(1)

Enligt direktiv 2002/32/EG är det förbjudet att använda produkter avsedda för foder om deras innehåll av främmande ämnen överskrider de gränsvärden som fastställs i bilaga I till det direktivet.

(2)

Vissa beredningar av tillskottsfoder för särskilda näringsbehov som frigörs under lång tid och som har en hög halt av spårelement innehåller oundvikligen halter av arsenik, kadmium eller bly som överstiger de gränsvärden som fastställts för dessa tungmetaller i tillskottsfoder. Högre gränsvärden för dessa tungmetaller i beredningar som frigörs under lång tid medför dock ingen risk för djurs eller människors hälsa eller för miljön, eftersom djurens exponering för tungmetaller genom dessa särskilda beredningar som frigörs under lång tid är betydligt lägre än för andra tillskottsfoder som innehåller spårelement. Därför bör högre gränsvärden för dessa tungmetaller fastställas för sådana beredningar som frigörs under lång tid och som har höga halter av spårelement.

(3)

Det har inkommit uppgifter om att halten arsenik i fodertillsatsen järn(II)karbonat i vissa fall överstiger det nuvarande gränsvärdet på grund av att produktionsområdet ändrats. För att garantera tillgången av järn(II)karbonat på den europeiska marknaden bör gränsvärdet för arsenik i järn(II)karbonat höjas. Denna höjning inverkar inte negativt på djurs och människors hälsa eller på miljön eftersom gränsvärdet för arsenik i tillskottsfoder och helfoder förblir oförändrat.

(4)

Nyligen identifierade EU:s referenslaboratorium för tungmetaller i foder och livsmedel en betydande skillnad mellan de analysresultat som erhållits med de olika extraktionsmetoder som för närvarande används för bestämning av bly i kaolinlera och i foder som innehåller kaolinlera (2). Tidigare har inga betydande skillnader konstaterats mellan de halter av tungmetaller i mineralfoder som erhållits med olika extraktionsmetoder (3). Gränsvärdena för tungmetaller i foder avser en analytisk bestämning av bly, där extraktionen utförs i salpetersyra (5 viktprocent) under 30 minuter vid kokpunkten. Därför bör det fastställas att den extraktionsmetoden ska användas för bestämning av bly i kaolinlera.

(5)

När det gäller nitrit finns för närvarande inga gränsvärden för produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör eller från stärkelsetillverkningen. Med hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg bör detta även gälla för produkter och biprodukter från tillverkningen av alkoholhaltig dryck.

(6)

Med hänsyn till vetenskapliga och tekniska framsteg bör gränsvärdet för flyktig senapsolja i Camelina sativa och produkter framställda därav fastställas till samma värde som gränsvärdet för rapskakor.

(7)

Brassicaarterna har förtecknats som skadliga botaniska orenheter på grund av deras höga innehåll av flyktig senapsolja (uttryckt som allylisotiocyanat). Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) konstaterade i sitt yttrande om glukosinolater (allylisotiocyanater) som främmande ämnen i foder (4) att negativa effekter på djur i allmänhet har varit korrelerade med den totala mängden glukosinolater i kosten. Om den totala mängden glukosinolater analyseras skulle även orenheter som orsakas av produkter från Brassica juncea ssp., Brassica nigra och Brassica carinata detekteras. Därför bör produkter från dessa arter, med undantag av frön, utgå från avsnitt VI i bilaga I om skadliga botaniska orenheter. Vad gäller foderråvaror som framställs av dessa brassicaarter bör dessutom samma gränsvärde för flyktig senapsolja fastställas som för rapskakor.

(8)

Det är lämpligt att använda benämningen för foderråvaror enligt kommissionens förordning (EU) nr 68/2013 av den 16 januari 2013 om en förteckning över foderråvaror (5).

(9)

Direktiv 2002/32/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(10)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.