(1)

Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ukraina utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan unionen och Ukraina trädde ikraft den 1 mars 1998. Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har utvecklats ytterligare inom ramen för associeringsagendan EU–Ukraina som antogs den 23 november 2009. Ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (nedan kallat associeringsavtalet ), inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, förhandlades fram från och med 2007 till och med 2011 och paraferades 2012. Den 21 november 2013 beslutade Ukrainas ministerråd att skjuta upp undertecknandet av associeringsavtalet. Efter det att den ukrainska regeringen avgick i februari 2014 har Ukrainas nuvarande regering förklarat sig villig att underteckna associeringsavtalet inom den närmaste framtiden. Europeiska rådet förklarade den 6 mars 2014 i sitt uttalande om Ukraina sitt åtagande att inom kort underteckna alla politiska kapitel i associeringsavtalet och att ensidigt vidta åtgärder så att Ukraina i hög grad gynnas av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning för det ändamålet antogs av kommissionen den 11 mars 2014.

(2)

Den aktuella politiska krisen har mycket negativa konsekvenser för Ukrainas redan prekära ekonomiska och finansiella stabilitet. Ukraina står inför en mycket svag och snabbt försämrad betalningsbalans och finanspolitisk situation, där ekonomin återigen går in i recession. Det faktum att Ryssland upphörde med att utbetala stöd från paketet på 15 miljarder USD och aviseringen om att man kommer att upphöra att tillämpa de reducerade gaspriser som företaget Gazprom tidigare beviljade från och med april 2014, kommer att försämra situationen ytterligare. Under sådana omständigheter står Ukraina inför en allvarlig risk för betalningsinställelse inom den närmaste framtiden.

(3)

Till följd av den tidigare regeringens avgång utnämndes en ny tillförordnad president och en ny regering av det ukrainska parlamentet den 22 respektive den 27 februari 2014. Även om 2004 års ukrainska konstitution återinfördes och presidentval aviserades till den 25 maj 2014, kunde inte Ukraina återvinna politisk stabilitet, eftersom dess suveränitet och territoriella integritet nyligen har kränkts av Ryska federationen.

(4)

I detta sammanhang begär Ukraina brådskande ekonomiskt stöd från internationella långivare och biståndsgivare. Om beslutet att tillhandahålla sådant ekonomiskt stöd skulle antas av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet skulle en snabb utbetalning av unionens makroekonomiska stöd till Ukraina (nedan kallat unionens makroekonomiska stöd) under det första halvåret 2014 inte vara möjlig, och skulle således inte möta Ukrainas akuta ekonomiska behov. Det är därför mötiverat att tillhandahålla unionens makroekonomiska stöd på grundval av ett rådsbeslut som antagits i enlighet med artikel 213 i EUF-fördraget.

(5)

Att stödet är akut sammanhänger med Ukrainas omedelbara behov av medel, utöver dem som kommer att tillhandahållas av andra internationella finansinstitut och andra bilaterala biståndsgivare och det makroekonomiska stöd som tillhandahålls genom rådets beslut 2002/639/EG (1) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 646/2010/EU (2).

(6)

Den nuvarande krisen i Ukraina motiverar exceptionell användning av det brådskande förfarandet enligt artikel 213 i EUF-fördraget.Detta beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina påverkar inte andra framtida makroekonomiska stöd.

(7)

Sedan den ukrainska regeringen avgick har unionen vid ett flertal tillfällen förklarat sitt åtagande att stödja den nya ukrainska regeringen i dess målsättning att stabilisera situationen och fortsätta med reformer. Unionen har också förklarat sig beredd att fullt ut stödja det internationella samfundets och internationella finansinstitutioners insatser, särskilt Internationella valutafondens (IMF), med beaktande av ett internationellt stödpaket som är avsett att tillgodose de mest akuta behoven i Ukraina, avhängigt av Ukrainas tydliga åtaganden om reformer. Ekonomiskt stöd från unionen till Ukraina är förenligt med unionens politik som fastställs i den europeiska grannskapspolitiken och i det östliga partnerskapet.

(8)

Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och obestämt betalningsbalansstöd, i syfte att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett politiskt program som innehåller starka omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(9)

Ukrainas myndigheter och IMF förväntas inom kort enas om ett ekonomiskt program som ska stödjas av ett finansieringsavtal med IMF.

(10)

Den 5 mars 2014, mot bakgrund av den dramatiskt förvärrade betalningsbalanssituationen i Ukraina, tillkännagav kommissionen ett stödpaket som innehöll förslaget till unionens makroekonomiska stöd. Det paketet godkändes av Europeiska rådet vid dess extra möte den 6 mars 2014. Det paketet omfattar ekonomiskt stöd på en summa av 11 miljarder EUR för perioden 2014–2020, som inbegriper ett totalt belopp med upp till 1,565 miljarder EUR i bidrag för samma period som tagits fram inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, instrumentet för främjande av stabilitet och fred och budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Utbetalningen av det makroekonomiska stöd som föreskrivs i beslut (2002/639/EG) och beslut nr 646/2010/EU kan ske så snart IMF-programmet införts.

(11)

Eftersom Ukraina är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till unionens makroekonomiska stöd.

(12)

Eftersom Ukrainas dramatiskt försämrade externa finansieringsbehov förväntas överstiga medlen från IMF och andra multilaterala institut anses unionens brådskande makroekonomiska stödet till Ukraina under nuvarande exceptionella förhållanden vara ett lämpligt svar på Ukrainas begäran om stöd för ekonomisk stabilitet. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Ukrainas ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de medel som görs tillgängliga inom ramen för finansavtalet med IMF.

(13)

Unionens makroekonomiska stöd bör syfta till att stödja återställningen av en hållbar extern finansiell situation för Ukraina och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling.

(14)

Beloppet för unionens makroekonomiska stöd fastställs på grundval av en preliminär uppskattning av Ukrainas kvarstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Unionens makroekonomiska stöd bör komplettera de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till behovet av att se till att bördan delas rättvist mellan unionen och andra givare samt redan befintlig användning av unionens andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(15)

Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna, målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant unionspolitik.

(16)

Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och se till att den är konsekvent.

(17)

Unionens makroekonomiska stöd bör främja Ukrainas uppslutning kring de värderingar man delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekten för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(18)

Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Ukraina respekterar ändamålsenliga demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, och garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör vara att stärka effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet i förvaltningen av offentliga medel i Ukraina och att främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar tillväxt och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoren och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen.

(19)

För att säkerställa att unionens finansiella intressen knutna till unionens makroekonomiska stöd skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör det sörjas för att kommissionen genomför kontroller och för att revisionsrätten utför revisioner.

(20)

Europaparlamentets och rådets befogenheter påverkas inte av att unionens makroekonomiska stöd frigörs.

(21)

De belopp som beviljas som makroekonomiskt stöd bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen.

(22)

Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att Europaparlamentet och rådet ska kunna följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument.

(23)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (3).