3.5.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT NR 445/2014/EU

av den 16 april 2014

om inrättande av en unionsinsats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 och om upphävande av beslut nr 1622/2006/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 167.5 första strecksatsen,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Regionkommitténs yttranden (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) syftar till en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken och tilldelar unionen bland annat uppgiften att bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt för deras nationella och regionala mångfald samtidigt som unionen ska framhäva det gemensamma kulturarvet. I detta sammanhang ska unionen vid behov stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet för att förbättra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia.

(2)

I kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld, vilket stöddes av rådet i dess resolution av den 16 november 2007 (3) och av Europaparlamentet i dess resolution av den 10 april 2008 (4), fastställs målen för unionens framtida verksamhet inom kultur. Denna verksamhet bör främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för tillväxt och sysselsättning samt som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser.

(3)

Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som trädde i kraft den 18 mars 2007 och som unionen är part i, har till syfte att skydda och främja kulturell mångfald, främja interkulturalitet och höja medvetenheten om värdet av kulturell mångfald på lokal, nationell och internationell nivå.

(4)	I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG (5) inrättas en insats för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019.

(5)

Av utvärderingarna av evenemanget Europeisk kulturhuvudstad samt av det offentliga samrådet om verksamhetens framtid efter 2019 framgår att den med tiden blivit ett av det mest högt siktande kulturinitiativen i Europa samt ett av de mest uppskattade av Europas medborgare. En ny insats bör därför inrättas för åren 2020–2033.

(6)

Förutom de ursprungliga målen för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad, som var att framhäva de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och deras gemensamma drag samt bidra till att Europas medborgare får ökad kunskap om varandra, har städer som innehaft titeln Europeisk kulturhuvudstad (nedan kallad kulturhuvudstad eller kulturhuvudstadstiteln) med tiden lagt till en ny dimension genom att använda titelns hävstångseffekt för att främja städernas utveckling mer allmänt i enlighet med deras strategier och prioriteringar.

(7)

Målen för den insats som inrättas enligt detta direktiv bör vara helt i linje med målen för programmet Kreativa Europa, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 (6), som syftar till att värna om, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald, att främja Europas kulturarv och stärka konkurrenskraften i Europas kulturella och kreativa sektorer, särskilt den audiovisuella sektorn, i syfte att stödja smart och hållbar tillväxt för alla. Uppnåendet av dessa mål bidrar även till att stärka känslan av att tillhöra ett gemensamt kulturområde och till att stimulera interkulturell dialog och ömsesidig förståelse.

(8)

För att uppnå dessa mål är det viktigt att de städer som är kulturhuvudstäder söker upprätta kopplingar mellan å ena sidan sina kulturella och kreativa sektorer och å andra sidan sektorer som utbildning, forskning, miljö, stadsutveckling och kulturturism. Tidigare erfarenheter har särskilt visat att evenemanget Europeisk kulturhuvudstad har potential att vara en drivkraft för den lokala utvecklingen och kulturturismen, vilket lyfts fram i kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 med titeln Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism, som välkomnades av rådet i dess slutsatser av den 12 oktober 2010 och stöddes av Europaparlamentet i dess resolution av den 27 september 2011 (7).

(9)

Det är också viktigt att kulturhuvudstäder söker främja social integration och lika möjligheter och gör sitt yttersta för att se till att alla delar av det civila samhället i största möjliga utsträckning involveras i förberedelserna och genomförandet av kulturprogrammet, med särskild tonvikt på ungdomar och marginaliserade och missgynnade grupper.

(10)

Utvärderingarna och det offentliga samrådet har även på ett övertygande sätt visat att evenemanget Europeisk kulturhuvudstad när det planeras noggrant har många potentiella fördelar. Evenemanget förblir först och främst ett kulturinitiativ men kan också medföra betydande sociala och ekonomiska fördelar, särskilt när det ingår i en långsiktig kulturledd utvecklingsstrategi i den berörda staden.

(11)

Insatsen Europeisk kulturhuvudstad har också varit en stor utmaning. Det är krävande att genomföra ett helt år av kulturverksamhet och vissa kulturhuvudstäder har bättre än andra kunnat dra fördel av möjligheterna. Därför bör insatsen förstärkas för att alla städer på bästa sätt ska kunna utnyttja kulturhuvudstadstiteln.

(12)	Titeln kulturhuvudstad bör även i fortsättningen förbehållas städer, oavsett storlek, men de berörda städerna bör även kunna ha möjlighet att involvera omkringliggande områden för att nå ut till en bredare publik och få större genomslagskraft.

(13)

Tilldelningen av kulturhuvudstadstiteln bör även i fortsättningen fattas på grundval av ett särskilt upprättat kulturprogram, som bör ha en stark europeisk dimension. Kulturprogrammet bör även ingå i en strategi på längre sikt, med bestående inverkan på den lokala ekonomiska, kulturella och sociala utvecklingen.

(14)

Urvalsförfarandet i två etapper, som utgår från en kronologisk förteckning över medlemsstater och utförs av en jury av oberoende experter, har visat sig vara rättvist och transparent. Det har gjort det möjligt för städerna att förbättra sina ansökningar mellan det preliminära och det slutliga urvalet, med ledning av de expertråd de fått av juryn, och säkerställt en rättvis fördelning av kulturhuvudstadstiteln i alla medlemsstater. För att trygga kontinuiteten för insatsen Europeiska kulturhuvudstäder och undvika den förlust av erfarenhet och kunnande som skulle bli följden om alla experter byttes ut samtidigt bör dessutom experter bytas ut gradvis.

(15)	Nationell expertis bör även i fortsättningen säkerställas genom att medlemsstaterna ges möjlighet att utse upp till två experter till en jury som utför urvals- och övervakningsförfarandena.

(16)

Urvalskriterierna bör göras tydligare för att ge bättre handledning åt kandidatstäderna avseende de mål och krav som de måste uppfylla för att utses till kulturhuvudstad. Kriterierna bör även bli lättare att mäta för att hjälpa juryn vid urvalet och övervakningen av städerna. I detta avseende bör särskild tonvikt läggas vid kandidatstädernas planer för uppföljningsverksamhet inom ramen för en kulturpolitisk strategi på lång sikt, som kan ge en varaktig kulturell, ekonomisk och social effekt.

(17)	Kandidatstäderna bör undersöka möjligheten att, när så är lämpligt, utnyttja ekonomiskt stöd från unionens program och fonder.

(18)

Förberedelsefasen mellan det att staden utses till Europeisk kulturhuvudstad och det år den faktiskt är det är av avgörande vikt för att insatsen europeisk kulturhuvudstad ska bli framgångsrik. Det råder ett brett samförstånd bland intressenterna om att de stödåtgärder som infördes genom beslut nr 1622/2006/EU har varit till stor nytta för de berörda städerna. Dessa åtgärder bör vidareutvecklas, särskilt genom tätare övervakningsmöten och besök av juryns experter i städerna, och genom ett ännu intensivare utbyte av erfarenheter mellan tidigare, befintliga och kommande städer som innehar titeln kulturhuvudstad. De utsedda städerna kunde även upprätta ytterligare kopplingar med andra städer som innehar titeln.

(19)

Melina Mercouri-priset, inrättat genom beslut nr 1622/2006/EG, har fått ett starkt symboliskt värde som går mycket längre än det faktiska prisbelopp som kommissionen kan bevilja. För att säkerställa att de utsedda städerna uppfyller sina åtaganden bör dock villkoren för utbetalningen av prissumman göras strängare och tydligare.

(20)	Det är viktigt att de berörda städerna klargör i allt kommunikationsmaterial att den insats som inrättas genom detta beslut är en unionsinsats.

(21)	I kommissionens utvärderingar av tidigare kulturhuvudstadsevenemang, vilka bygger på uppgifter som samlats in på lokal nivå, har det inte varit möjligt att finna primärdata om evenemangets effekter. Därför bör städerna själva vara huvudaktörerna i utvärderingsförfarandet.

(22)

Tidigare erfarenheter har visat att kandidatländernas deltagande kan bidra till att föra dem närmare unionen genom att de europeiska kulturernas gemensamma aspekter framhävs. Den insats som inrättas genom detta beslut bör därför efter 2019 öppnas för deltagande av kandidatländer och potentiella kandidater.

(23)

För att städerna i medlemsstaterna ska ha samma villkor bör dock städer i kandidatländer och potentiella kandidater ha rätt att delta i endast en tävling gällande kulturhuvudstadstiteln under den period som omfattas av detta beslut, nämligen 2020–2033. Vidare, för att samma villkor ska råda mellan medlemsstaterna, bör varje kandidatland eller potentiell kandidat ha rätt att stå värd för kulturhuvudstadsåret bara en gång under den perioden..

(24)	Beslut nr 1622/2006/EG bör upphävas. Dess bestämmelser bör dock fortsätta gälla för alla städer som redan utsetts eller håller på att utses för åren till och med 2019.

(25)

Eftersom målen för detta beslut, dvs. att värna om och främja kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma egenskaper samt främja kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och förväntade verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, särskilt på grund av behovet av gemensamma, tydliga och öppna kriterier och förfaranden för urval och övervakning samt starkare samordning mellan medlemsstaterna, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av insatsen

Härmed inrättas en unionsinsats kallad Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020–2033 (nedan kallad insatsen).

Artikel 2

Mål

1. Insatsens allmänna mål är att

a)	värna om och främja kulturernas mångfald i Europa och framhäva deras gemensamma inslag samt stärka medborgarnas känsla av att tillhöra ett gemensamt kulturområde,

b)	främja kulturens bidrag till städernas långsiktiga utveckling i enlighet med deras strategier och prioriteringar.

2. De särskilda målen för insatsen är att

a)	öka omfattningen och mångfalden av samt stärka den europeiska dimensionen i städernas kulturutbud, däribland genom samarbete över gränserna,

b)	bredda tillgången till och deltagandet i kulturlivet,

c)	stärka kultursektorns kapacitet och dess kopplingar till andra sektorer,

d)	göra städerna mer kända internationellt via kultur.

Artikel 3

Deltagande i insatsen

1. Tävlingen om kulturhuvudstadstiteln ska vara öppen för städer, som dock får involvera omkringliggande områden.

2. Antalet innehavare av kulturhuvudstadstiteln under ett visst år (nedan kallat kulturhuvudstadsåret) får inte vara större än tre.

Varje år ska högst en stad utses i var och en av de två medlemsstaterna i den kalender som anges i bilagan (nedan kallad kalendern) och, under de år det är aktuellt, en stad i ett kandidatland eller i en potentiell kandidat eller en stad i ett anslutande land enligt de villkor som anges i punkt 5.

3. Städer i medlemsstaterna ska ha rätt att inneha titeln kulturhuvudstad i ett år i den ordning medlemsstaterna förekommer i kalendern.

4. Städer i kandidatländer och i potentiella kandidater, som deltar i programmet Kreativa Europa eller i efterföljande unionsprogram till stöd för kultur vid datumet för offentliggörandet av den inbjudan att lämna in ansökningar som avses i artikel 10.2, får ansöka om kulturhuvudstadstiteln för ett år inom ramen för en öppen tävling som anordnas vart tredje år i enlighet med kalendern.

Städer i kandidatländer och i potentiella kandidater ska ha rätt att delta i endast en tävling under åren 2020–2033.

Varje kandidatland eller potentiell kandidat ska ha rätt att stå värd för kulturhuvudstadsåret bara en gång under åren 2020–2033.

5. Om ett land ansluter sig till unionen efter den 4 maj 2014 men före den 1 januari 2027, ska det ha rätt att utses till kulturhuvudstad sju år efter anslutningen, i enlighet med de regler och förfaranden som är tillämpliga på medlemsstater. Kalendern ska uppdateras i enlighet med detta. Om ett land ansluter sig till unionen efter den 1 januari 2027 ska det inte ha rätt att i egenskap av medlemsstat delta inom ramen för denna insats.

Under år då det redan finns tre städer som är kulturhuvudstäder i enlighet med kalendern, ska städer i länder som avses i första stycket emellertid endast ha rätt att utses till kulturhuvudstäder under nästa tillgängliga år i kalendern, enligt den ordning i vilken de ansluter sig.

Om en stad i ett land som avses i första stycket tidigare har deltagit i en tävling för kandidatländer och potentiella kandidater, får den inte delta i några därefter följande tävlingar för medlemsstater. När en stad i ett sådant land har utsetts till kulturhuvudstad under perioden 2020–2033 i enlighet med punkt 4 ska det landet efter sin anslutning inte ha rätt att anordna en tävling i egenskap av medlemsstat under den perioden.

Om mer än ett land ansluter sig till unionen på samma dag och om det inte finns något avtal om inbördes ordning för deltagande i insatsen mellan dessa länder, ska rådet anordna lottdragning.

Artikel 4

Ansökningar

1. Kommissionen ska ta fram en gemensam ansökningsblankett baserad på de kriterier som fastställs i artikel 5 och som ska användas av alla kandidatstäder.

När en kandidatstad involverar omkringliggande område ska ansökningar göras i den stadens namn.

2. Varje ansökan ska bygga på ett kulturprogram med en stark europeisk dimension

Kulturprogrammet ska löpa under kulturhuvudstadsåret och ska inrättas särskilt för titeln enligt kriterierna i artikel 5.

Artikel 5

Kriterier

Kriterierna för bedömning av ansökningarna (nedan kallade kriterierna) ska delas upp i kategorierna: bidrag till den långsiktiga strategin, den europeiska dimensionen, kulturellt och konstnärligt innehåll, förmåga att leverera resultat, räckvidd och ledning enligt följande:

Följande faktorer ska tas i beaktande när det gäller kategorin bidrag till den långsiktiga strategin:

a)	Att det vid tiden för ansökan finns en kulturstrategi för kandidatstaden, som omfattar insatsen och inbegriper planer för hur kulturverksamheten ska upprätthållas efter kulturhuvudstadsåret.

b)	Planerna för förstärkning av de kulturella och de kreativa sektorernas kapacitet, inbegripet utvecklingen av långsiktiga band mellan de kulturella, ekonomiska och sociala sektorerna i kandidatstaden.

c)	Den planerade långsiktiga kulturella, sociala och ekonomiska inverkan, däribland på stadsutvecklingen, som evenemanget skulle ha på kandidatstaden.

d)	Planerna för övervakning och utvärdering av vilken inverkan evenemanget har på kandidatstaden samt för spridning av utvärderingsresultaten.

Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin den europeiska dimensionen:

a)	Omfattningen av och kvaliteten på verksamhet som främjar Europas kulturella mångfald, interkulturell dialog och större ömsesidig förståelse mellan Europas medborgare.

b)	Omfattningen av och kvaliteten på verksamhet som framhäver de gemensamma aspekterna i Europas kulturer, arv och historia, samt den europeiska integrationen och aktuella europeiska frågor.

c)	Omfattningen av och kvaliteten på verksamhet som inbegriper europeiska konstnärer, samarbete med aktörer eller städer i olika länder, när så är lämpligt även med kulturhuvudstäder, och partnerskap över gränserna.

d)	Strategin för att dra till sig intresset hos en bred europeisk och internationell publik.

Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin kulturellt och konstnärligt innehåll:

a)	En tydlig och konsekvent konstnärlig vision och strategi i kulturprogrammet.

b)	Lokala konstnärers och kulturorganisationers medverkan i utformningen och genomförandet av kulturprogrammet.

c)	Omfattning av och variation i den föreslagna verksamheten och dess övergripande konstnärliga kvalitet.

d)	Förmåga att förena lokalt kulturarv och traditionella konstformer med nya, innovativa och experimentella kulturyttringar.

Vad gäller kategorin förmåga att leverera resultat ska kandidatstäderna visa följande:

a)	Att ansökan har ett brett och starkt politiskt stöd, med ett hållbart åtagande från lokala, regionala och nationella myndigheter.

b)	Att kandidatstaden har eller kommer att ha lämplig och hållbar infrastruktur för att kunna stå värd för kulturhuvudstadsåret.

Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin räckvidd:

a)	Lokalbefolkningens och det civila samhällets medverkan i utarbetandet av ansökningar och genomförandet av insatsen.

Inrättandet av nya och hållbara möjligheter för att ett brett spektrum av medborgare ska kunna besöka eller delta i kulturverksamhet, särskilt ungdomar, volontärer och marginaliserade och mindre gynnade personer, inbegripet minoriteter, med särskild uppmärksamhet riktad på hur tillgänglig denna verksamhet är för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

c)	Den övergripande strategin för publikutveckling och i synnerhet kopplingen till utbildning och deltagande av skolor.

Följande faktorer ska bedömas när det gäller kategorin ledning:

Möjligheten att genomföra finansieringsstrategin och den föreslagna budgeten, vilket i tillämpliga fall även innefattar planer om att söka ekonomiskt stöd från unionens program och fonder och budgeten ska täcka förberedelsefasen, kulturhuvudstadsåret, utvärderingen och bestämmelser om uppföljningsverksamhet samt beredskapsplaner.

b)	Den planerade styrnings- och genomförandestrukturen för genomförandet av insatsen, som bland annat ska innefatta ett lämpligt samarbete mellan lokala myndigheter och genomförandestrukturen, inbegripet det konstnärliga teamet.

c)	Utnämningsförfarandena för direktören och den konstnärlige ledaren och deras verksamhetsfält.

d)	Att marknadsförings- och kommunikationsstrategin är övergripande och framhäver att insatsen är en unionsinsats.

e)	Att genomförandestrukturen har personal som är tillräckligt kvalificerad och erfaren för att kunna planera, styra och genomföra kulturprogrammet för kulturhuvudstadsåret.

Artikel 6

Expertjuryn

1. En jury med oberoende experter (nedan kallad juryn) ska inrättas för att genomföra urval och övervakning.

2. Juryn ska bestå av tio experter som utnämnts av unionsinstitutioner och unionsorgan i enlighet med punkt 3 (nedan kallade europeiska experter).

3. Efter att ha anordnat en allmän inbjudan att anmäla intresse ska kommissionen föreslå en grupp potentiella europeiska experter.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska välja ut tre experter var från gruppen och utse dem i enlighet med sina egna förfaranden.

Regionkommittén ska välja ut en expert från gruppen och utse den experten i enlighet med sina förfaranden.

När de europeiska experterna väljs ut ska var och en av dessa unionsinstitutioner och unionsorgan sträva efter att säkerställa att kompetenserna kompletterar varandra och att det finns en geografiskt och könsmässigt balanserad spridning i juryns övergripande sammansättning.

4. För valet och övervakningen av en stad från en medlemsstat ska den berörda medlemsstaten dessutom ha rätt att utse upp till två experter i juryn i enlighet med sina egna förfaranden och i samråd med kommissionen.

5. Alla experter ska

a)	vara unionsmedborgare.

b)	vara oberoende

ha betydande erfarenhet och expertis beträffande

i)	kultursektorn,

ii)	kulturutveckling av städer, eller

iii)	anordnande av ett europeiskt kulturhuvudstadsårsevenemang eller ett internationellt kulturevenemang av liknande räckvidd och omfattning.

d)	kunna ägna ett lämpligt antal arbetsdagar per år åt juryarbetet.

6. Juryn ska utse sin ordförande.

7. De europeiska experterna ska utses för tre år.

Utan hinder av första stycket ska Europaparlamentet, första gången juryn inrättas, utse sina experter för tre år, kommissionen för två år och rådet och Regionkommittén för ett år.

8. Alla experter ska anmäla alla faktiska eller potentiella intressekonflikter i förhållande till en viss kandidatstad. Efter en sådan anmälan eller om en sådan intressekonflikt upptäcks, ska experten i fråga avgå och den relevanta unionsinstitutionen, det relevanta unionsorganet eller den relevanta medlemsstaten ska byta ut den experten för återstoden av mandatet, i enlighet med tillämpligt förfarande.

Artikel 7

Inlämning av ansökan i medlemsstaterna

1. Varje medlemsstat ska ansvara för anordnandet av tävlingen mellan sina städer i enlighet med kalendern.

2. De berörda medlemsstaterna ska offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar åtminstone sex år före kulturhuvudstadsåret.

Genom undantag från första stycket ska de medlemsstater som har rätt att utse en europeisk kulturhuvudstad för år 2020 offentliggöra en inbjudan så snart som möjligt efter den 4 maj 2014.

Varje inbjudan att lämna in ansökningar ska innehålla den ansökningsblankett som avses i artikel 4.1.

Sista dag för kandidatstäderna att lämna in en ansökan inom varje inbjudan ska tidigast vara tio månader efter det att inbjudan har offentliggjorts.

3. De berörda medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de ansökningar som inkommit.

Artikel 8

Preliminärt urval i medlemsstaterna

1. Varje berörd medlemsstat ska sammankalla juryn till ett urvalsmöte med de ansökande städerna senast fem år före kulturhuvudstadsåret.

Genom undantag från första stycket får de medlemsstater som har rätt att utse kulturhuvudstäderna för år 2020 förlänga den tidsfristen med högst ett år.

2. Juryn ska, efter att ha bedömt ansökningarna i enlighet med kriterierna, enas om en slutlista över kandidatsstäder och utfärda en rapport för det preliminära urvalet om alla ansökningar, bland annat med rekommendationer till de kandidatsstäder som förts upp på listan.

3. Juryn ska lägga fram rapporten för det preliminära urvalet för de berörda medlemsstaterna och kommissionen.

4. Varje berörd medlemsstat ska formellt godkänna slutlistan på grundval av juryns rapport.

Artikel 9

Urvalet i medlemsstaterna

1. De kandidatstäder som finns med på slutlistan ska komplettera och revidera sina ansökningar i syfte att uppfylla kriterierna samt att beakta rekommendationerna i rapporten för det preliminära urvalet, och ska överlämna dem till de berörda medlemsstaterna, som sedan ska översända dem till kommissionen.

2. Varje berörd medlemsstat ska sammankalla juryn till ett möte med de kandidatstäder som finns med på slutlistan för ett urval senast nio månader efter mötet i samband med det preliminära urvalet.

Vid behov får den berörda medlemsstaten, i samråd med kommissionen, förlänga tidsfristen på nio månader med en rimlig period.

3. Juryn ska bedöma de kompletterade och reviderade ansökningarna.

4. Juryn ska utfärda en urvalsrapport om ansökningarna tillsammans med en rekommendation om utnämning av högst en stad i den berörda medlemsstaten till kulturhuvudstad.

Urvalsrapporten ska också innehålla rekommendationer till den berörda staden om de framsteg som den förväntas göra fram till kulturhuvudstadsåret.

Juryn ska lägga fram urvalsrapporten för den berörda medlemsstaten och kommissionen.

5. Utan hinder av punkt 4 får juryn dock rekommendera att ingen stad utses till kulturhuvudstad det året, om ingen av kandidatstäderna uppfyller samtliga kriterier.

Artikel 10

Preliminärt urval och urval i kandidatländer och i potentiella kandidater

1. Kommissionen ska ansvara för anordnandet av tävlingen mellan städer i kandidatländer och i potentiella kandidater.

2. Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en inbjudan att lämna in ansökningar åtminstone sex år före kulturhuvudstadsåret.

Varje inbjudan att lämna in ansökningar ska innehålla den ansökningsblankett som avses i artikel 4.1.

Tidsfristen för att lämna in en ansökan ska tidigast vara tio månader efter det att inbjudan har offentliggjorts.

3. Det preliminära urvalet av städer ska göras av juryn åtminstone fem år före kulturhuvudstadsåret, på grundval av deras respektive ansökningar. Inget möte med kandidatstäder ska anordnas.

Juryn ska, efter att ha bedömt ansökningarna i enlighet med kriterierna, enas om en slutlista över kandidatstäder och utfärda en rapport för det preliminära urvalet om alla ansökningar, bland annat med rekommendationer till de kandidatstäder som förts upp på listan.

Juryn ska lägga fram rapporten om det preliminära urvalet för kommissionen.

4. De kandidatstäder som finns med på slutlistan ska komplettera och revidera sina ansökningar i syfte att uppfylla kriterierna samt att beakta rekommendationerna i rapporten för det preliminära urvalet, och överlämna dem till kommissionen.

Kommissionen ska sammankalla juryn till ett möte med kandidatstäder som finns med på slutlistan för ett urval senast nio månader efter mötet i samband med det preliminära urvalet.

Vid behov får kommissionen förlänga tidsfristen på nio månader med en rimlig period.

5. Juryn ska bedöma de kompletterade och reviderade ansökningarna.

6. Juryn ska utfärda en urvalsrapport om ansökningar från kandidatstäderna på slutlistan tillsammans med en rekommendation om nominering till europeisk kulturhuvudstad av en stad i ett kandidatland eller i en potentiell kandidat.

Urvalsrapporten ska också innehålla rekommendationer till den berörda staden om de framsteg som den förväntas göra fram till kulturhuvudstadsåret.

Juryn ska lägga fram urvalsrapporten för kommissionen.

7. Utan hinder av punkt 6 får juryn dock rekommendera att ingen stad utses till kulturhuvudstad det året, om ingen av kandidatstäderna uppfyller samtliga kriterier.

Artikel 11

Utnämning

1. Varje berörd medlemsstat ska på grundval av rekommendationerna i juryns urvalsrapport utse en stad till kulturhuvudstad, och senast fyra år före kulturhuvudstadsåret underrätta Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Regionkommittén om den utnämningen.

Genom undantag från första stycket får de medlemsstater som har rätt att utse kulturhuvudstäderna för år 2020 förlänga tidsfristen på fyra år med högst ett år.

2. I fråga om kandidatländer och potentiella kandidater ska kommissionen på grundval av rekommendationerna i juryns urvalsrapport utse en stad till kulturhuvudstad under de relevanta åren, och senast fyra år före kulturhuvudstadsåret underrätta Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén om den utnämningen.

3. De utnämningar som avses i punkterna 1 och 2 ska åtföljas av en motivering baserad på juryns rapporter.

4. När en stad involverar det kringliggande området ska utnämningen gälla staden.

5. Inom två månader från underrättelserna om utnämning ska kommissionen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra förteckningen över de städer som utsetts till europeiska kulturhuvudstäder.

Artikel 12

Samarbete mellan utsedda städer

Städer som har utsetts för samma år ska söka upprätta kopplingar mellan sina kulturprogram, och sådant samarbete får beaktas inom ramen för övervakningsförfarandet enligt artikel 13.

Artikel 13

Övervakning

1. Juryn ska övervaka de utsedda städernas förberedelser inför kulturhuvudstadsåret och ge dem stöd och handledning från den tidpunkt de utses till kulturhuvudstadsårets början.

2. I detta syfte ska kommissionen sammankalla till tre övervakningsmöten där juryn och de utsedda städerna ska delta, enligt följande:

a)	Tre år före kulturhuvudstadsåret.

b)	18 månader före kulturhuvudstadsåret.

c)	Två månader före kulturhuvudstadsåret.

Den berörda medlemsstaten eller det berörda kandidatlandet eller den potentiella kandidaten får utse en observatör till dessa möten.

De utsedda städerna ska överlämna lägesrapporter till kommissionen sex veckor före varje övervakningsmöte.

Vid övervakningsmötena ska juryn bedöma förberedelserna och ge råd i syfte att hjälpa de utsedda städerna att utarbeta ett kulturprogram av hög kvalitet och en effektiv strategi. Juryn ska vara särskilt uppmärksam på rekommendationerna i urvalsrapporten och de eventuella tidigare övervakningsrapporter som avses i punkt 3.

3. Efter varje övervakningsmöte ska juryn utfärda en övervakningsrapport om läget i förberedelserna och om vilka åtgärder som bör vidtas.

Juryn ska översända sina övervakningsrapporter till kommissionen samt till de utsedda städerna och till den berörda medlemsstaten eller kandidatlandet eller potentiella kandidaten.

4. Förutom övervakningsrapporterna får kommissionen anordna besök för juryns medlemmar till de utsedda städerna närhelst detta är nödvändigt.

Artikel 14

Pris

1. Kommissionen får tilldela en utsedd stad ett penningpris uppkallat efter Melina Mercouri (nedan kallat priset) i enlighet med den finansiering som är tillgänglig enligt den relevanta fleråriga budgetramen.

Prisets rättsliga och finansiella aspekter ska behandlas inom ramen för respektive unionsprogram som stöder kultur.

2. Prissumman ska utbetalas senast i slutet av mars det år kulturhuvudstadsåret äger rum, under förutsättning att den utsedda staden fortsätter att uppfylla de åtaganden som den gjorde vid ansökan, uppfyller kriterierna och beaktar rekommendationerna i urvals- och övervakningsrapporterna.

De åtaganden som gjordes vid ansökningstillfället ska anses vara uppfyllda av den utsedda staden om ingen väsentlig ändring gjorts i programmet eller strategin mellan ansökningstillfället och kulturhuvudstadsåret, och i synnerhet om

a)	budgeten bibehölls på en nivå som gör det möjligt att genomföra ett kulturprogram av hög kvalitet i enlighet med ansökningen och kriterierna,

b)	det konstnärliga teamets oberoende har respekterats på lämpligt sätt,

c)	den europeiska dimensionen har förblivit tillräckligt stark i kulturprogrammets slutliga version,

d)	den utsedda stadens marknadsförings- och kommunikationsstrategi och kommunikationsmaterial tydligt klargör att insatsen är en unionsinsats,

e)	det har gjorts planer för övervakning och utvärdering av inverkan av kulturhuvudstadstiteln på den utsedda staden.

Artikel 15

Praktiska arrangemang

Kommissionen ska i synnerhet

a)	säkerställa insatsens övergripande enhetlighet,

b)	säkerställa samordningen mellan medlemsstaterna och juryn,

c)	med beaktande av de mål som avses i artikel 2 och kriterierna, upprätta riktlinjer som ska vara en hjälp vid urvalet och övervakningen i nära samarbete med juryn,

d)	tillhandahålla tekniskt stöd till juryn,

e)	på sin webbplats offentliggöra alla juryns rapporter,

f)	offentliggöra all relevant information och bidra till att insatsen blir synlig på europeisk och internationell nivå,

g)	främja utbyte av erfarenheter och god praxis mellan tidigare, nuvarande och framtida kulturhuvudstäder samt kandidatstäder, och främja en vidare spridning av städernas utvärderingsrapporter och tillvaratagna erfarenheter.

Artikel 16

Utvärdering

1. Alla berörda städer ska ansvara för utvärderingen av resultaten av sitt kulturhuvudstadsår.

Kommissionen ska fastställa gemensamma riktlinjer och indikatorer för de berörda städerna med ledning av de mål som avses i artikel 2 och kriterierna för att se till att det finns ett enhetligt synsätt på utvärderingsförfarandet.

De berörda städerna ska upprätta sina utvärderingsrapporter och översända dem till kommissionen senast den 31 december det år som följer på kulturhuvudstadsåret.

Kommissionen ska offentliggöra dessa utvärderingsrapporter på sin webbplats.

2. Förutom städernas utvärderingar ska kommissionen säkerställa att regelbundna externa och oberoende utvärderingar av resultaten av insatsen genomförs.

De externa och oberoende utvärderingarna ska inriktas på att inordna alla tidigare europeiska kulturhuvudstäder i ett europeiskt sammanhang, så att jämförelser kan göras och nyttiga lärdomar dras av kommande europeiska kulturhuvudstäder och av alla andra europeiska städer. Dessa utvärderingar ska även inbegripa en bedömning av insatsen som helhet, bland annat hur pass effektivt dess olika ingående moment fungerat, vilken genomslagskraft den haft och på vilket sätt den skulle kunna förbättras.

På grundval av dessa utvärderingar ska kommissionen för Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén lägga fram följande rapporter, som vid behov ska åtföljas av relevanta förslag:

a)	En inledande interimsrapport senast den 31 december 2024.

b)	En andra interimsrapport senast den 31 december 2029.

c)	En rapport efter programmets avslutande, senast den 31 december 2034.

Artikel 17

Upphävande och övergångsbestämmelser

Beslut nr 1622/2006/EG ska upphöra att gälla. Beslutet ska dock fortsätta att gälla för städer som har utsetts eller håller på att utses till europeiska kulturhuvudstäder för åren 2013–2019.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 16 april 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande

(1) EUT C 113, 18.4.2012, s. 17, och EUT C 17, 19.1.2013, s. 97.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 24 mars 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1.

(4) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32.

(5) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1622/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsåtgärd för evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019 (EUT L 304, 3.11.2006, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

(7) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 41.

BILAGA

KALENDER

2020	Kroatien	Irland
2021	Rumänien	Grekland	Kandidatland eller potentiell kandidat
2022	Litauen	Luxemburg
2023	Ungern	Förenade kungariket
2024	Estland	Österrike	Kandidatland eller potentiell kandidat
2025	Slovenien	Tyskland
2026	Slovakien	Finland
2027	Lettland	Portugal	Kandidatland eller potentiell kandidat
2028	Tjeckien	Frankrike
2029	Polen	Sverige
2030	Cypern	Belgien	Kandidatland eller potentiell kandidat
2031	Malta	Spanien
2032	Bulgarien	Danmark
2033	Nederländerna	Italien	Kandidatland eller potentiell kandidat