedan kallad översynsperioden).

(10)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, företrädarna för exportlandet samt intresseorganisationen som företräder unionstillverkarna (Association Européenne des Transformateurs de Maïs Doux, nedan kallad AETMD) om att en interimsöversyn inletts.

(11)

Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

(12)

De skriftliga synpunkter som AETMD lagt fram har tagits under övervägande och har där så visat sig vara lämpligt beaktats.

(13)

För att kommissionen skulle få de uppgifter som var nödvändiga för undersökningen sände den ett frågeformulär till sökanden och fick svar inom den fastställda tidsfristen.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes nödvändiga för att avgöra frågan om dumpning. Kommissionen genomförde ett kontrollbesök i sökandens lokaler i Bangkok och Kanchanaburi i Thailand.

(15)

Den produkt som översynen gäller är densamma som definieras i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra, inte fryst, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30, och sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nummer 2006, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2005 80 00, med ursprung i Thailand.

(16)

Som konstaterades i den ursprungliga undersökningen och bekräftades vid översynen vid giltighetstidens utgång har den sockermajs som produceras och säljs i unionen och den sockermajs som produceras och säljs i Thailand huvudsakligen samma fysikaliska och kemiska egenskaper och samma grundläggande ansvarsområden som den sockermajs som produceras i Thailand och säljs på export till unionen. De anses därför vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

I enlighet med artikel 2.2 första meningen i grundförordningen fastställde kommissionen först huruvida sökandens totala försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten under översynsperioden var representativ. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten motsvarade minst 5 % av den sammanlagda exportförsäljningsvolymen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden.

(18)

Försäljningen på hemmamarknaden av den likadana produkten befanns vara representativ.

(19)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de typer som såldes för export till unionen.

(20)

För var och en av dessa produkttyper fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen av produkten till oberoende kunder under översynsperioden motsvarade minst 5 % av den totala exportförsäljningsvolymen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen.

(21)

Kommissionen konstaterade att sökandens försäljning på hemmamarknaden var representativ beträffande alla typer av produkter som exporteras till unionen.

(22)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden för att avgöra om man kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för beräkning av normalvärdet enligt artikel 2.4 i grundförordningen.

(23)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(24)

Kommissionens analys visade att mer än 90 % av försäljningen på hemmamarknaden var lönsam och att det viktade genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden per enhet. Normalvärdet beräknades därför som ett viktat genomsnitt av priset vid all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden.

(25)

All sökandens försäljning för export till unionen skedde till icke-närstående kunder i unionen eller Thailand. Exportpriset fastställdes därför på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(26)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik.

(27)

När så var motiverat justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset med hänsyn till olikheter i faktorer som påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(28)

I de fall där det var tillämpligt och motiverat justerades värdena med hänsyn till skillnader i kostnader för transport, försäkring, hantering och lastning, förpackning, provisioner, krediter och bankavgifter.

(29)

Sökanden begärde att en justering enligt artikel 2.10 d i grundförordningen skulle göras för en skillnad i varumärkesvärde när produkten såldes under eget varumärke på hemmamarknaden jämfört med när den såldes under eget varumärke på unionsmarknaden. Varumärkesvärdet på sökandens eget varumärke skulle vara högre på den thailändska marknaden än på unionsmarknaden. För att styrka sitt påstående hänvisade sökanden till den justering som gjorts i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång.

(30)

Sökandens situation i denna interimsöversyn skiljer sig dock från de övriga exporterande producenterna för vilka justering beviljades i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång. Justeringen som gjordes i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång gäller specifikt exporterande producenter vilkas försäljning på hemmamarknaden sker under deras eget varumärke, medan försäljningen till unionen sker under en detaljhandlares varumärke. I denna interimsöversyn sker sökandens försäljning under eget varumärke både på hemmamarknaden och på unionens marknad. Den justering som gjordes i den ursprungliga undersökningen och i översynen vid giltighetstidens utgång gällde dessutom vinstmarginalen vid konstruktion av normalvärdet enligt artikel 2.6 i grundförordningen. I denna interimsöversyn grundas dock normalvärdet på sökandens faktiska priser på hemmamarknaden.

(31)

När det gäller den påstådda avsaknaden av varumärkesvärde vid försäljning till unionsmarknaden är importören av den berörda produkten med sökandens varumärke specialiserad på import av livsmedel med varumärken, särskilt från Asien. Sökanden kunde inte klargöra eller styrka varför försäljningen till just denne importör skulle ha ett lägre värde än varumärkesvärdet på sökandens hemmamarknad. Följaktligen fann kommissionen att sökanden inte har visat att den påstådda skillnaden i varumärkesvärde skulle påverka priserna och därmed prisernas jämförbarhet.

(32)

Sökanden har också begärt samma justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen. Eftersom sökanden inte har styrkt att den påstådda skillnaden påverkar priserna och därmed prisernas jämförbarhet, kan dock justering inte medges enligt denna bestämmelse heller.

(33)

Begäran om justering enligt artikel 2.10 d och 2.10 k avvisas därför.

(34)

Med hänvisning till artikel 2.10 b begärde sökanden också justering för ett exportskatteavdrag som betalas av staten. När den berörda produkten säljs för export, bland annat till unionsmarknaden, betalar staten ett visst belopp till sökanden.

(35)

Sökanden kunde visa att ett belopp som motsvarar mindre än 0,5 % av faktureringsvärdet betalas ut till sökanden för exporten till unionen. Enligt artikel 2.10 b i grundförordningen är det dock normalvärdet som ska justeras om villkoren i den artikeln är uppfyllda och inte exportpriset, som sökanden begär. Dessutom visade undersökningen att det inte kunde fastställas någon direkt koppling mellan den utbetalning som sökanden fått för den berörda produkten vid export till unionen och importavgifterna för de råvaror som fysiskt ingår i denna.

(36)

Sökanden har också begärt samma justering enligt artikel 2.10 k. Eftersom sökanden emellertid inte har kunnat visa någon koppling mellan exportskatterabatten och prissättningen på den berörda exporterade produkten, kan begäran inte bifallas.

(37)

Begäran om justering för exportskatterabatt enligt artikel 2.10 b och 2.10 k avvisas därför.

(38)

Det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till unionen jämfördes med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten på det sätt som föreskrivs i artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(39)

På grundval av detta är den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, 3,6 %.

(40)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen om de omständigheter som ligger till grund för den nuvarande dumpningsmarginalen har förändrats och om dessa förändringar kunde anses vara av bestående karaktär.

(41)

I sin ansökan om översyn har sökanden hänvisat till ändringar av det produktsortiment sökanden saluför, vilket skulle ha en direkt inverkan på företagets produktionskostnader. Undersökningen bekräftade att sökanden på grund av omstrukturering av företaget slutat producera och sälja vissa andra produkter jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden och att denna förändring har påverkat produktionskostnaden för den berörda produkten.

(42)

AETMD har kommenterat att den omstrukturering som sökanden gjort kanske inte är av bestående karaktär eftersom den enkelt går att ändra igen.

(43)

Kommissionen bekräftar att det är möjligt att sökandens ledning, om den så önskar, kan ändra omstruktureringen. Det finns dock inget som tyder på att sökandens beslut att omstrukturera och strömlinjeforma saluföringen av koncernens produkter mellan koncernens företag inte skulle vara av bestående karaktär. Dessutom skedde omstruktureringen redan 2009, vilket tyder på att den nya företagsstrukturen är av bestående karaktär.

(44)

Efter meddelandet av undersökningsresultaten upprepade AETMD sitt påstående att den ändring som inledandet av översynen grundades på inte kunde anses vara av bestående karaktär. Närmare bestämt ifrågasatte organisationen att den interna omorganisationen inom koncernen skulle ha påverkat produktionskostnaderna, och hävdade att kostnaderna inom koncernen enkelt kan omfördelas för att minska normalvärdet. Därför kan den nya produktionskostnaden inte anses vara av bestående karaktär. AETMD konstaterade också att det dotterbolag som ansvarar för produktion och försäljning av färska produkter har samma adress som sökanden. AETMD hävdade att detta var ytterligare en indikation på att omorganisationen inte är omfattande och bestående.

(45)

Som svar på AETMD:s påstående i skäl 44 framhöll sökanden att omorganisationen också medförde ett bättre kostnadsredovisningssystem, där flaskhalsar kunde identifieras och lösas för att optimera produktionen och minska tillverkningskostnaderna. Sökanden underströk också att en eventuell ändring av 2009 års omorganisation skulle vara en mycket komplex process eftersom sökandens moderbolag, Agripure Holding plc, är noterat på den thailändska börsen.

(46)

Risken för att den sökanden skulle ändra omorganisationen har redan tagits upp i skäl 43.

(47)

För att kontrollera relevansen i sökandens begäran om inledande av denna översyn jämförde dessutom kommissionen produktionskostnaderna för de produkttyper som exporterades till unionen under den ursprungliga undersökningen (dvs. innan sökandens omorganisation 2009) med produktionskostnaderna under översynsperioden. Jämförelsen visade att tillverkningskostnaderna per enhet mycket riktigt ändrats i betydande omfattning. De ändrade tillverkningskostnaderna per enhet som identifierades går utöver en enkel omfördelning av kostnaderna och beror på en reell minskning av indirekta produktionskostnader som allmänna tillverkningsomkostnader och arbetskraftskostnader.

(48)

När det gäller frågan om varför sökanden och dess dotterbolag har samma administrativ adress är detta mycket vanligt i koncerner. Under kontrollbesöket i sökandens lokaler konstaterade kommissionen dessutom att produktionslinjerna och lagringen av färdiga produkter i lokalerna enbart omfattade produktion av sockermajs – det fanns inga synliga spår av produktion och lagring av de färska produkter som säljs av dotterbolaget.

(49)

Med beaktande av inläggen från AETMD och sökanden, och efter att ha identifierat en faktisk minskning av tillverkningskostnaderna mellan tidpunkten för den ursprungliga undersökningen och översynsperioden, måste påståendena från AETMD avvisas.

(50)

AETMD har också hävdat att sökanden haft för avsikt att öka sin produktionskapacitet med omkring 40 % under 2013. Enligt AETMD skulle detta motsäga sökandens påstående att de nya, reviderade produktionskostnaderna (som följde av omstruktureringen) skulle vara av bestående karaktär.

(51)

Undersökningen har bekräftat att sökanden håller på att öka sin produktionskapacitet. Effekterna av den ökade kapaciteten är en av de faktorer som ligger till grund för slutsatsen att det fanns risk för fortsatt dumpning i översynen vid giltighetstidens utgång (6).

(52)

Efter meddelandet av undersökningsresultaten upprepade AETMD sitt påstående att investeringar i ny produktionskapacitet med nödvändighet kommer att påverka produktionskostnaderna och att den nuvarande produktionskostnaden, med vilken priserna på hemmamarknaden jämförs i den här översynen (se skäl 24), inte är av bestående karaktär. I synnerhet har AETMD gjort en beräkning på grundval av tillgängliga källor, och härav dragit slutsatsen att den totala kostnaden på grund av ökade avskrivningar skulle öka med omkring 10 % jämfört med nuvarande kostnader.

(53)

Sökanden bestred inte AETMD:s påstående om ökade avskrivningskostnader i sig, men framhöll att dessa ökade avskrivningskostnader skulle uppvägas av ökningar av de sammanlagda intäkterna (genom ökad försäljning) och minskningar av andra kostnader till följd av ökad automatisering.

(54)

Som nämndes i skäl 51 stämmer det att sökanden är i färd med att investera i nya produktionsanläggningar. Investeringar i nya anläggningar kan leda till avskrivningskostnader. Som sökanden påpekat i sitt svar till AETMD:s kommentar, kan dock nya produktionsanläggningar också leda till förändringar (jämfört med de befintliga produktionslinjerna) av t.ex. automatiseringsnivån. Dessa förändringar bör direkt kunna minska kostnaderna för arbetskraft och energi, och kan uppväga de ökade avskrivningskostnaderna.

(55)

Sammantaget dras slutsatsen att den sammanlagda produktionskostnaden per producerad enhet inte kan beräknas innan de nya anläggningarna tagits i bruk och eventuella ytterligare kostnader återspeglas i bokföringen.

(56)

Icke desto mindre, och med beaktande av investeringens syfte (ökad effektivitet och konkurrenskraft, minskad tillverkningskostnad per enhet) kan man förvänta sig att det åtminstone på medellång till lång sikt inte kommer att ske någon betydande ökning av produktionskostnaderna per enhet. Under dessa omständigheter kan man förvänta sig att normalvärdet fortfarande kommer att grundas på priserna på hemmamarknaden, liksom i den här översynen. Det argument som AETMD lagt fram måste därför avvisas.

(57)

AETMD har också efter meddelandet om undersökningsresultaten ifrågasatt om dumpningsmarginalen är av bestående karaktär. Organisationen hävdade att den grund för exportpriserna som användes vid beräkningen av dumpningsmarginalen inte var representativ. Närmare bestämt hävdade AETMD att

(58)

Eftersom de kvantiteter som exporterades till unionen inte var betydande, försäkrade sig kommissionen om att sökandens exportpriser som betalats eller skulle betalas i unionen var representativa genom att jämföra dem med sökandens exportpriser som betalats eller skulle betalas i andra tredjeländer. På denna grundval drogs slutsatsen att priserna för kunder i unionen var likvärdiga med de priser som användes till kunder på andra exportmarknader.

(59)

Förekomsten av olika marknadssegment, nämligen eget varumärke och detaljhandelns varumärke, har konstaterats under de tidigare undersökningarna (8). Detta utgör en viktig del av definitionen av olika produkttyper inom ramen för den berörda produkten. På denna grund har exporten av produkter under eget varumärke jämförts med försäljning på hemmamarknaden av produkter under eget varumärke och exportförsäljning av produkter under detaljhandelns varumärke har jämförts med försäljning på hemmamarknaden av produkter under detaljhandelns varumärke.

(60)

AETMD:s påstående att den framtida exporten i huvudsak kommer att bestå av detaljhandelns varumärken är spekulativt och stöds inte av några bevis, och därmed räcker det inte för att ifrågasätta representativiteten hos exporten under eget varumärke under översynsperioden. AETMD:s påstående avvisas därför.

(61)

AETMD hävdade också att en minskning av tullsatsen skulle kunna leda till en risk för kringgående av åtgärder.

(62)

Kommissionen erinrar om att de gällande tullsatserna redan är differentierade mellan de olika thailändska exporterande producenterna. Risken för kringgående (dvs. att man skulle använda sig av Taric-tilläggsnumret med den lägre tullsatsen) har därmed funnits sedan de ursprungliga åtgärderna infördes. En lägre tullsats för en av dessa exporterande producenter innebär inte i sig en ökad risk för kringgående från Thailands sida som helhet.

(63)

Om det skulle komma fram information som tyder på att tullarna undergrävs genom kringgående, kan dessutom en undersökning inledas vid behov om villkoren i artikel 13 i grundförordningen är uppfyllda.

(64)

AETMD hävdade också att sökanden på konstlad väg kan ha höjt exportpriserna till unionen genom korsvis kompensation med parallell försäljning av andra produkter till onaturligt låga priser.

(65)

Som anges i skäl 58 var exportpriserna till unionen på den berörda produkten jämförbara med priserna till tredjeländer. Det finns alltså inget som tyder på att exportpriserna till unionen var onaturligt höga under översynsperioden och argumentet avvisas därför.

(66)

Mot bakgrund av undersökningens resultat finner kommissionen det lämpligt att ändra den antidumpningstullsats som tillämpas på import av den berörda produkten från River Kwai International Food Industry Co. Ltd.

(67)

Dessutom ändras också, på sökandens begäran, dess adress i Thailand.

(68)

De berörda parterna underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera en ändring av genomförandeförordning (EU) nr 875/2013.

(69)

Efter meddelandet av undersökningsresultaten har den thailändska regeringen framfört att den genomsnittliga tullsatsen för samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingår i urvalet också bör ses över för att ta hänsyn till resultaten av denna partiella interimsöversyn. Det bör noteras att denna begäran går utöver den begränsade räckvidden för denna översyn som enbart syftar till att justera nivån på den befintliga antidumpningstullsatsen för sökanden. En begäran om ändring av antidumpningstullsatserna på grund av ändrade omständigheter bör lämnas in i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen. Denna begäran måste därför avvisas.