26.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/14

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 715/2013

av den 25 juli 2013

om kriterier för när kopparskrot upphör att vara avfall enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (1), särskilt artikel 6.2, och

av följande skäl:

(1)

En bedömning av ett antal avfallsflöden visar att återvinningsmarknaderna för kopparskrot skulle främjas av specifika kriterier som fastställer när kopparskrot som erhållits från avfall upphör att vara avfall. Dessa kriterier skulle ge en hög miljöskyddsnivå. De bör inte påverka tredjeländers klassificering av återvunnet kopparskrot som avfall.

(2)

Rapporter från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum har visat att det finns en marknad för och efterfrågan på kopparskrot som råvara i industrin för framställning av icke-järnmetaller. Kopparskrot bör därför vara tillräckligt rent och uppfylla de tillämpliga standarder eller specifikationer som krävs av industrin för framställning av icke-järnmetaller.

(3)

Kriterierna för när kopparskrot upphör att vara avfall bör säkerställa att kopparskrot som härrör från återvinning uppfyller de tekniska kraven i industrin för framställning av icke-järnmetaller, följer gällande lagstiftning och produktstandarder och totalt sett inte leder till negativa följder för miljön eller människors hälsa. Rapporter från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum har visat att de föreslagna kriterierna för det avfall som används som råmaterial vid återvinning, för behandlingsprocesser och -metoder samt för det kopparskrot som härrör från återvinning uppfyller dessa mål, eftersom de kan förväntas leda till att man får fram kopparskrot utan farliga egenskaper och tillräckligt fritt från andra metaller än koppar och icke-metalliska föreningar.

(4)

För att säkerställa att kriterierna uppfylls bör uppgifter lämnas om kopparskrot som har upphört att vara avfall och ett ledningssystem införas.

(5)

En översyn av kriterierna kan visa sig nödvändig om skadliga effekter på marknader för materialåtervinning av kopparskrot noteras vid övervakningen av utvecklingen av marknadsvillkoren för kopparskrot, i synnerhet vad gäller tillgänglighet och tillgång på sådant skrot.

(6)

För att göra det möjligt för verksamhetsutövarna att anpassa sig till de kriterier som fastställer när kopparskrot upphör att vara avfall bör en rimlig tidsperiod föreskrivas innan denna förordning börjar tillämpas.

(7)

Den kommitté som inrättats genom artikel 39 i direktiv 2008/98/EG har inte yttrat sig om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, och kommissionen lade därför inför rådet fram ett förslag om åtgärder som även överlämnades till Europaparlamentet. Rådet vidtog inga åtgärder inom den tvåmånadersperiod som föreskrivs i artikel 5a i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2), och kommissionen överlämnade därför förslaget till Europaparlamentet utan dröjsmål. Europaparlamentet motsatte sig inte åtgärden inom fyra månader efter överlämnandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs kriterier för när kopparskrot upphör att vara avfall.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller definitionerna enligt direktiv 2008/98/EG.

Därutöver ska följande definitioner gälla:

1.   kopparskrot: metallskrot som huvudsakligen består av koppar och kopparlegeringar.

2.   innehavare: den fysiska eller juridiska person som är i besittning av kopparskrot.

3.   producent: den innehavare som första gången överför kopparskrot till en annan innehavare efter det att kopparskrotet har upphört att vara avfall.

4.   importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som för in kopparskrot som har upphört att vara avfall i unionens tullområde.

5.   behörig personal: personal som genom erfarenhet eller utbildning är behörig att övervaka och bedöma kopparskrotets egenskaper.

6.   okulärbesiktning: inspektion av kopparskrot som omfattar samtliga delar av en sändning och som utförs med hjälp av mänskliga sinnen eller icke-specialiserad utrustning.

7.   sändning: ett parti metallskrot som är avsett för leverans från en producent till en annan innehavare och som kan förvaras i en eller flera transportenheter, exempelvis containrar.

Artikel 3

Kriterier för kopparskrot

Kopparskrot ska upphöra att vara avfall när samtliga följande villkor är uppfyllda vid överföring från producenten till en annan innehavare:

1.

Det kopparskrot som härrör från återvinning uppfyller kriterierna i avsnitt 1 i bilaga I.

2.

Det avfall som används som råmaterial vid återvinning uppfyller kriterierna i avsnitt 2 i bilaga I.

3.

Det avfall som används som råmaterial vid återvinning har behandlats i enlighet med kriterierna i avsnitt 3 i bilaga I.

4.

Producenten har uppfyllt kraven i artiklarna 4 och 5.

Artikel 4

Försäkran om överensstämmelse

1.   För varje sändning av kopparskrot ska producenten eller importören utfärda en försäkran om överensstämmelse enligt mallen i bilaga II.

2.   Producenten eller importören ska överlämna försäkran om överensstämmelse till nästa innehavare av kopparskrotssändningen. Producenten eller importören ska behålla en kopia av försäkran om överensstämmelse i minst ett år efter utfärdandedagen och ska på begäran överlämna denna till de behöriga myndigheterna.

3.   Försäkran om överensstämmelse får göras elektroniskt.

Artikel 5

Ledningssystem

1.   Producenten ska införa ett ledningssystem som är lämpligt för att visa att kriterierna i artikel 3 är uppfyllda.

2.   Ledningssystemet ska innehålla ett antal dokumenterade förfaranden för var och en av följande aspekter:

a)

Övervakning av kvaliteten på kopparskrot som härrör från återvinning enligt avsnitt 1 i bilaga I (inbegripet provtagning och analys).

b)

Effektiviteten av strålningsövervakning som avses i avsnitt 1.5 i bilaga I.

c)

Acceptanskontroll för avfall som används som råmaterial vid återvinning enligt avsnitt 2 i bilaga I.

d)

Övervakning av de behandlingsprocesser och -metoder som beskrivs i avsnitt 3.3 i bilaga I.

e)

Synpunkter från kunder om huruvida kopparskrotet uppfyller kvalitetskraven.

f)

Registrering av resultaten av den övervakning som utförts enligt a–d.

g)

Granskning och förbättring av ledningssystemet.

h)

Personalutbildning.

3.   Ledningssystemet ska även föreskriva de specifika övervakningskrav som anges i bilaga I för varje kriterium.

4.   Om någon av de behandlingar som avses i avsnitt 3.3 i bilaga I utförs av en tidigare innehavare ska producenten säkerställa att leverantören inför ett ledningssystem som uppfyller kraven i denna artikel.

5.   Ett organ för bedömning av överensstämmelse enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (3) som har ackrediterats i enlighet med den förordningen, eller en annan miljökontrollant enligt definitionen i artikel 2.20 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 (4), som har ackrediterats i enlighet med den förordningen, ska kontrollera att ledningssystemet uppfyller kraven i denna artikel. Kontrollen ska utföras vart tredje år.

Endast kontrollörer med följande ackreditering eller tillstånd på grundval av de Nace-koder som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (5) ska anses ha tillräcklig särskild erfarenhet för att utföra de kontroller som avses i denna förordning:

a)

* Nace-kod 38 (Avfallshantering; återvinning) eller

b)

* Nace-kod 24 (Stål- och metallframställning) särskilt inbegripet underkod 24.44 (Framställning av koppar).

6.   Importören ska kräva att leverantörerna inför ett ledningssystem som uppfyller kraven i punkterna 1, 2 och 3 och som har kontrollerats av en oberoende extern kontrollant.

Leverantörens ledningssystem ska certifieras av ett organ för bedömning av överensstämmelse som har ackrediterats av något av följande:

a)

Ett ackrediteringsorgan som har godkänts för denna verksamhet i en inbördes utvärdering utförd av det organ som erkänts enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 765/2008.

b)

En miljökontrollant som har ackrediterats eller licensierats av ett ackrediterings- eller licensieringsorgan enligt förordning (EG) nr 1221/2009, vilket också genomgått inbördes utvärdering enligt artikel 31 i samma förordning.

Kontrollörer som vill bedriva verksamhet i tredjeländer måste få ett särskilt ackreditering eller licens, i enlighet med specifikationerna i förordning (EG) nr 765/2008 eller förordning (EG) nr 1221/2009 tillsammans med kommissionens beslut 2011/832/EU (6).

7.   Producenten ska på begäran ge behöriga myndigheter tillträde till ledningssystemet.

Artikel 6

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 juli 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1)  EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

(2)  EUT L 184, 17.7.1999. s. 23.

(3)  EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.

(4)  EUT L 342, 22.12.2009, s. 1.

(5)  EUT L 393, 30.12.2006, s. 1.

(6)  EUT L 330, 14.12.2011, s. 25.

BILAGA I

Kriterier för kopparskrot

Kriterier

Krav avseende egenkontroll

Avsnitt 1.   Kvalitet på kopparskrot som härrör från återvinning

1.1

Skrotet ska klassificeras enligt en kundspecifikation, en industrispecifikation eller en standard för direkt användning vid framställning av metallämnen eller föremål av smältverk, raffinaderier, omsmältningsverk eller andra metallproducenter.

Behörig personal ska kvalitetsklassa varje sändning.

1.2

Den totala mängden främmande material ska vara < 2 viktprocent.

Främmande material är

—

andra metaller än koppar och kopparlegeringar,

—

icke-metalliska material såsom jord, damm, isolering och glas,

—

brännbara icke-metalliska material såsom gummi, plast, tyg, trä och andra kemiska eller organiska ämnen,

—

slagg, dross, skum, damm från filterkammare, slipdamm, slam.

Behörig personal ska utföra en okulärbesiktning av varje sändning.

Med lämpliga intervall (minst var sjätte månad) ska representativa prover av varje kvalitet av kopparskrot analyseras för mätning av den totala andelen främmande material. Den totala mängden främmande material ska bestämmas genom vägning efter att koppar-/kopparlegeringspartiklar och -föremål har separerats från partiklar och föremål som består av främmande material genom sortering för hand eller andra separeringsmetoder (t.ex. med magnet eller på grundval av densitet).

Lämpliga intervall för analys av de representativa proverna ska fastställas med beaktande av följande faktorer:

—

Förväntat variationsmönster (exempelvis på grundval av tidigare resultat).

—

Inneboende risk för varierande kvalitet hos det avfall som används som råmaterial vid återvinning och avseende behandlingsprocessens prestanda.

—

Övervakningsmetodens inneboende precision.

—

Resultatens närhet till gränsvärdena för den totala mängden främmande material.

Förfarandet med att fastställa övervakningsfrekvensen bör dokumenteras som en del av ledningssystemet och bör vara tillgängligt för revision.

1.3

Skrotet får inte innehålla alltför mycket metalloxid i någon form, undantaget de normala mängder som uppstår vid utomhusförvaring av behandlat skrot under normala atmosfäriska förhållanden.

Behörig personal ska utföra en okulärbesiktning av varje sändning.

1.4

Skrotet ska vara fritt från synlig olja, oljeemulsioner, smörjmedel och fett, undantaget mindre mängder som inte droppar.

Behörig personal ska utföra en okulärbesiktning av varje sändning och vara särskilt uppmärksam på de delar där det är mest sannolikt att olja kan droppa.

1.5

Inga åtgärder behöver vidtas enligt nationella eller internationella bestämmelser om övervakning och åtgärder för radioaktivt metallskrot.

Detta krav påverkar inte tillämpningen av den lagstiftning om skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa som antagits enligt kapitel III i Euratomfördraget, särskilt rådets direktiv 96/29/Euratom (1).

Behörig personal ska övervaka varje sändnings radioaktivitet. Varje sändning av skrot ska åtföljas av ett intyg som upprättats i enlighet med nationella eller internationella bestämmelser om övervakning och åtgärder för radioaktivt metallskrot. Intyget får ingå i annan dokumentation som medföljer sändningen.

1.6

Skrotet får inte ha några av de farliga egenskaper som anges i bilaga III till direktiv 2008/98/EG. Skrotet ska klara de koncentrationsgränser som anges i kommissionens beslut 2000/532/EG (2) och får inte överskrida de koncentrationsgränser som anges i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 (3).

Egenskaper hos legeringsmetaller som ingår i kopparlegeringar är inte relevanta för detta krav.

Behörig personal ska utföra en okulärbesiktning av varje sändning. Om det vid okulärbesiktningen väcks några misstankar om eventuella farliga egenskaper ska ytterligare lämpliga övervakningsåtgärder vidtas, såsom provtagning och testning i tillämpliga fall. Personalen ska utbildas om potentiellt farliga egenskaper som kan förekomma hos kopparskrot och om materialkomponenter eller karakteristika som gör det möjligt att känna igen de farliga egenskaperna. Förfarandet för att upptäcka farliga material ska dokumenteras i ledningssystemet.

1.7

Skrotet får inte innehålla några trycksatta, slutna eller otillräckligt öppna behållare som kan orsaka explosioner i en smältugn.

Behörig personal ska utföra en okulärbesiktning av varje sändning.

1.8

Skrotet får inte innehålla PVC i form av beläggningar, färger eller plastrester.

Behörig personal ska utföra en okulärbesiktning av varje sändning.

Avsnitt 2.   Avfall som används som råmaterial vid återvinning

2.1

Endast avfall som innehåller koppar eller kopparlegeringar som kan återvinnas får användas som råmaterial.

2.2

Farligt avfall får inte användas som råmaterial, om det inte visas att man har tillämpat de processer och metoder som anges i kriterierna för behandlingsprocesser och -metoder för att avlägsna alla farliga egenskaper.

2.3

Följande avfall får inte användas som råmaterial:

—

Fil- och svarvspån som innehåller vätskor såsom olja eller oljeemulsioner.

—

Fat och behållare som innehåller eller har innehållit olja eller färg, undantaget utrustning från uttjänta fordon.

Acceptanskontroll av allt mottaget avfall (genom okulärbesiktning) och av medföljande dokumentation ska utföras av behörig personal som har utbildats i att känna igen avfall som inte uppfyller kriterierna i detta avsnitt.

Avsnitt 3.   Behandlingsprocesser och -metoder

3.1

Kopparskrotet ska ha sorterats vid källan eller under insamlingen, eller också ska avfallsråvaran ha behandlats så att kopparskrotet separerats från icke-metalliska och icke kopparhaltiga komponenter. Kopparskrot som härrör från dessa operationer ska hållas åtskilt från allt annat avfall.

3.2

Alla mekaniska behandlingar (såsom skärning, klippning, fragmentering eller granulering, sortering, separering, rengöring, miljösanering, tömning) som krävs för att förbereda metallskrotet för direkt slutanvändning ska vara slutförda.

3.3

För avfall som innehåller farliga komponenter ska följande särskilda krav gälla:

—

Råmaterial som härrör från avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter eller från uttjänta fordon ska ha genomgått alla behandlingar som krävs enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG (4) och artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG (5).

—

Klorfluorkarboner i kasserad utrustning ska ha tillvaratagits genom ett förfarande som är godkänt av de behöriga myndigheterna.

—

Kablar ska vara klippta i stycken eller skalade. Om en kabel innehåller organiska beläggningar (plaster), ska dessa ha avlägsnats i enlighet med bästa tillgängliga teknik.

—

Fat och behållare ska vara tömda och rengjorda.

—

Farliga ämnen i avfall som inte nämns i punkt 1 ska effektivt ha avlägsnats genom en process som är godkänd av den behöriga myndigheten.

 

(1)  EGT L 159, 29.6.1996, s. 1.

(2)  EGT L 226, 6.9.2000, s. 3.

(3)  EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.

(4)  EUT L 37, 13.2.2003, s. 24.

(5)  EGT L 269, 21.10.2000, s. 34.

BILAGA II

Försäkran om överensstämmelse med kriterierna för när avfall upphör att vara avfall, i enlighet med artikel 4.1

1.

Producent/importör av kopparskrotet:

Namn:

Adress:

Kontaktperson:

Tfn

Fax

E-post:

2.

a)

Namn eller kod för metallskrotskategorin, i enlighet med en branschspecifikation eller norm:

b)

De viktigaste tekniska uppgifterna i en kundspecifikation, t.ex. sammansättning, storlek, typ och egenskaper, i tillämpliga fall:

3.

Metallskrotssändningen uppfyller den branschspecifikation eller standard som avses i punkt 2 a eller kundspecifikationen i punkt 2 b.

4.

Sändningens vikt i kg:

5.

Ett intyg på radioaktivitetstest har upprättats i enlighet med nationella eller internationella bestämmelser om övervakning och åtgärder för radioaktivt metallskrot.

6.

Producenten av metallskrot tillämpar en förvaltning som uppfyller kraven i kommissionens förordning (EU) nr 715/2013, som har kontrollerats av ett ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse eller av en miljökontrollant eller, där metallskrot som upphört att vara avfall importeras till unionens tullområde, av en utomstående och oberoende kontrollant.

7.

Metallskrotssändningen uppfyller de kriterier som avses i punkterna 1–3 i artikel 3 i förordning (EU) nr 715/2013.

8.

Försäkran från producenten/importören av metallskrot: Jag försäkrar att ovanstående upplysningar är fullständiga och korrekta:

Namn:

Datum:

Underskrift: