BILAGA I

Undantag för Förenade kungariket från kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011  (1) vad gäller befogenheterna för en syntetisk flyginstruktör (SFI)

1.   BESKRIVNING AV ANSÖKAN

Enligt bestämmelse FCL905.SFI a i Del-FCL ska en SFI ha befogenhet att på relevant luftfartygskategori leda utbildning i syntetisk flygning för a) utfärdande, förlängning och förnyelse av en IR, förutsatt att han/hon innehar eller har innehaft en IR i relevant luftfartygskategori och har genomfört en utbildningskurs för IRI.

Genom en skrivelse som inkom till kommissionen den 27 november 2012 underrättade Förenade kungariket kommissionen och Easa om sin avsikt att avvika från FCL905.SFI a i förordning (EU) nr 1178/2011 (förordningen om flygande personal), på grundval av artikel 14.6 i förordning (EG) nr 216/2008 (grundförordningen).

Förenade kungariket föreslog att kravet avseende utbildningskursen för IRI och befogenheten att leda utbildning för en första IR skulle skiljas från de övriga SFI-kraven och att en SFI med ej fullgjord IRI-utbildning skulle ha rätt att leda utbildning för förlängning och förnyelse av typspecifik IR.

2.   BEDÖMNING AV ANSÖKAN

2.1   Behov

I dagsläget finns det inte tillräckligt många flyginstruktörer som har behörighet att leda utbildningskurser och det godkänns inte tillräckligt många IRI-kurser för att potentiella SFI ska kunna bli behöriga. Den behöriga myndigheten i Förenade kungariket betonade att kravet på deltagande i en IRI-kurs skapar en oavsiktlig börda på grund av det otillräckliga antalet instruktörer. Detta kan avhjälpas om syntetiska flyginstruktörer som inte har fullgjort IRI-utbildningskursen tillåts att leda utbildning för förlängning och förnyelse av typspecifik IR. Byrån anser att Förenade kungariket på ett tillfredsställande sätt har kunnat styrka behovet av ett undantag från kraven i FCL.905.SFI.

2.2   Likvärdig skyddsnivå

Såsom Del-FCL är formulerad är fullgörandet av IRI-kursen ett allmänt krav som omfattar alla undervisningsbefogenheter för en SFI när det gäller IR. Detta gäller därför också befogenheten att leda utbildning för förlängning och förnyelse av typspecifik IR, liksom ytterligare befogenheter att leda utbildning för det första beviljandet av en IR.

Förenade kungariket underströk att en likvärdig skyddsnivå upprätthålls genom den planerade avvikelsen eftersom den skulle återställa JAR-FCL-standarden.

Förenade kungariket föreslog också att IRI-kursen endast skulle vara ett krav för befogenheten att leda utbildning för en första IR och att befogenheterna för en SFI som inte genomgått denna kurs skulle begränsas till utbildning för förlängning eller förnyelse av typbehörighet inklusive typspecifik IR. Förenade kungariket föreslog att en SFI för att ha rätt att leda sådan utbildning utan att ha fullgjort hela IRI-kursen skulle ha genomgått en kompetenskontroll för den berörda typen av luftfartyg inklusive instrumentbehörigheten under de senaste tolv månaderna. En SFI med denna kvalifikation som inte har fullgjort hela IRI-kursen får inte leda undervisning för det första utfärdande av en instrumentbehörighet, eller för förlängning eller förnyelse av en instrumentbehörighet som inte är kopplad till en förlängning eller förnyelse av en typbehörighet.

Efter att ha granskat den ändrade ansökan om avvikelse stödde byrån Förenade kungarikets ståndpunkt att befogenheterna för en SFI har ändrats i Del-FCL jämfört med JAR-FCL. Det nya kravet, som innebär att en SFI måste delta i en IRI-kurs om flygundervisning för instrumentbehörighet kommer att utföras, har lagts till som ett ytterligare villkor eftersom det ansågs nödvändigt för en utökning av befogenheterna.

Byrån stödde Förenade kungarikets bedömning att den föreslagna avvikelsen skulle ge en skyddsnivå som var likvärdig med den som uppnås genom tillämpning av Del-FCL, eftersom den inte kommer att tillåta denna specifika SFI-grupp att bedriva utbildning för förnyelse och förlängning av en allmän IR utan att ha deltagit i en IRI-kurs utan endast kommer att tillåta dem att leda utbildning för förlängning och förnyelse av typspecifik IR.

3.   BESKRIVNING AV AVVIKELSEN

Förenade kungariket får genom undantag från FCL.905.SFI a i förordning (EU) nr 1178/2011, tillåta att en SFI leder utbildning för förlängning och förnyelse av en typspecifik IR utan att ha fullgjort IRI-utbildningen.

4.   VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV AVVIKELSEN

En SFI med denna kvalifikation får inte leda utbildning för förnyande och förnyelse av en allmän IR utan att ha deltagit i en IRI kurs.

5.   ALLMÄN TILLÄMPLIGHET FÖR DENNA AVVIKELSE

Alla medlemsstater får tillämpa denna avvikelse under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

---

(1)  Kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 av den 3 november 2011 om tekniska krav och administrativa förfaranden avseende flygbesättningar inom den civila luftfarten i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 (EUT L 311, 25.11.2011, s. 1).

BILAGA II

Undantag för Förenade kungariket från förordning (EU) nr 1178/2011 vad gäller befogenheter för syntetiska flyginstruktörer (SFI)

1.   BESKRIVNING AV ANSÖKAN

I bestämmelsen FCL.1005.SFE a.2 fastställs att en SFE för flygplan eller vertikalstartande/-landande luftfartyg ska ha befogenhet att i en FFS förrätta (…) kompetenskontroller för förlängning eller förnyelse av instrumentbehörigheter, förutsatt att SFE uppfyller kraven i FCL.1010.IRE för tillämplig kategori av luftfartyg.

Genom en skrivelse som inkom till kommissionen den 27 november 2012 underrättade Förenade kungariket kommissionen och Easa om sin avsikt att avvika från FCL.1005.SFE a.2 i förordning (EU) nr 1178/2011 (förordningen om flygande personal), på grundval av artikel 14.6 i förordning (EG) nr 216/2008 (grundförordningen).

Förenade kungariket föreslog att man skulle inrätta en ny SFE-kategori, som skulle ge befogenhet att göra kontroller för förlängning och förnyelse av en IR när denna är kopplad till en typbehörighet, genom att skilja IR/IRE-kravet från andra SFE-krav och begränsa befogenheterna till förlängning eller förnyelse av en typbehörighet inklusive typspecifik IR.

2.   BEDÖMNING AV ANSÖKAN

2.1   Behov

I dagsläget godkänns inte ett tillräckligt antal kurser som ger potentiella SFE möjlighet att bli behöriga. Förenade kungariket underströk att detta krav kommer att skapa en oavsiktlig börda och framförde att det i dagsläget inte finns tillräckligt med resurser med lämplig utbildning. Detta kan avhjälpas om man tillåter SFE som inte har uppfyllt kraven för IRE att utföra kompetenskontroller för förlängning och förnyelse av typspecifik IR. Byrån anser att Förenade kungariket på ett tillfredsställande sätt har styrkt behovet av ett undantag från kraven i FCL.1005.SFE.

2.2   Likvärdig skyddsnivå

Förenade kungariket motiverade den önskade avvikelsen genom att hänvisa till motsvarande JAR-FCL-krav och peka på en ändring i fråga om befogenheterna för denna kategori av kontrollanter och de villkor som ska uppfyllas av de sökande. Förenade kungariket underströk att många nationella myndigheter inom ramen för JAR-systemet tillät en kontrollant för syntetisk flygträning (SFE) att utföra kontroller för förlängning eller förnyelse av instrumentbehörigheter som är kopplade till typbehörigheten, dvs. förlängning eller förnyande av en typbehörighet i kombination med den typspecifika instrumentbehörigheten (IR). SFE hade inte rätt att utföra kontroll för allmän ej typspecifik IR eller för det första beviljandet av typspecifika IR-befogenheter.

Förenade kungariket påpekade vidare att Del-FCL, på grundval av de utökade befogenheterna för SFE, kräver att en SFE måste ha uppfyllt de krav som gäller för IRE-kontrollanter (IRE), vilket inbegriper krav på att inneha behörighet som instrumentinstruktör (IRI). Såsom Del-FCL är skriven är detta krav en allmän förutsättning som därmed gäller för alla IR-befogenheter för en SFE. Det ska också tillämpas på befogenheterna avseende förlängning och förnyelse av typspecifik IR liksom på nya befogenheter att förrätta kontroller för det första beviljandet av en IR.

Förenade kungariket framförde att en likvärdig skyddsnivå bibehålls genom den planerade avvikelsen eftersom den skulle återställa JAR-FCL-standarden.

Efter att ha granskat ansökan om avvikelse bekräftade byrån Förenade kungarikets ståndpunkt att kravet FCL.1005.SFE i själva verket inte omfattar några befogenheter för en SFE att förrätta flygprov för det första utfärdandet av en IR i en FFS, utan är begränsat till förlängning och förnyelse av IR (se punkt a.2). Förenade kungariket angav helt korrekt att JAR-FCL gav SFE befogenhet att utföra kompetenskontroll för förlängning eller förnyelse av IR. Förenade kungariket hade också rätt när man framförde att en SFE enligt JAR-FCL inte var tvungen att uppfylla även IRE/IRI-kraven. Det stämmer att SFE-befogenheterna har ändrats jämfört med JAR-FCL.

För att inkludera befogenheten att förrätta kontroller för förlängning eller förnyelse av en kombinerad typbehörighet och IR utan att ha uppfyllt kraven för IRE föreslog Förenade kungariket att en SFE ska ha genomgått en kompetenskontroll för typen av luftfartyg inklusive instrumentbehörigheten inom de senaste tolv månaderna. En SFE som har denna kvalifikation ska inte förrätta kontroll för det första utfärdande av en instrumentbehörighet, eller för förlängning eller förnyelse av en instrumentbehörighet som inte är kopplad till en förlängning eller förnyelse av en typbehörighet.

På grundval av den gjorda granskningen ställde byrån sig bakom Förenade kungarikets bedömning att den föreslagna avvikelsen ger en likvärdig skyddsnivå som Del-FCL, eftersom den inte kommer att medge att denna specifika SFE-grupp förrättar kontroll för förnyelse och förlängning av en IR utan att ha deltagit i en IRI-kurs, men kommer att ge dem befogenhet att förrätta kontroll för förlängning och förnyelse av typspecifik IR.

3.   BESKRIVNING AV AVVIKELSEN

Förenade kungariket får genom undantag från FCL.1005.SFE a.2 i förordning (EU) nr 1178/2011 tillåta att en SFE förrättar kompetenskontroller för förlängning och förnyelse av typspecifik IR utan att ha uppfyllt de krav som gäller för en IRE-kontrollant (IRE), som inkluderar kravet på behörighet som instrumentinstruktör (IRI).

4.   VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV AVVIKELSEN

En SFE som har denna kvalifikation får inte förrätta kontroll för det första utfärdandet av en instrumentbehörighet, eller för förlängning eller förnyelse av en instrumentbehörighet som inte är kopplad till en förlängning eller förnyelse av en typbehörighet.

5.   ALLMÄN TILLÄMPLIGHET FÖR DENNA AVVIKELSE

Alla medlemsstater får tillämpa denna avvikelse under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

BILAGA III

Undantag för Förenade kungariket från förordning (EU) nr 1178/2011 vad gäller begränsningar i befogenheterna för en syntetisk flyginstruktör (SFI) och metoderna för att avlägsna dessa begränsningar

1.   BESKRIVNING AV ANSÖKAN

I bestämmelsen FCL.910.SFI b föreskrivs att om befogenheterna för SFI ska utökas till simulatorer som representerar andra luftfartygstyper måste SFI kontrolleras av en typkontrollant (TRE). Del-FCL tillåter inte att en SFE som är kvalificerad för typen utför testen och lägger till en ytterligare typ till SFI-befogenheterna.

Genom en skrivelse som inkom 27 november 2012 underrättade Förenade kungariket kommissionen och Easa om sin avsikt att avvika från FCL.910.SFI b i kommissionens förordning (EU) nr 1178/2011 (förordningen om flygande personal), på grundval av artikel 14.6 i förordning (EG) nr 216/2008 (grundförordningen).

Förenade kungariket begärde denna avvikelse för att SFE inte bara skulle ha rätt att förrätta prov för första utfärdandet av SFI-behörighetsbeviset utan få utökade befogenheter som ger SFE rätt att testa SFI för ytterligare typer.

2.   BEDÖMNING AV ANSÖKAN

2.1   Behov

Det är nödvändigt att ge SFE rätt att inte bara förrätta prov när det gäller första utfärdandet av en SFI-behörighet utan även att utöka befogenheterna så att SFE får rätt att testa SFI för ytterligare typer, eftersom det annars kommer att innebära en onödig börda för branschen på grund av bristen på kvalificerad personal. Byrån stödde Förenade kungarikets motivering till behovet av denna avvikelse.

2.2   Likvärdig skyddsnivå

Förenade kungariket motiverade den önskade avvikelsen med att denna utökning av befogenheterna inte skulle ha någon negativ inverkan på skyddsnivån.

På grundval av den granskning som gjorts stödde byrån Förenade kungarikets bedömning att en likvärdig skyddsnivå bibehålls genom den planerade avvikelsen, eftersom Del-FCL redan tillåter att SFE testar SFI för den luftfartygstyp som ingår i det första utfärdandet av SFI-behörighet.

3.   BESKRIVNING AV AVVIKELSEN

Förenade kungariket får avvika från FCL.910.SFI b i förordning (EU) nr 1178/2011 och ge SFE rätt att inte bara förrätta prov när det gäller första utfärdande av SFI-behörighetsbeviset utan även utöka befogenheterna så att SFE har rätt att testa SFI för ytterligare typer.

4.   VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV AVVIKELSEN

Befogenheterna för SFI kan utökas till andra FSTD som representerar andra typer av samma kategori av luftfartyg när innehavaren har

—	genomfört simulatordelen på den relevanta typbehörighetskursen på ett tillfredsställande sätt, och

—	på en fullständig typbehörighetskurs har genomfört minst tre timmars flygutbildning som gäller SFI:s arbetsuppgifter på tillämplig typ under övervakning av en TRE eller SFE som är kvalificerad för detta ändamål och till dennes tillfredsställelse.

5.   ALLMÄN TILLÄMPLIGHET FÖR DENNA AVVIKELSE

Alla medlemsstater får tillämpa denna avvikelse under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

BILAGA IV

Undantag för Förenade kungariket från förordning (EU) nr 1178/2011 vad gäller befogenheter och villkor för en syntetisk flyginstruktör (SFI)

1.   BESKRIVNING AV ANSÖKAN

Bestämmelse FCL.905.SFI bilaga I till förordning (EU) nr 1178/2011, som fastställer befogenheterna för en syntetisk flyginstruktör (SFI), tillåter inte att en SFI leder utbildning i syntetisk flygträning för personer som ansöker om SFI-behörighet. Del-FCL ger endast behöriga typinstruktörer (TRI) befogenhet att leda sådan utbildning, förutsatt att de har minst tre års erfarenhet som TRI (FCL905.TRI b).

Genom en skrivelse av den 27 november 2012 underrättade Förenade kungariket kommissionen och Easa om sin avsikt att avvika från denna bestämmelse i förordning (EU) nr 1178/2011 (förordningen om flygande personal), på grundval av artikel 14.6 i förordning (EG) nr 216/2008 (grundförordningen).

Förenade kungariket föreslog att innehavare av SFI-behörighet skulle ges befogenhet att leda utbildningar för sökande till SFI-behörighet utan att behöva uppfylla kravet på minst tre års erfarenhet som TRI.

2.   UTVÄRDERING AV ANSÖKAN

2.1   Behov

Förenade kungariket meddelade att de tidigare tolkat JAR-FCL som att SFI har rätt att fungera som handledare på SFI-kurser efter att ha genomfört en särskild handledarkurs följd av en kompetensbedömning. Förenade kungariket framförde också att genomförandet av Del-FCL och införandet av en mer specifik formulering innebär att befogenheten att undervisa sökande till en SFI-behörighet endast beviljas för typinstruktörer (TRI) med tre års erfarenhet som TRI. I Förenade kungariket finns det många SFI-behöriga, som har godkänts av Förenade kungariket och har som arbetsuppgift att undervisa personer som ansöker om SFI-behörighet, som inte kan uppfylla kravet att bli en TRI med tre års erfarenhet. De kommer därför inte att kunna fortsätta att fungera som handledare på SFI-kurser. Förenade kungariket framförde vidare att många nuvarande SFI inte skulle klara att uppfylla TRI-kraven av medicinska skäl.

Förenade kungariket konstaterade, på grundval av en bedömning av den faktiska situationen, att antalet TRI inte räcker för att undervisa ett tillräckligt stort antal sökande till SFI-behörighet och tillgodose branschens utbildningsbehov. Därför kommer det att finnas en brist på kvalificerade instruktörer för denna utbildning, vilket skulle orsaka allvarliga störningar för utbildningen av piloter, särskilt inom affärsflyget. Det är därför nödvändigt att ge SFI som inte uppfyller kravet på minst tre års erfarenhet som TRI befogenhet att leda utbildning för sökande till SFI-behörighet. Byrån stödde Förenade kungarikets motivering till behovet av denna avvikelse.

2.2   Likvärdig skyddsnivå

Storbritannien identifierade också en inkonsekvens i Del-FCL i och med att en kontrollant för syntetisk flygträning (SFE), som måste ha SFI-behörighet, kommer att ha befogenhet att utföra kompetensbedömningar för utfärdande, förlängning eller förnyelse av SFI-behörighet, men samtidigt inte kommer att ha rätt att undervisa dessa SFI. Det faktum att en SFE, som också är en SFI, inte får utbilda en pilot till SFI men får kontrollera denna SFI identifieras som en inkonsekvens i Del-FCL, eftersom alla kontrollanter enligt Del-FCL-systemet har befogenhet att leda undervisning för alla auktorisationer, behörigheter och licenser som han eller hon är auktoriserad att kontrollera.

Del-FCL återspeglar JAR-FCL-systemet, där undervisning av personer som ansöker om SFI-behörighet endast skulle utföras av en TRI. Efter att ha granskat förslagen om hur Förenade kungariket avser att ge SFI ytterligare kvalifikationer för sådana uppdrag stöder byrån Förenade kungarikets bedömning att en skyddsnivå som är likvärdig med den som uppnås genom tillämpning av Del-FCL uppnås genom den planerade avvikelsen, särskilt med de ytterligare krav på utbildning och kontroll som föreslås av Förenade kungariket.

Det bör dock påpekas att Förenade kungariket planerar denna särskilda handledarkurs även för TRI som önskar tillhandahålla sådan utbildning. Eftersom Del-FCL redan omfattar sådana befogenheter för en TRI som vill undervisa för en SFI-behörighet om han/hon uppfyller kravet på tre års erfarenhet krävs ingen särskild TRI-handledarkurs. Dessa kurser bör därför endast tillhandahållas för SFI.

3.   BESKRIVNING AV AVVIKELSEN

Förenade kungariket får genom undantag från FCL.905.SFI ge SFI som inte uppfyller kravet på minst tre års erfarenhet som TRI befogenhet att leda undervisning för den som ansöker om SFI.

4.   VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV AVVIKELSEN

Sådana SFI ska ha minst tre års erfarenhet av undervisning som SFI, ska fullgöra en särskild tvådagarskurs för SFI-handledare, vilken tillhandahålls av en SFI handledare, och ska genomgå en kompetensbedömning.

5.   ALLMÄN TILLÄMPLIGHET FÖR DENNA AVVIKELSE

Alla medlemsstater får tillämpa denna avvikelse under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

BILAGA V

Undantag för Förenade kungariket från förordning (EU) nr 1178/2011 vad gäller förlängning och förnyelse av instrumentbehörighet (IR)

1.   BESKRIVNING AV ANSÖKAN

Bestämmelse FCL.625 c och d i bilaga I (Del-FCL) till förordning (EU) nr 1178/2011 har följande lydelse:

Genom en skrivelse av den 18 mars 2013 underrättade Förenade kungariket kommissionen och Easa om sin avsikt att avvika från denna bestämmelse i förordning (EU) nr 1178/2011, på grundval av artikel 14.6 i förordning (EG) nr 216/2008.

2.   BEDÖMNING AV ANSÖKAN

2.1   Behov

Det är nödvändigt att tillåta innehavare av certifikat som utfärdats i enlighet med Del-FCL, där instrumentbehörighet som motsvarar Icaos standarder finns i ett tredjelandscertifikat, att behålla sina befogenheter utan att behöva göra om sina teoriprov. Förordningen om flygande personal behandlar inte denna situation, som skapar en onödig börda för innehavare av certifikat.

2.2   Likvärdig skyddsnivå

Förenade kungariket anser att kraven i FCL.625 d skapades för de fall då en innehavare av ett certifikat upphör att flyga enligt instrumentflygreglerna (IFR) i sju år. Regeln tar inte hänsyn till möjligheten att innehavaren under sjuårsperioden kan ha flugit enligt IFR med användning av en IR som innehas på ett certifikat utfärdat av ett tredjeland, vilket har förnyats under perioden och därmed är giltigt.

Efter att ha granskat ansökan om avvikelse håller byrån med Förenade kungariket om att det är oproportionerligt att ålägga en pilot, som har en gällande eller nyligen utgången instrumentbehörighet som uppfyller kraven i Icao bilaga 1 och som har utfärdats av ett tredjeland, att göra om de teoriprov som krävs för att förnya en europeisk instrumentbehörighet som har upphört att gälla för mer än sju år sedan. Det är alltså inte lämpligt att tillämpa samma krav på en pilot med färsk IFR-erfarenhet som på en pilot som inte har flugit enligt IFR på mer än sju år.

Byrån stöder den motivering som lämnats av Förenade kungariket. Regeln tar inte hänsyn till möjligheten att innehavaren under sjuårsperioden kan ha flugit enligt IFR med användning av en IR som innehas på ett certifikat utfärdat av ett tredjeland, vilket har förnyats under perioden och därmed är giltigt. Den begärda avvikelsen skulle beröra innehavare av certifikat i enlighet med Del-FCL som inkluderar IR som motsvarar Icaos standarder. Om sådana piloter efter en viss tid slutar att flyga med det berörda certifikatet, men fortsätter att flyga på ett Icao-baserat certifikat från tredjeland som omfattar en IR, och sedan skulle begära att få sin IR förnyad, skulle de endast behöva uppfylla de förlängningskriterier som fastställs i FCL.625 b på basis av aktuell och giltig IR från tredjeland. Detta innebär att behörighetsinnehavaren måste klara kompetenskontrollen, men inte behöver genomgå utbildning eller göra om teoriprovet. Om en pilot innehaft en IR från tredjeland som inte längre är giltig, men som har förlängts eller förnyats inom de föregående sju åren, måste behörighetsinnehavaren uppfylla de krav för förnyelse som anges i FCL.625 c, men behöver inte göra om teoriproven. Byrån anser att detta ger en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som föreskrivs i Del-FCL.

3.   BESKRIVNING AV AVVIKELSEN

Förenade kungariket får genom undantag från bestämmelsen FCL.625 c och d i bilaga I (Del-FCL) till förordning (EU) nr 1178/2011 tillåta innehavare av certifikat utfärdade i överensstämmelse med Del-FCL att behålla sina befogenheter när det gäller en IR som innehas på ett certifikat från tredjeland utan att behöva göra om teoriproven.

4.   VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV AVVIKELSEN

Denna avvikelse gäller innehavare av certifikat utfärdade i enlighet med Del-FCL förutsatt att den IR som innehas genom certifikatet från tredjeland motsvarar Icaos standarder.

5.   ALLMÄN TILLÄMPLIGHET FÖR DENNA AVVIKELSE

Alla medlemsstater får tillämpa denna avvikelse under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

BILAGA VI

Undantag för Sverige från kommissionens förordning (EU) nr 748/2012  (1) vad gäller befintliga bestämmelser för utfärdande av luftvärdighetsbevis för importerade luftfartyg

1.   BESKRIVNING AV ANSÖKAN

I enlighet med punkt 21.A.174 b.3 ii i bilaga I (Del 21) till förordning (EU) nr 748/2012 ska varje ansökan om ett luftvärdighetsbevis för luftfartyg som importerats från ett tredjeland innehålla en försäkran från den behöriga myndigheten i den stat där luftfartyget är, eller var, registrerat, som återspeglar luftfartygets luftvärdighetsstatus vid tidpunkten för överföringen.

Genom en skrivelse av den 24 januari 2011 underrättade Transportstyrelsen kommissionen och Easa om sin avsikt att avvika från bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 (2) (upphävd genom förordning (EU) nr 748/2012) och att frångå kravet på att inkludera en sådan försäkran.

2.   BEDÖMNING AV ANSÖKAN

2.1   Behov

Sverige har angett att det är nödvändigt att avvika från denna bestämmelse, eftersom en sådan försäkran i en del fall saknas och inte kan erhållas.

2.2   Likvärdig skyddsnivå

Avsikten med att kräva en försäkran från den behöriga myndigheten i den stat där luftfartyget är, eller var, registrerat, som återspeglar luftfartygets luftvärdighetsstatus vid tidpunkten för överföringen då ett luftfartyg importeras till en Easa-stat, är att den importerande staten ska kunna kontrollera att luftfartyget överensstämmer med en typkonstruktion som har godkänts enligt ett Easa-typcertifikat, att varje kompletterande typcertifikat, ändring eller reparation har godkänts i enlighet med bilaga I (Del 21) till förordning (EU) nr 748/2012, och att de tillämpliga luftvärdighetsdirektiven har genomförts.

Den svenska regeringens förslag att frångå kravet på att inkludera en sådan försäkran kan ge en skyddsnivå som är likvärdig med den som föreskrivs i de tillämpliga genomförandebestämmelserna i bilaga I (Del 21) till förordning (EU) nr 748/2012 vad gäller de dokument som krävs för utfärdande av luftvärdighetsbevis för ett begagnat luftfartyg som importeras från ett land utanför EU, under förutsättning att andra sätt används för att uppnå den grad av säkerhet som krävs. Dessa metoder beskrivs i punkt 4.

3.   BESKRIVNING AV AVVIKELSEN

Sverige får godta ansökningar om ett luftvärdighetsbevis för luftfartyg som importerats från ett tredjeland utan en försäkran från den behöriga myndigheten i den stat där luftfartyget är, eller var, registrerat, som återspeglar luftfartygets luftvärdighetsstatus vid tidpunkten för överföringen.

Detta undantag ska gälla tills en ändring som löser denna fråga, som ett led i regeluppdatering RMT.0020, av kapitel H (luftvärdighetsbevis och begränsade luftvärdighetsbevis) i bilaga I (Del 21) till förordning (EU) nr 748/2012, har antagits och börjar gälla.

4.   VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV AVVIKELSEN

Den behöriga myndigheten ska granska luftfartygsdokumentationen och inspektera luftfartyget för att kontrollera att följande uppfylls:

—	Den historiska dokumentationen av luftfartyget är fullständig och tillräcklig för att tillverknings- och modifieringsstandarden ska kunna fastställas.

—

Luftfartyget har producerats i enlighet med den typkonstruktion som låg till grund för Easa-typcertifikatet. För detta ändamål ska den historiska dokumentationen innehålla ett exemplar av det första luftvärdighetsbeviset eller det första exportluftvärdighetsbeviset som utfärdades för luftfartyget när det var nytt. Alternativt kan den som ansöker om ett luftvärdighetsbevis erhålla en försäkran från innehavaren av typcertifikatet som stöds av konstruktionsstaten när det gäller tillverkningsstatusen.

—	Luftfartyget överensstämmer med en typkonstruktion som har godkänts enligt ett typcertifikat.

—	Varje kompletterande typcertifikat, ändring eller reparation har godkänts i enlighet med bilaga I (Del 21) till förordning (EU) nr 748/2012.

—	De tillämpliga luftvärdighetsdirektiven har genomförts.

Slutligen ska den behöriga myndigheten förvissa sig om att resultaten av dess utredning överensstämmer med resultaten av den utredning som gjorts av den organisation som utför granskningen av luftvärdigheten i enlighet med bilaga I (Del M) till kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 (3).

5.   ALLMÄN TILLÄMPLIGHET FÖR DENNA AVVIKELSE

Alla medlemsstater får tillämpa denna avvikelse under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda.

---

(1)  Kommissionens förordning (EU) nr 748/2012 av den 3 augusti 2012 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och anordningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 224, 21.8.2012, s. 1).

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer (EUT L 243, 27.9.2003, s. 6).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 2042/2003 av den 20 november 2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter (EUT L 315, 28.11.2003, s. 1).