29.4.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 127/51 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/45/EU
av den 3 april 2014
om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1) |
I sin vitbok av den 28 mars 2011 med titeln Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem av den 28 mars 2011 presenterade kommissionen en ”nollvision” med målet att reducera antalet dödsolyckor i trafiken i unionen till nära noll till 2050. Fordonsteknik förväntas leda till stora förbättringar av säkerhetsresultaten inom vägtransporten, så att detta mål kan uppnås. |
(2) |
I sitt meddelande med titeln Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 föreslog kommissionen att man med början 2010 ska halvera antalet döda i trafiken inom unionen fram till 2020. För att uppnå detta mål angav kommissionen sju strategiska mål och identifierade åtgärder för säkrare fordon, en strategi för att minska antalet skador och åtgärder för att förbättra säkerheten för sårbara trafikanter, särskilt motorcyklister. |
(3) |
Trafiksäkerhetsprovningen ingår i en övergripande ordning vars syfte är att säkerställa att fordon hålls i ett säkert och miljömässigt godtagbart skick under användning. Systemet bör omfatta periodiska trafiksäkerhetsprovningar för alla fordon och tekniska vägkontroller för fordon som används för kommersiella transporter, samt föreskriva ett förfarande för fordonsregistrering som gör det möjligt att upphäva ett tillstånd för ett fordon att användas på vägarna om det utgör en direkt trafiksäkerhetsrisk. Periodisk provning bör vara det främsta verktyget för att säkerställa fordons trafiksäkerhet. Tekniska vägkontroller av nyttofordon bör endast utgöra ett komplement till periodisk provning. |
(4) |
Medlemsstaterna ska ha rätt att införa högre teststandarder än de som krävs genom detta direktiv. |
(5) |
Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten bör omfatta informationskampanjer till fordonsägare så att de utifrån grundläggande kontroller av sina fordon skaffar sig goda arbetsmetoder och vanor. |
(6) |
Fordon med funktionsfel i de tekniska systemen påverkar trafiksäkerheten och kan leda till trafikolyckor med skadade eller döda. Effekten av detta skulle kunna minskas om lämpliga förbättringar av systemet för trafiksäkerhetsprovning genomfördes. Tidig upptäckt av ett trafiksäkerhetsrelevant fel på ett fordon skulle medverka till att avhjälpa detta fel och därigenom till att undvika olyckor. |
(7) |
Fordon med felaktiga avgasreningssystem får större negativ effekt på miljön än väl underhållna fordon. Ett periodiskt system med trafiksäkerhetsprovningar skulle därför bidra till miljöförbättringar genom en minskning av fordonens genomsnittliga avgasutsläpp. |
(8) |
Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att förhindra negativ manipulering av eller ingrepp i säkerhets- och miljörelevanta fordonskomponenter och fordonssystem, i synnerhet genom periodiska trafiksäkerhetsprovningar, inklusive effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande sanktioner. |
(9) |
Under de två senaste decennierna har utsläppskraven för typgodkännande av fordon kontinuerligt skärpts. Dock har inte strängare utsläppskrav på fordonen medfört att luftkvaliteten har förbättrats i förväntad utsträckning, i synnerhet vad det gäller kväveoxider och fina luftburna partiklar. För framtida lösningar bör man noggrant undersöka möjligheten att förbättra testcyklerna för att ta hänsyn till vägförhållandena, bland annat genom att införa testmetoder för mätning av kväveoxidnivåer och gränsvärden för kväveoxidutsläpp. |
(10) |
För fordon i utsläppsklasser Euro 6 och Euro VI blir systemen för omborddiagnos (OBD) allt effektivare, vilket gör att de kan jämställas med standardiserade utsläppstester i trafiksäkerhetstester. För att göra det möjligt att använda OBD vid trafiksäkerhetstester av fordon upp till utsläppsklasser Euro 5 och Euro V bör medlemsstaterna ha möjlighet att godkänna denna testmetod i enlighet med tillverkarens rekommendationer och andra krav, för sådana fordon där likvärdigheten, vid behov i enlighet med relevant lagstiftning om typgodkännande, har kontrollerats på ett oberoende sätt. |
(11) |
Flera tekniska standarder och krav avseende fordonssäkerhet har antagits i unionen. Det är nödvändigt att säkerställa, med hjälp av ett system med periodiska trafiksäkerhetsprovningar, att fordon fortsätter att uppfylla säkerhetsstandarder. Systemet bör gälla för vissa fordonskategorier enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG (3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (5). |
(12) |
Hjultraktorer med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/tim används allt oftare i stället för lastbilar för lokala transporter och för kommersiella vägtransportändamål. De potentiella riskerna med sådana fordon kan jämföras med de potentiella riskerna med lastbilar, och därför bör de fordon i den här kategorin som huvudsakligen används på allmän väg genomgå trafiksäkerhetsprovning. |
(13) |
Fordon av historiskt intresse anses bevara kulturarvet från den epok då de byggdes, och man utgår från att de knappt används på allmänna vägar. Därför bör det överlåtas åt medlemsstaterna att fastställa periodiciteten när det gäller trafiksäkerhetsprovning för sådana fordon. Det bör också överlåtas åt medlemsstaterna att reglera trafiksäkerhetsprovningen för andra typer av specialfordon. |
(14) |
Fordon som uteslutande används i avlägset belägna områden i medlemsstaterna, särskilt på små öar med färre än 5 000 invånare eller i glesbefolkade områden med en befolkningstäthet under fem personer per kvadratkilometer, används under förhållanden som kan kräva ett särskilt system för trafiksäkerhetsprovning. Därför bör medlemsstaterna ges behörighet att undanta dessa fordon från tillämpningen av detta direktiv. |
(15) |
Trafiksäkerhetsprovning är en nationell verksamhet och bör därför utföras av medlemsstaterna eller av för ändamålet utsedda offentliga eller privata organ under medlemsstaternas tillsyn. Medlemsstaterna bör utan undantag vara fortsatt ansvariga för trafiksäkerhetsprovningen, även om det nationella systemet gör det möjligt för privata organ att utföra trafiksäkerhetsprovningar, inklusive organ som också utför fordonsreparationer. |
(16) |
Medlemsstaterna bör ges befogenhet att utse provningscentrum som är belägna utanför deras territorium att utföra trafiksäkerhetsprovningar av fordon som är registrerade på deras territorium, om dessa provningscentrum redan har godkänts för provning av fordon av den medlemsstat där de är belägna. |
(17) |
För inspektionen av fordon och särskilt för fordonens elektroniska säkerhetskomponenter är det av avgörande betydelse att ha tillgång till de tekniska specifikationerna för varje enskilt fordon. Därför bör fordonstillverkare tillhandahålla de data som är nödvändiga för kontroll av säkerhets- och miljörelaterade komponenters funktion. Bestämmelserna avseende tillgång till reparations- och underhållsinformation bör också tillämpas för detta ändamål, så att inspektionscentrum får tillgång till all den information som krävs för trafiksäkerhetsprovning. Dessa data bör inbegripa information som gör det möjligt att kontrollera funktionen hos fordonets säkerhetssystem, så att sådana system kan kontrolleras vid en periodisk teknisk inspektion. Detta är av avgörande betydelse särskilt när det gäller elektroniskt styrda system och bör omfatta alla delar som har installerats av tillverkaren. |
(18) |
Fordon som används på allmänna vägar måste vara trafiksäkra när de används. Innehavaren av registreringsbeviset och, i förekommande fall, fordonets brukare bör vara ansvariga för att fordonet hålls i ett trafiksäkert skick. |
(19) |
Det är viktigt för trafiksäkerheten och dess effekter på samhället att de fordon som används på vägarna är i ett fullgott tekniskt skick. Medlemsstaterna bör därför inte vara förhindrade att på frivillig basis tillåta ytterligare trafiksäkerhetsprovning. |
(20) |
För att ge innehavare av registreringsbevis viss flexibilitet bör medlemsstaterna kunna fastställa en period på flera veckor under vilken den periodiska trafiksäkerhetsprovningen ska genomföras. |
(21) |
Provningar under ett fordons livscykel bör vara relativt enkla, snabba och billiga men samtidigt vara effektiva för att nå målen med detta direktiv. |
(22) |
Trafiksäkerhetsprovningarna bör omfatta alla komponenter som är relevanta för fordonets specifika design, konstruktion och utrustning. Kompatibilitet mellan delar och komponenter, såsom mellan hjul och nav, bör ses som en kritisk säkerhetskomponent och bör kontrolleras under trafiksäkerhetsprovningen. Med avseende på dessa komponenter och med beaktande av fordonsteknikens nuvarande nivå bör moderna elektroniska system inkluderas i förteckningen över de komponenter som ska provas. För att uppnå en harmonisering av trafiksäkerhetsprovningen bör provningsmetoder fastställas för var och en av de komponenter som ska provas. Dessa komponenter bör uppdateras mot bakgrund av den senaste forskningen och de tekniska framstegen när det gäller fordonssäkerhet. |
(23) |
För att underlätta harmoniseringen och för att säkerställa enhetliga standarder bör en icke uttömmande förteckning över de vanligaste felorsakerna tillhandahållas för alla komponenter som ska provas. För att uppnå enhetlighet i bedömningen av det provade fordonets skick bör upptäckta fel bedömas enligt en gemensam standard. |
(24) |
För att förbättra tillämpningen av principen om fri rörlighet inom unionen när det gäller omregistrering av ett fordon, bör medlemsstaterna erkänna trafiksäkerhetsintyg som har utfärdas i andra medlemsstater. Detta bör inte påverka medlemsstaternas rätt att kontrollera trafiksäkerhetsintyget och fordonsidentifieringen i samband med omregistreringen samt att begära att en ny trafiksäkerhetsprovning utförs i enlighet med kraven i detta direktiv. |
(25) |
Bedrägerier med vägmätare bör anses vara en straffbar överträdelse, eftersom manipulering av vägmätare kan leda till en felaktig bedömning av fordonets trafiksäkerhet. Registrering av miltalet i trafiksäkerhetsintyget och inspektörens tillgång till denna information bör underlätta upptäckten av ingrepp i eller manipulering av vägmätare. Utbytet av information om vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter bör kontrolleras av kommissionen. |
(26) |
Ett trafiksäkerhetsintyg bör utfärdas efter varje provning. Detta bör bland annat inbegripa information om fordonsidentitet och om provningsresultaten. Provningsresultaten bör göras tillgängliga i elektronisk form. För att säkerställa korrekt uppföljning av trafiksäkerhetsprovningar bör medlemsstaterna samla och lagra sådan information i en databas, i synnerhet i syfte att analysera resultaten av den periodiska trafiksäkerhetsprovningen. |
(27) |
Om brister hittas under en trafiksäkerhetsprovning, i synnerhet brister som utgör en risk för trafiksäkerheten, bör innehavaren av registreringsbeviset och, i förekommande fall fordonets brukare, åtgärda dessa brister utan dröjsmål. Vid farliga brister kan användningen av fordonen behöva begränsas tills bristerna har åtgärdats till fullo. |
(28) |
Om ett kontrollerat fordon tillhör en fordonskategori som inte behöver registreras i den medlemsstat där det togs i bruk, bör den medlemsstaten kunna kräva att provningsbeviset placeras på en synlig plats på fordonet. |
(29) |
För att uppnå en hög provningskvalitet i hela unionen, bör provningsutrustning som ska användas vid testning, utrustningens underhåll och dess kalibrering kontrolleras enligt de specifikationer som medlemsstaterna eller tillverkarna ger. |
(30) |
Alternativ utrustning som återspeglar tekniska framsteg och innovation på ett neutralt sätt bör kunna användas förutsatt att en likvärdig hög kvalitet på provningen säkerställs. |
(31) |
När medlemsstaterna godkänner provningscentrum på sitt territorium bör de beakta att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (6) inte är tillämpligt på tjänster av allmänt intresse på transportområdet. |
(32) |
Provningscentrumen bör garantera objektivitet och hög kvalitet vid fordonsprovningen. För att uppfylla minimikraven i fråga om kvalitetssäkring ska provningscentrumen därför uppfylla de krav som fastställts av den godkännande medlemsstaten. |
(33) |
En hög standard på trafiksäkerhetsprovningar förutsätter att provningspersonalen har kunskaper och kompetens på hög nivå. Ett utbildningssystem som omfattar grundutbildning och regelbunden påbyggnadsutbildning eller en lämplig examination bör inrättas. En övergångsperiod bör fastställas för att möjliggöra en smidig övergång till det periodiska utbildnings- eller examinationssystemet för den befintliga provningspersonalen. För att säkerställa en hög nivå på utbildning, kompetens och provning bör medlemsstaterna kunna fastställa ytterligare kompetenskrav och motsvarande krav på utbildning. |
(34) |
Inspektörer bör när de utför trafiksäkerhetsprovningar agera oberoende, och deras bedömning bör inte påverkas av någon intressekonflikt av till exempel ekonomisk eller personlig art. Därför bör det inte finnas någon direkt koppling mellan inspektörernas ersättning och resultaten av trafiksäkerhetsprovningarna. Medlemsstaterna bör kunna införa krav på att verksamheter ska hållas åtskilda, eller ge ett privat organ tillstånd att utföra såväl trafiksäkerhetsprovningar som fordonsreparationer, även på samma fordon om tillsynsorganet på ett tillfredsställande sätt har konstaterat att objektiviteten upprätthålls. |
(35) |
Resultaten av trafiksäkerhetsprovningen bör inte ändras i kommersiellt syfte. Endast om resultaten av en trafiksäkerhetsprovning som utförts av en inspektör är uppenbart felaktiga bör tillsynsorganet kunna ändra resultaten av den provningen. |
(36) |
För att säkerställa att provningen håller en konstant hög kvalitet bör medlemsstaterna inrätta ett kvalitetssäkringssystem som omfattar förfarandena för godkännande, övervakning, återkallande och indragning eller upphävande av godkännande att utföra trafiksäkerhetsprovningar. |
(37) |
Ackreditering av provningscentrum enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (7) bör inte utgöra en skyldighet för medlemsstaterna. |
(38) |
I flera medlemsstater genomför ett stort antal privata godkända provningscentrum trafiksäkerhetsprovningar. För att säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsstater i detta avseende bör nationella kontaktpunkter utses. |
(39) |
Trafiksäkerhetsprovning är en del av ett mer omfattande regleringssystem som gäller för fordon under hela deras livscykel, från godkännande till registrering och inspektion till skrotning. Delning av den information som finns i nationella och tillverkares elektroniska fordonsdatabaser bör i princip bidra till att förbättra effektiviteten i hela administrationskedjan för fordon och bör även bidra till att minska kostnader och administrativa bördor. Kommissionen bör granska genomförbarhet, kostnader och fördelar när det gäller inrättandet av en elektronisk plattform för fordonsinformation genom att utnyttja befintliga och redan genomförda it-lösningar för internationellt datautbyte, i syfte att minimera kostnaderna och undvika överlappning. När den genomför sin utvärdering bör kommissionen bedöma vilket som är det lämpligaste sättet att sammankoppla de befintliga nationella systemen i syfte att utbyta information om data som rör trafiksäkerhetsprovning och vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar för provning, registrering och godkännande av fordon, provningscentrumen, testutrustningstillverkarna och fordonstillverkarna. Kommissionen bör också granska genomförbarhet, kostnader och fördelar när det gäller insamling och lagring av tillgänglig information om de viktigaste säkerhetsrelaterade komponenterna på fordon som har varit inblandade i allvarliga olyckor samt möjligheten att i anonymiserad form tillhandahålla information om olyckshistorik och vägmätarställningar till fordonsinspektörer, innehavare av registreringsbevis och olycksutredare. |
(40) |
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (8). |
(41) |
Kommissionen bör inte anta genomförandeakter som rör den information som fordonstillverkare ska göra tillgänglig för trafiksäkerhetsprovningen om den kommitté som inrättas genom detta direktiv inte avger något yttrande om det utkast till genomförandeakt som kommissionen har lagt fram. |
(42) |
I syfte att uppdatera tilldelningen av fordonskategorier i artikel 2.1 och artikel 5.1 och 5.2, uppdatera punkt 3 i bilaga I i fråga om metoder och anpassa punkt 3 i bilaga I med avseende på förteckningen över komponenter som ska provas, provningsmetoder och bedömning av brister, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
(43) |
Fordonstrafiksäkerheten har en direkt inverkan på säkerheten på vägarna och bör därför ses över regelbundet. Kommissionen bör lämna en rapport om genomförandet och effekterna av detta direktiv, inklusive i fråga om dess tillämpningsområde, provningsfrekvens, framtida förbättringar av trafiksäkerhetssystemet genom elektroniskt informationsutbyte samt möjligheten att i framtiden införa ömsesidigt erkännande av trafiksäkerhetsintyg. |
(44) |
Provningsanläggningar och provningsutrustning som används i provningscentrumen bör uppfylla de krav som uppställts för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar. Eftersom detta kräver betydande investeringar och anpassningar som kanske inte kan genomföras omedelbart, bör en period av fem år medges för att uppfylla dessa krav. En motsvarande femårsperiod bör medges för att tillsynsorganen ska kunna uppfylla alla kriterier och krav avseende godkännande av och tillsyn över provningscentrumen. |
(45) |
Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra trafiksäkerheten genom att fastställa gemensamma minimikrav och harmoniserade regler för utförande av trafiksäkerhetsprovning av fordon i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
(46) |
Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, till vilken det hänvisas i artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen. |
(47) |
Detta direktiv integrerar och uppdaterar reglerna i kommissionens rekommendation 2010/378/EU (9) i syfte att bättre reglera utfallet av trafiksäkerhetsprovning. |
(48) |
Genom detta direktiv uppdateras de tekniska krav som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG (10) och dess tillämpningsområde utvidgas för att i synnerhet inkludera bestämmelser om inrättandet av provningscentrum och deras tillsynsorgan samt utseendet av inspektörer som ska anförtros utförandet av trafiksäkerhetsprovningar. Det direktivet bör därför upphävas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE, DEFINITIONER OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Syfte
Genom detta direktiv fastställs minimikrav för ett system med periodiska trafiksäkerhetsprovningar av fordon som används på allmän väg.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. Detta direktiv gäller fordon med en konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim i följande kategorier enligt direktiv 2002/24/EG, direktiv 2003/37/EG och direktiv 2007/46/EG:
— |
Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har högst åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategori M1. |
— |
Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för transport av personer och deras bagage och som har mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen – fordonskategorierna M2 och M3. |
— |
Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton – fordonskategori N1. |
— |
Motorfordon som har konstruerats och tillverkats primärt för godstransport med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna N2 och N3. |
— |
Släpvagnar som har konstruerats och tillverkats för gods- eller persontransport samt som husrum och med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton – fordonskategorierna O3 och O4. |
— |
Från och med den 1 januari 2022, två- eller trehjuliga fordon – fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym på mer än 125 cm3. |
— |
Hjultraktorer i kategori T5 som främst används på allmän väg med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 40 km/tim. |
2. Medlemsstater får undanta följande fordon som är registrerade på deras territorium från tillämpningen av detta direktiv:
— |
Fordon som används under speciella förhållanden och fordon som aldrig eller praktiskt taget aldrig körs på allmän väg, till exempel fordon av historiskt intresse eller fordon för tävlingsbruk. |
— |
Fordon som omfattas av diplomatisk immunitet. |
— |
Fordon som används av försvarsmakten, ordningsmakten, civilförsvaret eller räddningstjänsten. |
— |
Fordon som endast används i jordbruks-, trädgårds-, skogsbruks-, lantbruks- eller fiskesyfte på den berörda medlemsstatens territorium och huvudsakligen på mark där sådan verksamhet bedrivs, såsom jordbruks- och skogsbruksvägar eller åkermark. |
— |
Fordon som endast används på små öar eller i glesbefolkade områden. |
— |
Specialfordon för transport av cirkus- och nöjesparksutrustning med en maximal konstruktionshastighet som inte överstiger 40 km/tim och som endast används inom den berörda medlemsstatens territorium. |
— |
Fordon i fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym som överstiger 125 cm3, där medlemsstaten har infört effektiva alternativa trafiksäkerhetsåtgärder för två- eller trehjuliga fordon och där man i synnerhet beaktar relevant trafiksäkerhetsstatistik för de fem senaste åren. Medlemsstaterna ska anmäla sådana undantag till kommissionen. |
3. Medlemsstaterna får införa nationella krav avseende trafiksäkerhetsprovning för fordon som är registrerade på deras territorium och som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde eller för fordon som förtecknas i punkt 2.
Artikel 3
Definitioner
Följande definitioner ska endast gälla i detta direktiv:
1. fordon: ett icke spårbundet motorfordon eller dess släpvagn.
2. motorfordon: ett motordrivet fordon på hjul som framdrivs av egen kraft med en maximal konstruktionshastighet som överstiger 25 km/tim.
3. släpvagn: ett icke självgående fordon på hjul som har konstruerats och tillverkats för att dras av ett motorfordon.
4. påhängsvagn: en släpvagn som har konstruerats för att kopplas till ett motorfordon på så sätt att en den vilar på motorfordonet och en väsentlig del av dess vikt och dess lasts vikt bärs av motorfordonet.
5. två- och trehjuliga fordon: motordrivna fordon med två hjul med eller utan sidovagn, trehjuliga motorcyklar och fyrhjuliga motorcyklar.
6. fordon som är registrerat i en medlemsstat: ett fordon som är registrerat eller som tagits i bruk i en medlemsstat.
7. fordon av historiskt intresse: ett fordon som anses vara historiskt av den medlemsstat där fordonet är registrerat eller av en av dess utsedda organ för godkännande och som uppfyller samtliga följande villkor
— |
Det tillverkades eller registrerades för första gången för minst 30 år sedan. |
— |
Den specifika typen, i enlighet med definitioner i relevant unionsrätt eller nationell rätt, tillverkas inte längre. |
— |
Det är historiskt bevarat och i originalskick och inga betydande förändringar har gjorts i huvudkomponenternas tekniska karakteristika. |
8. innehavare av registreringsbevis: den juridiska eller fysiska person i vars namn fordonet är registrerat.
9. trafiksäkerhetsprovning: inspektion i enlighet med bilaga I för att säkerställa att ett fordon är säkert att använda på allmän väg och att det uppfyller de obligatoriska säkerhets- och miljökrav som ställs.
10. godkännande: ett förfarande genom vilket medlemsstaterna intygar att ett fordon uppfyller de relevanta administrativa och tekniska kraven enligt direktiv 2002/24/EG, direktiv 2003/37/EG och direktiv 2007/46/EG.
11. brister: tekniska defekter och andra avvikelser från kraven som konstaterats vid en trafiksäkerhetsprovning.
12. trafiksäkerhetsintyg: en rapport från trafiksäkerhetsprovningen, som utfärdats av den behöriga myndigheten eller ett provningscentrum och som innehåller resultatet av trafiksäkerhetsprovningen.
13. inspektör: en person som av en medlemsstat eller dess behöriga myndighet getts tillstånd att genomföra trafiksäkerhetsprovningar i ett provningscentrum eller, i förekommande fall, på uppdrag av en behörig myndighet.
14. behörig myndighet: en myndighet eller ett offentligt organ som av en medlemsstat getts ansvar för hanteringen av systemet för trafiksäkerhetsprovning inklusive, när det är lämpligt, genomförandet av trafiksäkerhetsprovningar.
15. provningscentrum: offentliga eller privata organ eller inrättningar som av en medlemsstat getts tillstånd att utföra trafiksäkerhetsprovningar.
16. tillsynsorgan: ett eller flera organ som inrättats av en medlemsstat och som ansvarar för tillsyn över provningscentrum. Ett tillsynsorgan kan utgöra en del av den behöriga myndigheten eller de behöriga myndigheterna.
17. liten ö: ö med mindre än 5 000 invånare och som inte har någon förbindelse med andra delar av territoriet i form av vägbroar eller vägtunnlar.
18. glesbefolkat område: fördefinierat område med en befolkningstäthet på mindre än fem personer per kvadratkilometer.
19. allmän väg: en för allmän trafik upplåten väg såsom lokala, regionala eller nationella vägar, huvudvägar, motortrafikleder eller motorvägar.
KAPITEL II
ALLMÄNNA SKYLDIGHETER
Artikel 4
Ansvarsområden
1. Varje medlemsstat ska se till att fordon som är registrerade på dess territorium, genomgår periodisk provning i enlighet med detta direktiv på ett provningscentrum som godkänts av den medlemsstat i vilken fordonen i fråga är registrerat.
2. Trafiksäkerhetsprovningar ska utföras av den medlemsstat där fordonet är registrerat, av ett offentligt organ som utsetts av den medlemsstaten för detta uppdrag eller av organ eller institutioner, inklusive godkända privata sådana, som utsetts av och övervakas av den medlemsstaten.
3. I enlighet med de principer som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 (12) vad gäller tillgång till information ska kommissionen genom genomförandeakter och före den 20 maj 2018 anta
a) |
en uppsättning teknisk information om bromsutrustning, styrning, sikt, lampor, reflexer, elektrisk utrusning, axlar, hjul, däck, upphängning, chassi, chassiinfästningar, annan utrustning och störningar som behövs för trafiksäkerhetsprovningen av de komponenter som ska provas och om användningen av de rekommenderade provningsmetoderna i enlighet med punkt 3 i bilaga I, och |
b) |
detaljerade regler om dataformat och om förfarandena för tillgång till den relevanta tekniska informationen. |
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 19.2.
Tillverkarna ska, kostnadsfritt eller till ett skäligt pris och utan diskriminering, tillhandahålla provningscentrum och relevanta berörda myndigheter den tekniska information som avses i led a i första stycket.
Kommissionen ska undersöka möjligheten att inrätta en enda kontaktpunkt för denna tekniska information.
4. Medlemsstaterna ska se till att ansvaret för att hålla ett fordon i trafiksäkert skick fastställs i nationell rätt.
KAPITEL III
MINIMIKRAV FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROVNING
Artikel 5
Datum och frekvens för provning
1. Fordon ska bli föremål för en trafiksäkerhetsprovning med minsta intervall enligt följande och utan att det påverkar den flexibilitetsperiod som tillämpas i medlemsstaterna enligt punkt 3:
a) |
Fordonskategorierna M1 och N1: fyra år efter fordonets första registrering och därefter vartannat år. |
b) |
Fordon i kategori M1 som används som taxi eller ambulans, fordonskategorierna M2, M3, N2, N3, O3 och O4: ett år efter första registrering och därefter varje år. |
c) |
Fordon i kategori T5 som främst används på allmän väg till godstransporter: fyra år efter fordonets första registrering och därefter vartannat år. |
2. Medlemsstaterna ska upprätta lämpliga tidsintervall inom vilka fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e med en motorvolym på mer än 125 cm3 ska genomgå trafiksäkerhetsprovning.
3. Medlemsstaterna eller behöriga myndigheter får fastställa en rimlig period under vilken trafiksäkerhetsprovningen ska utföras, förutsatt att perioden inte överstiger de intervall som fastställs i punkt 1.
4. Oaktat datumet för den senaste trafiksäkerhetsprovningen får den berörda medlemsstaten eller behöriga myndigheten begära att fordonet ska genomgå en trafiksäkerhetsprovning före det datum som avses i punkterna 1 och 2 i följande fall:
— |
Efter en olycka som påverkar fordonets viktigaste säkerhetsrelaterade komponenter såsom hjul, fjädring, deformationszoner, krockkuddesystem, styrning eller bromsar. |
— |
När fordonets säkerhets- och miljörelaterade system och komponenter har ändrats eller modifierats. |
— |
Om innehavaren av ett fordons registreringsbevis har ändrats. |
— |
När fordonet har uppnått en mätarställning på 160 000 km. |
— |
I fall där trafiksäkerheten har påverkats kraftigt. |
Artikel 6
Provningsmetod och innehåll
1. För fordonskategorier som omfattas av detta direktiv men med undantag för fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med motorvolym som överstiger 125 cm3, ska medlemsstaterna se till att trafiksäkerhetsprovningen omfattar åtminstone de områden som avses i punkt 2 i bilaga I.
2. För varje område som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller provningscentrumet utföra en trafiksäkerhetsprovning som minst omfattar de komponenter som avses i punkt 3 i bilaga I, med användning av den rekommenderade metoden eller en likvärdig metod som har godkänts av en behörig myndighet och som är tillämplig för provning av dessa komponenter, enligt vad som anges i punkt 3 i bilaga I. Provningen får också inbegripa kontroll av att fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet respektive efterjusteringen.
Provningarna ska utföras med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgängliga utan användning av verktyg för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet.
3. För fordonskategori L3e, L4e, L5e och L7e med motorvolym som överstiger 125 cm3 ska medlemsstaterna fastställa områden, komponenter och lämpliga metoder för provningen.
Artikel 7
Bedömning av brister
1. För varje komponent som ska provas återfinns i bilaga I en minimiförteckning över möjliga brister och deras allvarlighetsgrad.
2. Brister som upptäcks vid den periodiska provningen av fordon ska kategoriseras i en av följande grupper:
a) |
Mindre brister, som inte har någon betydande inverkan på fordonets säkerhet eller påverkar miljön samt andra mindre avvikelser från kraven. |
b) |
Större brister som kan äventyra fordonets säkerhet eller påverka miljön eller som kan innebära att andra trafikanter utsätts för risker, samt andra mer betydande avvikelser från kraven. |
c) |
Farliga brister, som utgör en direkt och omedelbar risk för trafiksäkerheten eller påverkar miljön, vilka utgör ett giltigt skäl för en medlemsstat eller dess behöriga myndigheter att förbjuda användningen av fordonet i fråga på allmän väg. |
3. Ett fordon som har brister inom fler än en grupp enligt punkt 2 ska klassificeras enligt den allvarligare bristen. Ett fordon som uppvisar flera brister inom samma kontrollområde, såsom definierat för provningens omfattning enligt punkt 2 i bilaga I, får klassificeras i närmaste högre allvarliga bristgrupp, om det kan påvisas att den kombinerade effekten av dessa brister resulterar i en högre risk för trafiksäkerheten.
Artikel 8
Trafiksäkerhetsintyg
1. Medlemsstaterna ska se till att de provningscentrum, eller i förekommande fall de behöriga myndigheter, som har utfört en trafiksäkerhetsprovning av ett fordon utfärdar ett trafiksäkerhetsintyg för fordonet som åtminstone anger de standardiserade delar av motsvarande harmoniserade unionskoder som fastställs i bilaga II.
2. Medlemsstaterna ska se till att provningscentrumen, eller i förekommande fall de behöriga myndigheterna, tillhandahåller trafiksäkerhetsintyget eller, om det rör sig om ett elektroniskt trafiksäkerhetsintyg, en bestyrkt utskrift av ett sådant intyg, till den person som uppvisar fordonet för provning.
3. Varje medlemsstater ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5, vid en omregistrering av ett fordon som redan är registrerat i en annan medlemsstat, erkänna det trafiksäkerhetsintyg som utfärdats av den andra medlemsstaten som om den själv hade utfärdat intyget, under förutsättning att trafiksäkerhetsintyget fortfarande är giltigt med avseende på de frekvensintervall som den omregistrerande medlemsstaten har fastställt för periodiska trafiksäkerhetsprovningar. I tveksamma fall får den omregistrerande medlemsstaten kontrollera trafiksäkerhetsintygets giltighet innan de erkänner det. Medlemsstaterna ska överlämna en beskrivning av sitt trafiksäkerhetsintyg till kommissionen före den 20 maj 2018. Kommissionen ska underrätta den kommitté som avses i artikel 19. Detta stycke ska inte gälla för fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e.
4. Vid ett ägarbyte ska medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.4 och punkt 3 i den här artikeln, principiellt erkänna trafiksäkerhetsintygets giltighet om fordonet har ett giltigt bevis på genomgången trafiksäkerhetsprovning.
5. Från och med den 20 maj 2018 och senast den 20 maj 2021 ska provningscentrumen på elektronisk väg till den behöriga myndigheten i medlemsstaten i fråga överlämna den information som nämns i de trafiksäkerhetsintyg som de utfärdar. Informationen ska överlämnas inom skälig tid efter utfärdandet av varje trafiksäkerhetsintyg. Fram till det senare datumet får provningscentrumen överlämna den relevanta informationen till den behöriga myndigheten på valfritt annat sätt. Medlemsstaterna ska fastställa under hur lång period den behöriga myndigheten ska spara informationen. Perioden får inte vara kortare än 36 månader, utan att detta påverkar tillämpningen av medlemsstaternas nationella skattesystem.
6. För kontroll av normalt monterade vägmätare ska medlemsstaterna se till att den information som finns från föregående trafiksäkerhetsprovning görs tillgänglig för inspektörerna så snart den finns tillgänglig i elektronisk form. När det konstateras att en vägmätare har manipulerats i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, ska sådan manipulering vara straffbar genom effektiva proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande sanktioner.
7. Medlemsstaterna ska se till att resultaten från trafiksäkerhetsprovningen anmäls till eller görs elektroniskt tillgängliga för den myndighet som är ansvarig för registrering av fordonet så snart som möjligt. Denna anmälan ska innehålla den information som nämns i trafiksäkerhetsintyget.
Artikel 9
Uppföljning av brister
1. Om endast mindre brister har konstaterats ska provningen anses vara godkänd, bristerna ska åtgärdas och fordonet ska inte genomgå en ny provning.
2. Vid större brister ska provningen anses vara underkänd. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten ska besluta om en tidsperiod under vilken ett sådant fordon får användas innan det måste genomgå en ny trafiksäkerhetsprovning. Den efterföljande provningen ska genomföras inom en period som fastställs av medlemsstaten eller den behöriga myndigheten men senast två månader efter den första provningen.
3. Vid farliga brister ska provningen anses vara underkänd. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten får besluta att fordonet i fråga inte får användas på allmän väg och att tillståndet för dess användning i vägtrafik upphävs under en begränsad tid, utan att detta leder till att registreringsprocessen måste göras om, tills bristerna har åtgärdats och ett nytt trafiksäkerhetsintyg har utfärdats som intygar att fordonet är i trafiksäkert skick.
Artikel 10
Provningsbevis
1. Provningscentrumet, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har genomfört en trafiksäkerhetsprovning av ett fordon som är registrerat på dess territorium, ska tillhandahålla ett bevis, till exempel en notering i fordonets registreringsintyg, ett klistermärke, ett intyg eller någon annan lätt tillgänglig information, för varje fordon som med godkänt resultat har genomgått en sådan provning. På beviset ska det datum anges när nästa trafiksäkerhetsprovning senast ska utföras.
Medlemsstaterna ska meddela kommissionen en beskrivning av det beviset före den 20 maj 2018. Kommissionen ska i sin tur underrätta den kommitté som avses i artikel 19.
2. Om det kontrollerade fordonet tillhör en fordonskategori som inte behöver registreras i den medlemsstat där det togs i bruk, ska den medlemsstaten kunna kräva att provningsbeviset placeras på en synlig plats på det fordonet.
3. För att uppnå fri rörlighet ska varje medlemsstat erkänna det bevis som provningscentrumet eller behörig myndighet i en annan medlemsstat har utfärdat enligt punkt 1.
KAPITEL IV
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Artikel 11
Provningsanläggningar och provningsutrustning
1. Medlemsstaterna ska se till att provningsanläggningar och provningsutrustning som används för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar uppfyller de tekniska minimikraven i bilaga III.
2. Medlemsstaterna ska se till att provningscentrumen, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten, underhåller provningsanläggningarna och provningsutrustningen i enlighet med de specifikationer som tillhandahålls av tillverkarna.
3. Utrustning som används för mätningar ska regelbundet kalibreras enligt bilaga III och kontrolleras i enlighet med de specifikationer som tillhandahålls av den berörda medlemsstaten eller tillverkaren av utrustningen.
Artikel 12
Provningscentrum
1. De provningscentrum i vilka inspektörer utför trafiksäkerhetsprovningar ska godkännas av en medlemsstat eller dess behöriga myndighet.
2. För att uppfylla minimikraven i fråga om kvalitetssäkring, ska provningscentrumen uppfylla de krav som anges av den godkännande medlemsstaten. Provningscentrumen ska säkerställa objektivitet och hög kvalitet vid trafiksäkerhetsprovningarna.
Artikel 13
Inspektörer
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att trafiksäkerhetsprovningar utförs av inspektörer som uppfyller de minimikrav avseende kompetens och utbildning som fastställs i bilaga IV. Medlemsstaterna får fastställa ytterligare krav i fråga om kompetens och utbildning.
2. De behöriga myndigheterna eller, i förekommande fall, godkända utbildningscentrum ska utfärda ett intyg till inspektörer som uppfyller minimikraven avseende kompetens och utbildning. Det intyget ska åtminstone innehålla den information som nämns i punkt 3 i bilaga IV.
3. Inspektörer som är anställda eller godkända av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller av ett provningscentrum den 20 maj 2018 är undantagna från kraven i punkt 1 i bilaga IV.
4. När inspektören genomför en trafiksäkerhetsprovning ska han/hon vara fri från intressekonflikter för att, på ett för medlemsstaten eller den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt, säkerställa att en hög nivå av opartiskhet och objektivitet upprätthålls.
5. Den person som uppvisar fordonet för provning ska informeras om brister som har upptäckts på fordonen och som måste åtgärdas.
6. Resultaten av en trafiksäkerhetsprovning får vid behov endast ändras av tillsynsorganet, eller i enlighet med det förfarande som fastställts av den behöriga myndigheten, om slutsatserna av trafiksäkerhetsprovningen är uppenbart felaktiga.
Artikel 14
Tillsyn av provningscentrum
1. Medlemsstaterna ska säkerställa tillsyn av provningscentrumen.
2. Ett tillsynsorgan ska genomföra åtminstone de uppgifter som anges i punkt 1 i bilaga V och ska uppfylla kraven i punkt 2 och 3 i den bilagan.
Medlemsstaterna ska offentliggöra de regler och förfaranden som omfattar organisation, uppgifter och krav, inbegripet kravet på oberoende, som gäller för personal inom ett tillsynsorgan.
3. Provningscentrum som drivs direkt av en behörig myndighet är undantagna från kraven avseende godkännande och tillsyn om tillsynsorganet är en del av den behöriga myndigheten.
4. Kraven i punkterna 2 och 3 i denna artikel kan anses vara uppfyllda av medlemsstater som kräver att provningscentrum ska ackrediteras enligt förordning (EG) nr 765/2008.
KAPITEL V
SAMARBETE OCH INFORMATIONSUTBYTE
Artikel 15
Administrativt samarbete mellan medlemsstaterna
1. Medlemsstaterna ska utse en nationell kontaktpunkt som ansvarar för informationsutbytet med de andra medlemsstaterna och kommissionen med avseende på tillämpningen av detta direktiv.
2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namn och kontaktinformation för sina nationella kontaktpunkter senast den 20 maj 2015 och ska utan dröjsmål informera kommissionen om eventuella förändringar i denna information. Kommissionen ska upprätta en förteckning över alla kontaktpunkter och överlämna den till medlemsstaterna.
Artikel 16
Elektronisk plattform för fordonsinformation
Kommissionen ska granska genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende inrättandet av en elektronisk plattform för fordonsinformation genom att utnyttja befintliga och redan genomförda it-lösningar avseende internationellt utbyte av data, så att kostnaderna minimeras och överlappning undviks. I sin granskning ska kommissionen bedöma vilket som är det lämpligaste sättet att sammankoppla de befintliga nationella systemen i syfte att underlätta utbyte av information om data som rör trafiksäkerhetsprovning och vägmätarställningar mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar för provning, registrering och godkännande av fordon, provningscentrumen, tillverkare av testutrustning och fordonstillverkarna.
Kommissionen ska också granska genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende insamling och lagring av tillgänglig information om de viktigaste säkerhetsrelaterade komponenterna på fordon som har varit inblandade i allvarliga olyckor samt möjligheten att i anonymiserad form tillhandahålla information om olyckshistorik och vägmätarställningar till inspektörer, innehavare av registreringsbevis och olycksutredare.
KAPITEL VI
DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER
Artikel 17
Delegerade akter
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 18 för att
— |
vid behov enbart uppdatera bestämningarna av fordonskategori som avses i artikel 2.1 och artikel 5.1 och 5.2 om det sker ändringar i fordonskategorierna till följd av ändringar av den lagstiftning för typgodkännande som avses i artikel 2.1, utan att detta påverkar provningarnas omfattning och frekvens. |
— |
uppdatera punkt 3 i bilaga I med avseende på metoder i de fall då effektivare provningsmetoder utvecklas och utan att utvidga förteckningen över komponenter som ska provas, |
— |
anpassa punkt 3 i bilaga I efter en positiv kostnads-nyttoanalys rörande förteckningen över komponenter som ska provas, provningsmetoder, orsaker till underkännande och bedömning av brister, vid ändring av obligatoriska krav som är relevanta för typgodkännande i unionens säkerhets- eller miljölagstiftning. |
Artikel 18
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 19 maj 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenheter senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som har antagits enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 19
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska bistås av en kommitté (trafiksäkerhetskommittén). Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om inte kommittén avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
KAPITEL VII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 20
Rapportering
1. Kommissionen ska senast den 30 april 2020 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och effekterna av detta direktiv, i synnerhet vad gäller graden av harmonisering av periodiska trafiksäkerhetsprovningar, effektiviteten hos bestämmelserna om dess tillämpningsområde, provningsfrekvens, ömsesidigt erkännande av trafiksäkerhetsintyg och resultaten av granskningen av möjligheten att inrätta en elektronisk plattform för fordonsinformation, enligt vad som avses i artikel 16. Rapporten ska även innehålla en bedömning av huruvida det finns ett behov av att uppdatera bilagorna, i synnerhet med hänsyn till tekniska framsteg och praxis. Rapporten ska överlämnas efter samråd med den kommitté som avses i artikel 19 och när så är lämpligt åtföljas av lagstiftningsförslag.
2. Kommissionen ska senast den 30 april 2019 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, på grundval av oberoende studier, om det ändamålsenliga i att inkludera lätta släpvagnar och två- och trehjuliga fordon i tillämpningsområdet för detta direktiv. I rapporten ska kommissionen utvärdera utvecklingen av trafiksäkerhetsläget i unionen och, för varje underkategori av L-fordon, jämföra resultaten av nationella vägtrafikåtgärder utifrån det genomsnittliga avstånd dessa fordon har körts. Kommissionen ska framför allt bedöma huruvida standarderna och kostnaderna för periodisk trafiksäkerhetsprovning för varje fordonskategori står i proportion till de trafiksäkerhetsmål som har fastställts. Rapporten ska åtföljas av en detaljerad konsekvensbedömning där kostnaderna och nyttan i hela unionen analyseras, inklusive med avseende på de specifika förhållandena i medlemsstaterna. Rapporten ska göras tillgänglig minst sex månader innan eventuella lagförslag läggs fram för att, om så är lämpligt, i tillämpningsområdet för detta direktiv inkludera nya fordonskategorier.
Artikel 21
Sanktioner
Medlemsstaterna ska besluta om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande.
Artikel 22
Övergångsbestämmelser
1. Medlemsstaterna får, under en period som inte överstiger fem år efter den 20 maj 2018, auktorisera användning av provningsanläggningar och provningsutrustning som avses i artikel 11 som inte uppfyller minimikraven i bilaga III för trafiksäkerhetsprovning.
2. Medlemsstaterna ska tillämpa kraven i bilaga V senast från och med den 1 januari 2023.
Artikel 23
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 20 maj 2017 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 maj 2018.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 24
Upphävande
Direktiv 2009/40/EG ska upphöra att gälla från och med den 20 maj 2018.
Artikel 25
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 26
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 3 april 2014.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
D. KOURKOULAS
Ordförande
(1) EUT C 44, 15.2.2013, s. 128.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 24 mars 2014.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG (EGT L 124, 9.5.2002, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG (EUT L 171, 9.7.2003, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (EUT L 263, 9.10.2007, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(9) Kommissionens rekommendation 2010/378/EU av den 5 juli 2010 om bedömning av brister vid trafiksäkerhetsprovning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 173, 8.7.2010, s. 74).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (EUT L 141, 6.6.2009, s. 12).
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).
BILAGA I
MINIMIKRAV FÖR REKOMMENDERADE PROVNINGSMETODER OCH PROVNINGSINNEHÅLL
1. ALLMÄNT
I den här bilagan anges de fordonssystem och fordonskomponenter som ska provas. Rekommenderade provningsmetoder och de kriterier som ska användas för att fastställa om fordonets skick är acceptabelt beskrivs i detalj.
Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som förtecknas i punkt 3 nedan, förutsatt att dessa hör till utrustningen i de fordon som provas i den berörda medlemsstaten. Provningen får också inbegripa kontroll av att fordonets delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och miljökrav som var gällande vid tiden för godkännandet eller i förekommande fall efterjusteringen.
Om fordonets utformning inte möjliggör användningen av de provningsmetoder som anges i denna bilaga, ska provningen utföras i enlighet med de rekommenderade provningsmetoder som godtagits av de behöriga myndigheterna. Den behöriga myndigheten måste vara säker på att säkerhets- och miljökraven är uppfyllda.
Provning av alla nedanstående komponenter ska betraktas som obligatorisk vid periodisk trafiksäkerhetsprovning, med undantag för dem som är markerade med ”X”. Dessa avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men betraktas inte som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning.
”Orsak till underkännande” är inte tillämplig i de fall då orsakerna avser krav som inte gällde enligt relevant lagstiftning för godkännande av fordon vid den tidpunkt då fordonet första gången registrerades eller togs i bruk eller enligt efterjusteringskrav.
Om en provningsmetod anges som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i förekommande fall även bör handha det, utvärdera buller från det eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.
2. PROVNINGENS OMFATTNING
Provningen ska omfatta minst följande områden:
0. |
Identifiering av fordonet |
1. |
Bromsutrustning |
2. |
Styrning |
3. |
Sikt |
4. |
Belysningsutrustning och delar av elsystemet |
5. |
Axlar, hjul, däck och fjädring |
6. |
Chassi och chassiinfästningar |
7. |
Övrig utrustning |
8. |
Störningar |
9. |
Kompletterande provning för fordon för persontransport i kategorierna M2 och M3. |
3. INNEHÅLL I OCH METODER FÖR PROVNINGEN, BEDÖMNING AV BRISTER HOS FORDONET
Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter som förtecknas i följande tabell, varvid de minimistandarder och de rekommenderade metoder som anges i tabellen ska användas.
För varje fordonssystem och komponent som genomgår provning ska bedömningen av brister genomföras i enlighet med kriterierna i den tabellen i varje enskilt fall.
Brister som inte tas upp i förteckningen i bilagan ska bedömas med hänsyn till trafiksäkerhetsrisken.
Komponent |
Metod |
Orsak till underkännande |
Bedömning av brister |
||||||||||||||||||||
|
Mindre |
Större |
Farliga |
||||||||||||||||||||
0. IDENTIFIERING AV FORDONET |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
1. BROMSUTRUSTNING |
|||||||||||||||||||||||
1.1 Mekaniskt skick och funktion |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av delarna vid normal drift. Kontrollera den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde och att larmsystem, flerkretsskyddsventil och övertrycksventil fungerar. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Funktionsprovning. |
Felaktig eller skadad indikator eller mätare. Lågt tryck går inte att identifiera. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Koppla från och till bromssystemets koppling mellan dragfordon och släpvagn. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt. |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt. |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras, om möjligt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Koppla bort bromskoppling mellan dragfordon och släpvagn. |
Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur. |
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Otillräcklig verkan. |
|
X |
|
||||||||||||||||||
1.2 Färdbromsens prestanda och verkan |
|||||||||||||||||||||||
|
Under prov med en bromsprovare eller, om detta är omöjligt, genom bromsprov på väg där bromsarna aktiveras successivt upp till maximal verkan. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Prov med en bromsprovare eller, om en sådan inte kan användas av tekniska skäl, genom bromsprov på väg med hjälp av en retardationsmätare som kontrollerar bromsverkan i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen. Fordon eller en släpvagn med en högsta tillåten vikt som överstiger 3 500 kg ska kontrolleras enligt de standarder som anges av ISO 21069 eller motsvarande metoder. Bromsprov på väg ska genomföras under torra förhållanden på en plan, rak väg. |
Uppfyller ej nedanstående minimivärden (1):
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
Mindre än 50 % av ovanstående värden har uppnåtts. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
1.3 Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system) |
|||||||||||||||||||||||
|
Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2. |
Bromsverkan är mindre än 50 % (6) av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten. Mindre än 50 % av ovanstående värden för bromsverkan har uppnåtts. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
1.4 Parkeringsbromsens prestanda och verkan |
|||||||||||||||||||||||
|
Aktivera bromsen under provning med en bromsprovare. |
Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller fordonet avviker för mycket från körriktningen vid inbromsning vid bromsprov på väg. Mindre än 50 % av de värden för bromsverkan som avses i punkt 1.4.2 har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
Prov med en bromsprovare. Om detta inte är möjligt, provning genom bromsprov på väg antingen med en retardationsmätare eller med fordonet i en backe med känd lutning. |
Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre. Mindre än 50 % av ovanstående värden bromsverkan har uppnåtts. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och om så är möjligt provning av om systemet fungerar. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll av varningsanordning och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll av varningsanordning och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Bromsvätskan är förorenad eller innehåller sediment. Hög risk för fel. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
2. STYRNING |
|||||||||||||||||||||||
2.1 Mekaniskt skick |
|||||||||||||||||||||||
|
Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen lyfta från marken eller på vändskivor. Okulär kontroll av styrinrättningens funktion. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Vrid ratten eller styrstången medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Okulär kontroll av infästningen av styrinrättningens hölje vid chassiet. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Okulär kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulen på marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Okulär kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Kontrollera styrsystemet med avseende på läckor och nivån i hydraulvätskebehållaren (om den är synlig). Kontrollera att servostyrningen fungerar med hjulen på marken och motorn igång. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
2.2 Ratt, rattstång och styrstång |
|||||||||||||||||||||||
|
Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten/styrstången i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången/styrgafflarna. Okulär kontroll av glapp och skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten/styrstången i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången/styrgafflarna. Okulär kontroll av glapp och skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med fordonets vikt på hjulen, om möjligt med motorn igång för fordon med servostyrning, och med hjulen riktade rakt framåt. Vrid ratten försiktigt medurs och moturs så långt som möjligt utan att hjulen förflyttar sig. Okulär kontroll av rörligheten. |
För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller inte överensstämmer med kraven1. Säker styrning påverkad. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
Kontrollera inställningen av styrda hjul med hjälp av lämplig utrustning. |
Inställningen överensstämmer inte med informationen från tillverkaren eller med kraven1. Körning rakt fram påverkad, risk för fel i riktningsstabilitet. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll eller kontroll med hjälp av en särskilt anpassad kraftplatta. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll av överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar då motorn startas/stängs av, och/eller med användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
3. SIKT |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll från förarsätet. |
Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde). |
X |
|
|
||||||||||||||||||
Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
Sikt genom inre vindrutetorkares rengöringsområde starkt påverkad. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
Mindre än två anordningar för sikt bakåt tillgängliga. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
Torkarblad saknas eller är uppenbart defekta. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Vindrutespolare fungerar ej korrekt (otillräcklig mängd spolarvätska men fungerande pump eller felriktad vattenstråle). |
X |
|
|
||||||||||||||||||
Vindrutespolare fungerar ej. |
X |
||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt. |
X |
|
|
||||||||||||||||||
4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING |
|||||||||||||||||||||||
4.1 Strålkastare |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Fastställ den horisontella inriktningen av varje strålkastare vid halvljus med hjälp av en anordning för strålkastarinställning eller ett elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering eller med hjälp av ett elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering eller med hjälp av ett elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering. |
Anordningen fungerar inte. Om gasurladdningslampor används. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
4.2 Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor, breddmarkeringslyktor och varselljus |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
4.3 Stopplyktor |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering eller med hjälp av ett elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1. Vitt ljus bakåt, kraftigt försämrad ljusintensitet. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
4.4 Körriktningsvisare och varningsljus |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1. Fungerar inte. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Lampan, det avgivna ljusets färg, position, intensitet eller märkning överensstämmer inte med kraven1. |
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven1 (frekvensen avviker mer än 25 %). |
X |
|
|
||||||||||||||||||
4.5 Dimljus fram och bak |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Kontroll genom manövrering och med hjälp av en anordning för strålkastarinställning. |
Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns (för låg ljus/mörker-gräns). Ljus/mörker-gränsen överstiger gränsen för strålkastare för halvljus. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1. Fungerar inte. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
4.6 Backljus |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1. Backljus kan aktiveras utan att växeln ligger i backläge. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
4.7 Belysning av bakre registreringsskylt |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Systemet överensstämmer inte med kraven1. |
X |
|
|
||||||||||||||||||
4.8 Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven1. Röd färg fram eller vit färg bak saknas eller är reflekterande. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
4.9 Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Fungerar inte. Fungerar inte för helljus eller bakre dimljus. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Överensstämmer inte med kraven1. |
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll: Undersök om möjligt anslutningens elektriska kontinuitet. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eventuellt inklusive motorutrymmet. |
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING |
|||||||||||||||||||||||
5.1 Axlar |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. Anbringa en vertikal kraft eller sidokraft på varje hjul och notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till axeltappen. |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton. Gunga på hjulet eller anbringa en sidokraft på varje hjul och notera hur mycket hjulet rör sig uppåt i förhållande till axeltappen. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
5.2 Hjul och däck |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av båda sidorna på alla hjul med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av hela däcket, antingen genom att rotera hjulet upplyft från marken och med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller genom att rulla fordonet fram och tillbaka över en smörjgrop. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
5.3 Fjädringssystem |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller med hjälp av särskild utrustning om sådan finns. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Använd särskild utrustning och jämför skillnader mellan vänster och höger. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR |
|||||||||||||||||||||||
6.1 Chassi eller ram och infästningar |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjälp av anordningar för detektering av läckage vid LPG-/CNG-/LNG-system. |
|
|
|
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll med avseende på slitage och korrekt manövrering, med särskild uppmärksamhet på monterade säkerhetsanordningar och/eller användning av mätinstrument. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll, inte nödvändigtvis över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
Slitna och uppenbart svårt skadade fästpunkter. Lösa eller brottskadade fästpunkter. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
6.2 Hytt och karosseri |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning. |
Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet. Bristfällig stabilitet. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt. Bristfällig säkerhet vid drift. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
7. ÖVRIG UTRUSTNING |
|||||||||||||||||||||||
7.1 Säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll av varningslampan och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven1. |
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Saknas eller i bristfälligt skick, otillräcklig stabilitet eller dimension. |
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll eller kontroll genom manövrering vid provning på väg eller med hjälp av elektronisk utrustning. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering om utrustning finns. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och/eller användning av elektroniskt fordonsgränssnitt. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
8. STÖRNINGAR |
|||||||||||||||||||||||
8.1 Buller |
|||||||||||||||||||||||
|
Subjektiv utvärdering (om inspektören anser att bullernivån ligger nära ett gränsvärde kan en bullermätning vid stillastående utföras). |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
8.2 Avgasutsläpp |
|||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
8.2.2 Kompressionständning, utsläpp från motor |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Konditionering av fordon:
|
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
Provningsförfarande:
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
8.3 Elektromagnetiskt störningsskydd |
|||||||||||||||||||||||
Radiostörningar (X)2 |
|
Något av kraven1 uppfylls inte. |
X |
|
|
||||||||||||||||||
8.4 Övriga punkter som är relaterade till miljön |
|||||||||||||||||||||||
|
|
Kraftigt läckage av andra vätskor än vatten som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter. Regelbunden droppbildning som utgör en mycket allvarlig risk. |
|
X |
X |
||||||||||||||||||
9. KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT I KATEGORIERNA M2, M3 |
|||||||||||||||||||||||
9.1 Dörrar |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt). |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
|
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||||
9.4 Säten |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Fällbara säten (om sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt. Blockerar nödutgång. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Enheten defekt eller överensstämmer inte med kraven1. Fungerar inte. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
X |
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt). |
|
X |
X |
X |
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
Defekt system. Fungerar inte. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
X |
|
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
9.10 Krav gällande transport av barn (X)2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Dörrskydd överensstämmer inte med kraven1 för den här typen av transport. |
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven1. |
X |
|
|
||||||||||||||||||
9.11 Krav gällande transport av personer med nedsatt rörlighet (X)2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering. |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt). |
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
X |
X |
|
||||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven1. |
|
X |
|
||||||||||||||||||
9.12 Övrig specialutrustning (X)2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
|
|
X |
|
||||||||||||||||||
|
|
X |
|
||||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Utrymmena överensstämmer inte med kraven1. Risk för personskada. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
|
Okulär kontroll. |
Överensstämmer inte med kraven1. Påverkar säker drift av fordonet. |
X |
X |
|
||||||||||||||||||
(1) Fordonskategorier som ej omfattas av detta direktivs tillämpningsområde ingår som vägledning.
(2) 43 % för påhängsvagnar som godkänts före den 1 januari 2012.
(3) 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före den 1 oktober 1991.
(4) 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.
(5) 43 % för släpvagnar och påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i kraven, om detta datum infaller senare.
(6) Till exempel 2,5 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3 som registrerats första gången efter den 1 januari 2012.
(7) Typgodkänd i enlighet med direktiv 70/220/EEG, förordning (EG) nr 715/2007, bilaga I, tabell 1, (Euro 5), direktiv 88/77/EEG och direktiv 2005/55/EG.
(8) Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, bilaga I, tabell 2 (Euro 6), och förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI).
(9) Typgodkänd i enlighet med gränsvärdena i rad B avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare; rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.
(10) Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007, bilaga I, tabell 2 (Euro 6). Typgodkänd i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 (Euro VI).
Anmärkningar:
1. |
Kraven fastställs genom typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet tas i bruk för första gången, såväl som genom efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet. Dessa orsaker till underkännande är endast tillämpliga om överensstämmelse med kraven har kontrollerats. |
2. |
Anmärkningen (X) markerar förhållanden som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte betraktas som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning. |
3. |
Farliga ändringar innebär en ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en oproportionerlig inverkan på miljön. |
BILAGA II
MINIMIKRAV PÅ INNEHÅLL I TRAFIKSÄKERHETSINTYG
Trafiksäkerhetsintyget som utfärdas efter en trafiksäkerhetsprovning ska omfatta åtminstone följande delar, som föregås av motsvarande harmoniserade unionskoder:
1. |
Fordonets identifieringsnummer (VIN-nummer eller chassinummer) |
2. |
Registreringsnummer och landssymbol för registreringslandet |
3. |
Dag och plats för provningen |
4. |
Vägmätarens ställning vid provning, om sådan finns |
5. |
Fordonskategori om tillgänglig |
6. |
Fastställda brister och deras allvarlighetsgrad |
7. |
Resultatet av trafiksäkerhetsprovningen |
8. |
Datum för nästa trafiksäkerhetsprovning eller sista giltighetsdag för gällande trafiksäkerhetsintyg, om den här informationen inte ges på annat sätt |
9. |
Namn på organisation eller centrum som utfört provningen samt namnteckning eller annan identifiering av inspektören som ansvarar för provningen |
10. |
Övriga uppgifter |
BILAGA III
MINIMIKRAV FÖR TRAFIKSÄKERHETSANLÄGGNINGAR OCH PROVNINGSUTRUSTNING
I. Enheter och utrustning
Trafiksäkerhetsprovningar i enlighet med de rekommenderade metoderna i bilaga I ska genomföras med användning av lämpliga anläggningar och utrustning. I förekommande fall kan detta omfatta användning av mobila provningsenheter. Vilken provningsutrustning som krävs beror på vilka fordonskategorier provningen omfattar, enligt tabell I. Anläggningarna och utrustningen ska uppfylla följande minimikrav:
1. |
En provningsanläggning som har tillräckligt med utrymme för att bedöma fordon och som uppfyller de nödvändiga hälso- och säkerhetskraven. |
2. |
En testbana som är tillräckligt stor för provning, en smörjgrop eller en lyftanordning, och för fordon som har en högsta vikt som överstiger 3,5 ton, en anordning som kan lyfta fordonet på en av axlarna, med lämplig belysning och luftningsverktyg om så krävs. |
3. |
För provning av alla fordon, en rullbromsprovare som kan mäta, visa och spara värden för bromsverkan och lufttryck för tryckluftsbromsar enligt de tekniska kraven för rullbromsprovare i bilaga A och ISO-standard 21069-1 eller motsvarande standarder. |
4. |
För provning av fordon som har en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton, en rullbromsprovare enligt punkt 3 som eventuellt inte kan spara och visa värden för bromsverkan, pedalkraft och lufttryck i tryckluftsbromsar, eller en plattbromsprovare motsvarande rullbromsprovaren i punkt 3 som eventuellt inte kan spara och visa värden för bromsverkan, pedalkraft och lufttryck i tryckluftsbromsar. |
5. |
Instrument för registrering av inbromsningar, där icke-kontinuerliga mätinstrument ska läsa av/lagra mätningar minst 10 gånger per sekund. |
6. |
Anläggningar för provning av tryckluftsbromsar, såsom tryckmätare, anslutningar och slangar. |
7. |
En anordning för att mäta hjul-/axelbelastning och fastställa axelbelastningen (eventuellt också för mätning av belastning på två hjul, exempelvis vågplatta för hjulvägning och axelvägning). |
8. |
En enhet för provning av hjulaxelns fjädring (kraftplatta) utan att lyfta axeln, som ska uppfylla följande krav:
|
9. |
En ljudnivåmätare klass II, om ljudnivån ska mätas. |
10. |
En 4-gasmätare i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG (1). |
11. |
Enhet för mätning av absorptionskoefficient med tillräcklig noggrannhet. |
12. |
En anordning för strålkastarinställning som möjliggör provning av strålkastarinställning enligt bestämmelserna för stråkastarinställning på motorfordon (direktiv 76/756/EEG), där ljus- och mörkergränsen måste vara lätt att urskilja i dagsljus (utan direkt solljus). |
13. |
Enhet för mätning av däckens mönsterdjup. |
14. |
Enhet för att ansluta till det elektroniska fordonsgränssnittet, t.ex. ett OBD-verktyg. |
15. |
Enhet för att upptäcka läckage av LPG/CNG/LNG, vid provning av sådana fordon. |
De ovanstående enheterna kan kombineras i en och samma enhet, under förutsättning att varje enhets precision inte påverkas.
II. Kalibrering av mätutrustning
Om inte annat anges enligt gällande unionslagstiftning får intervallet mellan två på varandra följande kalibreringar inte överstiga
i) |
24 månader för mätning av vikt, tryck och ljudnivå, |
ii) |
24 månader för mätning av krafter, |
iii) |
12 månader för mätning av gasformiga utsläpp. |
Tabell I (2)
Minimiutrustning som krävs för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar |
||||||||||||||||||||
Fordon |
Kategori |
Utrustning som krävs för varje del i avsnitt I |
||||||||||||||||||
|
Maximum mass |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
L1e |
P |
x |
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
L3e,L4e |
P |
x |
|
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
L3e,L4e |
D |
x |
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
L2e |
P |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
L2e |
D |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
L5e |
P |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
L5e |
D |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
L6e |
P |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
L6e |
D |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
L7e |
P |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
|
||
|
|
L7e |
D |
x |
x |
|
|
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Upp till 3 500 kg |
M1,M2 |
P |
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
||
|
Upp till 3 500 kg |
M1,M2 |
D |
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
> 3 500 kg |
M2,M3 |
P |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
||
|
> 3 500 kg |
M2,M3 |
D |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Upp till 3 500 kg |
N1 |
P |
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
||
|
Upp till 3 500 kg |
N1 |
D |
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
> 3 500 kg |
N2,N3 |
P |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
||
|
> 3 500 kg |
N2,N3 |
D |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Upp till 3 500 kg |
N1 |
P |
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
||
|
Upp till 3 500 kg |
N1 |
D |
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
> 3 500 kg |
N2,N3,T5 |
P |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
||
|
> 3 500 kg |
N2,N3,T5 |
D |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
x |
|
x |
x |
x |
x |
|
||
|
Upp till 750 kg |
O1 |
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
||
|
> 750 till 3 500 kg |
O2 |
|
x |
x |
|
x |
|
|
|
|
|
|
|
|
x |
|
|
||
|
> 3 500 kg |
O3,O4 |
|
x |
x |
x |
|
|
x |
x |
x |
|
|
|
|
x |
|
|
||
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument (EUT L 135, 30.4.2004, s. 1).
(2) Fordonskategorier som ej omfattas av detta direktivs tillämpningsområde ingår som vägledning.
1 |
B = bensin (gnisttändning), D = diesel (kompressionständning). |
BILAGA IV
MINIMIKRAV FÖR INSPEKTÖRERNAS KOMPETENS, UTBILDNING OCH CERTIFIERING
1. Kompetens
Innan en sökande till en tjänst som inspektör godkänns för att utföra periodiska trafiksäkerhetsprovningar ska medlemsstaterna eller behöriga myndigheter kontrollera att personen uppfyller följande:
a) |
Personen ska ha styrkt kunskap om och förståelse för vägfordon inom följande områden:
|
b) |
Personen ska även ha minst tre års dokumenterad erfarenhet eller motsvarande såsom dokumenterat mentorskap eller studier, och lämplig utbildning inom vägfordonsområdet som anges ovan. |
2. Grundutbildning och repetitionsutbildning
Medlemsstaterna eller behöriga myndigheter ska se till att inspektörerna får lämplig grund- och repetitionsutbildning eller genomgår lämplig examination inklusive teoretiska och praktiska delar för att de ska kunna godkännas för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar.
Grund- och repetitionsutbildning eller lämplig examination ska åtminstone omfatta följande områden:
a) Grundutbildning eller lämplig examination
Grundutbildningen som tillhandahålls av medlemsstaten eller av ett godkänt utbildningscentrum i medlemsstaten ska åtminstone omfatta följande områden:
i) |
Fordonsteknik:
|
ii) |
Provningsmetoder. |
iii) |
Bedömning av brister. |
iv) |
Rättsliga krav som är tillämpliga på fordonets skick för godkännande. |
v) |
Rättsliga krav gällande trafiksäkerhetsprovning. |
vi) |
Administrativa bestämmelser avseende godkännande av fordon, registrering och trafiksäkerhetsprovning. |
vii) |
It-tillämpningar som rör provning och administration. |
b) Repetitionsutbildning eller lämplig examination
Medlemsstaterna ska se till att inspektörerna regelbundet erhåller repetitionsutbildning eller genomgår lämplig examination som tillhandahålls av medlemsstaten eller av ett godkänt utbildningscentrum i medlemsstaten.
Medlemsstaterna ska säkerställa att innehållet i repetitionsutbildningen eller examinationen gör det möjligt för inspektörer att underhålla och uppdatera nödvändiga kunskaper inom de områden som anges i led a i-vii) ovan.
3. Behörighetsbevis
Beviset, eller motsvarande dokumentation, som utfärdas för den inspektör som får genomföra trafiksäkerhetsprovningar ska omfatta åtminstone följande information:
— |
Identifikation av inspektören (förnamn, efternamn). |
— |
Fordonskategorier för vilka inspektören får genomföra trafiksäkerhetsprovningar. |
— |
Utfärdande myndighet. |
— |
Utfärdandedatum. |
BILAGA V
TILLSYNSORGAN
Regler och förfaranden för tillsynsorgan som utsetts av medlemsstaterna enligt artikel 14 ska omfatta åtminstone följande krav:
1. Tillsynsorganens uppgifter
Tillsynsorgan ska åtminstone genomföra följande uppgifter:
a) |
Tillsyn av provningscentrum:
|
b) |
Kontroll av utbildning och examination av inspektörer:
|
c) |
Granskning:
|
d) |
Kontroll genom att använda exempelvis följande åtgärder:
|
e) |
Kontroll av mätresultat vid trafiksäkerhetsprovningar. |
f) |
Förslag om tillbakadragande eller upphävande av godkännande för provningscentrum och/eller inspektörer:
|
2. Krav på tillsynsorganet
Krav som gäller för personalen som anställts av tillsynsorganet ska omfatta följande områden:
— |
Teknisk kompetens. |
— |
Opartiskhet. |
— |
Standarder för kvalificering och utbildning. |
3. Innehåll i regler och förfaranden
Varje medlemsstat eller dess behöriga myndighet ska fastställa relevanta regler och förfaranden som åtminstone ska omfatta följande delar:
a) |
Krav som rör godkännande och kontroll av provningscentrum:
|
b) |
Inspektörer på provningscentrum:
|
c) |
Utrustning och lokaler:
|
d) |
Tillsynsorgan:
|