20.12.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/81

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1290/2013

av den 11 december 2013

om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173, 183 och 188 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (4). Den förordningen behöver kompletteras med regler för deltagande i indirekta åtgärder som genomförs enligt Horisont 2020 och för utnyttjande och spridning av resultaten av de åtgärderna.

(2)

Horisont 2020 bör genomföras i syfte att direkt bidra till skapandet av industriellt ledarskap, tillväxt och sysselsättning samt till medborgarnas välfärd i Europa och bör avspegla den strategiska visionen i meddelandet från kommissionen av den 6 oktober 2010 med titeln Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen, i vilket kommissionen åtar sig att radikalt förenkla deltagarnas tillträde.

(3)

Horisont 2020 bör stödja uppbyggnaden av ett väl fungerande europeiskt forskningsområde, där forskare, vetenskapliga rön och teknik rör sig fritt, genom att stärka samarbetet såväl mellan unionen och medlemsstaterna som medlemsstaterna emellan, särskilt genom tillämpningen av en sammanhängande uppsättning regler.

(4)

Reglerna för deltagande, utnyttjande och spridning i Horisont 2020som föreskrivs i denna förordning (nedan kallade reglerna) bör på ett tillfredsställande sätt avspegla de rekommendationer som lämnats av Europaparlamentet i dess resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning (5) och av rådet avseende förenklingen av de administrativa och finansiella kraven för ramprogrammen för forskning. Reglerna bör innebära fortsatt tillämpning av de förenklingsåtgärder som redan genomförts enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG (6). De bör anamma rekommendationerna från expertgruppens slutrapport av den 12 november 2010 om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet och de bör möjliggöra fortsatt minskning av deltagarnas administrativa börda och finansieringsbestämmelsernas komplexitet för att underlätta deltagandet och minska antalet ekonomiska fel. Reglerna bör även vederbörligen återspegla de synpunkter och rekommendationer från forskarvärlden som framkom vid den diskussion som inleddes genom meddelandet från kommissionen av den 29 april 2010 med titeln Förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning och den efterföljande grönboken av den 9 februari 2011 med titeln Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation.

(5)	Interimsutvärderingen av Horisont 2020 bör innehålla en utvärdering av den nya finansieringsmodellen, med dess inverkan på finansieringsnivåerna, deltagandet i Horisont 2020 och dess attraktionskraft.

(6)	Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska se till att vägledning och information görs tillgänglig för alla potentiella deltagare samtidigt som ansökningsomgångar offentliggörs.

(7)

För att säkerställa överensstämmelse med andra program för unionsfinansiering bör Horisont 2020 genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (7) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (8) och vederbörlig hänsyn bör tas till forsknings- och innovationsverksamheters särdrag.

(8)

Ett integrerat tillvägagångssätt bör säkras genom att verksamheter sammanförs inom sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) som antogs genom beslut nr 1982/2006/EG, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG (9) och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008 (10) i syfte att göra deltagandet lättare, skapa en enhetligare uppsättning instrument och öka de vetenskapliga och ekonomiska effekterna samtidigt som dubbelarbete och splittring undviks. Gemensamma regler bör tillämpas för att säkerställa ett sammanhängande ramverk som kan underlätta deltagande i program som får finansiellt bidrag från unionen via Horisont 2020-budgeten, inklusive deltagande i program som förvaltas av EIT, gemensamma företag eller andra organisationer enligt artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och deltagande i program som genomförs av medlemsstaterna enligt artikel 185 i EUF-fördraget.

Det bör dock vara möjligt att anta särskilda regler om det är motiverat av särskilda behov inom respektive åtgärder. För att ta hänsyn till särskilda behov i verksamheten enligt vad som fastställs inom ramen för relevant grundakt för organ som inrättas med stöd av artikel 187 i EUF-fördraget bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(9)

Åtgärder som omfattas av denna förordning bör respektera grundläggande rättigheter och iaktta de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa åtgärder bör vara förenliga med alla rättsliga skyldigheter, inklusive internationell rätt och relevanta kommissionsbeslut, till exempel kommissionens meddelande av den 28 juni 2013 (11), samt etiska principer, vilket inbegriper att alla former av överträdelser av forskningsintegriteten undviks.

(10)

I linje med målen för det internationella samarbete som beskrivs i artiklarna 180 och 186 i EUF-fördraget bör deltagande av rättsliga enheter etablerade i tredjeländer samt av internationella organisationer främjas. Genomförandet av reglerna bör överensstämma med de åtgärder som antas i enlighet med artiklarna 75 och 215 i EUF-fördraget och bör vara förenliga med internationell rätt. Vidare bör det vid tillämpningen av reglerna tas vederbörlig hänsyn till villkoren för deltagande av enheter från unionen i tredjeländers motsvarande program.

(11)

Reglerna bör skapa sammanhängande, övergripande och tydliga ramar för ett så effektivt genomförande som möjligt, med hänsyn till behovet av lättillgänglighet genom förenklade förfaranden för alla deltagare, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag. Det finansiella stödet från unionen kan tillhandahållas i olika former.

(12)

I överensstämmelse med öppenhetsprincipen och som tillägg till de krav som anges avseende offentliggörande i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och i förordning (EU) nr 1268/2012 bör kommissionen på webbplatsen för Horisont 2020 offentliggöra öppna ansökningsomgångar, genom särskilda informationskanaler, och bör se till att dessa får stor spridning, bland annat via nationella kontaktpunkterna samt, om möjligt, på begäran i tillgängliga format.

(13)

De kriterier för urval och beviljande som föreskrivs i denna förordning bör tillämpas på ett öppet sätt och i enlighet med objektiva och mätbara parametrar med beaktande av det övergripande syftet med Horisont 2020, nämligen att bidra till skapandet av ett väl fungerande europeiskt forskningsområde.

(14)

Som regel bör perioden mellan slutdatumet för inlämnandet av fullständiga ansökningar och den tidpunkt då bidragsavtal undertecknas med sökande eller då dessa meddelas bidragsbeslutet vara kortare än den period som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. I vederbörligen motiverade fall och med avseende på Europeiska forskningsrådets åtgärder bör en längre period medges.

(15)

Kommissionen bör genom förbättrade it-system fortsätta arbeta för att förenkla förfarandena, till exempel genom att ytterligare bygga ut deltagarportalen, vilken bör fungera som en enda inträdesport från och med offentliggörandet av öppna ansökningsomgångar, via inlämningen av ansökningar fram till genomförandet av åtgärden, med målet att etablera en enda kontaktpunkt. Genom systemet kan sökandena också få information om läget och tidsplanen för sina ansökningar.

(16)

Hanteringen av konfidentiella uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör regleras av all relevant unionsrätt, inbegripet institutionernas interna regler såsom kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (12) som fastställer säkerhetsbestämmelserna för Europeiska unionens säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

(17)

Det är nödvändigt att fastställa minimikrav för deltagande, både som en allmän regel och med hänsyn till särdragen hos åtgärderna inom Horisont 2020. I synnerhet bör regler fastställas om antalet deltagare och deras etableringsorter. När det gäller en åtgärd utan deltagande av en enhet etablerad i en medlemsstat bör de mål som anges i artiklarna 173 och 179 i EUF-fördraget eftersträvas.

(18)	Enligt rådets beslut 2001/822/EG (13) kan rättsliga enheter i utomeuropeiska länder och territorier delta i Horisont 2020 med förbehåll för de särskilda villkor som uppställs i den senare.

(19)	Vid övervägandet av tidpunkter för ansökningsomgångar och begäran om information bör kommissionen om möjligt ta hänsyn till sedvanliga semesterperioder.

(20)	Om kommissionen avslår ansökningar, bör den ge återkoppling till de berörda sökanden.

(21)	Genom tydliga och öppna mekanismer för utformning av ansökningsomgångar på specifika områden bör lika villkor möjliggöras, attraktionskraft för Horisont 2020 ökas och deltagandet ökas.

(22)	Kommissionen bör i allt som rör Horisont 2020 agera i överensstämmelse med principerna i den europeiska kodexen för god förvaltningssed i enlighet med vad som föreskrivs i bilagan till kommissionens beslut 2000/633/EG, EKSG, Euratom (14).

(23)

Det är lämpligt att fastställa villkoren för unionsfinansiering för deltagare i åtgärder inom Horisont 2020. I syfte att minska komplexiteten i de nuvarande finansieringsreglerna bör ett förenklat system för kostnadsersättning antas, med ökad användning av klumpsummor, schablonbelopp och enhetskostnader.

(24)	Ersättningsnivåerna i denna förordning anges som maximinivåer för att uppfylla kravet på avsaknad av vinstsyfte och principen om medfinansiering samt för att göra det möjligt för deltagare att begära en lägre nivå. I princip bör ersättningsnivåerna emellertid vara 100 % eller 70 %.

(25)	OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad (TRL) bör beaktas vid klassificeringen av teknisk forskning, produktutveckling och demonstrationsverksamheter.

(26)

Specifika utmaningar på området forskning och innovation bör mötas med nya finansieringsformer såsom priser, förkommersiell upphandling, offentlig upphandling av innovativa lösningar, det särskilda instrumentet för små och medelstora företag och pilotprojektet för ett snabbspår till innovationsåtgärder, vilket kräver särskilda regler.

(27)

För att upprätthålla lika villkor för alla företag som är verksamma på den inre marknaden, bör finansiering via Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna för statligt stöd, så att effektivitet i de offentliga utgifterna säkerställs och marknadssnedvridningar förhindras såsom att utestänga privata investeringar, skapa ineffektiva marknadsstrukturer eller bevara ineffektiva företag. Det viktigt att se till att finansiering av innovationsåtgärder varken leder till en snedvridning av konkurrensen eller till styrning av marknaden utan tillräcklig anledning.

(28)	Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionerliga åtgärder, så att lämplig balans mellan förtroende och kontroll säkerställs.

(29)	I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 bör reglerna utgöra grunden för en ökad acceptans av stödmottagarnas sedvanliga praxis vad gäller kostnadsredovisning.

(30)

Den garantifond för deltagarna som upprättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 (15) och som förvaltas av kommissionen har visat sig vara en viktig skyddsmekanism som minskar riskerna med uteblivna återbetalningar från deltagarna. Därför bör en ny garantifond för deltagarna (nedan kallad fonden) upprättas. För att säkerställa effektivare förvaltning och bättre täckning av deltagarnas risk bör fonden omfatta åtgärder enligt det program som inrättats enligt beslut nr 1982/2006/EG, enligt det program som inrättats genom rådets beslut 2006/970/Euratom (16), enligt det program som inrättats genom rådets beslut 2012/93/Euratom (17) samt åtgärder enligt Horisont 2020 och rådets förordning (Euratom) nr 1314/2013 (18). Program som förvaltas av andra enheter än unionens finansieringsorgan bör inte omfattas av fonden.

(31)

För att öka öppenheten bör namnen på experter som har bistått kommissionen eller berörda finansieringsorgan i tillämpningen av denna förordning offentliggöras. Om namnets offentliggörande skulle äventyra expertens säkerhet eller integritet eller skada privatlivet bör kommissionen eller finansieringsorganen ha möjlighet att avstå från att offentliggöra namnet.

(32)	Experters personuppgifter bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (19).

(33)

Regler för utnyttjande och spridning av resultaten bör fastställas för att säkerställa att deltagare skyddar, utnyttjar och sprider dessa resultat på lämpligt sätt, och för att föreskriva möjligheten att i europeiskt strategiskt intresse ange ytterligare villkor för utnyttjande. Deltagare som har erhållit unionsfinansiering, och som planerar att utnyttja resultat som uppnåtts med hjälp av sådan finansiering i första hand i tredjeländer utan anknytning till Horisont 2020, bör ange hur unionens stöd kommer att gynna Europas samlade konkurrenskraft (reciprocitetsprincipen), såsom det föreskrivs i bidragsavtalet.

(34)	När det gäller forskning med möjlighet att vidareutvecklas till ny medicinsk teknik (såsom läkemedel, vaccin och medicinsk diagnostik) bör åtgärder vidtas för att säkerställa omedelbart utnyttjande och spridning av resultaten av denna teknik i de fall detta är lämpligt.

(35)

Trots framgången med unionens befintliga skuld- och egetkapitalinstrument för forskning, utveckling, innovation och tillväxt förblir tillgången till riskkapital en nyckelfråga, i synnerhet för innovativa små och medelstora företag. För att uppnå maximal effekt bör skuld- och egetkapitalinstrument kunna kombineras med varandra och/eller med bidrag som finansieras genom unionens budget, inbegripet genom Horisont 2020. Kommissionen bör dessutom särskilt säkerställa kontinuiteten för finansieringsinstrumentet för riskdelning, vilket inrättades genom beslut nr 1982/2006/EG, och den första delen av det instrument för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF1), vilket inrättats enligt beslut nr 1639/2006/EG inom ramen för de efterföljande finansieringsinstrumenten enligt Horisont 2020, Unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation respektive Unionens egetkapitalinstrument för forskning och innovation. Härvid ska intäkter och återbetalningar som genereras av något av de finansieringsinstrumenten direkt tillgodoräknas de finansieringsinstrument som inrättats enligt Horisont 2020.

(36)

Kommissionen bör garantera tillräcklig överensstämmelse mellan instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020, finansieringsinstrumenten inom Horisont 2020 och Cosmeprogrammet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 (20) samt med sådana system och instrument som upprättats tillsammans med medlemsstaterna, exempelvis det gemensamma programmet Eurostars (21).

(37)	Av rättssäkerhetskäl och tydlighetsskäl bör förordning (EG) nr 1906/2006 upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. I denna förordning fastställs särskilda regler för deltagande i indirekta åtgärder som genomförs enligt förordning (EU) nr 1291/2013, inbegripet deltagande i indirekta åtgärder som finansieras av finansieringsorganen i enlighet med artikel 9.2 i den förordningen.

I denna förordning fastställs också regler om utnyttjande och spridning av resultat.

2. Om inte annat följer av de särskilda reglerna i denna förordning ska de relevanta reglerna i (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012 tillämpas.

3. I förordning (EG) nr 294/2008 eller en grundläggande akt med stöd av vilken ett finansieringsorgan enligt artikel 185 i EUF-fördraget anförtrotts uppgifter som ingår i budgetgenomförandet får regler fastställas som avviker från dem som fastställs i denna förordning. För att ta hänsyn till särskilda behov i verksamheten enligt vad som fastställs i den relevanta grundläggande akten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 56, med avseende på de finansieringsorgan som inrättas enligt artikel 187 i EUF-fördraget när det gäller

a)	villkoren för deltagande i ansökningsomgångar som initieras av finansieringsorgan etablerade på flygteknik i syfte att minska minsta antalet deltagare enligt artikel 9.1,

b)	stödberättigandet enligt artikel 10, som gör det möjligt för finansieringsorgan etablerade på området biobaserade industrier och innovativa läkemedel att begränsa stödberättigandet till finansiering av särskilda typer av deltagare,

reglerna om utnyttjande och spridning av resultat som gör det möjligt för finansieringsorgan etablerade på området innovativa läkemedel att

i)	utöka anknutna enheters, köpares och eventuella efterträdande enheters möjligheter att överföra och licensiera resultat och bakgrundsinformation, i enlighet med bidragsavtalet och utan samtycke från andra deltagare, som avses i artikel 44.1 och 44.2,

ii)	tillåta särskilda avtal om deras egna nyttjanderätt till bakgrundsinformation för att utveckla resultat för kommersialisering eller för att kommersialisera resultat (direkt utnyttjande), som avses i artikel 48.2–48.4,

iii)	komplettera reglerna genom att införa bestämmelser om äganderätt och tillgång till uppgifter, kunskap och information som faller utanför syftena med en åtgärd och som inte behövs för att genomföra och utnyttja åtgärden (sidoresultat), som avses i artikel 41.2 och artiklarna 45–48,

iv)	utvidga regler om utnyttjande till att omfatta andra ändamål än genomförande av åtgärden (användning för forskningsändamål) eller för att utveckla resultat för kommersialisering eller för att kommersialisera resultat (direkt utnyttjande), som avses i artikel 48,

v)	fastställa särskilda kriterier för att tillåta underlicensiering från en deltagare till en annan deltagare inom samma åtgärd, som avses i artikel 46.2,

vi)

i enlighet med de villkor som fastställs i konsortieavtalet som avses i artikel 24.2 utvidga nyttjanderätterna för deltagare, anknutna enheter och tredjeparter i deras egenskap av licensinnehavare till att omfatta resultat eller bakgrundsinformation för andra ändamål än genomförande av åtgärden (användning för forskningsändamål) under lämpliga villkor, inklusive finansiella bestämmelser, eller för att utveckla resultat för kommersialisering eller kommersialisera resultat (direkt utnyttjande), som avses i artiklarna 46-48,

vii)	villkora nyttjanderätterna för direkt utnyttjande till en överenskommelse mellan berörda deltagare, som avses i artikel 48,

viii)

göra spridning genom vetenskapliga publikationer i form av sådan öppen tillgång som avses i artikel 43.2 frivillig,

finansieringen av åtgärderna, varvid finansieringsorganen inom områdena elektroniska komponenter och system får tillämpa andra ersättningsnivåer än de som anges i artikel 28.3 i fall där en eller flera medlemsstater medfinansierar en deltagare eller en åtgärd.

Ett finansieringsorgan som anförtrotts budgetgenomförandeuppgifter enligt artikel 58.1 c i eller ii i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, får tillämpa regler som avviker från bestämmelserna i denna förordning, med förbehåll för kommissionens godkännande, om detta är nödvändigt på grund av särdragen i deras verksamhet. Kommissionen ska i sådana fall ge sitt samtycke endast om dessa regler överensstämmer med de allmänna principer som fastställs i den här förordningen.

4. Denna förordning ska inte tillämpas på direkta åtgärder som genomförs av Gemensamma forskningscentrumet (JRC).

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner:

1. nyttjanderätt: rätt att använda resultat eller bakgrundsinformation på de villkor som fastställs i enlighet med denna förordning.

2. anknuten enhet: varje rättslig enhet som står under en deltagares direkta eller indirekta kontroll eller under samma direkta eller indirekta kontroll som deltagaren, eller som direkt eller indirekt kontrollerar en deltagare. Kontrollen kan utövas på något av de sätt som anges i artikel 8.2.

3. associerat land: ett tredjeland som är part i ett internationellt avtal som ingåtts med unionen, och som anges i artikel 7 i förordning (EU) nr 1291/2013.

4. bakgrundsinformation: alla uppgifter, know-how eller information oavsett form eller typ, konkret eller immateriell, inbegripet rättigheter såsom immateriella rättigheter som i) innehas av deltagare före anslutningen till åtgärden, ii) behövs för att utföra åtgärden eller för att utnyttja resultaten av åtgärden och iii) angetts av deltagarna, i enlighet med artikel 45.

5. grundläggande akt: en rättsakt antagen av unionens institutioner i form av en förordning, ett direktiv eller ett beslut, i den mening som avses i artikel 288 i EUF-fördraget, som ger en rättslig grund till åtgärden.

6. innovationsåtgärd: en åtgärd som främst består av verksamheter i direkt syfte att producera planer och arrangemang eller design för nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. De kan för detta syfte inbegripa prototyputveckling, testning, demonstration, pilotarbete, storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.

7. samordnings- och stödåtgärd: en åtgärd som främst består av kompletterande åtgärder som t.ex. standardisering, spridning, information och kommunikation, nätverksarbete, samordnings- eller stödtjänster, politisk dialog samt övningar och studier för ömsesidigt lärande, inklusive förberedande studier för ny infrastruktur, och som också får innefatta kompletterande åtgärder för nätverksarbete och samordning mellan program i olika länder.

8. spridning: offentliggörande av resultaten på lämpligt sätt (andra än de som är ett resultat av att skydda eller utnyttja resultaten), inbegripet genom vetenskapliga publikationer oavsett medium.

9. utnyttjande: användning av resultat för annan ytterligare forskning än den som omfattas av åtgärden i fråga eller för att utveckla, skapa och marknadsföra en produkt eller process eller för att skapa och tillhandahålla en tjänst eller för standardisering.

10. rättvisa och rimliga villkor: lämpliga villkor, inbegripet eventuella finansiella bestämmelser eller villkor utan ersättningskrav, med hänsyn till de särskilda omständigheterna i samband med en begäran om tillgång, till exempel det faktiska eller potentiella värdet av resultaten eller bakgrundsinformationen till vilken tillgången begärs och/eller det avsedda utnyttjandets omfattning, varaktighet eller andra särdrag.

11. finansieringsorgan: ett organ eller en myndighet, utom kommissionen, enligt artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, till vilket kommissionen har anförtrott uppgifter som avser budgetgenomförande i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1291/2013.

12. internationell europeisk intresseorganisation: internationell organisation, i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars främsta syfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.

13. rättslig enhet: varje fysisk person, eller varje juridisk person som bildats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, vilken har rättskapacitet och i eget namn kan ha rättigheter och skyldigheter.

14. icke vinstdrivande rättslig enhet: en rättslig enhet som genom sin rättsliga form saknar vinstsyfte eller som har en rättslig eller lagstadgad skyldighet att inte dela ut vinster till sina aktieägare eller enskilda medlemmar.

15. deltagare: en rättslig enhet som genomför en åtgärd eller del av en åtgärd enligt förordning (EU) nr 1291/2013 och har rättigheter och skyldigheter gentemot unionen eller ett annat finansieringsorgan enligt denna förordning.

16. medfinansieringsåtgärd för program: en åtgärd som finansieras genom ett bidrag och vars huvudsyfte är att komplettera enskilda ansökningsomgångar eller program finansierade av enheter, andra än unionens finansieringsorgan, som förvaltar program för forskning och innovation. En medfinansieringsåtgärd för program kan också innefatta kompletterande åtgärder för nätverksarbete och samordning mellan program i olika länder.

17. förkommersiell upphandling: upphandlingen av forsknings- och utvecklingstjänster med delning av risker och fördelar på marknadsvillkor och konkurrenspräglad utveckling i faser, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.

18. offentlig upphandling av innovativa lösningar: upphandling där en upphandlande myndighet fungerar som lanseringskund för innovativa varor eller tjänster som ännu inte är tillgängliga i stor skala på kommersiella grunder; kan omfatta konformitetstestning.

19. resultat: alla immateriella eller konkreta resultat av åtgärden, såsom uppgifter, kunskap eller information som uppkommer genom åtgärden, oavsett form eller typ, oavsett om den kan skyddas eller ej, samt alla tillhörande rättigheter, inbegripet immateriella rättigheter.

20. små och medelstora företag: mikroföretag och små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (22).

21. arbetsprogram: det dokument som antagits av kommissionen för genomförandet av det särskilda programmet i enlighet med artikel 5 i rådets beslut 2013/743/EU (23).

22. arbetsplan: det dokument som liknar kommissionens arbetsprogram och som antagits av finansieringsorgan som anförtrotts en del av genomförandet av Horisont 2020 i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1291/2013.

2. I denna förordning ska en enhet som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell rätt anses som jämställd med en rättslig enhet, under förutsättning att de villkor som fastställs i artikel 131.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och artikel 198 i förordning (EU) nr 1268/2012 är uppfyllda.

3. I denna förordning ska bidragsmottagare inte anses vara finansieringsorgan.

Artikel 3

Konfidentialitet

Med förbehåll för de villkor som fastställs i tillämpningsavtal, beslut eller kontrakt, ska uppgifter, kunskap och information som inom ramen för en åtgärd meddelats som konfidentiella hållas konfidentiella, med vederbörlig hänsyn till unionsrätten avseende skydd av och tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Artikel 4

Information som ska göras tillgänglig

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska kommissionen på begäran göra tillgänglig för unionens institutioner, organ eller byråer, medlemsstater eller associerade länder all användbar information den förfogar över i fråga om resultat som uppnåtts av en deltagare inom en åtgärd som har erhållit unionsfinansiering, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda:

a)	Informationen är av allmänt intresse.

b)	Deltagarna inte har framfört välgrundade och tillräckliga skäl för att informationen ska hållas inne.

I åtgärder inom det särskilda målet Trygga samhällen – Att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare ska kommissionen på begäran för unionens institutioner, organ eller byråer eller medlemsstaternas myndigheter göra tillgänglig all användbar information den förfogar över i fråga om resultat som uppnåtts av en deltagare inom en åtgärd som har erhållit unionsfinansiering. Kommissionen ska informera deltagaren om sådant tillhandahållande av information. När en medlemsstat eller unionens institutioner, organ eller byråer begär att få sådan information ska kommissionen också delge alla medlemsstater denna.

2. Tillhandahållande av information enligt punkt 1 ska inte anses överföra rättigheter eller skyldigheter från kommissionen eller deltagarna till mottagaren. Mottagaren ska dock hantera sådan information som konfidentiell, såvida den inte offentliggörs eller görs allmänt tillgänglig av deltagarna eller såvida den inte gavs till kommissionen utan några begränsningar avseende konfidentialitet. Kommissionens säkerhetsbestämmelser ska tillämpas på säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Artikel 5

Vägledning och information till potentiella deltagare

I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012 ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet se till att tillräcklig vägledning och information görs tillgänglig för alla potentiella deltagare, särskilt den tillämpliga modellen för bidragsavtalet, samtidigt som ansökningsomgången offentliggörs.

AVDELNING II

REGLER FÖR DELTAGANDE

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 6

Stödformer

I enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 1291/2013 får stöd ges i en eller flera av de former som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, framför allt bidrag, priser, upphandling eller finansieringsinstrument.

Artikel 7

Rättsliga enheter som får delta i åtgärder

1. Rättsliga enheter, oavsett etableringsort, eller internationella organisationer får delta i en åtgärd under förutsättning att de villkor som anges i denna förordning har uppfyllts, liksom eventuella villkor som fastställs i tillhörande arbetsprogram eller arbetsplan.

2. Det relevanta arbetsprogrammet får begränsa deltagandet i Horisont 2020 eller delar därav av rättsliga enheter etablerade i tredjeländer där villkoren för deltagande av rättsliga enheter från medlemsstater, eller deras anknutna enheter etablerade i ett tredjeland, i tredjelandets program för forskning och innovation anses inverka negativt på unionens intressen.

3. Arbetsprogrammet eller arbetsplanen får utesluta enheter som inte kan ge tillfredsställande säkerhetsgarantier, inklusive vad gäller säkerhetsprövning av personal om detta är motiverat av säkerhetsskäl.

4. JRC får delta i åtgärder med samma rättigheter och skyldigheter som en rättslig enhet etablerad i en medlemsstat.

Artikel 8

Oberoende

1. Två rättsliga enheter ska anses vara oberoende av varandra om en av dem inte står under direkt eller indirekt kontroll av den andra eller under samma direkta eller indirekta kontroll som den andra.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 får kontroll framför allt utövas på något av följande sätt:

a)	Direkt eller indirekt innehav av mer än 50 % av det nominella värdet av den rättsliga enhetens aktiekapital eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt i denna rättsliga enhet.

b)	Direkt eller indirekt, faktiskt eller rättsligt, innehav av rätten att fatta beslut i den rättsliga enheten.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 ska följande förhållanden mellan rättsliga enheter inte i sig anses utgöra ett kontrollförhållande:

a)	Samma offentliga investeringsföretag, institutionella investerare eller riskkapitalbolag innehar direkt eller indirekt mer än 50 % av det nominella värdet av aktiekapitalet eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt.

b)	De berörda rättsliga enheterna ägs eller kontrolleras av samma offentliga organ.

KAPITEL II

Bidrag

Avsnitt I

Förfarande för beviljande

Artikel 9

Villkor för deltagande

1. Följande minimikrav ska gälla:

a)	Minst tre rättsliga enheter ska delta i en åtgärd.

b)	Tre rättsliga enheter ska vara etablerade i var sin medlemsstat eller ett associerat land.

c)	De tre rättsliga enheterna som avses i b ska vara oberoende av varandra i den mening som avses i artikel 8.

2. Om en av deltagarna är JRC, eller en internationell europeisk intresseorganisation eller en enhet som upprättats i enlighet med unionsrätten, ska denna, vid tillämpningen av punkt 1, anses vara etablerad i en annan medlemsstat eller ett annat associerat land än övriga deltagare i samma åtgärd.

3. Genom undantag från punkt 1 ska minimivillkoret vara att en rättslig enhet etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land deltar, när det gäller

a)	Europeiska forskningsrådets (EFR) åtgärder för spetsforskning,

b)	instrumentet för små och medelstora företag, när åtgärden har ett tydligt europeiskt mervärde,

c)	medfinansieringsåtgärder för program, och

d)	motiverade fall som föreskrivs i arbetsprogrammet eller arbetsplanen.

4. Genom undantag från punkt 1 ska minimikravet för samordnings- och stödåtgärder samt åtgärder för utbildning och rörlighet vara att minst en rättslig enhet deltar.

5. Om det är lämpligt och vederbörligen motiverat får i arbetsprogram eller arbetsplaner föreskrivas ytterligare villkor i enlighet med bestämda politiska krav eller åtgärdens typ och mål, bland annat villkor om antalet deltagare och typen av deltagare och etableringsort.

Artikel 10

Stödberättigande

1. Följande deltagare är berättigade till stöd från unionen:

a)	En rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land, eller som har upprättats i enlighet med unionsrätten.

b)	En internationell europeisk intresseorganisation.

c)	En rättslig enhet etablerad i ett tredjeland och identifierad i arbetsprogrammet.

2. För en deltagande internationell organisation eller en deltagande rättslig enhet etablerad i ett tredjeland som inte är berättigad till stöd enligt punkt 1 får stöd från unionen beviljas, under förutsättning att minst ett av följande villkor är uppfyllt:

a)	Deltagandet anses av kommissionen eller det berörda finansieringsorganet vara väsentligt för genomförandet av åtgärden.

b)	Stödet ges enligt ett bilateralt vetenskapligt och tekniskt avtal eller annan överenskommelse mellan unionen och den internationella organisationen eller, för enheter som är etablerade i tredjeland, det land där den rättsliga enheten är etablerad.

Artikel 11

Ansökningsomgångar

1. Ansökningsomgångar ska anordnas i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/12, med beaktande av det särskilda behovet av öppenhet och icke-diskriminering, och av lämplig flexibilitet med tanke på mångfalden inom forsknings- och innovationssektorerna.

2. I undantagsfall och utan att det påverkar andra fall som regleras i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012 ska ansökningsomgångar inte anordnas för samordnings- och stödåtgärder och medfinansieringsåtgärder för program som genomförs av rättsliga enheter som anges i arbetsprogrammen eller arbetsplanerna, under förutsättning att åtgärden i fråga inte faller inom ramen för en befintlig ansökningsomgång.

3. I enlighet med de relevanta reglerna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012 ska rimliga tidsramar medges för utarbetande av ansökningar, med en rimlig förvarning om kommande ansökningsomgångar genom offentliggörande av arbetsprogram och också en rimlig tidsram från och med offentliggörandet av en ansökningsomgång till utgången av tidsfristen för att lämna in en ansökan.

Artikel 12

Gemensamma ansökningsomgångar med tredjeländer eller internationella organisationer

1. Gemensamma ansökningsomgångar med tredjeländer eller deras vetenskapliga och tekniska organisationer och organ eller med internationella organisationer får inledas för att gemensamt finansiera åtgärder på prioriterade områden av gemensamt intresse och förväntade ömsesidiga fördelar där det finns ett tydligt mervärde för unionen. Ansökningar ska bedömas och väljas ut genom de gemensamma bedömnings- och urvalsförfaranden som ska överenskommas. Sådana bedömnings- och urvalsförfaranden ska säkerställa överensstämmelse med principerna i avdelning VI i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och inbegripa en balanserad grupp av oberoende experter som utses av varje part.

2. Rättsliga enheter som erhåller finansiering från unionen ska sluta ett bidragsavtal med unionen eller det berörda finansieringsorganet. Bidragsavtalet ska omfatta en beskrivning av det arbete som ska utföras av de deltagarna och av de deltagande rättsliga enheterna från tredjeländer som berörs.

3. Rättsliga enheter som får finansiering från unionen ska ingå ett samordningsavtal med de deltagande rättsliga enheterna som får finansiering från berörda tredjeländer eller internationella organisationer.

Artikel 13

Ansökningar

1. Ansökningar ska innehålla ett utkast till plan för utnyttjande och spridning av resultat, när så anges i arbetsprogrammet eller arbetsplanen.

2. Ansökningar avseende forskning på mänskliga embryonala stamceller ska, i förekommande fall, innehålla detaljerade uppgifter om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som kommer att vidtas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och om de etiska godkännanden som ska ges. För utvinning av mänskliga embryonala stamceller ska strikt tillståndsgivning och kontroll, i enlighet med de rättsliga ramarna i de berörda medlemsstaterna, tillämpas för institutioner, organisationer och forskare.

3. En ansökan som strider mot etiska principer eller tillämplig lagstiftning, eller som inte uppfyller de krav som fastställs i beslut nr 2013/743/EU, i arbetsprogrammet, i arbetsplanen eller i meddelandet om ansökningsomgång får när som helst uteslutas ur förfarandena för bedömning, urval och beviljande.

4. När så är relevant och anges i arbetsprogrammet eller arbetsplanen ska det av ansökningarna framgå hur och i vilken omfattning jämställdhetsanalys är relevant för innehållet i det planerade projektet.

Artikel 14

Etisk granskning

1. Kommissionen ska systematiskt göra etiska granskningar av ansökningar som väcker etiska frågor. Den granskningen ska kontrollera att etiska principer och lagstiftning följs och för forskning som bedrivs utanför unionen att samma forskning skulle ha varit tillåten i en medlemsstat.

2. Kommissionen ska se till att etiska granskningar sker på ett så transparent sätt som möjligt och att de utförs skyndsamt för att i förekommande fall undvika att handlingarna behöver skickas in på nytt.

Artikel 15

Urvals- och tilldelningskriterier

1. De inlämnade ansökningarna ska bedömas på grundval av följande kriterier:

a)	Spetskompetens.

Effekter.

c)	Kvalitet och effektivitet i genomförandet.

2. Endast det kriterium som avses i punkt 1 a ska tillämpas på ansökningar avseende EFR-åtgärder för spetsforskning.

3. Det kriterium som avses i punkt 1 b får ges högre viktning för ansökningar avseende innovationsåtgärder.

4. Arbetsprogrammet eller arbetsplanen ska innehålla närmare uppgifter om tillämpningen av de tilldelningskriterier som anges i punkt 1 samt uppgifter om viktning och trösklar.

5. Kommissionen ska i tillämpliga fall ta hänsyn till möjligheten till ett inlämningsförfarande i två steg enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012, när så är lämpligt och står i överensstämmelse med ansökningsomgångens mål.

6. Ansökningarna ska rangordnas enligt bedömningsresultaten. Urvalet ska göras på grundval av denna rangordning.

7. Bedömningen ska genomföras av oberoende experter.

8. När det gäller en rättslig enhet som avses i artikel 11.2 eller i andra vederbörligen motiverade undantagsfall får bedömningen genomföras på ett sätt som avviker från punkt 7. I varje enskilt fall av sådan bedömning ska kommissionen förse medlemsstaterna med detaljerad information om det bedömningsförfarande som tillämpats och resultatet av detta.

9. När den begärda finansieringen från unionen för åtgärden är minst 500 000 EUR, ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, genom åtgärder som är förenliga med nationell rätt, förhandsgranska den finansiella kapaciteten hos endast koordinatorerna. Vidare ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om det finns skäl att ifrågasätta koordinatorns eller övriga deltagares finansiella kapacitet på grundval av tillgänglig information, granska deras finansiella kapacitet.

10. Ingen granskning ska göras av den finansiella kapaciteten hos rättsliga enheter vars livskraft garanteras av en medlemsstat eller ett associerat land eller hos inrättningar för högskole- och sekundärutbildning.

11. Finansiell kapacitet får garanteras av en annan rättslig enhet vars finansiella kapacitet då i gengäld ska kontrolleras i enlighet med punkt 9.

Artikel 16

Förfarande för omprövning av bedömning

1. Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska ange ett transparent förfarande för omprövning av bedömningen för sökande som anser att bedömningen av deras ansökningar inte har gjorts i enlighet med de förfaranden som anges i denna förordning, tillhörande arbetsprogram, arbetsplan eller ansökningsomgång.

2. En begäran om omprövning ska avse en specifik ansökan och ska lämnas in av koordinatorn av ansökan inom 30 dagar från den dag då kommissionen eller det berörda finansieringsorganet underrättar koordinatorn om resultatet av bedömningen.

3. Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska ansvara för granskningen av den begäran som avses i punkt 2. Granskningen ska endast omfatta de formella aspekterna av bedömningen, och inte ansökans värde.

4. En kommitté för omprövning av bedömningen bestående av anställda vid kommissionen eller vid det berörda finansieringsorganet ska avge ett yttrande om de formella aspekterna av bedömningsförfarandet. Kommittén ska ledas av en tjänsteman vid kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, från en annan avdelning än den som är ansvarig för den öppna ansökningsomgången. Kommittén får rekommendera något av följande:

a)	Ny bedömning av ansökan i första hand utförd av bedömare som inte deltog i den föregående bedömningen.

b)	Bekräftelse av den ursprungliga bedömningen.

5. På grundval av den rekommendation som avses i punkt 4 ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet fatta ett beslut som ska meddelas till koordinatorn av ansökan. Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska fatta sådana beslut utan onödigt dröjsmål.

6. Omprövningsförfarandet får inte försena urvalet av ansökningar som inte är föremål för begäran om omprövning.

7. Omprövningsförfarandet ska inte hindra andra åtgärder som en deltagare kan vidta i enlighet med unionsrätten.

Artikel 17

Förfrågningar och klagomål

1. Kommissionen ska se till att det finns ett förfarande för deltagare att inkomma med förfrågningar eller klagomål om sin medverkan i Horisont 2020.

2. Kommissionen ska se till att information om hur angelägenheter, frågor eller klagomål registreras, görs tillgänglig för alla deltagare och offentliggörs via internet.

Artikel 18

Bidragsavtal

1. Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna utarbeta mallar för bidragsavtal mellan kommissionen eller det berörda finansieringsorganet och deltagarna i enlighet med denna förordning. Om det visar sig vara nödvändigt att göra en betydande ändring av modellen för bidragsavtal ska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna på lämpligt sätt revidera mallen.

2. Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska ingå ett bidragsavtal med deltagarna. Borttagning eller ersättning av en enhet före undertecknandet av bidragsavtalet ska vara vederbörligen motiverad.

3. I bidragsavtalet ska deltagarnas och antingen kommissionens eller det berörda finansieringsorganets rättigheter och skyldigheter fastställas i enlighet med denna förordning. Bidragsavtalet ska också fastställa såväl rättigheterna och skyldigheterna för rättsliga enheter som blir deltagare under åtgärdens genomförande som en konsortiekoordinators roll och arbetsuppgifter.

4. På grundval av ett krav i ett arbetsprogram eller en arbetsplan kan i bidragsavtalet fastställas deltagarnas rättigheter och skyldigheter i fråga om nyttjanderätt, utnyttjande och spridning, utöver dem som anges i denna förordning.

5. När så är lämpligt och i den utsträckning som är möjlig, ska i bidragsavtalet beaktas de allmänna principer som anges i kommissionens rekommendation om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare, principerna för forskningsintegritet, kommissionens rekommendation om immateriella rättigheter i samband med kunskapsöverföring, uppförandekoden för universitet och andra offentliga forskningsinstitutioner samt den jämställdhetsprincip som fastställs i artikel 16 i förordning (EU) nr 1291/2013.

6. Bidragsavtalet ska, när så är lämpligt, innehålla bestämmelser som säkerställer respekten för etiska principer, inbegripet inrättandet av en oberoende etisk nämnd och kommissionens rätt att genomföra en etisk revision utförd av oberoende experter.

7. I vederbörligen motiverade fall kan särskilda bidrag för åtgärder omfattas av ett rampartnerskap i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012.

Artikel 19

Bidragsbeslut

Om så är lämpligt och i vederbörligen motiverade fall får kommissionen, i enlighet med artikel 121.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, eller det berörda finansieringsorganet delge bidragsbeslut i stället för att ingå bidragsavtal. Bestämmelserna i den här förordningen avseende bidragsavtal ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 20

Tid för beviljande

1. Det datum före vilket alla sökande ska underrättas om resultatet av bedömningen av deras ansökningar och det preliminära datumet för undertecknande av bidragsavtal eller meddelande om bidragsbeslut ska, i enlighet med artikel 128.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, anges i inbjudan att lämna ansökan.

2. De datum som avses i punkt 1 ska baseras på följande perioder:

a)	En period på högst fem månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, när det gäller att informera alla sökande om resultatet av den vetenskapliga bedömningen av deras ansökan.

b)	En period på högst tre månader från dagen då de sökande informerats om att deras ansökan har godkänts, när det gäller att underteckna bidragsavtal med sökande eller meddela dem om bidragsbeslut.

3. De perioder som avses i punkt 2 får överskridas när det gäller EFR och i vederbörligen motiverade undantagsfall, när åtgärder är komplicerade, om antalet ansökningar är betydande eller på begäran av sökandena.

4. Deltagare ska ges en rimlig tidsfrist för att inkomma med den information och dokumentation som krävs för undertecknandet av bidragsavtalet. Kommissionen ska fatta beslut och begära information så skyndsamt som möjligt. Nytt inskickande av dokumenten ska om möjligt undvikas.

Artikel 21

Tid för utbetalning

Deltagare ska betalas utan dröjsmål i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. När en betalning en gång har gjorts till koordinatorn ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet meddela deltagarna om detta.

Artikel 22

Säkert elektroniskt system

Allt utbyte med deltagarna, inbegripet ingåendet av bidragsavtal, meddelande om bidragsbeslut och eventuella ändringar i beslutet, får göras via ett elektroniskt system för utbyte som inrättats av kommissionen eller det berörda finansieringsorganet i enlighet med artikel 179 i förordning (EU) nr 1268/2012.

Avsnitt II

Genomförande

Artikel 23

Genomförande av åtgärder

1. Deltagarna ska genomföra åtgärden i enlighet med alla villkor och skyldigheter som anges i denna förordning, förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012, beslut 2013/743/EU, arbetsprogrammet eller arbetsplanen, meddelandet om ansökningsomgång och bidragsavtalet.

2. Deltagarna ska inte ingå några åtaganden som är oförenliga med denna förordning eller bidragsavtalet. Om en deltagare underlåter att uppfylla sina skyldigheter i fråga om det tekniska genomförandet av åtgärden ska övriga deltagare uppfylla skyldigheterna utan ytterligare unionsfinansiering, såvida inte kommissionen eller det berörda finansieringsorganet uttryckligen befriar dem från skyldigheten. Om en deltagare inte uppfyller sina skyldigheter får kommissionen i enlighet med artikel 39.3 a överföra skuldbeloppet från garantifonden som avses i artikel 38 för deltagare till koordinatorn för åtgärden. Varje deltagares finansiella ansvar ska vara begränsat till dess egna skulder, om inte annat följer av de bestämmelser som rör garantifond för deltagare. Deltagarna ska se till att kommissionen eller det berörda finansieringsorganet informeras i rätt tid om alla händelser som väsentligen kan påverka åtgärdens genomförande eller unionens intresse.

3. Deltagarna ska genomföra åtgärden och för detta vidta alla nödvändiga och rimliga åtgärder. De ska ha de lämpliga resurser som behövs och vid de tidpunkter som krävs för att genomföra åtgärden. Om så krävs för genomförandet av åtgärden får de anlita tredje parter, inklusive underleverantörer, för att utföra arbete inom åtgärden, eller utnyttja resurser som ställs till förfogande av tredje parter genom naturabidrag enligt villkoren i bidragsavtalet. Deltagarna ska ansvara inför kommissionen eller det berörda finansieringsorganet samt inför de övriga deltagarna för det arbete som utförs.

4. Tilldelning av underleverantörsavtal för genomförandet av vissa delar av åtgärden ska begränsas till de fall som anges i bidragsavtalet och till vederbörligen motiverade fall som inte klart kunnat förutses vid bidragsavtalets ikraftträdande.

5. Tredje parter som inte är underleverantörer får utföra arbete inom åtgärden i enlighet med de villkor som fastställs i bidragsavtalet. Den tredje parten och det arbete denne ska utföra ska anges i bidragsavtalet.

De tredje parternas kostnader får anses vara stödberättigande om den tredje parten uppfyller samtliga följande villkor:

a)	Den skulle vara berättigad till finansiering om den vore deltagare.

b)	Den är en anknuten enhet eller har en rättslig koppling till en deltagare som medför ett samarbete som inte är begränsat till åtgärden.

c)	Den anges i bidragsavtalet.

d)	Den uppfyller de regler som gäller för deltagaren enligt bidragsavtalet med avseende på stödberättigande kostnader och kontroll av utgifter.

e)	Den godtar solidariskt ansvar med deltagaren för unionens bidrag motsvarande det belopp som redovisats av den tredje parten, om kommissionen eller det berörda finansieringsorganet så kräver.

6. Tredje parter får också tillhandahålla resurser till en deltagare med hjälp av naturabidrag till åtgärden. Tredje parters kostnader i samband med sådana bidrag som de tillhandahåller gratis är stödberättigande förutsatt att de uppfyller villkoren i bidragsavtalet.

7. Åtgärden får omfatta finansiellt stöd till tredje parter på de villkor som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012. De belopp som avses i artikel 137.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 får överskridas om det är nödvändigt för att uppnå målen för en åtgärd.

8. Den åtgärd som genomförs av deltagare som är upphandlande myndigheter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG (24), Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG (25) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG (26) får inbegripa, eller ha som sitt primära syfte, förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar, om detta anges i ett arbetsprogram eller en arbetsplan och är nödvändigt för dess genomförande. I sådana fall ska reglerna i artiklarna 51.2, 51.4 och 51.5 i denna förordning gälla för de upphandlingsförfaranden som deltagaren genomför.

9. Deltagare ska följa nationella lagar, bestämmelser och etiska regler i de länder där åtgärden kommer att genomföras. Vid behov ska deltagarna begära godkännande från berörda nationella eller lokala etikkommittéer innan åtgärden inleds.

10. Arbete som inkluderar användning av djur ska utföras i enlighet med artikel 13 i EUF-fördraget och ska uppfylla kravet att ersätta, begränsa och förfina användningen av djur för vetenskapliga ändamål i enlighet med unionsrätten och särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU (27).

Artikel 24

Konsortium

1. De medlemmar av ett konsortium som vill delta i en åtgärd ska utse en av medlemmarna till koordinator, vilket ska anges i bidragsavtalet. Koordinatorn ska vara huvudkontaktpunkt mellan medlemmarna i konsortiet i förhållande till kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, om inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller om koordinatorn underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

2. De medlemmar av ett konsortium som deltar i en åtgärd ska ingå ett internt avtal (nedan kallat konsortieavtalet) som fastställer deras rättigheter och skyldigheter med avseende på genomförandet av åtgärden i enlighet med bidragsavtalet, utom i vederbörligen motiverade fall som anges i arbetsprogrammet, arbetsplanen eller i meddelandet om ansökningsomgång. Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer om de viktigaste frågorna som deltagarna kan ta upp i sina konsortieavtal.

3. Konsortieavtalet får bland annat fastställa

a)	konsortiets interna organisation,

b)	distributionen av unionens finansiering,

c)	regler om spridning, användning och nyttjanderätt som kompletterar reglerna i kapitel I avdelning III i denna förordning, och reglerna i bidragsavtalet,

d)	ordningar för lösning av interna tvister,

e)	överenskommelser mellan parterna om skadeståndsansvar, skadeersättning och konfidentialitet.

Medlemmarna i konsortiet får ordna konsortiet på alla sätt som de bedömer lämpliga, förutsatt att dessa sätt inte strider mot bidragsavtalet eller denna förordning.

4. Konsortiet får föreslå att en deltagare läggs till eller tas bort eller att koordinatorn byts i enlighet med de relevanta bestämmelserna i bidragsavtalet, under förutsättning att detta är i överensstämmelse med villkoren för deltagande, inte negativt påverkar åtgärdens genomförande och inte strider mot principen om likabehandling.

Avsnitt III

Bidragsformer och finansieringsregler

Artikel 25

Bidragsformer

Bidrag får vara utformade på något av de sätt som anges i artikel 123 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, med beaktande av målen i åtgärden.

Artikel 26

Stödberättigande kostnader

1. Villkor för stödberättigande kostnader definieras i artikel 126 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Tredje parters kostnader inom åtgärden kan vara stödberättigande i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i bidragsavtalet.

2. Icke stödberättigande kostnader är sådana som inte uppfyller villkoren i punkt 1, inbegripet särskilt reserver för eventuella framtida förluster eller debiteringar, valutakursförluster, kostnader förknippade med kapitalavkastning, kostnader som ersatts i samband med andra unionsåtgärder eller -program, skulder och avgifter för skulder samt utgifter som är orimliga eller som uppkommit genom vårdslös förbrukning av medel.

Artikel 27

Direkta stödberättigande personalkostnader

1. Utan att det påverkar de villkor som fastställs i artikel 26 ska direkta stödberättigande personalkostnader begränsas till löner och socialförsäkringsavgifter och andra kostnader som ingår i lönerna för åtgärdens personal, och som härrör från nationell rätt eller från anställningsavtalet.

2. Utan att det påverkar de villkor som fastställs i artikel 26 får lönetillägg till personal, hos deltagare i icke vinstdrivande rättsliga enheter, inklusive utbetalningar som grundar sig på tilläggsavtal oavsett art också ses som direkta stödberättigande personalkostnader upp till det belopp som avses i punkt 3, under förutsättning att de uppfyller följande ytterligare villkor:

a)	De utgör en del av deltagarens vanliga lönepraxis och betalas ut på ett konsekvent sätt närhelst samma typ av arbete eller expertis krävs.

b)	De kriterier som används för att beräkna tilläggsutbetalningarna är objektiva och tillämpas generellt av deltagaren, oberoende av den aktuella finansieringskällan.

3. Lönetillägg på upp till 8 000 EUR per person och år kan vara stödberättigande. För personer som inte uteslutande arbetar för åtgärden ska en begränsning per timme vara tillämplig. Begränsningen per timme ska beräknas genom att dela 8 000 EUR med det årliga antalet produktiva timmar som i sin tur beräknas i enlighet med artikel 31.

Artikel 28

Finansiering av åtgärden

1. Finansieringen för en åtgärd får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna minus intäkterna från åtgärden.

2. Följande ska betraktas som intäkter från åtgärden:

a)	Resurser som görs tillgängliga av tredje parter till deltagarna genom finansiella överföringar eller kostnadsfria naturabidrag, för vilka värdet har redovisats som stödberättigande kostnader av deltagaren, förutsatt att de tillhandahållits av den tredje parten specifikt för användning i åtgärden.

b)	Intäkter från åtgärden, utom intäkter som genereras genom utnyttjande av åtgärdens resultat.

c)	Intäkter från försäljning av tillgångar som förvärvats i enlighet med bidragsavtalet upp till värdet av den kostnad som ursprungligen belastats åtgärden av deltagaren.

3. En enda ersättningsnivå för stödberättigande kostnader ska tillämpas per åtgärd för all verksamhet som finansieras inom den. Den högsta stödnivån ska fastställas i arbetsprogrammet eller arbetsplanen.

4. Horisont 2020-bidraget får högst uppgå till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

5. Horisont 2020-bidraget ska vara begränsat till högst 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna för innovationsåtgärder och medfinansieringsåtgärder för program.

Genom undantag från punkt 3, får Horisont 2020-bidraget för innovationsåtgärder uppgå till högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för icke vinstdrivande rättsliga enheter, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

6. De stödnivåer som fastställs i denna artikel ska gälla även för åtgärder där schablonbelopp, finansiering per enhet, eller klumpsummor fastställts för hela eller delar av åtgärden.

Artikel 29

Indirekta kostnader

1. Indirekta stödberättigande kostnader ska fastställas genom tillämpning av en schablonnivå på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna, med undantag för direkta stödberättigande kostnader för underleverantörer och kostnader för resurser som tredje parter ställer till förfogande och som inte används i stödmottagarens lokaler samt ekonomiskt stöd till tredje parter.

2. Genom undantag från punkt 1 får indirekta kostnader redovisas i form av en klumpsumma eller enhetskostnad om detta anges i arbetsprogrammet eller arbetsplanen.

Artikel 30

Utvärdering av finansieringsnivåer

Interimsutvärderingen av Horisont 2020 ska innefatta en utvärdering av effekterna av de olika inslag som införs genom de nya finansieringsnivåerna enligt artiklarna 27, 28 och 29 i denna förordning, i syfte att utvärdera huruvida det nya tillvägagångssättet har lett till icke önskvärda situationer som negativt påverkar attraktionskraften för Horisont 2020.

Artikel 31

Årliga produktiva timmar

1. Stödberättigande personalkostnader får endast omfatta de faktiska arbetstimmarna för de personer som direkt arbetar med åtgärden. Dokumentation om de faktiska arbetstimmarna ska tillhandahållas av deltagaren, normalt genom ett tidsregistreringssystem.

2. För personer som arbetar endast för åtgärden krävs ingen tidsregistrering. I sådana fall ska deltagaren underteckna en försäkran om att personen i fråga har arbetat endast för åtgärden.

3. Bidragsavtalet ska innehålla

a)	minimikraven för tidsregistreringssystemet,

b)	möjlighet att välja mellan alternativet med ett bestämt antal årliga produktiva timmar och metoden för att fastställa det årliga antalet produktiva timmar som ska användas för beräkningen av timkostnaden för personal med beaktande av deltagarens vanliga redovisningspraxis.

Artikel 32

Ägare av små och medelstora företag och fysiska personer utan lön

Ägarna till små och medelstora företag som inte erhåller lön och andra fysiska personer som inte erhåller lön får debitera personalkostnader på grundval av en enhetskostnad.

Artikel 33

Enhetskostnader

1. I enlighet med artikel 124 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 får kommissionen fastställa metoder för att bestämma enhetskostnader på grundval av

a)	statistiska data eller liknande objektiva medel,

b)	historiska data om deltagaren.

2. Direkta stödberättigande personalkostnader får finansieras på grundval av enhetskostnader som fastställts i enlighet med deltagarens vanliga praxis för kostnadsredovisning, under förutsättning att de uppfyller följande kumulativa kriterier:

a)	De är beräknade på grundval av de totala faktiska personalkostnader som noterats i deltagarens allmänna räkenskaper vilka kan justeras av deltagaren på grundval av budgeterade eller uppskattade delar enligt de villkor som fastställs av kommissionen.

b)	De är förenliga med artiklarna 26 och 27.

c)	De uppfyller kravet avseende icke-vinstdrivande och undvikande av dubbelfinansiering av kostnader.

d)	De är beräknade med beaktande av artikel 31.

Artikel 34

Intyg om redovisning

Intyget om redovisning ska omfatta det totala bidragsbelopp som en deltagare begär i form av ersättning för faktiska kostnader och på grundval av enhetskostnader som avses i artikel 33.2, förutom de andra belopp än de som fastställs i enlighet med deltagarens vanliga praxis för kostnadsredovisning som redovisats på grundval av klumpsummor, schablonbelopp eller enhetskostnader. Intyget ska lämnas in endast om beloppet är lika med eller större än 325 000 EUR vid tiden för begäran om slutbetalning av bidraget.

Artikel 35

Intyg om metod

1. Deltagare som beräknar och debiterar direkta personalkostnader på grundval av enhetskostnader i enlighet med artikel 33.2 får lämna ett intyg om metoden till kommissionen. Metoden ska uppfylla villkoren i artikel 33.2 och uppfylla kraven i bidragsavtalet.

2. Om kommissionen godkänner ett intyg om metod, ska detta vara giltigt för alla åtgärder som finansieras enligt förordning (EU) nr 1291/2013 och deltagaren ska beräkna och debitera kostnader på grundval av detta. När kommissionen väl har godkänt ett intyg om metoden får den inte tillskriva den godkända metoden några systemfel eller återkommande fel.

Artikel 36

Revisorer som utfärdar intyg

1. De intyg om redovisning och metod som avses i artiklarna 34 och 35 ska upprättas av en oberoende revisor som är behörig att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG (28) eller motsvarande nationella lagbestämmelser, eller av en kompetent och oberoende offentlig tjänsteman som enligt beslut av berörda nationella myndigheter har rättslig befogenhet att genomföra revision hos deltagaren och som inte har deltagit i redovisningsarbetet.

2. På begäran av kommissionen, revisionsrätten eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), ska den revisor som levererar intyget om redovisning och om metod ge tillgång till handlingar och revisionshandlingar på grundval av vilka ett intyg om redovisning eller om metod har utfärdats.

Artikel 37

Kumulativ finansiering

En åtgärd som fått bidrag från unionens budget kan också beviljas ett bidrag på grundval av förordning (EU) nr 1291/2013, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnadsposter.

Avsnitt IV

Garantier

Artikel 38

Garantifond för deltagare

1. Härmed inrättas en garantifond för deltagarna (nedan kallad fonden) som ska täcka risken i samband med förfallna skulder som inte betalas in till unionen inom åtgärder som finansieras genom bidrag från kommissionen enligt beslut nr 1986/2006/EG och av kommissionen eller unionens finansieringsorgan enligt Horisont 2020 i enlighet med reglerna i denna förordning. Fonden ska ersätta och efterträda den garantifond för deltagarna som inrättats enligt förordning (EG) nr 1906/2006.

2. Fondens verksamhet ska bedrivas i enlighet med artikel 39. Eventuell avkastning från fonden ska läggas till fonden och ska uteslutande tjäna de ändamål som anges i artikel 39.3.

3. Om avkastningen inte räcker för att täcka den verksamhet som beskrivs i artikel 39.3 ska fonden inte ingripa, och kommissionen eller unionens berörda finansieringsorgan ska återkräva förfallna belopp direkt från deltagare eller tredje parter.

4. Fonden ska anses som en tillräcklig garanti enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Ingen ytterligare garanti eller säkerhet får godtas av deltagarna eller åläggas dem utom i det fall som beskrivs i punkt 3 i den här artikeln.

5. Deltagare i insatser inom Horisont 2020 vars risk täcks av fonden ska bidra med 5 % av unionsfinansieringen för åtgärden. När åtgärden avslutas ska det belopp som betalats till fonden återbetalas till deltagarna via koordinatorn.

6. Storleken på deltagarnas bidrag till fonden enligt punkt 5 får reduceras på grundval av interimsutvärderingen av Horisont 2020.

Artikel 39

Drift av fonden

1. Fonden ska förvaltas av unionen, företrädd av kommissionen som verkställande organ på deltagarnas vägnar, i enlighet med de villkor som fastställs i bidragsavtalet.

Kommissionen får förvalta fonden direkt eller överlåta fondens finansiella förvaltning antingen till Europeiska investeringsbanken eller till ett lämpligt finansinstitut (nedan kallat depositariebanken). Depositariebanken ska förvalta fonden enligt kommissionens instruktioner.

2. Deltagarnas bidrag till fonden får avräknas från den inledande förfinansieringen och betalas till fonden på deltagarnas vägnar.

3. Om en deltagare har en skuld till unionen får kommissionen, utan att det påverkar sanktioner som den försumliga deltagaren kan bli föremål för, vidta någon av följande åtgärder:

Överföra eller uppdra åt depositariebanken att överföra det utestående beloppet direkt från fonden till åtgärdens koordinator. Överföringen ska göras efter det att den försumliga deltagaren har avslutat eller dragit tillbaka sitt deltagande om åtgärden är pågående och om de kvarvarande deltagarna är överens om att genomföra den enligt samma mål. Belopp som överförs från fonden ska betraktas som unionsfinansiering.

b)	Effektivt återkräva beloppet från fonden.

Kommissionen ska utfärda ett betalningskrav gentemot den deltagaren eller tredje parten till förmån för fonden. I detta syfte får kommissionen fatta ett beslut om återkrav i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

4. De återkrävda beloppen ska utgöra intäkter som anvisas till fonden i den mening som avses i artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. När alla bidrag vars risk täcks genom fonden har genomförts ska eventuella utestående belopp återkrävas av kommissionen och tas upp i unionens budget, under förutsättning att beslut fattas av den lagstiftande myndigheten.

KAPITEL III

Experter

Artikel 40

Utseende av oberoende experter

1. Kommissionen och när så är lämpligt finansieringsorganen får utse oberoende experter som ska bedöma ansökningar i enlighet med artikel 15 eller ge råd om eller bistå med

a)	bedömningen av ansökningar,

b)	övervakningen av genomförandet av åtgärder som genomförs enligt förordning (EU) nr 1291/2013 samt av tidigare program för forskning och/eller innovation,

c)	genomförandet av unionens politik och program för forskning och innovation, inklusive Horisont 2020, samt uppbyggnaden av ett väl fungerande europeiskt forskningsområde,

d)	utvärderingen av program för forskning och innovation,

e)	utformningen av unionens forsknings- och innovationspolitik inbegripet förberedelser för framtida program.

2. Oberoende experter ska väljas ut på grundval av deras kompetens, erfarenhet och kunskaper som är relevanta för utförandet av de uppgifter som anförtros dem. Om oberoende experter måste hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska en lämplig säkerhetsprövning krävas innan de utses.

Oberoende experter ska utses och väljas ut per ansökningsomgång till enskilda och omgång som riktar sig till berörda organisationer, till exempel forskningsorgan, forskningsinstitutioner, universitet, standardiseringsorgan, organisationer i det civila samhället eller företag, i syfte att upprätta en databas över kandidater.

Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet får, om så anses lämpligt och i vederbörligen motiverade fall, på ett öppet sätt, välja en oberoende expert med erforderlig kompetens som inte finns med i databasen.

Vid utseende av oberoende experter ska kommissionen eller det berörda finansieringsorganet vidta lämpliga åtgärder för att sträva efter en balanserad sammansättning inom expertgrupperna och bedömningspanelerna i fråga om olika kompetenser, erfarenheter, kunskaper, geografisk spridning och könsfördelning, samt med beaktande av situationen i åtgärdens ämnesområde. När så är lämpligt ska även balans mellan privat och offentlig sektor eftersträvas.

Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet får inhämta råd från rådgivande organ för utseendet av oberoende experter. När det gäller EFR:s åtgärder för spetsforskning ska kommissionen utse experter på grundval av ett förslag från EFR:s vetenskapliga råd.

3. Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska se till att en expert som står inför en intressekonflikt avseende en fråga som denne ska uttala sig om inte bedömer, ger råd om eller bistår i fråga om den specifika sakfrågan.

4. Allt utbyte med oberoende experter, inbegripet ingåendet av avtal om utseendet av dessa, med eventuella ändringar, får göras via elektroniska system för utbyte som inrättats av kommissionen eller det berörda finansieringsorganet i enlighet med artikel 287.4 i förordning (EU) nr 1268/2012.

5. Namnen på experter som utsetts på personliga mandat, vilka har bistått kommissionen eller finansieringsorganen i genomförandet av förordning (EU) nr 1291/2013 och beslut 2013/743/EU, ska med uppgift om deras sakkunskapsområde minst en gång om året offentliggöras på kommissionens eller det berörda finansieringsorganets webbplats. Dessa uppgifter ska inhämtas, hanteras och offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 45/2001.

AVDELNING III

REGLER FÖR UTNYTTJANDE OCH SPRIDNING AV RESULTAT

KAPITEL I

Bidrag

Avsnitt I

Resultat

Artikel 41

Äganderätt till resultat

1. Resultat ska ägas av den deltagare som tar fram dem.

2. Om deltagare i en åtgärd gemensamt har tagit fram resultat och om deras respektive bidrag till de gemensamma resultaten inte kan fastställas, eller om det inte går att särskilja sådana gemensamma resultat när det gäller att ansöka om, utverka eller bevara relevant skydd av immateriella rättigheter, ska de ha samäganderätt till resultaten. Samägarna ska upprätta ett avtal om fördelningen och villkoren för utövande av samäganderätten i enlighet med sina skyldigheter enligt bidragsavtalet. Samägarna får enas om att inte fortsätta samägandet och i stället besluta om en alternativ ordning, till exempel genom att överföra sina ägarandelar till en enda ägare med nyttjanderätt för de övriga deltagarna, efter det att resultaten tagits fram.

Om inte annat överenskommits i samägandeavtalet ska var och en av samägarna ha rätt att bevilja icke-exklusiva licenser till tredje parter för att utnyttja samägda resultat, utan någon rätt att bevilja underlicenser, på följande villkor:

a)	Övriga samägare ska underrättas i förväg.

b)	Övriga samägare ska kompenseras på ett rättvist och rimligt sätt.

3. Om anställda eller en part som arbetar för en deltagare har rätt att hävda rättigheter till de framtagna resultaten ska deltagaren se till att de rättigheterna kan utövas på ett sätt som är förenligt med de skyldigheter som deltagaren har enligt bidragsavtalet.

Artikel 42

Skydd av resultat

1. Där resultaten kan eller rimligtvis kan förväntas ha potential för kommersiellt eller industriellt utnyttjande, ska den deltagare som äger dessa resultat undersöka möjligheten att skydda dem. Deltagaren ska, om det är möjligt, rimligt och motiverat med tanke på omständigheterna, på lämpligt sätt skydda dem under en tillräcklig tidsperiod och med en lämplig geografisk täckning, med vederbörlig hänsyn till sina berättigade intressen och de berättigade intressena, framför allt kommersiella intressen, hos övriga deltagare i åtgärden.

2. Om en deltagare som erhållit unionsfinansiering inte har för avsikt att skydda de resultat som den tagit fram, av andra skäl än omöjlighet enligt unionsrätten eller nationell rätt eller brist på potential för kommersiellt eller industriellt utnyttjande, och såvida inte deltagaren har för avsikt att överföra dem till en annan rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land i syfte att skydda dem, ska denne informera kommissionen eller det berörda finansieringsorganet innan någon spridning som hänför sig till de resultaten äger rum. Kommissionen, såsom företrädare för unionen, eller det berörda finansieringsorganet får med den berörda deltagarens godkännande överta äganderätten till dessa resultat och vidta de åtgärder som krävs för att de ska få ett adekvat skydd.

Deltagaren får vägra att ge tillstånd endast om den kan visa att dess berättigade intressen skulle åsamkas betydande skada. Ingen spridning som hänför sig till de resultaten får ske förrän kommissionen eller det berörda finansieringsorganet har fattat ett beslut om att inte överta äganderätten till resultaten eller har beslutat sig för att överta äganderätten och har vidtagit de åtgärder som krävs för att säkerställa skydd av dem. Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska fatta sådana beslut utan onödigt dröjsmål. Det ska i bidragsavtalet fastställas tidsfrister för detta.

3. Om en deltagare som erhållit unionsfinansiering har för avsikt att inte upprätthålla skydd av resultat, eller att inte söka förlängning av sådant skydd av andra skäl än brist på potential för kommersiellt eller industriellt utnyttjande ska denne, senast fem år efter det att slutbetalningen har utbetalats, underrätta kommissionen eller det berörda finansieringsorganet, som då får upprätthålla eller förlänga skyddet genom att överta äganderätten. Deltagaren får vägra att ge tillstånd endast om den kan visa att dess berättigade intressen skulle åsamkas betydande skada. Det ska i bidragsavtalet fastställas tidsfrister för detta.

Artikel 43

Utnyttjande och spridning av resultat

1. Varje deltagare som erhållit unionsfinansiering ska göra sitt bästa för att utnyttja de resultat som den äger, eller låta dem utnyttjas av en annan rättslig enhet, särskilt genom överlåtelse och licensiering av resultaten i enlighet med artikel 44.

Ytterligare skyldigheter avseende utnyttjande ska fastställas i bidragsavtalet. I fråga om forskningsverksamhet som har potential att möta stora samhälleliga utmaningar får ytterligare skyldigheter avseende utnyttjande inbegripa licensiering på icke exklusiva villkor. Sådana ytterligare skyldigheter ska anges i arbetsprogrammet eller arbetsplanen.

2. Med förbehåll för restriktioner på grund av skyddet av immateriella rättigheter, säkerhetsbestämmelser eller legitima intressen ska varje deltagare så snart som möjligt på lämpligt sätt sprida de resultat den äger. I bidragsavtalet kan tidsfrister fastställas för detta.

Ytterligare skyldigheter avseende spridning ska fastställas i bidragsavtalet och anges i arbetsprogrammet eller arbetsplanen.

Med avseende på resultatens spridning genom vetenskapliga publikationer ska fri tillgång gälla på de villkor som anges i bidragsavtalet. Kostnader som är förknippade med fri tillgång till vetenskapliga publikationer som är resultat av forskning som finansierats inom ramen för Horisont 2020, och som uppkommit under ett projekts löptid, ska vara ersättningsberättigande enligt villkoren för bidragsavtalet. Med vederbörligt iakttagande av artikel 18 i förordning (EU) nr 1291/2013 ska bidragsavtalet inte innehålla några villkor för fri tillgång till publikationer som skulle leda till ytterligare publiceringskostnader efter en åtgärds genomförande.

Med avseende på spridning av forskningsdata får i bidragsavtalet, när det gäller fri tillgång till och bevarande av forskningsdata, fastställas villkor för hur fri tillgång till sådana resultat ska lämnas, framför allt när det gäller spetsforskning inom EFR liksom spetsforskning i fråga om framtida och ny teknik (FET) eller andra lämpliga områden, varvid avseende ska fästas vid deltagarnas legitima intressen och eventuella begränsningar på grund av dataskyddsregler, säkerhetsbestämmelser eller immateriella rättigheter. I sådana fall ska det i arbetsprogrammet eller arbetsplanen anges om fri tillgång krävs vid spridning av forskningsdata.

Övriga deltagare ska i förväg underrättas om spridning. Efter en sådan underrättelse får en deltagare göra invändningar om den kan visa att dess berättigade intressen med avseende på resultaten eller bakgrundsinformationen skulle lida betydande skada genom den avsedda spridningen. I sådana fall får inte spridningen ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen. I bidragsavtalet ska tidsfrister fastställas för detta.

3. För den övervakning och spridning som utförs av kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska deltagarna lämna alla uppgifter om den verksamhet de utför med anknytning till utnyttjande och spridning och tillhandahålla de handlingar som krävs i enlighet med de villkor som fastställs i bidragsavtalet. Sådana uppgifter ska offentliggöras, med förbehåll för de legitima intressen hos de deltagare som lämnat uppgifterna. I bidragsavtalet ska bland annat tidsfrister fastställas med avseende på sådana rapporteringsskyldigheter.

4. Alla patentansökningar, standarder, publikationer eller annan spridning, inbegripet de i elektronisk form, som rör resultaten ska om möjligt innehålla en förklaring, som får omfatta visuella medel, om att åtgärden har erhållit ekonomiskt stöd från unionen. Villkoren för förklaringen ska fastställas i bidragsavtalet.

Artikel 44

Överlåtelse och licensiering av resultat

1. En deltagare som överlåter äganderätten till resultat ska överföra sina skyldigheter enligt bidragsavtalet vad gäller dessa resultat till den övertagande parten, inklusive skyldigheten att överföra dem vid en eventuell senare överlåtelse.

Utan att det påverkar skyldigheter avseende konfidentialitet enligt lagar och andra författningar i samband med fusioner och förvärv, där andra deltagare fortfarande har nyttjanderätt eller fortfarande får begära nyttjanderätt till de resultat som avses överföras, ska en deltagare som har för avsikt att överlåta resultaten i förväg meddela de andra deltagarna och ge dem tillräcklig information om den avsedda nya ägaren av resultaten för att de andra deltagarna ska kunna analysera den planerade överlåtelsens effekter på ett eventuellt utövande av deras nyttjanderätt.

Efter meddelandet får en deltagare motsätta sig överlåtelsen av äganderätt om den kan visa att den planerade överlåtelsen skulle påverka utövandet av dess nyttjanderätt på ett negativt sätt. I ett sådant fall får överlåtelsen inte ske innan en överenskommelse har nåtts mellan de berörda deltagarna. I bidragsavtalet ska tidsfrister fastställas för detta.

Övriga deltagare får genom skriftlig överenskommelse i förväg avstå från rätten att få förhandsmeddelande och att göra invändningar mot överlåtelser av äganderätt från en deltagare till en särskilt utpekad tredje part.

2. Förutsatt att nyttjanderätter till resultaten kan utövas och att ytterligare skyldigheter avseende utnyttjande fullgörs av den deltagare som äger resultaten får denne bevilja licenser eller på annat sätt ge rätt att utnyttja dem till varje rättslig enhet, även med exklusiv rätt. Exklusiva licenser till resultaten får beviljas om alla övriga berörda deltagare samtycker till att avstå från sin nyttjanderätt till dem.

3. När det gäller resultat som tas fram av deltagare som har erhållit unionsfinansiering får det i bidragsavtalet föreskrivas att kommissionen eller det berörda finansieringsorganet kan motsätta sig överlåtelse av äganderätt eller beviljande av exklusiv licens till tredje parter etablerade i ett tredjeland som inte är anslutet till Horisont 2020 om beviljandet eller överlåtelsen anses strida mot intresset att utveckla konkurrenskraften i unionens ekonomi eller mot etiska principer eller säkerhetshänsyn.

I sådana fall ska överlåtelsen av äganderätt eller beviljandet av exklusiv licens inte ske, såvida inte kommissionen eller det berörda finansieringsorganet förvissas om att lämpliga skyddsåtgärder kommer att vidtas.

När så är lämpligt ska det i bidragsavtalet anges att kommissionen eller det berörda finansieringsorganet i förväg ska informeras om alla sådana överlåtelser av äganderätt eller beviljanden av exklusiv licens. I bidragsavtalet ska tidsfrister fastställas för detta.

Avsnitt II

Nyttjanderätt till bakgrundsinformation och resultat

Artikel 45

Bakgrundsinformation

Deltagarna ska på något sätt ange bakgrundsinformationen för sina åtgärder i en skriftlig överenskommelse.

Artikel 46

Principer för nyttjanderätt

1. Begäran om att utöva nyttjanderätt eller avstå från nyttjanderätt ska göras skriftligen.

2. Nyttjanderätt ska inte innefatta rätten att utfärda underlicenser, såvida inte ägaren av resultaten eller bakgrundsinformationen samtycker till detta.

3. Deltagare i samma åtgärd ska innan de ansluter sig till bidragsavtalet underrätta varandra om eventuella rättsliga restriktioner eller begränsningar för att bevilja tillgång till sin bakgrundsinformation. I senare avtal om bakgrundsinformation som ingås med en deltagare ska det säkerställas att nyttjanderätterna kan utövas.

4. Om en deltagare avslutar sitt deltagande i en åtgärd, ska deltagarens skyldighet att bevilja tillgång enligt de villkor som fastställs i bidragsavtalet bestå.

5. Konsortieavtalet får föreskriva att om en deltagare inte fullgör sina skyldigheter och denna försummelse inte gottgörs, ska denna deltagare inte längre ha nyttjanderätt.

Artikel 47

Nyttjanderätt för genomförande

1. En deltagare ska ha nyttjanderätt till resultaten från en annan deltagare i samma åtgärd om resultaten är nödvändiga för att den förstnämnda ska kunna utföra sitt arbete inom åtgärden.

Denna tillgång ska beviljas utan ersättningskrav.

2. En deltagare ska ha nyttjanderätt till bakgrundsinformation från en annan deltagare i samma åtgärd om denna bakgrundsinformation är nödvändig för att den förstnämnda ska kunna utföra sitt arbete inom åtgärden, med förbehåll för eventuella restriktioner eller begränsningar enligt artikel 46.3.

Sådan tillgång ska beviljas utan ersättningskrav, såvida inte annat avtalats av deltagarna innan de anslöt sig till bidragsavtalet.

Artikel 48

Nyttjanderätt för utnyttjande

1. En deltagare ska ha nyttjanderätt till resultaten från en annan deltagare i samma åtgärd om den förstnämnda deltagaren behöver den andra deltagarens resultat för att kunna utnyttja sina egna resultat.

Sådan tillgång ska efter överenskommelse beviljas på rättvisa och rimliga villkor.

2. En deltagare ska ha nyttjanderätt till bakgrundsinformation från en annan deltagare i samma åtgärd om den förstnämnda deltagaren behöver denna bakgrundsinformation för att kunna utnyttja sina egna resultat, med förbehåll för eventuella restriktioner eller begränsningar enligt artikel 46.3.

Sådan tillgång ska efter överenskommelse beviljas på rättvisa och rimliga villkor.

3. En anknuten enhet etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land ska, såvida inte annat föreskrivs i konsortieavtalet, också ha nyttjanderätt till resultat och, med förbehåll för eventuella restriktioner eller begränsningar enligt artikel 46.3, bakgrundsinformation på rättvisa och rimliga villkor, om de resultaten och den bakgrundsinformationen är nödvändiga för att utnyttja de resultat som tagits fram av den deltagare till vilken enheten är anknuten. Sådan nyttjanderätt ska begäras och utverkas direkt från den deltagare som äger resultaten eller bakgrundsinformationen, om inte något annat överenskommits i enlighet med artikel 46.2.

4. En begäran om tillgång enligt punkterna 1, 2 eller 3 får lämnas in upp till ett år efter det att åtgärden slutförts, såvida deltagarna inte kommer överens om en annan tidsfrist.

Artikel 49

Nyttjanderätt för unionen och medlemsstaterna

1. Unionens institutioner, organ eller byråer ska, i det vederbörligen motiverade syftet att utveckla, genomföra och övervaka unionens politik eller program, ha nyttjanderätt endast till de resultat som uppnåtts av en deltagare som har erhållit unionsfinansiering. Sådan nyttjanderätt är begränsad till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning.

Denna tillgång ska beviljas utan ersättningskrav.

2. För åtgärder inom det särskilda målet Trygga samhällen – Att skydda Europas frihet, säkerhet och medborgare som fastställs i del III i bilaga I till förordning (EU) nr 1291/2013 ska unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaternas nationella myndigheter, i syfte att utveckla, genomföra och övervaka politik och program på detta område, ha nödvändig nyttjanderätt till resultaten från en deltagare som har erhållit unionsfinansiering. Sådan nyttjanderätt ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning. Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan ersättningskrav och genom ett bilateralt avtal som definierat särskilda villkor som syftar till att försäkra att de rättigheterna endast kommer att utnyttjas i avsett syfte och att det finns lämpliga skyldigheter avseende konfidentialitet. Sådan nyttjanderätt omfattar inte deltagarens bakgrundsinformation. Den begärande medlemsstaten, de begärande unionsinstitutionerna, -organen eller -byråerna ska underrätta alla medlemsstater om en sådan begäran. Kommissionens säkerhetsbestämmelser ska tillämpas på säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

AVDELNING IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 50

Priser

1. Unionsfinansiering kan utformas som priser enligt definitionen i avdelning VII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012.

2. Tilldelning av pris ska ske på villkor att lämpliga skyldigheter i fråga om publicitet godkänns. I fråga om spridning av resultat ska avdelning III i denna förordning tillämpas. Arbetsprogrammet eller arbetsplanen får ange särskilda skyldigheter i fråga om utnyttjande och spridning.

Artikel 51

Upphandling, förkommersiell upphandling och offentlig upphandling av innovativa lösningar

1. Varje upphandling som utförs av kommissionen för egen räkning eller tillsammans med medlemsstater ska omfattas av de regler för offentlig upphandling som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och förordning (EU) nr 1268/2012.

2. Unionsfinansiering kan utformas som förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa lösningar som utförs av kommissionen eller det berörda finansieringsorganet för egen räkning eller tillsammans med upphandlande myndigheter från medlemsstaterna och associerade länder.

Upphandlingsförfarandena

ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning, proportionalitet och konkurrensregler samt i tillämpliga fall med direktiv 2004/17/EG, 2004/18/EG och 2009/81/EG eller, om kommissionen agerar för egen räkning, med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012,

b)	får föreskriva särskilda villkor, exempelvis att den upphandlade verksamheten för förkommersiell upphandling endast får utföras inom medlemsstaternas territorium eller i länder som är associerade till Horisont 2020, om detta är vederbörligen motiverat av målen för åtgärden,

c)	får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer),

d)	ska föreskriva tilldelning av kontrakt till den eller de anbudsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

3. Om inte annat anges i inbjudan att lämna ansökningar ska resultat som erhållits genom upphandling genomförd av kommissionen ägas av unionen.

4. Särskilda bestämmelser om äganderätt, nyttjanderätt och licensiering ska fastställas i kontrakten om förkommersiell upphandling för att säkerställa största möjliga upptagning av resultaten och för att undvika otillbörligt gynnande. Den uppdragstagare som tar fram resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de tillhörande immateriella rättigheterna. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande uppdragstagare att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser. Om en uppdragstagare inte lyckas utnyttja resultaten kommersiellt inom en i kontraktet fastställd period efter den förkommersiella upphandlingen ska denne överlåta äganderätten till resultaten till de upphandlande myndigheterna.

5. Särskilda bestämmelser om äganderätt, nyttjanderätt och licensiering får fastställas i kontrakten om offentlig upphandling av innovativa lösningar för att säkerställa största möjliga spridning av resultaten och för att undvika otillbörligt gynnande.

Artikel 52

Finansieringsinstrument

1. Finansieringsinstrument kan ta någon av de former som avses i och ska genomföras i enlighet med avdelning VIII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och får kombineras, såväl med varandra som med bidrag som finansieras genom unionens budget, inklusive enligt förordning (EU) nr 1291/2013.

2. Genom undantag från andra stycket i artikel 140.6 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska både intäkter och årliga utbetalningar som genereras av ett finansieringsinstrument som inrättats enligt förordning (EU) nr 1291/2013, i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, tilldelas det finansieringsinstrumentet.

3. Genom undantag från andra stycket i artikel 140.6 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska både intäkter och årliga utbetalningar som genereras av den finansieringsfacilitet med riskdelning som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG och den första delen av det instrument för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF1) som inrättats enligt beslut nr 1639/2006/EG, i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, tilldelas de efterföljande finansieringsinstrumenten enligt förordning (EU) nr 1291/2013.

Artikel 53

Instrument för små och medelstora företag

1. Endast små och medelstora företag får delta i ansökningsomgångar enligt det särskilda instrument för små och medelstora företag som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1291/2013. De får samarbeta med andra företag, och med forskningsorganisationer eller universitet.

2. När ett företag en gång bekräftats höra till kategorin små och medelstora företag ska denna rättsliga ställning förutsättas gälla under projektets hela löptid, till och med i sådana fall där företaget växer i sådan utsträckning att det längre fram överskrider gränsvärdena för definitionen på små och medelstora företag.

3. När det gäller instrumentet för små och medelstora företag eller bidrag från finansieringsorgan eller från kommissionen inriktade på små och medelstora företag får bidragsavtalet innehålla särskilda bestämmelser, särskilt om äganderätt, nyttjanderätt, utnyttjande och spridning.

Artikel 54

Snabbspår till innovation

1. I enlighet med artikel 7 får alla rättsliga enheter delta i åtgärder inom ramen för snabbspåret till innovation. Åtgärder som finansieras inom ramen för snabbspåret till innovation ska vara innovationsåtgärder. Ansökningsomgången för snabbspåret till innovation ska vara öppen för ansökningar med anknytning till alla tekniska områden inom ramen för det särskilda målet Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik som fastställs i del II punkt 1 i bilaga I till förordning (EU) nr 1291/2013 eller till vart och ett av de särskilda mål under prioriteringen Samhällsutmaningar som anges i del III punkterna 1-7 i bilaga I till den förordningen.

2. Ansökningarna får inlämnas när som helst. Kommissionen ska bestämma tre brytdatum per år för bedömning av ansökningar. Perioden mellan ett brytdatum och undertecknandet av bidragsavtalet eller meddelandet om bidragsbeslut får inte överskrida sex månader. Ansökningarna ska rangordnas med avseende på effekt, kvalitet och effektivitet i genomförandet samt spetskompetens och kriteriet effekt ska ges högre viktning. Högst fem rättsliga enheter ska delta i en viss åtgärd. Bidragsbeloppet ska uppgå till högst tre miljoner EUR.

Artikel 55

Övriga särskilda bestämmelser

1. När det gäller åtgärder som inbegriper säkerhetsrelaterad verksamhet får i bidragsavtalet fastställas särskilda bestämmelser, i synnerhet om förkommersiell offentlig upphandling, upphandling av innovativa lösningar, ändringar i konsortiets sammansättning, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, utnyttjande, spridning, fri tillgång till forskningspublikationer samt överlåtelse och licensiering av resultat.

2. När det gäller åtgärder för stöd till befintlig eller ny forskningsinfrastruktur får bidragsavtalet innehålla särskilda bestämmelser med avseende på användare av infrastrukturen och användarnas tillgång till den.

3. När det gäller EFR:s åtgärder för spetsforskning får bidragsavtalet innehålla särskilda bestämmelser, i synnerhet om nyttjanderätt, överförbarhet och spridning, eller i fråga om deltagare, forskare och alla parter som berörs av åtgärden.

4. När det gäller åtgärder för utbildning och rörlighet får bidragsavtalet innehålla särskilda bestämmelser om åtaganden i fråga om forskare som har nytta av åtgärden, äganderätt, nyttjanderätt och överförbarhet.

5. När det gäller samordnings- och stödåtgärder får bidragsavtalet innehålla särskilda bestämmelser, särskilt om äganderätt, nyttjanderätt, utnyttjande och spridning av resultat.

6. När det gäller EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper får bidragsavtalet innehålla särskilda bestämmelser, i synnerhet om äganderätt, nyttjanderätt, utnyttjande och spridning.

AVDELNING V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 56

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 1.3 ska ges till kommissionen under varaktigheten för Horisont 2020.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 1.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 1.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 57

Upphävande och övergångsbestämmelser

1. Förordning (EG) nr 1906/2006 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska denna förordning inte inverka på de berörda åtgärdernas fortsättning eller modifiering, inbegripet helt eller delvis upphörande, fram till dess att de är avslutade, och inte heller på kommissionens eller finansieringsorgans beviljande av finansiellt stöd enligt beslut nr 1982/2006/EG, eller annan lagstiftning tillämplig på sådant stöd den 31 december 2013, vilket ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de är avslutade.

3. Alla belopp från den garantifond för deltagarna som upprättats genom förordning (EG) nr 1906/2006, samt alla dess rättigheter och skyldigheter, ska överföras till fonden den 31 december 2013. De deltagare i åtgärder enligt beslut nr 1982/2006/EG som undertecknar bidragsavtal efter den 31 december 2013 ska lämna sina bidrag till fonden.

Artikel 58

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 december 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

V. LEŠKEVIČIUS

Ordförande

(1) EUT C 318, 20.10.2012, s. 1.

(2) EUT C 181, 21.6.2012, s. 111.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 november 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 - ramprogrammet för forskning och innovation (2014-2020) och upphävande av beslut 1982/2006/EG (Se sidan 104 i detta nummer av EUT).

(5) EUT C 74E, 13.3.2012, s. 34

(6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(9) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning nr 294/2008 (EG) av den 11 mars 2008 om inrättandet av Europeiska institutet för innovation och teknik (EUT L 97, 9.4.2008, s. 1).

(11) EUT C 205, 19.7.2013, s. 9.

(12) Kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av den 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (EGT L 317, 3.12.2001).

(13) Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (EGT L 314, 30.11.2001, s. 1).

(14) 2000/633/EG, EKSG, Euratom: Kommissionens beslut av den 17 oktober 2000 om ändring av dess arbetsordning (EGT L 267, 20.10.2000, s. 63).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007-2013) (EUT L 391, 30.12.2006, s. 1).

(16) Rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (EUT L 400, 30.12.2006, s. 60).

(17) 2012/93/Euratom: Rådets beslut av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (EUT L 47, 18.2.2012, s. 25).

(18) Rådets förordning (Euratom) nr 1314/2013 om Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram (2014–2018) som kompletterar Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (Se sidan 948 i detta nummer av EUT).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för konkurrenskraft för företag och små och medelstora företag (Cosme) (2014-2020) och upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (Se sidan 33 i detta nummer av EUT).

(21) Europaparlamentets och rådets beslut nr 743/2008/EG av den 9 juli 2008 om gemenskapens deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram som inletts av flera medlemsstater och som syftar till att stödja små och medelstora företag som bedriver forskning och utveckling (EUT L 201, 30.7.2008, s. 58).

(22) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36)

(23) Rådets beslut 2013/743/EU av den 11 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (Se sidan 965 i detta nummer av EUT).

(24) Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) (EUT L 134, 30.4.2004, s. 1).

(25) Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s. 114).

(26) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).