7.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/16


RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 29 september 2014

om tillstånd för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG

(2014/695/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (1), särskilt artikel 19.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 19.1 i direktiv 2003/96/EG gavs Italien tillstånd att i vissa särskilt eftersatta områden tillämpa nedsatta punktskattesatser för dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål. Det senaste tillståndet gavs till och med den 31 december 2012 genom rådets beslut 2008/318/EG (2).

(2)

Genom en skrivelse av den 31 maj 2012 begärde de italienska myndigheterna tillstånd att i vissa särskilt eftersatta geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol för uppvärmningsändamål genom utvidgning av det förfarande som följts inom ramen för beslut 2008/318/EG, innan det beslutet skulle löpa ut. De italienska myndigheterna tillhandahöll den 4 december 2012, den 16 juli 2013, den 31 december 2013 och den 22 januari 2014 kompletterande information och förtydliganden. Genom en skrivelse av den 19 mars 2014 begärde de italienska myndigheterna en förlängning för perioden från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018 av det tillstånd som gavs genom beslut 2008/318/EG, utan ändring av tillståndets territoriella tillämpningsområde.

(3)

Italien har ett mycket mångskiftande territorium med skiftande klimatiska och geografiska villkor. Med beaktande av de territoriella särdragen har Italien infört nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol i syfte att delvis utjämna de oproportionerligt höga uppvärmningskostnaderna för personer som är bosatta i vissa geografiska områden.

(4)

Skattedifferentieringen i Italien grundar sig på objektiva kriterier och syftar till att ge personer som är bosatta i de berörda områdena mer jämlika villkor med resten av befolkningen genom att minska deras oproportionerligt höga uppvärmningskostnader, som beror på svåra klimatförhållanden eller svårigheter med bränsleförsörjningen.

(5)

De sänkta skatterna tillämpas i geografiska områden som uppfyller ett av följande kriterier: a) de svåraste klimatförhållandena på Italiens territorium, dvs. kommuner som faller inom klimatzon F enligt definitionen i presidentdekret nr 412 från 1993 (3), b) svåra klimatförhållanden i kombination med svårigheter med bränsleförsörjningen, dvs. kommuner som faller inom klimatzon E enligt definitionen i presidentdekret nr 412 från 1993 och c) geografisk isolering i kombination med svårigheter med bränsleförsörjningen som leder till högre kostnader, dvs. Sardinien och små öar. Eftersom utbyggnad av naturgasnätet skulle leda till en betydande minskning av de extra uppvärmningskostnaderna och till en större mångfald i bränsleutbudet, bör, i tillämpliga fall, de nedsatta skattesatserna endast tillämpas till dess att naturgasnätet har färdigställts i de berörda kommunerna.

(6)

Kommissionen har granskat den begärda åtgärden på nytt och kommit fram till att den inte snedvrider konkurrensen eller stör den inre marknadens funktion och att den inte är oförenlig med EU:s miljö-, energi- och transportpolitik. Den nedsatta skattesatsen för såväl dieselbrännolja som gasol skulle även fortsättningsvis vara högre än de EU-minimiskattenivåer som fastställs i direktiv 2003/96/EG och skulle endast till viss del uppväga de extra uppvärmningskostnaderna i de berörda geografiska områdena.

(7)

Den begärda åtgärden skulle endast gälla för rumsuppvärmningsändamål (uppvärmning både hos privatpersoner och i företag) och skulle inte gälla för annan affärsmässig användning av dieselbrännolja och gasol. Enligt de italienska myndigheterna skulle beloppet för skatteförmånen för företagsanvändare i varje enskilt fall falla inom ramen för det som är tillåtet enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (4). Om förmånen för ett enskilt företag trots det skulle överstiga det tak som fastställs i den förordningen, bör den anmälas till kommissionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 734/2013 (5).

(8)

För att säkerställa att åtgärden skulle tillämpas utan avbrott vad gäller det tillstånd att tillämpa nedsatta punktskattesatser som medges genom beslut 2008/318/EG som löpte ut den 31 december 2012, vore det lämpligt om detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2013. Den kontinuerliga tillämpningen av ordningen med nedsatta punktskattesatser skulle bidra till att garantera rättssäkerheten och skulle inte undergräva de berättigade förväntningarna hos befolkningen i de stödberättigade områdena. Därför vore det lämpligt att bevilja tillstånd för en period av sex år. En sådan tillämpningsperiod skulle ge de italienska myndigheterna tillräckligt med tid att bedöma åtgärdens miljökonsekvenser. Den skulle också indikera att det framöver måste vidtas mer riktade energibesparingsåtgärder för att förbättra energieffektiviteten och säkerställa positiva verkningar för miljön.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Italien ges härmed tillstånd att tillämpa nedsatta skattesatser för dieselbrännolja och gasol som används för uppvärmningsändamål, i följande eftersatta geografiska områden:

a)

Kommuner som faller inom klimatzon F enligt definitionen i presidentdekret nr 412 av den 26 augusti 1993.

b)

Kommuner som faller inom klimatzon E enligt definitionen i presidentdekret nr 412 av den 26 augusti 1993.

c)

Kommuner på Sardinien och på de små öarna, alla italienska öar utom Sicilien.

2.   För att undvika överkompensation får skattenedsättningen inte gå utöver de extra uppvärmningskostnaderna i de berörda områdena. I det särskilda fallet Sardinien och de små öarna får skattenedsättningen inte leda till att priset på bränslena blir lägre än på det italienska fastlandet.

3.   Den nedsatta skattesatsen ska vara förenlig med kraven i direktiv 2003/96/EG, i synnerhet med de minimiskattenivåer som avses i artikel 9 i direktivet.

Artikel 2

Kommuner i de geografiska områden som avses i artikel 1.1 b och c ska vara berättigade till skattenedsättningen endast om det inte finns ett naturgasnät i kommunen i fråga.

Artikel 3

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2018.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

Utfärdat i Bryssel den 29 september 2014.

På rådets vägnar

S. GOZI

Ordförande


(1)  EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

(2)  Rådets beslut 2008/318/EG av den 7 april 2008 om tillåtelse för Italien att i vissa geografiska områden tillämpa nedsatta skattesatser för diesel och gasol som används för uppvärmning i enlighet med artikel 19 i direktiv 2003/96/EG (EUT L 109, 19.4.2008, s. 27).

(3)  Genom presidentdekret nr 412 från 1993 indelas Italiens territorium i sex klimatzoner (A till F). Indelningen grundas på antalet ”dygngrader”, som motsvarar summan av skillnaderna under den konventionella uppvärmningsperioden mellan den optimala temperaturen 20 °C och dygnsmedeltemperaturen.

(4)  Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

(5)  Rådets förordning (EU) nr 734/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 204, 31.7.2013, s. 15).