5.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 65/41

1.

En ledamots eller suppleants mandatperiod börjar räknas från det datum då rådets utnämning träder i kraft.

2.

En ledamots eller suppleants mandat ska upphöra genom avgång, när det mandat som ligger till grund för hans eller hennes utnämning upphör, eller på grund av dödsfall.

3.

Varje avgång måste meddelas skriftligen av den avgående ledamoten eller suppleanten till kommitténs ordförande med uppgift om avgångsdatum. Ordföranden ska underrätta rådet, som i sin tur konstaterar att det finns en vakans och genomför ersättningsförfarandet.

4.

En ledamot eller suppleant vars mandat upphör till följd av att det mandat som ligger till grund för utnämningen upphör ska omedelbart underrätta kommitténs ordförande om detta i skriftlig form.

5.

I de fall som nämns i andra stycket i den här artikeln ska en efterträdare utses av rådet för återstoden av mandatperioden.

1.

Varje ledamot som är förhindrad att delta i en plenarsession kan låta sig ersättas av en suppleant från sin nationella delegation, även i fråga om enskilda plenarsessionsdagar. Samtliga ledamöter och suppleanter som har ett formellt mandat ska anteckna sig på en närvarolista.

2.

Varje ledamot som är förhindrad att delta i ett utskottssammanträde eller en annan sammankomst som godkänts av presidiet kan låta sig ersättas av en annan ledamot eller suppleant från sin nationella delegation, från sin politiska grupp eller sin mellanregionala grupp. Samtliga ledamöter och suppleanter med vederbörligt mandat ska anteckna sig på en närvarolista.

3.

Varje ledamot eller suppleant som är uppförd på listan över suppleanter för ordinarie medlemmar i en arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 37 eller 62 kan ersätta en ordinarie medlem från sin politiska grupp.

4.

En suppleant eller en ledamot som ersätter en annan ledamot får inte ersätta mer än en ordinarie ledamot. Han eller hon har samma befogenheter som en ordinarie ledamot på det aktuella mötet. Överlåtelse av rösträtt ska anmälas till generalsekretariatet i enlighet med gällande anvisningar om detta, och denna anmälan ska vara sekretariatet till handa senast dagen före sammanträdet.

5.

I samband med en plenarsession har antingen ledamoten eller suppleanten rätt till kostnadsersättning. Presidiet fastställer detaljbestämmelser i tillämpningsföreskrifterna för reskostnads- och traktamentsersättningar.

6.

En suppleant som utsetts till föredragande får närvara vid den plenarsession där det utkast till yttrande som han eller hon ansvarar för är upptaget på dagordningen, för att presentera utkastet för plenarförsamlingen. Detta gäller även om den ledamot som ersätts också är närvarande. Ledamoten kan överlåta sin rösträtt till suppleanten under behandlingen av detta utkast till yttrande. Generalsekreteraren måste informeras skriftligen om rösträttsöverlåtelsen före det aktuella sammanträdet.

7.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.1 upphör överlåtelsen av rösträtten att gälla när den ledamot som överlåtit sin rösträtt inte längre är medlem av kommittén.

1.

Ledamöterna och suppleanterna från en medlemsstat bildar en nationell delegation. Varje nationell delegation beslutar själv om sin interna organisation och väljer en ordförande. Kommitténs ordförande ska officiellt informeras om namnet på delegationens ordförande.

2.

Generalsekreteraren ska organisera kommitténs administration så att de nationella delegationerna kan stödjas i arbetet. På så sätt ska varje enskild medlem kunna få information och stöd på sitt eget officiella språk. Denna administrativa kapacitet ska samlas inom en särskild enhet som bemannas av tjänstemän eller övriga anställda vid Regionkommittén, och ska ge de nationella delegationerna möjlighet att utnyttja Regionkommitténs resurser i skälig utsträckning. Generalsekreteraren ska framför allt avsätta resurser till nationella delegationers förberedande sammanträden omedelbart före eller under plenarsessionerna.

3.

De nationella delegationerna kan även få stöd av nationella samordnare, som inte är anställda vid generalsekretariatet. Samordnarna ska medverka till att underlätta ledamöternas verksamhet inom kommittén.

4.

De nationella samordnarna ska även ges adekvat stöd av generalsekreteraren och framför allt möjlighet att i lämplig utsträckning utnyttja kommitténs infrastruktur.

1.

Ledamöterna och suppleanterna kan bilda grupper som återspeglar deras politiska tillhörighet. Bestämmelser för medlemskapet fastställs i de politiska gruppernas arbetsordningar.

2.

För att bilda en politisk grupp krävs det minst 18 ledamöter/suppleanter som tillsammans representerar minst en femtedel av medlemsstaterna. Minst hälften av gruppmedlemmarna måste vara ordinarie ledamöter. En ledamot eller suppleant får inte tillhöra mer än en politisk grupp. En politisk grupp upplöses om antalet medlemmar understiger det antal som krävs för att en grupp ska kunna bildas.

3.

Regionkommitténs ordförande ska meddelas när en politisk grupp bildas eller upplöses, samt när andra förändringar inträffar. I ett meddelande om att en grupp har bildats ska gruppens namn, dess medlemmar och dess presidium anges.

4.

Varje politisk grupp ska biträdas av ett sekretariat, vars medarbetare är anställda vid generalsekretariatet. När det gäller dessa medarbetare kan grupperna lägga fram förslag för tillsättningsmyndigheten beträffande urval, anställning, befordran och kontraktsförlängning. Tillsättningsmyndigheten fattar beslut efter samråd med den berörda gruppens ordförande.

5.

Regionkommitténs generalsekreterare ska ge de politiska grupperna och deras organ tillräckliga resurser för sammanträden, gruppernas verksamhet, publikationer samt gruppsekretariatens verksamhet. Resurserna till varje grupp ska öronmärkas i budgeten. De politiska grupperna och deras sekretariat kan utnyttja Regionkommitténs administrativa och tekniska resurser i skälig utsträckning.

6.

Grupperna och deras presidier kan sammanträda omedelbart före eller under plenarsessionerna. Två gånger om året kan grupperna hålla extra sammanträden. För deltagande i dessa sammanträden har en suppleant bara rätt till reskostnads- och traktamentsersättning om han eller hon ersätter en ledamot ur den egna politiska gruppen.

7.

Grupplösa ledamöter ska ges administrativt stöd. Presidiet fastställer detaljbestämmelser för detta på förslag av generalsekreteraren.

1.

Under detta första sammanträde ska interimsordföranden informera kommittén om meddelandet från rådet om utnämning av ledamöter och redogöra för utövningen av sin funktion som företrädare för kommittén och för sin handläggning av löpande ärenden. Interimsordföranden kan på begäran kontrollera ledamöternas utnämning och mandat innan en ny fyraårig mandatperiod förklaras inledd.

2.

Interimspresidiet ska sitta kvar till dess att resultaten av valen av presidiemedlemmar tillkännagivits.

a)

Antagande av yttranden, rapporter och resolutioner.

b)

Antagande av kommitténs preliminära beräkning av inkomster och utgifter.

c)

Antagande av kommitténs politiska program i början av varje ny mandatperiod.

d)

Val av ordförande, förste vice ordförande och övriga presidiemedlemmar.

e)

Inrättande av utskott.

f)

Antagande och översyn av kommitténs arbetsordning.

g)

Beslut om att väcka talan eller inkomma med en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol som – efter fastställande av beslutsmässighet i enlighet med artikel 21.1 första meningen – fattas med en majoritet av de avgivna rösterna på förslag av antingen kommitténs ordförande eller av det berörda utskottet i enlighet med artiklarna 58 och 59. När ett sådant beslut fattas ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar.

1.

Kommitténs ordförande sammankallar plenarförsamlingen minst en gång per kvartal. Tidsschemat för plenarsessionerna ska fastställas av presidiet under det tredje kvartalet föregående år. En plenarsession kan omfatta en eller flera sammanträdesdagar.

2.

Om minst en fjärdedel av ledamöterna skriftligen begär det, måste ordföranden sammankalla en extra plenarsession som ska äga rum tidigast en vecka och senast en månad efter ledamöternas begäran. Denna begäran ska ange vilken fråga som ska diskuteras vid den extra plenarsessionen. Inga andra frågor får behandlas under denna session.

1.

Presidiet ska förbereda ett preliminärt förslag till dagordning, som innehåller en preliminär förteckning över de utkast till yttranden, rapporter eller resolutioner som ska behandlas under den plenarsession som följer på den närmast kommande plenarsessionen samt alla övriga dokument om vilka beslut ska fattas (beslutsdokument).

2.

Ledamöterna och suppleanterna ska senast 21 arbetsdagar före plenarsessionens öppnande få tillgång till förslaget till dagordning i elektronisk form tillsammans med de beslutsdokument som nämns i detta. Ledamöterna och suppleanterna ska få tillgång till sammanträdesdokumenten på sina respektive officiella språk.

3.

Utkasten till yttranden, rapporter och resolutioner ska i princip sättas upp på dagordningen i den ordningsföljd i vilken de antagits av utskotten eller lagts fram i enlighet med arbetsordningen; hänsyn ska också tas till dagordningspunkternas innehållsmässiga samband.

4.

Om tidsgränsen under punkt 2 inte kan hållas kan ordföranden i särskilda, motiverade undantagsfall ta upp ett beslutsdokument på förslaget till dagordning, under förutsättning att ledamöterna och suppleanterna har fått de berörda dokumenten på sina respektive officiella språk senast en vecka före plenarsessionens öppnande. Motiveringen till att detta förfarande tillämpas ska anges av ordföranden på beslutsdokumentets försättsblad.

5.

Skriftliga ändringsförslag till förslaget till dagordning måste vara generalsekreteraren till handa senast tre arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

6.

Vid det presidiesammanträde som omedelbart föregår plenarsessionens öppnande fastställer presidiet det slutgiltiga förslaget till dagordning. Under detta sammanträde kan presidiet med stöd av två tredjedelar av de avgivna rösterna föra upp sådana brådskande eller aktuella ärenden på dagordningen som inte kan skjutas upp till nästa plenarsession.

7.

På förslag från ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter får presidiet eller plenarförsamlingen före omröstningen om ändringsförslagen, besluta att

Denna bestämmelse tillämpas inte om den tidsgräns som fastställts av rådet, kommissionen eller Europaparlamentet inte gör det möjligt att uppskjuta antagandet av det dokument som beslutet gäller.

Det dokument för vilket beslutet uppskjutits till en senare plenarsession ska åtföljas av alla giltiga ändringsförslag till dokumentet. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 24.2 a, innebär denna senareläggning inte att det kan fastställas en ny tidsfrist för inlämning av ändringsförslag.

När dokumentet skickas tillbaka till det berörda utskottet, faller alla ändringsförslag till dokumentet och föredraganden gör en bedömning av i vilken mån deras innehåll

Dokumentet förs upp för beslut på utskottets dagordning.

1.

Plenarförsamlingens sammanträden ska vara offentliga om inte plenarförsamlingen har beslutat annorlunda med avseende på hela sessionen eller en viss punkt på dagordningen.

2.

Företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen får delta i plenarsessionerna, och de kan bli ombedda att yttra sig under dessa.

3.

Ordföranden får på eget initiativ eller på presidiets anmodan bjuda in utomstående personer för att hålla ett anförande inför plenarförsamlingen. I anslutning till detta kan en allmän debatt hållas, varvid de allmänna bestämmelserna om talartid ska tillämpas.

4.

Enligt artikel 15.1 och 15.6 kan presidiet föreslå att plenarförsamlingen ska hålla en allmän debatt om aktuella, politiska frågor med regional och lokal anknytning ("aktuella frågor"). För debatter om "aktuella frågor" gäller de allmänna bestämmelserna om talartid.

1.

Utan att det påverkar yttrandefriheten ska ledamöternas uppträdande präglas av ömsesidig respekt baserad på de värderingar och principer som fastställs i Europeiska unionens grundläggande texter, och ledamöterna ska slå vakt om kommitténs värdighet och uppträda på ett sätt som inte stör arbetet i kommitténs organ eller ordningen i någon av kommitténs byggnader.

2.

Plenarförsamlingen ska i början av sessionen, på presidiets förslag, bestämma talartiden för varje punkt på dagordningen. Under sammanträdet är det ordförandens uppgift att på eget initiativ eller på begäran av en ledamot föreslå församlingen att besluta om begränsning av talartiden.

3.

I samband med debatter om allmänna eller specifika frågor kan ordföranden, på presidiets förslag, föreslå plenarförsamlingen att fördela anslagen talartid mellan de politiska grupperna och de nationella delegationerna.

4.

I allmänhet är talartiden begränsad till en minut när det gäller kommentarer om protokollet, ordningsfrågor samt ändringar i förslaget till dagordning eller i själva dagordningen.

5.

Om en talare överskrider sin tid kan ordföranden ta ifrån honom eller henne ordet efter en tillsägelse.

6.

En ledamot kan föreslå att debatten ska avslutas, och ordföranden ska genomföra omröstning om detta förslag.

1.

Namnen på de ledamöter som begär ordet ska föras upp på talarlistan i den ordning i vilken deras begäran mottogs. Ordföranden tilldelar ledamöter ordet efter listans ordningsföljd. Han eller hon ska så långt det är möjligt säkerställa att talare från olika politiska åsiktsriktningar och olika nationella delegationer växelvis tilldelas ordet.

2.

Det ansvariga utskottets föredragande samt politiska gruppers och nationella delegationers företrädare som önskar tala på gruppens eller delegationens vägnar kan på begäran ges företräde framför andra talare.

3.

Ingen kan få ordet mer än två gånger i samma fråga utan ordförandens godkännande. Berörda utskotts ordförande och föredragande ska dock på egen begäran tillåtas att tala under en tidslängd som bestäms av ordföranden.

1.

En ledamot ska ges ordet när det gäller en ordningsfråga eller när han eller hon vill göra ordföranden uppmärksam på att arbetsordningens bestämmelser inte följs. Frågan måste avse en diskussionspunkt eller dagordningen.

2.

En begäran om att ta upp en sådan ordningsfråga ska ha företräde framför alla andra yrkanden om att tilldelas ordet.

3.

Ordföranden ska omedelbart fatta beslut angående ordningsfrågor i enlighet med arbetsordningen och ska meddela sitt beslut omedelbart efter det att ordningsfrågan har tagits upp. Det ska inte förrättas omröstning om detta.

1.

Plenarförsamlingen är beslutsmässig när en majoritet av ledamöterna är närvarande. Konstaterande av beslutsmässighet får begäras av en ledamot på villkor att minst femton ledamöter stöder denna begäran. Förutsatt att ingen begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är omröstningsresultat giltiga oavsett antal närvarande. Ordföranden får avbryta sammanträdet i högst 10 minuter innan beslutsmässighet konstateras. Ledamöter som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men inte längre befinner sig i plenarsalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än femton ledamöter är närvarande kan ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

2.

Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger ska alla punkter som kräver omröstning flyttas till nästa sammanträdesdag, under vilken plenarförsamlingen med giltig verkan får rösta om de punkter som skjutits upp oavsett antalet närvarande ledamöter. Alla beslut som har fattats eller omröstningar som har genomförts vid sammanträdet innan beslutsmässigheten kontrollerades ska dock fortfarande anses vara giltiga.

1.

Plenarförsamlingen ska fatta beslut med en majoritet av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i denna arbetsordning.

2.

För att vara giltig ska en röst vara "för", "emot" eller "nedlagd". När majoriteten beräknas ska hänsyn endast tas till röster "för" och "emot". Vid lika röstetal anses plenarförsamlingen ha förkastat texten eller förslaget.

3.

Rösträtten är en personlig rättighet. Ledamöterna ska avge sina röster personligen och var för sig.

4.

Om resultatet av rösträkningen ifrågasätts får en ny omröstning genomföras på ordförandens initiativ, eller på begäran av en ledamot på villkor att minst femton ledamöter stöder denna begäran.

5.

På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter får plenarförsamlingen – under förutsättning att förslaget inkommit innan den slutliga dagordningen antagits – besluta om omröstning med namnupprop vad avser en eller flera punkter på dagordningen, vilket sedan ska anges i protokollet från plenarsessionen. Omröstning med namnupprop ska inte tillämpas på ändringsförslag, om inte plenarförsamlingen beslutar något annat.

6.

På förslag av ordföranden, en politisk grupp eller 32 ledamöter får beslut fattas om sluten omröstning i fråga om beslutsärenden som rör personer.

7.

Ordföranden får när som helst besluta att det elektroniska röstningssystemet ska utnyttjas.

Registreringen av det siffermässiga resultatet av en elektronisk omröstning ska göras tillgänglig för allmänheten efter plenarsessionen.

1.

Endast ledamöter och de suppleanter som har ett formellt mandat får lämna in ändringsförslag som avser beslutsdokument, varvid anvisningarna i fråga om inlämnande ska respekteras. Även suppleanter utan formellt mandat får lämna in ändringsförslag, men endast avseende det dokument de är föredragande för.

Ledamöter eller suppleanter med ett formellt mandat har rätt att lämna in ändringsförslag till en plenarsession. Ändringsförslag betraktas som giltiga om de lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant innan han eller hon förlorar sitt mandat som ledamot respektive suppleant eller överlåter eller drar tillbaka sin rösträtt.

2.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27.1 måste ändringsförslag till beslutsunderlag läggas fram av en politisk grupp, eller av minst sex ledamöter eller suppleanter som har ett formellt mandat, och innehålla uppgift om deras namn. Nationella delegationer med färre än sex ledamöter får lägga fram ändringsförslag om dessa lämnas in av lika många ledamöter eller suppleanter med formellt mandat som delegationens antal ledamöter, med uppgift om namnen på dessa ledamöter och suppleanter.

3.

Ändringsförslagen ska lämnas in före klockan 15.00 elva arbetsdagar innan plenarsessionen inleds. Så snart de föreligger i översättning, men senast fyra arbetsdagar före plenarsessionen, ska de göras tillgängliga i elektronisk form.

Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att han eller hon kan lämna in föredragandens ändringsförslag till generalsekretariatet minst tre arbetsdagar innan plenarsessionen inleds. Dessa föredragandens ändringsförslag måste uttryckligen anknyta till ett eller flera av de ändringsförslag som åsyftas i första stycket och som föredraganden ska ange. Föredragandens ändringsförslag ska finnas tillgängliga dagen innan plenarsessionen inleds.

Ordföranden kan förkorta tidsfristen för inlämning av ändringsförslag till minst tre arbetsdagar när artikel 15.4 tillämpas. Detta gäller inte ändringsförslag till brådskande ärenden enligt artikel 15.6.

4.

Alla ändringsförslag ska delas ut till ledamöterna före plenarsessionens öppnande.

1.

Följande omröstningsförfarande ska gälla:

2.

Principer för omröstningen:

3.

Omröstning om ändringsförslag:

Omröstning om ändringsförslag ska genomföras i samma ordning som punkterna i texten och i följande prioritetsordning:

Föredragandens ändringsförslag och kompromissändringsförslagen ersätter, när de har antagits, de ändringsförslag som de hänför sig till.

När två eller flera identiska ändringsförslag lämnas in av olika författare ska de vid omröstning betraktas som ett enda ändringsförslag.

4.

Om två eller flera inbördes oförenliga ändringsförslag rör samma ställe i texten, ska det ändringsförslag som ligger längst ifrån den ursprungliga texten ha förtur och gå till omröstning först.

5.

Ordföranden ska före omröstningen meddela om antagandet av ett ändringsförslag innebär att ett eller flera andra ändringsförslag blir inaktuella, antingen för att dessa ändringsförslag ömsesidigt utesluter varandra när de berör samma del av texten eller för att de innebär en motstridighet. Ett ändringsförslag ska anses ha blivit inaktuellt om det är oförenligt med resultatet av en tidigare omröstning om samma yttrande. Om författarna till ett ändringsförslag ifrågasätter ordförandens beslut i frågan, ska plenarförsamlingen besluta huruvida omröstning ska genomföras om ändringsförslaget.

6.

Om texten i dess helhet inte får en majoritet av rösterna i den slutliga omröstningen ska plenarförsamlingen besluta huruvida utkastet till yttrande ska skickas tillbaka till det behöriga utskottet eller dras tillbaka. Ett yttrande ska anses ha förfallit om den interinstitutionella tidsplanen inte medger fortsatt behandling. Kommitténs ordförande ska i så fall underrätta den institution som har begärt yttrandet.

Om utkastet till yttrande skickas tillbaka till det behöriga utskottet, ska det utskottet antingen

1.

De utkast till yttranden eller rapporter som antagits enhälligt av det ansvariga utskottet ska läggas fram för plenarförsamlingen i oförändrad form, om inte minst 32 ledamöter eller suppleanter med formellt mandat eller en politisk grupp lämnat in ett ändringsförslag inom den tidsgräns som anges i artikel 23.3 första meningen. I det sistnämnda fallet ska plenarförsamlingen behandla ändringsförslaget. Yttranden eller rapporter presenteras av föredraganden under plenarsessionen och kan bli föremål för en debatt. De ska skickas till ledamöterna tillsammans med förslaget till dagordning.

2.

Om det ansvariga utskottet finner att ett rådgivningsärende som det fått i uppdrag att bereda inte bör bli föremål för några kommentarer eller ändringsförslag, kan det föreslå att inga invändningar görs. Förslaget läggs fram för plenarförsamlingen för beslut utan debatt.

1.

Regionkommittén ska erkänna och ansluta sig till följande symboler för unionen:

2.

Regionkommittén ska högtidlighålla Europadagen den 9 maj.

3.

Flaggan ska hissas i alla Regionkommitténs lokaler och vid officiella arrangemang.

4.

Hymnen ska spelas när de konstituerande plenarsessionerna öppnas i inledningen till mandatperioder och vid övriga högtidliga plenarsammanträden, särskilt för att välkomna stats- eller regeringschefer eller för att hälsa nya ledamöter välkomna i samband med utvidgningar.

a)

ordföranden,

b)

förste vice ordföranden,

c)

en vice ordförande per medlemsstat,

d)

ytterligare 28 medlemmar samt

e)

de politiska gruppernas ordförande.

—

Tre mandat: Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Polen och Förenade kungariket.

—

Två mandat: Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Grekland, Irland, Litauen, Ungern, Nederländerna, Österrike, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland och Sverige.

—

Ett mandat: Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Malta och Slovenien.

1.

Varje nationell delegation ska inom sig utse en ledamot eller en suppleant till personlig suppleant för sina presidiemedlemmar, utom för ordföranden och vice ordföranden.

2.

Varje politisk grupp ska inom sig utse en ledamot eller suppleant till personlig suppleant för sin ordförande.

3.

En personlig suppleant har rätt att delta i sammanträden, yttranderätt och rösträtt endast när han eller hon företräder den berörda presidiemedlemmen. Överlåtelse av rösträtt måste meddelas till generalsekreteraren före det berörda sammanträdet i enlighet med det förfarande som föreskrivs för detta.

1.

Presidiet väljs av plenarförsamlingen för en period på två och ett halvt år.

2.

Valet ska förrättas i analogi med artiklarna 11 och 12 under interimsordförandens ledning. Alla kandidaturer ska ha inkommit skriftligen till generalsekreteraren senast en timme före plenarsessionens öppnande. Omröstning får genomföras först efter det att beslutsmässigheten har fastställts i enlighet med första meningen i artikel 21.1.

1.

De som kandiderar till ordförandeposten och förste vice ordförandeposten kan hålla ett kortare anförande inför plenarförsamlingen. Tillgänglig talartid ska vara jämnt fördelad och bestämmas av interimsordföranden.

2.

Val av ordförande och förste vice ordförande ska göras separat. Beslut fattas med majoritet av de avgivna rösterna.

3.

Endast röster "för" en föreslagen kandidat och "nedlagda" röster är giltiga. Vid fastställande av majoritet räknas endast rösterna "för" förslaget.

4.

Om ingen kandidat får majoritet i den första valomgången, genomförs en andra omgång där den kandidat väljs som fått flest röster. Vid lika röstetal sker avgörande genom lottning.

1.

En gemensam kandidatlista kan läggas fram med kandidater från de nationella delegationer som föreslår endast en kandidat till var och en av de platser de har rätt till i presidiet. Denna lista kan antas i en enda valomgång med en majoritet av de avlagda rösterna.

Om en gemensam kandidatlista inte kan antas, eller om det finns fler kandidater ur en nationell delegation än denna tilldelats poster i presidiet, tillsätts varje post genom separata omröstningar. Reglerna för val av ordförande och förste vice ordförande ska tillämpas, i enlighet med artiklarna 32 och 33.2–4.

2.

De politiska gruppernas ordförande, som har valts inom sin respektive grupp, är medlemmar av presidiet.

a)

Utarbetande av politiskt program i början av mandatperioden, presentation av detta för plenarförsamlingen samt bevakning av dess genomförande; i slutet av mandatperioden ska presidiet avlägga rapport för plenarförsamlingen om genomförandet av det politiska programmet.

b)

Organisation och samordning av plenarförsamlingens och utskottens arbeten.

c)

Antagande av utskottens årliga arbetsprogram på förslag av dessa.

d)

Övergripande ansvar för ekonomiska, organisatoriska och administrativa frågor som berör ledamöter och suppleanter, samt den interna organisationen av kommittén, dess generalsekretariat (bland annat tjänsteförteckningen) och dess organ.

e)

Frivilliga uppgifter:

f)

Tillsättning av generalsekreteraren och de tjänstemän och övriga anställda som nämns i artikel 73.

g)

Framläggande av en beräkning av inkomster och utgifter för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 75.

h)

Beviljande av sammanträden på annan ort.

i)

Fastställande av bestämmelser om sammansättning och arbetssätt i fråga om arbetsgrupper, de gemensamma kommittéerna med ansökarländerna samt andra politiska organ som kommitténs ledamöter medverkar i.

De gemensamma rådgivande kommittéerna inrättas med företrädare för de lokala och regionala myndigheterna i ansökarländerna på grundval av bestämmelserna i stabiliserings- och associeringsavtalen.

Ansökarländernas medlemmar i de gemensamma rådgivande kommittéerna utses formellt av sina regeringar med uppdrag att företräda sina lokala och regionala myndigheter. Beslut i de gemensamma rådgivande kommittéerna fattas gemensamt med partnerlandets företrädare under delat ordförandeskap mellan Regionkommittén och ansökarlandet.

De gemensamma rådgivande kommittéerna bör anta rapporter och rekommendationer med fokus på områden som är relevanta för de lokala och regionala myndigheterna under utvidgningsprocessen. Rapporter kan även riktas till associeringsrådet.

j)

I de fall då plenarförsamlingen inte har kunnat fatta beslut inom tidsfristen: beslut om att väcka talan eller inkomma med en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol som – efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 38.2 första meningen – fattas med en majoritet av de avlagda rösterna och på förslag av antingen ordföranden eller av det berörda utskottet i enlighet med artiklarna 58 och 59. När ett sådant beslut har antagits ska ordföranden väcka talan på kommitténs vägnar, och vid nästa plenarsession höra plenarförsamlingen om huruvida beslutet om att väcka talan ska fastställas. Om plenarförsamlingen, efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 21.1 första meningen, uttalar sig med majoritet enligt artikel 13 g mot att väcka talan, ska ordföranden återkalla denna talan.

1.

Presidiet sammankallas av ordföranden, som fastställer mötestidpunkt och dagordning i samråd med förste vice ordföranden. Presidiet ska sammanträda minst en gång per kvartal, eller inom fjorton dagar efter det att skriftlig begäran inkommit från minst en fjärdedel av presidiets medlemmar.

2.

Presidiet är beslutsmässigt när minst hälften av dess medlemmar är närvarande. Kontroll av beslutsmässighet kan begäras av en medlem på villkor att minst sex medlemmar stöder denna begäran. Förutsatt att ingen har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är omröstningsresultat giltiga oavsett antal röstande. Om det konstaterats att beslutsmässighet inte föreligger kan presidiet fortsätta sina överläggningar, men omröstningar uppskjuts till påföljande sammanträde.

3.

Beslut ska fattas med en majoritet av de avgivna rösterna såvida inte annat föreskrivs i denna arbetsordning. Bestämmelserna i artikel 22.2 och 22.6 är tillämpliga.

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 40.4 b kan ordföranden, som en förberedelse för presidiets beslut, ge generalsekreteraren i uppdrag att utarbeta diskussionsunderlag och beslutsrekommendationer avseende de enskilda punkterna. Detta bifogas förslaget till dagordning.

5.

Medlemmarna ska få tillgång till dessa underlag i elektronisk form senast tio dagar före sammanträdet. Ändringsförslag avseende presidiets dokument ska vara generalsekreteraren till handa minst två arbetsdagar innan presidiesammanträdet inleds, varvid föreskrivna former för inlämning ska respekteras. Så snart dokumenten föreligger i översättning ska de göras tillgängliga i elektronisk form.

6.

I undantagsfall kan ordföranden tillämpa ett skriftligt förfarande för att anta beslut som inte gäller personer. Ordföranden ska informera ledamöterna om beslutet och uppmana dem att inom 5 arbetsdagar i skriftlig form framföra eventuella invändningar. Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst sex ledamöter.

1.

Ordföranden leder kommitténs arbete.

2.

Kommittén företräds av sin ordförande. Han eller hon får delegera denna befogenhet.

3.

Vid frånvaro eller förhinder ersätts ordföranden av förste vice ordföranden. Vid dennes frånvaro eller förhinder ersätts ordföranden av en av de övriga vice ordförandena.

1.

Presidiet ska i enlighet med artikel 37 inrätta en rådgivande kommitté för administrativa och finansiella frågor med en presidiemedlem som ordförande.

2.

Datumen och dagordningarna för sammanträdena ska fastställas av ordföranden i överenskommelse med förste vice ordföranden.

3.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor kan bland sina medlemmar utse en företrädare med uppgift att biträda ordföranden vid rapporteringen till presidiet om de uppgifter som ordföranden tilldelas.

4.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor svarar för följande uppgifter:

5.

Ordföranden i kommittén för administrativa och finansiella frågor företräder Regionkommittén gentemot unionens budgetmyndighet.

a)

efter remiss från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen i de fall som anges i fördragen och i alla övriga fall, särskilt sådana som rör gränsöverskridande samarbete, där en av dessa institutioner finner det lämpligt,

b)

på eget initiativ i de fall kommittén finner det lämpligt, antingen

c)

i de fall då Ekonomiska och sociala kommittén hörs i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Regionkommittén anser att särskilda regionala intressen berörs.

1.

När framställningar om yttranden har inkommit från rådet, kommissionen eller Europaparlamentet fördelas de på de ansvariga utskotten av ordföranden. Presidiet ska informeras om detta vid nästföljande sammanträde.

2.

Om innehållet i ett yttrande hör till mer än ett utskotts kompetensområde ska ordföranden utse ett anvarigt utskott och vid behov föreslå att presidiet inrättar en arbetsgrupp med företrädare för de berörda utskotten.

3.

Om ett utskott inte instämmer i ett beslut som ordföranden har fattat i enlighet med punkterna 1 och 2 kan det, via sin ordförande, begära ett beslut från presidiet.

1.

Om det berörda utskottet inte skulle hinna utarbeta ett yttrande inom den fastställda tidsfristen, kan presidiet föreslå att plenarförsamlingen utser en huvudföredragande som lägger fram sitt utkast till yttrande direkt för plenarförsamlingen.

2.

Om den fastställda tidsfristen innebär att kommitténs plenarförsamling inte hinner utnämna en huvudföredragande, får ordföranden utnämna en huvudföredragande. Plenarförsamlingen ska informeras om detta vid nästa sammanträde.

3.

Huvudföredraganden ska vara medlem av det berörda utskottet.

4.

I båda fallen ska det berörda utskottet om möjligt sammanträda för att hålla en allmän, orienterande debatt om den fråga som behandlas i yttrandet eller rapporten.

1.

Framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii kan läggas fram för presidiets beslut av tre presidiemedlemmar, av ett utskott via dess ordförande eller av 32 kommittéledamöter. Sådana framställningar måste åtföljas av en motivering och ska lämnas in till presidiet tillsammans med alla andra underlag enligt artikel 38.4, om möjligt innan det årliga arbetsprogrammet antas.

2.

Presidiets beslut avseende framställningar om utarbetande av yttranden på eget initiativ enligt artikel 41 b ii ska fattas av en majoritet på tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Yttrandena ska tilldelas det berörda utskottet i enlighet med artikel 42. Ordföranden ska underrätta plenarförsamlingen om alla presidiebeslut som avser godkännande eller tilldelning av dessa yttranden på eget initiativ.

1.

Resolutioner får endast tas upp på dagordningen om de berör Europeiska unionens verksamhetsområde, gäller frågor som är viktiga för regionala och lokala organ samt behandlar en aktuell fråga.

2.

Förslag avseende resolutionsutkast eller framställningar om utarbetande av en resolution kan läggas fram för kommittén av en politisk grupp eller minst 32 ledamöter. Sådana förslag eller framställningar ska inlämnas skriftligen till presidiet med uppgift om namn på de förslagsställande ledamöterna eller den politiska gruppen. De måste vara generalsekreteraren till handa senast 5 arbetsdagar före plenarsessionens öppnande.

3.

Om presidiet beslutar att kommittén ska behandla ett utkast till resolution eller en begäran om utarbetande av en resolution kan presidiet

4.

Resolutionsutkast som kan hänföras till en oförutsebar händelse som inträffat efter det att den tidsfrist som anges i punkt 2 löpt ut (resolutioner av brådskande karaktär), och som är förenliga med bestämmelserna i punkt 1, får lämnas in när presidiesammanträdet inleds. Om presidiet konstaterar att förslaget berör kommitténs kärnfrågor ska det behandlas enligt punkt 3 b. Varje ledamot får lämna in ändringsförslag beträffande utkast till resolutioner av brådskande karaktär under plenarsessionen.

1.

Plenarförsamlingen ska i början av varje femårig mandatperiod tillsätta utskott som ska förbereda dess arbete. Plenarförsamlingen beslutar efter förslag från presidiet om deras sammansättning och befogenheter.

2.

Sammansättningen av ett utskott ska återspegla kommitténs nationella sammansättning.

3.

Kommitténs ledamöter ska tillhöra minst ett och högst två utskott. Presidiet kan göra undantag för ledamöter som kommer från de till antalet minsta nationella delegationer som har färre medlemmar än det finns utskott.

1.

Varje utskott ska bland sina medlemmar välja en ordförande, en förste vice ordförande samt ytterligare högst två vice ordförande. De ska väljas för en period på två och ett halvt år.

2.

Om antalet kandidater svarar mot antalet lediga platser kan valet ske med acklamation. När detta inte är fallet eller på begäran av en sjättedel av utskottets medlemmar ska valet genomföras i analogi med föreskrifterna om val av ordförande och förste vice ordförande i artikel 33.2-4.

3.

Om ett mandat som ledamot i kommittén upphör för en ordförande eller vice ordförande i ett utskott eller om en medlem i ett utskott avgår från sin post som ordförande eller vice ordförande, tillsätts den lediga posten i analogi med denna artikel.

1.

I enlighet med de befogenheter som tilldelats av plenarförsamlingen med stöd av artikel 49 ska utskotten behandla unionens politik. De ska framför allt utarbeta utkast till yttranden, rapporter och resolutioner som läggs fram för plenarförsamlingen för antagande.

2.

Utskotten ska fatta beslut om utarbetandet av yttranden i enlighet med

3.

Utskotten ska utarbeta sitt årliga arbetsprogram i enlighet med Regionkommitténs politiska prioriteringar och därefter lägga fram det för presidiet för antagande.

1.

Datum och dagordning för mötena ska fastställas av varje utskotts ordförande i samråd med förste vice ordföranden.

2.

Ett utskott sammankallas av sin ordförande. Kallelsen med bifogad dagordning till ett ordinarie sammanträde ska vara medlemmarna till handa senast fyra veckor före sammanträdet.

3.

På skriftlig begäran av minst en fjärdedel av medlemmarna ska ordföranden sammankalla utskottet till ett extra sammanträde, som ska äga rum senast fyra veckor efter denna begäran. Dagordningen för ett extra sammanträde bestäms av de medlemmar som begärt detta. Den ska sändas till medlemmarna tillsammans med kallelsen.

4.

Alla utkast till yttranden och andra mötesdokument som kräver översättning måste vara utskottets sekretariat till handa minst fem veckor före sammanträdesdagen. De ska göras tillgängliga för medlemmarna i elektronisk form minst tolv arbetsdagar före sammanträdesdagen. Ordföranden får i undantagsfall ändra dessa tidsgränser.

5.

Dokumenten ska skickas till sekretariatet med e-post enligt det standardformat som presidiet antagit. De politiska rekommendationerna i dokumentet får omfatta högst tio sidor (15 000 tecken), med en avvikelse på högst 10 % av språkliga skäl. Utskottsordföranden får dock i särskilda fall bevilja undantag när frågan kräver en mer omfattande behandling.

1.

Alla ledamöter och suppleanter som deltar i sammanträdet ska skriva på närvarolistan för varje sammanträdesdag.

2.

Utskottens sammanträden ska vara offentliga utom i de fall då ett utskott beslutar något annat i fråga om hela sammanträdet eller behandlingen av en viss punkt på dagordningen.

3.

Representanter från Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt andra personer kan bjudas in till utskottens sammanträden och för att svara på frågor från deras medlemmar.

1.

Utskotten ska lägga fram sina utkast till yttranden inom de tidsgränser som anges i den interinstitutionella tidsplanen. De ska behandla sina utkast till yttranden inom ramen för högst två sammanträden, utöver det första sammanträdet för planering av arbetet.

2.

I undantagsfall kan presidiet ge tillstånd till att ett utkast till yttrande behandlas under fler sammanträden, eller senarelägga tidsgränsen för att lägga fram detta utkast.

1.

Kommitténs yttranden ska omfatta kommitténs ståndpunkt och rekommendationer i ärendet samt i förekommande fall konkreta förslag till ändringar av grunddokumentet.

2.

När kommitténs yttranden rör förslag till lagstiftningsakter på områden där EU inte har exklusiv behörighet ska de omfatta en bedömning av huruvida förslagen är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Övriga yttranden från kommittén kan vid behov hänvisa till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna när så är lämpligt.

3.

Dessa yttranden ska i möjligaste mån behandla de konsekvenser som kan förväntas för det administrativa genomförandet och för de regionala och lokala finanserna.

4.

Kommitténs yttranden om lagstiftningsakter bör innehålla ändringsrekommendationer till Europeiska kommissionens text.

5.

Föredraganden ansvarar vid behov för utarbetandet av en motiveringsdel. Denna ska inte bli föremål för omröstning men måste motsvara formuleringarna i det yttrande som man röstat om.

6.

Ett utkast till yttrande som innehåller förslag till en ny ReK-aktivitet med finansiella konsekvenser ska åtföljas av en bilaga med en beräkning av kostnaderna för den aktiviteten. Presidiet ska anta regler för hur denna bestämmelse ska genomföras.

1.

Om utskottet anser det nödvändigt kan det begära tillstånd från presidiet att utarbeta ett reviderat utkast till yttrande i samma ärende och om möjligt med samma föredragande, i syfte att ta hänsyn till och reagera på den institutionella utvecklingen i det berörda lagstiftningsförfarandet. Om behandlingen av ärendet har framskridit så långt att presidiet inte hinner fatta något beslut, får ordföranden godkänna att ett reviderat yttrande utarbetas och informera presidiet om detta vid nästa sammanträde.

2.

Utskottet ska om möjligt sammanträda för att diskutera och anta det reviderade utkastet till yttrande, som sedan vidarebefordras till nästa plenarsession.

3.

Om behandlingen av det ärende som ligger till grund för rådfrågningen av kommittén har framskridit så långt att utskottet inte hinner anta det reviderade utkastet till yttrande, ska utskottets ordförande omedelbart informera kommitténs ordförande i syfte att kunna tillämpa förfarandet med en huvudföredragande enligt artikel 43.

1.

Förfarandet för att väcka talan eller inge en interventionsansökan vid Europeiska unionens domstol om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen beträffande en lagstiftningsakt som enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inte får antas utan att kommittén har hörts, kan inledas på förslag från kommitténs ordförande eller det utskott som utsetts att utarbeta utkastet till yttrande i ärendet.

2.

Utskottet ska besluta med en majoritet av de avgivna rösterna, efter att först ha kontrollerat beslutsmässigheten i enlighet med artikel 64.1. Utskottets förslag ska läggas fram för beslut för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 13 g eller för presidiet i de fall som åsyftas i artikel 37 j. Utskottet ska motivera förslaget i en detaljerad rapport som i förekommande fall ska innehålla skälen till att fatta ett brådskande beslut i enlighet med artikel 37 j.

1.

Om Regionkommittén inte har rådfrågats i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kan kommitténs ordförande eller ett utskott föreslå för plenarförsamlingen i enlighet med artikel 13 g eller för presidiet i enlighet med artikel 37 j att talan ska väckas eller en interventionsansökan inges till Europeiska unionens domstol.

2.

Utskottet ska besluta med en majoritet av de avgivna rösterna, efter att ha kontrollerat beslutsmässigheten i enlighet med artikel 64.1. Utskottet ska motivera förslaget i en detaljerad rapport som i förekommande fall ska innehålla skälen till att fatta ett brådskande beslut i enlighet med artikel 37 j.

1.

Varje utskott ska efter förslag från sin ordförande utse en eller, om det är motiverat, två föredragande bland sina medlemmar eller formellt utsedda suppleanter för utarbetandet av ett utkast till yttrande.

2.

Vid utnämningen av föredragande ska varje utskott säkerställa en balanserad fördelning av yttranden.

3.

I brådskande fall får utskottsordföranden utse en föredragande genom skriftligt förfarande. Ordföranden uppmanar då utskottets medlemmar att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar mot tillsättningen av den föredragande som föreslagits. I händelse av invändningar fattar ordföranden och förste vice ordföranden beslut i samförstånd.

4.

Om ordföranden eller en vice ordförande utnämns till föredragande ska han eller hon överlåta funktionen som mötesordförande till en vice ordförande eller till den äldste närvarande medlemmen under behandlingen av hans eller hennes utkast till yttrande.

5.

När en föredragande upphör att vara ledamot eller suppleant i kommittén ska en ny föredragande utses inom samma politiska grupp i utskottet, i förekommande fall i enlighet med förfarandet i punkt 3.

1.

Utskott får efter godkännande av presidiet tillsätta arbetsgrupper när detta är befogat. Även medlemmar i andra utskott kan ingå i dessa.

2.

En medlem av en arbetsgrupp som är förhindrad att delta i ett sammanträde kan låta sig ersättas av en ledamot eller en suppleant från sin egen politiska grupp som är uppförd på listan över ersättare i den aktuella arbetsgruppen. Om det inte går att få tag på en ersättare från denna lista, får medlemmen ersättas av en annan ledamot eller suppleant från sin egen politiska grupp.

3.

Varje arbetsgrupp får bland sina medlemmar utse en ordförande och en vice ordförande.

4.

Arbetsgrupperna får anta slutsatser som de lägger fram för sina utskott.

1.

Varje föredragande kan bistås av en sakkunnig.

2.

Föredragandenas sakkunniga och de sakkunniga som bjudits in av utskottet kan få sina kostnader för resa och uppehälle ersatta.

3.

Sakkunniga företräder inte kommittén och kan inte uttala sig på kommitténs vägnar.

1.

Ett utskott är beslutsmässigt när mer än hälften av dess medlemmar är närvarande.

2.

Beslutsmässighet kan kontrolleras på begäran av en medlem på villkor att minst sex medlemmar stöder denna begäran. Förutsatt att ingen begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras är omröstningsresultat giltiga oavsett antal närvarande. Ordföranden får avbryta ett utskottssammanträde i högst 10 minuter innan beslutsmässigheten kontrolleras. Medlemmar som har begärt att beslutsmässigheten ska kontrolleras men som inte längre befinner sig i sammanträdeslokalen ska betraktas som närvarande när räkningen genomförs. Om färre än tio medlemmar är närvarande får ordföranden konstatera att beslutsmässighet inte föreligger.

3.

Om det konstateras att beslutsmässighet inte föreligger, får utskottet behandla de punkter på dagordningen som inte kräver omröstning samt skjuta upp diskussion och omröstning om de återstående punkterna till nästa sammanträde. Alla beslut som har fattats eller omröstningar som har genomförts vid sammanträdet innan beslutsmässigheten kontrollerades ska fortfarande vara giltiga.

1.

Ändringsförslag måste lämnas in före klockan 15 nio arbetsdagar före sammanträdesdagen. Denna tidsgräns kan i undantagsfall ändras av ordföranden.

Ändringsförslag på utskottsnivå får läggas fram endast av medlemmar av det berörda utskottet eller av andra medlemmar eller suppleanter med vederbörligt mandat enligt bestämmelserna i artikel 5.2. Även suppleanter utan vederbörligt mandat får lämna in ändringsförslag, men då endast avseende det dokument som de är föredragande för.

Ändringsförslag till ett utskottssammanträde får lämnas in endast av detta utskotts medlemmar eller av en annan medlem eller suppleant med vederbörligt mandat som ersättare. Ändringsförslag betraktas som giltiga om de har lämnats in enligt gällande bestämmelser av en ledamot eller suppleant innan han eller hon förlorar sitt mandat som ledamot respektive suppleant i kommittén eller innan rösträtten överlåts eller dras tillbaka.

Ändringsförslagen ska översättas med prioritet och översändas till föredraganden så att denne kan lämna in sina föredragandens ändringsförslag till generalsekretariatet minst tre arbetsdagar innan sammanträdet inleds. Föredragandens ändringsförslag bör uttryckligen anknyta till ett eller flera av de ändringsförslag som åsyftas i första stycket. Dessa föredragandens ändringsförslag kommer att finnas tillgängliga i elektronisk form så snart de har översatts och måste senast när sammanträdet inleds distribueras i tryckt form.

Även bestämmelserna i artikel 24.1–6 är tillämpliga.

2.

Omröstningen om ändringsförslagen följer punktnumreringen i det aktuella utkastet till yttrande.

3.

Den slutliga omröstningen ska avse texten som helhet, oavsett om denna har ändrats. Om ett yttrande inte får en majoritet av rösterna, ska utskottet fatta beslut om att antingen

4.

När utskottet har antagit utkastet till yttrande ska ordföranden överlämna detta till kommitténs ordförande.

1.

Om det ansvariga utskottet finner att en remiss enligt artikel 41 a inte berör några regionala eller lokala angelägenheter eller saknar politisk betydelse, får det besluta att inte utarbeta ett yttrande. Generalsekreteraren ska informera de berörda EU-institutionerna om beslutet.

2.

När det berörda utskottet anser att en remiss som inkommit i enlighet med artikel 41 a är viktig, men där det av prioriteringsskäl och/eller på grund av att relevanta yttranden nyligen redan har antagits inte anses vara nödvändigt med något nytt yttrande, får det berörda utskottet besluta att inte utarbeta något yttrande. I sådana fall kan kommittén besluta att svara EU-institutionerna genom ett motiverat beslut om att inte utarbeta något yttrande i form av en skrivelse undertecknad av kommitténs ordförande. Skrivelsen ska utarbetas av ordföranden för det ansvariga utskottet i samråd med föredragandena för de tidigare yttrandena i samma ärende.

1.

Under exceptionella omständigheter kan ordföranden för ett utskott tillämpa skriftligt förfarande för att få ett beslut beträffande utskottets arbetssätt antaget.

2.

Ordföranden ska då skicka förslaget till beslut till medlemmarna med uppmaning att inom tre arbetsdagar skriftligen inkomma med eventuella invändningar.

3.

Beslutet ska anses ha antagits om det inte inkommer invändningar från minst sex medlemmar.

1.

Kommittén ska biträdas av ett generalsekretariat.

2.

Generalsekretariatet leds av en generalsekreterare.

3.

Efter förslag från generalsekreteraren ska presidiet organisera generalsekretariatet på ett sådant sätt att det kan säkerställa att Regionkommittén och dess organ fungerar på bästa sätt och bistå ledamöterna i utövandet av deras mandat. Generalsekretariatets service till ledamöterna, de nationella delegationerna, de politiska grupperna och de grupplösa ledamöterna ska fastställas i samband med detta.

4.

Generalsekretariatet ska utarbeta protokoll från överläggningarna i Regionkommitténs organ.

1.

Generalsekreteraren ska vara ansvarig för genomförandet av de beslut som presidiet eller ordföranden fattar med stöd av denna arbetsordning och av gällande rättsliga bestämmelser. Generalsekreteraren ska delta med rådgivande röst vid presidiets sammanträden och föra protokoll.

2.

I tjänsteutövningen är generalsekreteraren underställd ordföranden, som företräder presidiet. Generalsekreteraren ska varje år ställa en rapport om sin verksamhet som delegerad utanordnare till presidiets förfogande samt lägga fram en sammanfattning av denna rapport för eventuell diskussion.

1.

Presidiet tillsätter generalsekreteraren genom beslut med två tredjedels majoritet av de avgivna rösterna och efter fastställande av beslutsmässighet enligt artikel 38.2 första meningen.

2.

Generalsekreteraren ska tillsättas för en femårsperiod. De närmare villkoren i hans eller hennes anställningskontrakt ska fastställas av presidiet i enlighet med artikel 2 och motsvarande bestämmelser i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

Generalsekreterarens mandat får förnyas en gång för en period på högst fem år.

Generalsekreterarens funktioner ska i händelse av frånvaro eller förhinder utövas av en direktör som utses av presidiet.

3.

De befogenheter som delegerats till den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen ska i fråga om generalsekreteraren utövas av presidiet.

1.

De befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen ska utövas enligt följande:

2.

De befogenheter som tillkommer den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen ska utövas:

Tillfälligt anställda tjänstemän i ordförandens eller förste vice ordförandens kansli tillsätts för perioden fram till slutet av ordförandens eller förste vice ordförandens mandatperiod.

3.

Presidiet och generalsekreteraren kan delegera de befogenheter som tillkommer dem enligt denna artikel.

I delegeringsakterna fastställs omfattningen av och gränserna för de befogenheter som delegerats, tidsperioden för delegeringen samt huruvida de personer till vilka befogenheterna delegerats har rätt att vidaredelegera dessa.

1.

Kommittén för administrativa och finansiella frågor ska lägga fram den preliminära beräkningen av inkomster och utgifter för följande budgetår för presidiet. Presidiet ska lägga fram beräkningen för plenarförsamlingen för beslut.

Ordföranden ska, efter samråd med ordförandekonferensen, för presidiet lägga fram de övergripande strategiska riktlinjer som ska presenteras för kommittén för administrativa och finansiella frågor inför utarbetandet av budgeten för år n+2.

2.

Plenarförsamlingen ska anta beräkningen av inkomster och utgifter och översända den till kommissionen, rådet och Europaparlamentet i så god tid att tidsfristerna i budgetförordningen kan hållas.

3.

Regionkommitténs ordförande ska efter att ha hört kommittén för administrativa och finansiella frågor genomföra eller låta genomföra budgeten inom ramen för de interna regler som fastställts av presidiet. Ordföranden ska utöva denna funktion i enlighet med budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget.

1.

Kommitténs yttranden ska, liksom meddelanden om tillämpning av ett förenklat förfarande i enlighet med artikel 27 eller om att inte utarbeta ett yttrande i enlighet med artikel 67, översändas till rådet, kommissionen och Europaparlamentet. De ska liksom resolutioner översändas genom ordförandens försorg.

2.

Kommitténs yttranden och resolutioner ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

1.

Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till kommitténs handlingar i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av de principer, villkor och gränser som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs av kommitténs presidium. Om möjligt ska även andra fysiska eller juridiska personer beredas tillgång till kommitténs handlingar på samma sätt.

2.

Kommittén ska upprätta ett register över handlingarna. Presidiet utfärdar de interna bestämmelserna om hur tillgång till handlingarna ska arrangeras och fastställer förteckningen över de dokument som ska vara direkt åtkomliga.

a)

Kommitténs debatter ska vara tillgängliga på de officiella språken, om inte presidiet beslutar något annat.

b)

Samtliga ledamöter ska ha rätt att hålla sina anföranden vid plenarsessioner på det officiella språk de önskar. Anföranden på ett av de officiella språken ska simultantolkas till övriga officiella språk och till varje annat språk som presidiet anser nödvändigt. Detta ska också tillämpas på de språk för vilka denna möjlighet har beviljats i enlighet med administrativa överenskommelser som kommittén har ingått med olika medlemsstater.

c)

Vid presidie-, utskotts- och arbetsgruppsmöten ska tolkning finnas tillgänglig från och till de språk som används av de ledamöter som bekräftat att de kommer att delta i sammanträdet.

1.

Om ett fördrag om en stats anslutning till Europeiska unionen har undertecknats kan ordföranden, efter att presidiet gett sitt samtycke, uppmana anslutningsstatens regering att utse ett antal observatörer som motsvarar den aktuella statens framtida antal platser i kommittén.

2.

Observatörerna ska helt eller delvis delta i kommitténs överläggningar i avvaktan på anslutningsfördragets ikraftträdande och ha rätt att uttala sig i kommitténs organ.

De ska inte ha rösträtt och inte heller vara valbara för poster inom kommittén. Deras deltagande ska inte ha någon rättslig inverkan på kommitténs överläggningar.

3.

Dessa observatörer ska i lika stor utsträckning som kommittéledamöterna ha rätt att använda kommitténs resurser och få ersättning för kostnader som de åsamkas i sin egenskap av observatörer, inom gränserna för de finansiella medel som anslagits under motsvarande rubrik för detta syfte.

1.

Plenarförsamlingen får med en majoritet av medlemmarna besluta om en fullständig eller partiell översyn av denna arbetsordning.

2.

Plenarförsamlingen ska då tillsätta en tillfällig kommitté med uppgift att utarbeta en rapport och ett utkast till ny text som ska ligga till grund för antagandet av nya regler av en majoritet av medlemmarna. De nya bestämmelserna träder i kraft dagen efter det att de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.