20.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 78/23

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 228/2013

av den 13 mars 2013

om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 42 första stycket och artiklarna 43.2 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Genom rådets förordning (EG) nr 247/2006 (3) antogs särskilda åtgärder på jordbruksområdet för att lindra svårigheterna till följd av den exceptionella situationen för unionens yttersta randområden, i enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (fördraget). Dessa åtgärder har genomförts genom stödprogram för varje randområde som utgör ett mycket viktigt verktyg för att förse dessa randområden med jordbruksprodukter. Mot bakgrund av behovet av att uppdatera de nuvarande åtgärderna, bland annat till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande, är det nödvändigt att upphäva förordning (EG) nr 247/2006 och ersätta den med en ny förordning.

(2)	De huvudmål som ordningen till förmån för unionens yttersta randområden kommer att bidra till att uppnå behöver fastställas.

(3)

Det är också nödvändigt att definiera innehållet i de särskilda programmen för områden med avlägset läge och ökaraktär (nedan kallade Poseiprogrammen) som, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bör upprättas av de berörda medlemsstaterna på lämpligaste geografiska nivå och överlämnas av medlemsstaterna till kommissionen för godkännande.

(4)

För att mer effektivt förverkliga målen för ordningen till förmån för unionens yttersta randområden bör åtgärderna inom Poseiprogrammen garantera såväl försörjningen med jordbruksprodukter som bevarandet och utvecklingen av den lokala jordbruksproduktionen. Programplaneringen bör ske närmare de berörda regionerna, och strategin med partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna bör tillämpas systematiskt.

(5)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen och för att säkerställa flexibilitet, dvs. två principer som kännetecknar den programplaneringsmetod som tillämpas för ordningen till förmån för de yttersta randområdena, kan de myndigheter som medlemsstaten utsett föreslå ändringar av programmet för att anpassa det till verkligheten i de yttersta randområdena. Det bör vara möjligt för dessa myndigheter att ändra Poseiprogrammen i enlighet med principen om förenklad administration förutsatt att de därmed inte äventyrar Poseiprogrammens effektivitet och de motsvarande ekonomiska resurser som har avsatts för dem. I samma anda bör ändringsförfarandet för programmet anpassas så att det återspeglar hur relevanta olika slag av ändringar är.

(6)

För att garantera försörjningen med nödvändiga jordbruksprodukter till de yttersta randområdena och minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet bör en särskild försörjningsordning införas. De yttersta randområdenas speciella geografiska läge medför merkostnader för transport vid försörjningen med vissa produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket. Även andra faktiska omständigheter som har samband med regionernas ytterst avlägsna belägenhet, särskilt deras ökaraktär och ringa landareal, innebär dessutom ytterligare begränsningar för ekonomiska aktörer och producenter i de yttersta randområdena och skapar stora svårigheter för deras verksamhet. Dessa svårigheter kan dämpas genom att priset på ovannämnda basprodukter sänks. Den särskilda försörjningsordningen bör dock under inga omständigheter skada den lokala produktionen och utvecklingen av denna.

(7)

För detta ändamål bör, genom undantag från artikel 28 i fördraget, importen av vissa jordbruksprodukter från tredjeland undantas från tillämpliga importtullar. För att hänsyn ska kunna tas till produkternas ursprung och den tullbehandling som de omfattas av enligt unionsrätten, bör produkter som varit föremål för aktiv förädling eller tullagring i unionens tullområde för beviljandet av förmåner enligt den särskilda försörjningsordningen likställas med direktimporterade produkter.

(8)

För att effektivt uppnå målet att sänka priserna i de yttersta randområdena genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet, bör stöd beviljas för leverans av unionsprodukter till dessa områden. Vid fastställandet av stöden bör hänsyn tas till merkostnaderna för transport till de yttersta randområdena och de priser som gäller vid export till tredjeländer samt, när det gäller insatsvaror i jordbruket eller produkter avsedda för bearbetning, till merkostnader som sammanhänger med regionernas ytterst avlägsna belägenhet och särskilt deras ökaraktär och ringa storlek, deras besvärliga terräng- och klimatförhållanden liksom öarnas geografiska spridning.

(9)

Stöd till traditionella sektorer blir allt viktigare eftersom de yttersta randområdena då får möjlighet att behålla sin konkurrenskraft på unionsmarknaden i konkurrensen med tredjeländer. När de utarbetar sina program bör medlemsstaterna dock i den mån det är möjligt även säkerställa att jordbruksverksamheten i de yttersta randområdena är diversifierad.

(10)	För att undvika spekulation som kan skada slutanvändarna i de yttersta randområdena bör man fastställa att endast produkter av sund och god marknadsmässig kvalitet bör omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

(11)

Regler bör fastställas för ordningens funktionssätt, särskilt om inrättandet av ett register över aktörer och ett licenssystem som bygger på de licenser som avses i artiklarna 130 och 161 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”förordningen om en samlad marknadsordning”) (4).

(12)

Mot bakgrund av kraven avseende övervakningen av de insatser som omfattas av den särskilda försörjningsordningen bör administrativa kontroller av de berörda produkterna genomföras vid tidpunkten för deras import eller införsel till de yttersta randområdena och även vid export eller utförsel av dem från dessa områden. För att uppnå de särskilda försörjningsordningarnas mål bör dessutom dess ekonomiska fördelar speglas i produktionskostnaderna och bör leda till prissänkningar ända fram till slutanvändarstadiet. De bör således beviljas endast på villkor att de faktiskt förs vidare, och lämpliga kontroller bör genomföras.

(13)

Eftersom de kvantiteter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen är begränsade till de yttersta randområdenas försörjningsbehov, bör denna ordning inte störa den inre marknadens funktion. Den särskilda försörjningsordningens ekonomiska fördelar bör inte heller leda till omläggning av handeln med de berörda produkterna. Det är därför lämpligt att förbjuda sändning eller export av dessa produkter från de yttersta randområdena. Sändningar eller export av berörda produkter bör emellertid tillåtas om den ekonomiska fördelen av den särskilda försörjningsordningen återbetalas.

(14)

När det gäller bearbetade produkter bör handel vara tillåten mellan de yttersta randområdena, i syfte att möjliggöra handel mellan dem. Hänsyn bör också tas till den regionala handeln samt den traditionella exporten eller sändningarna med den övriga unionen eller med tredjeländer, och export av bearbetade produkter som svarar mot traditionella handelsflöden för alla dessa regioner bör tillåtas. För tydlighetens skull är det lämpligt att fastställa en referensperiod för fastställandet av traditionellt exporterade eller avsända kvantiteter.

(15)

Lämpliga åtgärder bör vidtas för en nödvändig omstrukturering av sockerbearbetningssektorn på Azorerna. En viss produktions- och bearbetningsnivå måste säkerställas om sockersektorn på Azorerna ska vara livskraftig, vilket bör beaktas i dessa åtgärder. Mot denna bakgrund bör Azorerna undantagsvis tillåtas att sända sockerkvantiteter till den övriga unionen under en tidsbegränsad period av fem år som överskrider de traditionella flödena, med en gradvis sänkning av de årliga gränserna. Eftersom de kvantiteter som får återsändas kommer att vara proportionella och begränsade till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa den lokala sockerproduktionens och sockerbearbetningens livskraft, kommer den tillfälliga sändningen av socker från Azorerna inte att påverka unionens inre marknad negativt.

(16)	När det gäller utomkvotssocker för Azorernas, Madeiras och Kanarieöarnas försörjning, bör ordningen för befrielse från importtullar fortsätta att tillämpas. Vidare bör Azorerna beviljas befrielse från importtullar för rårörsocker upp till den prognostiserade försörjningsbalansen.

(17)

Kanarieöarna har hittills inom ramen för särskilda försörjningsordningar försörjts med skummjölkspulver med KN-nummer 1901 90 99 (skummjölkspulver med vegetabiliska fetter) avsett för industriell beredning. Försörjningen med denna produkt, som traditionellt ingår i den lokala kosthållningen, bör tillåtas fortsätta.

(18)

Eftersom ris är en av basvarorna i kosthållningen på Réunion och det sedan många år finns industrier på ön som bearbetar och polerar ris, och eftersom Réunion inte producerar tillräckligt med ris för att täcka de lokala behoven, bör importen av denna produkt till Réunion även i fortsättningen vara befriad från alla importtullar.

(19)

Unionens politik till förmån för de yttersta randområdenas lokala produktion har berört en mångfald produkter och åtgärder till förmån för produktion, saluföring eller bearbetning av dessa. Dessa åtgärder har visat sig vara effektiva och har säkerställt jordbruksverksamhetens fortlevnad och utveckling. Unionen måste därför fortsätta att stödja denna produktion, som är av grundläggande betydelse för den miljömässiga, sociala och ekonomiska jämvikten i de yttersta randområdena. Det har visat sig att ett stärkt partnerskap med lokala myndigheter, liksom inom politiken för landsbygdsutveckling, kan bidra till att man på ett mer riktat sätt hanterar de berörda regionernas särskilda problem. Det är därför viktigt att genom Poseiprogrammen fortsätta att stödja den lokala produktionen.

(20)

För att stödja saluföringen av produkter från de yttersta randområdena bör ett stöd inrättas för saluföring av dessa produkter utanför produktionsregionen, med beaktande av de höga merkostnader för dessa områden som det stora avståndet till konsumentmarknaderna och behovet av dubbel lagring medför, vilket medför väsentliga konkurrensnackdelar för de yttersta randområdena på den inre marknaden. Dessa faktorer gör att det finns ett behov av att se över Poseiprogrammet inom en snar framtid.

(21)

Det bör fastställas minimikrav för vad som bör ingå i Poseiprogrammen för att man ska kunna fastställa de åtgärder som stöder lokal jordbruksproduktion, särskilt en beskrivning av läget, den föreslagna strategin, målen och åtgärderna. Vidare bör principer fastställas för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa åtgärder och unionens politik på andra områden i syfte att undvika eventuell oförenlighet och överlappning av stöd.

(22)	För genomförandet av denna förordning bör det även vara möjligt att i Poseiprogrammen inkludera åtgärder för att finansiera studier, demonstrationsprojekt, utbildning och tekniskt stöd.

(23)

Jordbruksproducenterna i de yttersta randområdena bör uppmuntras att fortsätta att leverera kvalitetsprodukter och prioritera saluföringen av dessa produkter. För detta ändamål kan det vara lämpligt att använda den grafiska symbol som införs genom denna förordning och andra former av kvalitetscertifiering som införs av unionen.

(24)

Vissa jordbruksföretag eller bearbetnings- och saluföringsföretag i de yttersta randområdena uppvisar allvarliga strukturella brister, vilket leder till särskilda svårigheter. I artiklarna 26.2 och 28.2 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (5) föreskrivs därför mer förmånliga stödnivåer för vissa slag av investeringar i de yttersta randområdena.

(25)	Enligt artikel 27.1 i förordning (EG) nr 1698/2005 är de yttersta randområdena undantagna från den begränsning av stödet till skogsbruket som föreskrivs i den förordningen.

(26)

I förordning (EG) nr 1698/2005 fastställs de högsta årliga stödbelopp som kan beviljas för miljövänligt jordbruk. Med hänsyn till den särskilda miljösituationen i vissa områden med mycket känsliga betesmarker på Azorerna och för att bevara landskapet, den biologiska mångfalden och jordbruksmarkens traditionella karaktär, särskilt terrassodlingarna på Madeira och Kanarieöarna, samt för att bevara stenmurarna i de yttersta randområdena, bör det vara möjligt att höja dessa belopp till upp till det dubbla för vissa fastställda åtgärder.

(27)

Ett undantag kan göras från kommissionens konsekventa politik att inte tillåta statligt driftsstöd inom produktion, bearbetning och saluföring av de jordbruksprodukter som är förtecknade i bilaga I till fördraget för att mildra effekterna av de särskilda svårigheter för jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena som sammanhänger med deras ytterst avlägsna belägenhet, särskilt deras isolering, ökaraktär, ringa storlek, bergiga terräng och klimatförhållandena samt deras ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. Jordbruksproduktionen spelar en central roll för att stimulera landsbygdsområden och för att motverka avfolkning och landsbygden i de yttersta randområdena är särskilt drabbad av åldrande befolkning, låg befolkningstäthet och, i vissa fall, avfolkning.

(28)

Jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena har särskilda problem i fråga om växtskydd, exempelvis med inkommande parasiter, som hänger samman med den ökade importvolymen, klimatförhållandena och de otillräckliga bekämpningsåtgärder som tidigare satts in. Därför bör program genomföras för att bekämpa skadliga organismer, även genom hållbara och miljömässigt sunda biologiska metoder. Unionens ekonomiska stöd till sådana program bör fastställas, samtidigt som man tar hänsyn till att den fleråriga budgetramen medför att finansieringen av dessa program kommer att omfattas av en annan budgetrubrik med verkan från och med 2014.

(29)

Det är av största ekonomiska, sociala och miljömässiga intresse att bevara vinodlingarna, som är den mest spridda odlingen på Madeira och Kanarieöarna och som är mycket viktig för Azorerna. Nedläggningsbidrag, marknadsmekanismer eller, i Kanarieöarnas fall, systemet med planteringsrätter, i enlighet med förordning (EG) nr 1234/2007, bör inte tillämpas som stöd till produktionen i dessa områden. Däremot bör krisdestillation kunna tillämpas på Kanarieöarna vid exceptionella störningar av marknaden till följd av kvalitetsproblem. Tekniska och socioekonomiska svårigheter har hindrat en total omställning inom fastställda tidsgränser för de arealer på Madeira och Azorerna som är planterade med sådana hybriddruvssorter som är förbjudna enligt förordning (EG) nr 1234/2007. Det vin som produceras på dessa vinodlingar är avsett endast för traditionell lokal konsumtion.

(30)

Omstruktureringen av mjölksektorn har ännu inte avslutats på Azorerna. Av hänsyn till Azorernas starka beroende av mjölkproduktion och andra svårigheter knutna till ögruppens ytterst avlägsna belägenhet och avsaknaden av bärkraftig ersättningsproduktion, bör undantagen från vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1234/2007 om en överskottsavgift för mjölk och mjölkprodukter behållas.

(31)	Eftersom mjölkproduktionen på Azorerna är oersättlig och utgör en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomin, den sociala stabiliteten, kvaliteten på miljön och brukandet av jorden är Poseiprogrammen det bästa sättet att anta de åtgärder som krävs för att upprätthålla denna produktion.

(32)

Stödet till komjölksproduktionen på Madeira och i det franska utomeuropeiska departementet Réunion har inte räckt till för att upprätthålla jämvikten mellan intern och extern försörjning, framför allt på grund av de stora strukturella svårigheter som sektorn lider av och dess problem med anpassning till nya ekonomiska förutsättningar. Därför bör produktionen av rekonstituerad UHT-mjölk framställd av skummjölkpulver med ursprung i unionen vara tillåten också i fortsättningen, så att den lokala konsumtionen kan täckas i större utsträckning, i den mån denna åtgärd inte hindrar insamlingen och avsättningen av den totala mängden lokalt producerad mjölk eller de insatser som gjorts för att främja utvecklingen av denna produktion. För att konsumenten ska få korrekt information bör det införas en skyldighet att på märkningen ange med vilken metod den UHT-behandlade mjölken har framställts. Denna bestämmelse bör även kunna tillämpas på Martinique, Franska Guyana och Guadeloupe, om Frankrike begär detta och grundar begäran på de lokala aktörernas önskan att omfattas av bestämmelsen och på deras kapacitet att utveckla mjölksektorn.

(33)	Behovet av att behålla den lokala mjölkproduktionen genom incitament gör det berättigat att inte tillämpa förordning (EG) nr 1234/2007 för de franska utomeuropeiska departementen och Madeira. Detta undantag bör för Madeiras del fastställas till högst 4 000 ton.

(34)

Handeln mellan de yttersta randområdena bör främjas för att täcka de lokala konsumtionsbehoven. Export av de enskilda randområdenas överskottsproduktion, till exempel mjölk, nötkött och unga nötkreatur av hankön från Azorerna, till de yttersta randområden där det råder brist på dessa produkter, bör främjas för att stärka handeln, dock utan att detta skadar utvecklingen av den lokala produktionen. Kraven på rättvis handel bör också säkerställas.

(35)

Den traditionella verksamheten inom djuruppfödningen bör stödjas. I syfte att täcka de lokala konsumtionsbehoven i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira bör det, på vissa villkor och med en årlig högsta gräns, vara tillåtet att från tredjeländer tullfritt importera nötkreatur av hankön för uppfödning.

(36)

Den möjlighet som infördes genom rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (6) för att göra det möjligt för Portugal att överföra bidragsrätter för am- och dikor från fastlandet till Azorerna bör förnyas, och detta instrument bör anpassas efter stödordningen för de yttersta randområdena.

(37)

Tobaksodlingen är historiskt sett mycket viktig på Kanarieöarna. Ur ekonomisk synvinkel är tobaksförädlingen fortfarande en av regionens viktigaste industriverksamheter. Ur social synvinkel är denna odling mycket arbetskraftsintensiv och bedrivs framför allt av småbrukare. Den är dock inte tillräckligt vinstbringande och riskerar att försvinna. För närvarande är tobaksproduktionen begränsad till en liten areal på ön La Palma med hantverksmässig framställning av cigarrer. Därför bör Spanien tillåtas att fortsätta att bevilja ett stöd som kompletterar unionens stöd, så att det blir möjligt att bevara denna traditionella odling och den hantverksverksamhet som den utgör grunden för. För att Kanarieöarna ska kunna behålla sin industriella tillverkning av tobaksvaror, bör dessutom fortsatt befrielse från importtullar beviljas för import av råtobak och delvis förädlad tobak, motsvarande en årlig kvantitet på högst 20 000 ton stripad råtobak.

(38)

Genomförandet av denna förordning bör inte inverka negativt på den särskilda stödnivå som de yttersta randområdena hittills har omfattats av. Medlemsstaterna bör ha tillgång till belopp motsvarande det stöd som redan beviljats av unionen enligt förordning (EG) nr 247/2006, för att genomföra de lämpliga åtgärderna.

(39)

Med tanke på de eventuella effekter som förhandlingarna om framtida handelsavtal och ändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken kan ha på de yttersta randområdena bör man ta särskild hänsyn till dessa regioners särskilda särdrag genom att göra specifika analyser, undersökningar och bedömningar i samband med de generella utvärderingar som genomförs vid sådana förhandlingar och ändringar.

(40)

Sedan 2006 har behovet av basprodukter ökat i vissa av de yttersta randområdena, särskilt Azorerna och de franska utomeuropeiska departementen, på grund av de större djurbestånden och befolkningstrycket. Den del av budgeten som medlemsstaterna får använda för den särskilda försörjningsordningen för de berörda regionerna bör därför utökas.

(41)

Den socioekonomiska strukturen i flera yttersta randområden är fortsatt bräcklig, och vissa av dem är mycket beroende av banansektorn, som dock själv lider av bristande konkurrenskraft och svårigheter att möta föränderliga marknadsförhållanden. Den del av Poseiprogrammets budget som avsetts för banansektorn bör därför ökas genom ett begränsat engångsbelopp som betalas ut till bananproducenter under räkenskapsåret 2013.

(42)

I syfte att säkerställa att den ordning som införs genom denna förordning fungerar på rätt sätt bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(43)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av Poseiprogrammet i medlemsstaterna och undvika snedvridningar av konkurrensen eller diskriminering mellan aktörer bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter: Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (7).

(44)	I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de planerade åtgärderna bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH MÅL

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning antas särskilda åtgärder på jordbruksområdet för att mildra de svårigheter som är en följd av ytterst avlägsen belägenhet, särskilt isolering, ringa storlek, terräng och besvärliga klimatförhållanden samt ekonomiskt beroende av ett fåtal produkter som präglar de områden som avses i artikel 349 i fördraget (nedan kallade de yttersta randområdena).

Artikel 2

Mål

1. De särskilda åtgärder som avses i artikel 1 ska bidra till att uppnå följande mål:

Garantera de yttersta randområdenas försörjning med produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket genom att minska de merkostnader som uppstår till följd av deras ytterst avlägsna belägenhet, utan att det skadar den lokala produktionen och utvecklingen av denna.

b)	Säkerställa framtiden och utvecklingen av de animalie- och vegetabiliesektorer som innebär diversifieringsmöjligheter i de yttersta randområdena, inbegripet produktionen, bearbetningen och saluföringen av lokala produkter.

c)	Bibehålla utvecklingen och stärka konkurrenskraften inom traditionell jordbruksverksamhet i de yttersta randområdena, inklusive produktionen, bearbetningen och marknadsföringen av lokala grödor och produkter.

2. De mål som anges i punkt 1 ska genomföras genom de åtgärder som avses i kapitlen III, IV och V.

KAPITEL II

POSEIPROGRAMMEN

Artikel 3

Inrättandet av Poseiprogrammen

1. De åtgärder som anges i artikel 1 ska för varje yttersta randområde fastställas genom ett särskilt program för områden med avlägset läge och ökaraktär (nedan kallade Poseiprogram) med följande innehåll:

a)	En särskild försörjningsordning i enlighet med kapitel III.

b)	Särskilda åtgärder för att stödja lokal jordbruksproduktion i enlighet med kapitel IV.

2. Poseiprogrammet ska inrättas på den geografiska nivå som den berörda medlemsstaten bedömer vara lämpligast. Det ska utarbetas av de behöriga myndigheter som nämnda medlemsstat utsett, vilka efter samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig geografisk nivå ska överlämna det till kommissionen för godkännande i enlighet med artikel 6.

3. En medlemsstat får endast lägga fram ett Poseiprogram för sina yttersta randområden.

Artikel 4

Förenlighet och överensstämmelse

1. De åtgärder som vidtas inom ramen för Poseiprogrammen ska vara förenliga med unionslagstiftningen. Dessa åtgärder ska överensstämma med unionens politik på andra områden och de åtgärder som vidtas enligt sådan politik.

2. Det ska säkerställas att de åtgärder som vidtas inom ramen för Poseiprogrammen överensstämmer med de åtgärder som genomförs via den gemensamma jordbrukspolitikens övriga instrument, särskilt avseende den gemensamma organisationen av marknaderna, landsbygdsutveckling, produktkvalitet samt djur- och miljöskydd.

I synnerhet får ingen åtgärd enligt denna förordning finansieras

a)	som kompletterande stöd till de bidrags- och stödordningar som införts inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, utom i undantagsfall som kan motiveras enligt objektiva kriterier,

b)	som stöd för forskningsprojekt, åtgärder för att stödja forskningsprojekt eller åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (8),

c)	som stöd till åtgärder inom ramen för förordning (EG) nr 1698/2005.

Artikel 5

Poseiprogrammens innehåll

Varje Poseiprogram ska innehålla följande:

a)	En tidplan över genomförandet av åtgärderna och en allmän vägledande årlig finansieringsöversikt med en sammanfattning av de medel som kommer att anslås.

b)	Styrkande av de olika programåtgärdernas förenlighet och överensstämmelse med varandra och med de kriterier och kvantitativa indikatorer som kommer att användas vid övervakning och utvärdering.

c)	Bestämmelser för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av programmen, bland annat vad gäller offentlighet, övervakning och utvärdering samt fastställande av kvantitativa indikatorer för utvärderingen.

d)	Uppgifter om vilka behöriga myndigheter och organ som ansvarar för programgenomförandet samt om de myndigheter eller samverkande organ och socioekonomiska parter som valts ut på lämplig nivå, tillsammans med resultaten av genomförda samråd.

Artikel 6

Godkännande och ändring av Poseiprogrammen

1. Poseiprogrammen har inrättats genom förordning (EG) nr 247/2006 och omfattas av det finansiella anslag som anges i artikel 30.2 och 30.3.

Varje program ska omfatta en prognostiserad försörjningsbalans med uppgift om produkter, produktkvantiteter och storleken på unionens försörjningsstöd samt ett förslag till stödprogram till förmån för lokal produktion.

2. På grundval av den årliga utvärderingen av genomförandet av åtgärderna i Poseiprogrammen får medlemsstaterna, efter samråd med de berörda socioekonomiska parterna, lämna vederbörligt motiverade förslag till kommissionen om ändringar av dessa åtgärder inom ramen för det finansiella anslag som avses i artikel 30.2 och 30.3, för att bättre anpassa dem till kraven i de yttersta randområdena och den föreslagna strategin. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa förfaranden för att bedöma om de föreslagna ändringarna är förenliga med unionslagstiftningen och för att besluta om de ska godkännas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

3. De förfaranden som fastställs genom de genomförandeakter som avses i punkt 2 kan beakta följande faktorer: hur viktiga de ändringar som medlemsstaterna föreslår är med hänsyn till införandet av nya åtgärder, huruvida ändringarna av den budget som anslagits för åtgärderna är väsentliga, ändringar av produktkvantiteterna och stödnivån för produkter i de prognostiserade försörjningsbalanserna samt eventuella ändringar av koder och beskrivningar fastställda i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (9).

4. De genomförandeakter som avses i punkt 2 ska också för varje förfarande fastställa hur ofta begäranden om ändringar ska läggas fram samt tidsfristerna för genomförande av de godkända ändringarna.

Artikel 7

Ändringar av finansiella anslag

Medlemsstaterna ska senast den 22 april 2013 tillhandahålla kommissionen sina förslag till ändringar av Poseiprogrammen för att införliva de ändringar som införs genom artikel 30.5.

Dessa ändringar ska bli tillämpliga en månad efter det att de har lämnats in om inte kommissionen framför några invändningar under denna period.

De behöriga myndigheterna ska betala ut det stöd som avses i artikel 30.5 senast den 30 juni 2013.

Artikel 8

Kontroller och övervakning

Medlemsstaterna ska genomföra kontroller i form av administrativa kontroller och kontroller på plats. Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende minimikrav för de kontroller som medlemsstaterna ska genomföra.

Kommissionen ska även anta genomförandeakter avseende förfarandena samt fysiska och ekonomiska indikatorer för säkerställande av en effektiv övervakning av programgenomförandet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

KAPITEL III

SÄRSKILD FÖRSÖRJNINGSORDNING

Artikel 9

Prognostiserad försörjningsbalans

1. Härmed inrättas en särskild försörjningsordning för de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget, som i de yttersta randområdena är nödvändiga som livsmedel, för tillverkning av andra produkter eller som insatsvaror i jordbruket.

2. Den berörda medlemsstaten ska på den geografiska nivå som den anser lämpligast utforma en prognostiserad försörjningsbalans, med kvantifiering av de yttersta randområdenas årliga försörjningsbehov av de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget.

En separat prognos kan göras för att bedöma behoven hos de företag som förpackar och bearbetar produkter för den lokala marknaden, för traditionella sändningar till andra delar av unionen och för export till tredjeländer inom ramen för regional handel i enlighet med artikel 14.3 eller inom ramen för traditionella handelsflöden.

Artikel 10

Den särskilda försörjningsordningen

1. Inom ramen för de kvantiteter som fastställs enligt den prognostiserade försörjningsbalansen ska ingen tull tillämpas vid import till de yttersta randområdena av sådana produkter som kommer direkt från tredjeländer och omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

För tillämpningen av detta kapitel ska de produkter som undergått aktiv förädling eller tullagring i unionens tullområde anses vara direktimporterade från tredjeländer.

2. För att tillgodose de behov som med beaktande av pris och kvalitet fastställts i enlighet med artikel 9.2 och samtidigt se till att den del av försörjningen som kommer från unionen bibehålls, ska ett stöd beviljas för försörjning av de yttersta randområdena med produkter som förvaras i offentliga lager till följd av unionens interventionsåtgärder eller som finns tillgängliga på unionsmarknaden.

Stödbeloppet ska fastställas för varje berörd produkttyp med beaktande av merkostnaderna för transport till de yttersta randområdena och till de priser som tillämpas vid export till tredjeländer samt, för produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, till andra merkostnader som sammanhänger med ytterst avlägsen belägenhet, särskilt deras ökaraktär och ringa storlek.

3. Stöd ska inte beviljas för försörjning med produkter som redan omfattas av den särskilda försörjningsordningen i ett annat av de yttersta randområdena.

4. Endast produkter av god och sund marknadsmässig kvalitet ska omfattas av den särskilda försörjningsordningen. Produkter från tredjeländer ska ha samma garantier som de produkter som produceras enligt unionens djurskydds- och växtskyddsregler.

Artikel 11

Tillämpning

Vid tillämpning av den särskilda försörjningsordningen ska särskild hänsyn tas till

a)	de yttersta randområdenas särskilda behov och, för produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, kvalitetskraven,

b)	handelsflödena med den övriga unionen,

c)	den ekonomiska aspekten av det planerade stödet,

d)	behovet av att säkerställa att befintlig lokal produktion varken destabiliseras eller hindras i sin utveckling.

Artikel 12

Licenser

1. Befrielse från importtullar eller stöd inom ramen för den särskilda försörjningsordningen ska beviljas mot uppvisande av en licens.

Licenser ska endast utfärdas till aktörer som finns upptagna i ett register hos de behöriga myndigheterna.

Licenser får inte överlåtas.

2. För ansökan om importlicens, intyg om tullbefrielse eller stödintyg krävs ingen säkerhet. I den utsträckning som är nödvändig för att den här förordningen ska kunna genomföras på bästa sätt, får emellertid den behöriga myndigheten kräva att en säkerhet ställs till ett belopp som motsvarar den förmån som avses i artikel 13. I så fall ska artikel 34.1, 34.4, 34.5, 34.6, 34.7 och 34.8 i kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 av den 23 april 2008 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (10) tillämpas.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att fastställa villkoren för registreringen av aktörer och ombesörja att aktörerna till fullo utnyttjar sin rätt att delta i den särskilda försörjningsordningen.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende de åtgärder som krävs för att säkerställa att medlemsstaterna tillämpar denna artikel enhetligt, särskilt när det gäller införandet av licenssystemet och aktörernas åtaganden vid registreringen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 13

Förmånens effekt

1. Den särskilda försörjningsordningen ska tillämpas under förutsättning att den ekonomiska fördel som följer av befrielsen från importtullar eller av stöd faktiskt kommer slutanvändaren till godo; slutanvändaren kan, beroende på omständigheterna, vara konsumenten när det rör sig om produkter avsedda för direkt konsumtion, det sista bearbetnings- eller förpackningsföretaget när det rör sig om produkter avsedda för bearbetning eller förpackning, eller jordbrukaren när det rör sig om produkter som används som foder eller insatsvaror i jordbruket.

Den förmån som avses i första stycket ska motsvara det belopp som har undantagits från importtullar eller stödbeloppet.

2. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av punkt 1 ska kommissionen anta genomförandeakter avseende tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1, och mer specifikt villkoren för medlemsstatens kontroll av att förmånen faktiskt kommer slutanvändaren till godo. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 14

Export till tredjeländer och sändningar till andra delar av unionen

1. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de krav i enlighet med vilka produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen får exporteras till tredjeländer eller sändas till andra delar av unionen, vilket ska inkludera erläggande av importtullar eller återbetalning av stöd som erhållits enligt artikel 10. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Licens ska inte krävas för export till tredjeländer av produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

Första stycket ska inte tillämpas på handeln mellan de franska utomeuropeiska departementen.

2. Punkt 1 första stycket ska inte gälla produkter som bearbetas i de yttersta randområdena med användning av produkter som har omfattats av den särskilda försörjningsordningen och

som exporteras till tredjeländer eller sänds till andra delar av unionen inom kvantitetsbegränsningarna för traditionell export och traditionella sändningar; kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställelse av dessa kvantiteter på grundval av genomsnittliga siffror avseende sändningar eller export samt ha de kontrollerade genomsnittssiffrorna för de tre bästa åren mellan 2005 och 2012 som referens; dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2,

b)	som exporteras till tredjeländer inom ramen för regional handel,

c)	som sänds mellan Azorerna, Madeira och Kanarieöarna,

d)	som sänds mellan de franska utomeuropeiska departementen.

Exportbidrag ska inte beviljas för export av produkter som avses i första stycket leden a och b.

Licens ska inte krävas för export till tredjeländer av produkter som avses i första stycket leden a och b.

3. I detta kapitel avses med regional handel den handel som bedrivs mellan varje yttersta randområde och de tredjeländer som tillhör de geografiska områden där dessa yttersta randområden ingår samt de länder med vilka de har historiska handelsförbindelser. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa en förteckning över dessa länder, med hänsyn till medlemsstaternas objektiva krav och efter samråd med de berörda sektorerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

4. Sådana produkter som har omfattats av den särskilda försörjningsordningen och som levereras till de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, samt är avsedda som proviant på fartyg och flygplan, ska anses ha konsumerats lokalt.

5. Genom undantag från punkt 2 första stycket a får följande maximikvantiteter socker (KN-nummer 1701) varje år, under de följande fem åren, sändas från Azorerna till den övriga unionen:

— 2011: 3 000 ton.

— 2012: 2 500 ton.

— 2013: 2 000 ton.

— 2014: 1 500 ton.

— 2015: 1 000 ton.

6. De villkor som tillämpas på förfaranden som föreskrivs i bestämmelserna om aktiv förädling och för bearbetning under tullkontroll och som föreskrivs av relevant unionslagstiftning ska gälla i tillämpliga delar även på sådan bearbetning som kan ge upphov till traditionell eller regional handelsexport eller traditionella sändningar, med undantag av alla vanliga former av hantering.

Artikel 15

Socker

1. Under den period som avses i artikel 204.2 och 204.3 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska följande socker som producerats utöver den kvot som avses i artikel 61 i den förordningen befrias från importtullar inom ramen för den prognostiserade försörjningsbalans som avses i artikel 9 i den här förordningen:

a)	Socker som införs för att konsumeras på Madeira eller Kanarieöarna i form av vitsocker med KN-nummer 1701.

b)	Socker som raffineras och konsumeras på Azorerna i form av råsocker med KN-nummer 1701 12 10 (råsocker av betsocker).

2. De kvantiteter som avses i punkt 1 får, för raffinering och inom ramen för den prognostiserade försörjningsbalansen, på Azorerna kompletteras med råsocker med KN-nummer 1701 11 10 (rårörsocker).

För Azorernas råsockerförsörjning ska behoven bedömas med hänsyn till utvecklingen av den lokala produktionen av sockerbetor. De kvantiteter som omfattas av försörjningsordningen ska fastställas så att den totala årliga sockervolym som raffineras på Azorerna inte överstiger 10 000 ton.

Artikel 16

Skummjölkspulver

Genom undantag från artikel 9 får Kanarieöarna fortsätta att ta emot upp till 800 ton per år av skummjölkspulver med KN-nummer 1901 90 99 (skummjölkspulver med vegetabiliska fetter) avsett för industriell beredning. Det stöd som utbetalas av unionen för leveranserna av denna produkt får inte överskrida 210 EUR per ton och ska ligga inom den gräns som fastställs i artikel 30. Denna produkt ska endast användas för lokal konsumtion.

Artikel 17

Ris

Ingen tull ska tas ut vid import till det franska utomeuropeiska departementet Réunion av produkter med KN-numren 1006 10, 1006 20 och 1006 40 00 avsedda att konsumeras där.

Artikel 18

Kontroller och sanktioner

1. De produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen ska genomgå administrativa kontroller vid import eller införsel till de yttersta randområdena samt vid export eller sändning från dem.

Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende minimikrav för de kontroller som medlemsstaterna ska tillämpa. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

2. Om en aktör, enligt vad som avses i artikel 12, underlåter att fullgöra sina åtaganden enligt den artikeln ska de behöriga myndigheterna, utom i fall av force majeure eller exceptionella väderförhållanden och utan att det påverkar eventuella sanktioner enligt nationell lagstiftning,

a)	kräva tillbaka den förmån som har beviljats aktören,

b)	tillfälligt eller permanent stryka aktören ur registret, beroende på hur allvarlig försummelsen är.

3. Om en aktör, enligt vad som avses i artikel 12, inte genomför den planerade importen eller införseln ska rätten att ansöka om licenser dras in av den behöriga myndigheten under en period av 60 dagar efter utgången av licensens giltighetstid, utom i fall av force majeure eller exceptionella väderförhållanden. Efter denna period får nya licenser endast utfärdas på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar det förmånsbelopp som beviljats för en period som ska fastställas av den behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återanvända de produktkvantiteter som görs tillgängliga till följd av att redan utfärdade licenser inte utnyttjats alls, utnyttjats delvis eller dragits in, eller på grund av att den beviljade förmånen har återkrävts.

KAPITEL IV

ÅTGÄRDER FÖR ATT STÖDJA LOKAL JORDBRUKSPRODUKTION

Artikel 19

Åtgärder

1. Poseiprogrammen innehåller de särskilda åtgärder till förmån för lokal jordbruksproduktion inom tillämpningsområdet för tredje delen, avdelning III i fördraget som krävs för att garantera den lokala jordbruksproduktionens kontinuitet och utveckling i alla de yttersta randområdena.

2. De delar av programmet som innehåller åtgärder till förmån för lokal jordbruksproduktion och överensstämmer med målen i artikel 2 ska innehålla minst följande:

a)	En kvantifierad beskrivning av den rådande situationen för jordbruksproduktionen med beaktande av tillgängliga utvärderingsresultat som visar skillnader, brister och utvecklingspotential, medelanvändning och de huvudsakliga resultaten av åtgärder som tidigare vidtagits.

b)	En beskrivning av föreslagen strategi, prioriteringar och kvantifierade allmänna och operativa mål samt en uppskattning av de förväntade ekonomiska, miljömässiga och sociala effekterna, inklusive effekter på sysselsättningen.

En beskrivning av planerade åtgärder, framför allt stödordningar för genomförande av åtgärderna samt i förekommande fall uppgifter om behoven av studier, demonstrationsprojekt och insatser för utbildning och tekniskt stöd i samband med förberedandet, genomförandet och anpassningen av de berörda åtgärderna.

d)	En förteckning över de stöd som utgör direktstöd i enlighet med artikel 2 d i förordning (EG) nr 73/2009.

e)	Det stödbelopp som fastställts för varje åtgärd och det preliminära beloppet för varje insats för att uppnå ett eller flera av programmålen.

3. Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende krav för utbetalning av de stöd som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

4. Programmet får omfatta stödåtgärder för produktion, bearbetning eller saluföring av jordbruksprodukter i de yttersta randområdena.

Varje åtgärd kan omfatta flera insatser. För varje insats ska åtminstone följande fastställas i programmet:

a)	Stödmottagarna.

b)	Villkoren för stödberättigande.

c)	Stödbeloppet per enhet.

För att stödja saluföringen av produkter utanför produktionsregionen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 avseende villkoren för fastställande av det stödbelopp som kan beviljas för saluföring och villkoren för fastställande av de produktkvantiteter för vilka stöd kan erhållas.

Artikel 20

Kontroller och återbetalning av felaktigt utbetalda belopp

1. Kontrollen av de åtgärder som avses i detta kapitel ska ske i form av administrativa kontroller och kontroller på plats.

2. Om en felaktig utbetalning har gjorts ska den berörda mottagaren vara skyldig att betala tillbaka beloppet. Artikel 80 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (11) ska gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL V

KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER

Artikel 21

Grafisk symbol

1. En grafisk symbol ska införas i syfte att öka kunskapen om och konsumtionen av obearbetade och bearbetade jordbruksprodukter av hög kvalitet som är specifika för de yttersta randområdena.

2. Villkoren för att få använda den grafiska symbol som avses i punkt 1 ska föreslås av de berörda branschorganisationerna. De nationella myndigheterna ska tillsammans med sitt yttrande vidarebefordra förslagen till kommissionen.

Utnyttjandet av symbolen ska kontrolleras av en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 avseende villkoren för utövande av rätten att använda den grafiska symbolen samt villkoren för återgivning och användande av den. Dessa villkor ska fastställas i syfte att öka kunskapen om jordbruksprodukter av hög kvalitet från de yttersta randområdena och uppmuntra konsumtionen av dem, oberoende av om de är bearbetade eller obearbetade.

4. Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende detaljerade bestämmelser för tillämpningen av den grafiska symbolen samt minimikrav för de kontroller och den övervakning som medlemsstaterna ska genomföra. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 22

Utveckling av landsbygden

1. Genom undantag från artikel 39.4 i förordning (EG) nr 1698/2005 får de högsta årliga belopp som kan beviljas i form av unionsstöd enligt bilaga I till den förordningen höjas till upp till det dubbla för åtgärden för att skydda sjöarna på Azorerna samt för åtgärden för att bevara landskapet, den biologiska mångfalden, jordbruksmarkens traditionella karaktär och stenmurarna i de yttersta randområdena.

2. De åtgärder som planeras enligt punkt 1 i denna artikel ska i förekommande fall beskrivas inom ramen för de program för dessa regioner som avses i artikel 16 i förordning (EG) nr 1698/2005.

Artikel 23

Statligt stöd

1. För de jordbruksprodukter som finns upptagna i bilaga I till fördraget och omfattas av artiklarna 107, 108 och 109 i detta får kommissionen, i enlighet med artikel 108 i fördraget, tillåta driftsstöd för produktion, bearbetning och saluföring för att dämpa de särskilda svårigheter som jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena drabbas av till följd av regionernas isolering, ökaraktär och ytterst avlägsna belägenhet.

2. Medlemsstaterna får bevilja kompletterande finansiering för genomförandet av Poseiprogrammen. Om så sker ska medlemsstaterna anmäla det statliga stödet till kommissionen och kommissionen får godkänna det i enlighet med denna förordning som en del av de programmen. Stöd som anmäls enligt ovan ska anses ha anmälts i den mening som avses i artikel 108.3 första meningen i fördraget.

3. Frankrike får bevilja statligt stöd till sockersektorn i landets yttersta randområden med upp till 90 miljoner EUR per regleringsår.

Frankrike ska inom 30 dagar från och med varje regleringsårs utgång underrätta kommissionen om storleken på det statliga stöd som faktiskt beviljats.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel och genom undantag från artikel 180 första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror (12) ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget inte tillämpas på utbetalningar som medlemsstaterna gör enligt den här förordningen med stöd av kapitel IV i den här förordningen, punkt 3 i denna artikel och artiklarna 24 och 28 i den här förordningen.

Artikel 24

Fytosanitära program

1. Medlemsstaterna ska för kommissionen lägga fram program för bekämpning av organismer som är skadliga för växter eller växtprodukter i de yttersta randområdena. I programmen ska särskilt anges vilka mål som ska uppnås, vilka åtgärder som ska vidtas samt deras varaktighet och kostnad.

Kommissionen ska utvärdera de program som har föreslagits. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att godkänna eller inte godkänna dessa program. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

2. Unionen ska bidra till finansieringen av program enligt punkt 1 på grundval av en teknisk analys av situationen i de berörda regionerna.

Detta bidrag får täcka upp till 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Utbetalning ska ske på grundval av handlingar som tillhandahålls av medlemsstaterna. Kommissionen kan om så krävs initiera undersökningar, som ska utföras för dess räkning av sådana experter som avses i artikel 21 i rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (13).

3. Kommissionen ska anta delegerade akter i syfte att för varje region och program och med utgångspunkt i de kriterier som anges i punkt 2 samt det program som presenteras i enlighet med punkt 1 fastställa

a)	storleken på unionens andel samt stödbeloppet,

b)	åtgärder som berättigar till unionsfinansiering.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 25

Vin

1. De åtgärder som avses i artiklarna 103v, 103w, 103x och 182a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska inte gälla för Azorerna och Madeira.

2. Genom undantag från artikel 120a.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 ska det vara tillåtet att använda druvor som skördats i regionerna Azorerna och Madeira från de vinstockssorter som avses under b i det stycket för framställning av vin som måste bli kvar inom dessa regioner.

Portugal ska gradvis avveckla vinodlingar med de vinstockssorter som avses i artikel 120a.2 andra stycket b i förordning (EG) nr 1234/2007, i förekommande fall med det stöd som avses i artikel 103q i den förordningen.

3. Genom undantag från artikel 85f i förordning (EG) nr 1234/2007 ska det tillfälliga systemet med planteringsrätter gälla på Kanarieöarna till och med den 31 december 2012.

Artikel 26

Mjölk

1. För fördelning av den överskottsavgift som avses i artikel 79 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska endast producenter som enligt artikel 65 c i den förordningen är etablerade och producerar på Azorerna samt säljer kvantiteter som överskrider deras kvot, ökad med den procentsats som avses i tredje stycket i denna punkt, anses ha bidragit till överskridandet.

Överskottsavgiften ska betalas för sådana kvantiteter som överskrider kvoten ökad med den procentsats som avses i tredje stycket, efter omfördelning av de oanvända kvantiteterna inom den marginal som uppstått på grund av ökningen, mellan alla de producenter som i enlighet med artikel 65 c i förordning (EG) nr 1234/2007 är etablerade och producerar på Azorerna och i proportion till den kvot som var och en av producenterna förfogar över.

Den procentsats som avses i första stycket ska motsvara förhållandet mellan kvantiteterna på 23 000 ton från och med regleringsåret 2005/2006 och summan av de disponibla referenskvantiteterna för varje jordbruksföretag den 31 mars 2010. Den ska tillämpas endast för den kvot som är disponibel den 31 mars 2010.

2. De saluförda kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som överskrider kvoten, men som efter den omfördelning som avses i punkt 1 tredje stycket ligger inom den procentsats som anges i nämnda punkt, ska inte tas med vid beräkningen av huruvida Portugal eventuellt överskridit sin kvot i enlighet med artikel 66 i förordning (EG) nr 1234/2007.

3. Den överskottsavgift för producenter av mjölk som föreskrivs i förordning (EG) nr 1234/2007 ska inte tillämpas för de franska utomeuropeiska departementen eller, inom ramen för en lokal produktion på högst 4 000 ton mjölk, för Madeira.

4. Genom undantag från artikel 114.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska Madeira och det franska utomeuropeiska departementet Réunion ha tillåtelse att inom ramen för de lokala konsumtionsbehoven producera rekonstituerad UHT-mjölk framställd av skummjölkspulver med ursprung i unionen, i den mån denna åtgärd inte hindrar insamling och avsättning av lokalt producerad mjölk. Om Frankrike visar att denna åtgärd är lämplig för de franska utomeuropeiska departementen Martinique, Guadeloupe och Franska Guyana, ska kommissionen ges befogenhet att vid behov anta delegerade akter, i enlighet med artikel 33, för att utvidga denna åtgärd till de departementen. Denna produkt ska endast användas för lokal konsumtion.

Den metod genom vilken UHT-behandlad mjölk har framställts ska tydligt anges på märkningen.

Artikel 27

Uppfödning

1. Till dess att det lokala beståndet av unga nötkreatur av hankön har blivit tillräckligt stort för att garantera den lokala köttproduktionens fortlevnad och utveckling i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira, ska det vara möjligt att importera nötkreatur med ursprung i tredjeländer för uppfödning och konsumtion i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira utan att importtullarna i gemensamma tulltaxan tillämpas. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga åtgärder för tillämpningen av detta stycke och framför allt bestämmelser om befrielse från importtullar för unga nötkreatur av hankön i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artiklarna 13 och 14.1 ska tillämpas på djur som omfattas av tullbefrielse enligt första stycket i denna punkt.

2. Det antal djur som omfattas av tullbefrielse enligt punkt 1 ska fastställas i Poseiprogrammen, när importbehovet är motiverat med hänsyn till den lokala produktionens utveckling. Dessa djur ska först och främst vara avsedda för producenter som innehar minst 50 % göddjur av lokalt ursprung.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att fastställa villkoren för befrielse från importtullar. Dessa villkor ska beakta de lokala särdragen hos nötköttssektorn.

3. Vid tillämpning av artiklarna 52 och 53.1 i förordning (EG) nr 73/2009 får Portugal sänka den del av det nationella taket som motsvarar får- och getbidrag och am- och dikobidrag. I detta fall ska kommissionen anta genomförandeakter avseende det relevanta belopp som ska föras över från de tak som fastställts i enlighet med artiklarna 52 och 53.1 i förordning (EG) nr 73/2009 till det finansiella anslag som avses i artikel 30.2 andra strecksatsen i den här förordningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

Artikel 28

Statligt stöd till tobaksproduktion

Spanien ska bemyndigas att bevilja Kanarieöarna produktionsstöd för tobak. Stödet får inte leda till diskriminering mellan producenter i övärlden.

Stödbeloppet får inte överskrida 2 980,62 EUR per ton. Tilläggsstödet får beviljas för högst 10 ton per år.

Artikel 29

Tullbefrielse för tobak

1. Ingen tull ska tillämpas vid direktimport till Kanarieöarna av råtobak och delvis förädlad tobak vilken omfattas av

a)	KN-nummer 2401, och

undernumren

—	2401 10 ostripad råtobak,

—	2401 20 helt eller delvis stripad råtobak,

—	ex 2401 20 täckblad för cigarrer, emballerade, i rullar för tillverkning av tobak,

—	2401 30 tobaksavfall,

—	ex 2402 10 cigarrer som saknar täckblad,

—	ex 2403 10 röktobak (färdig blandning av tobak för tillverkning av cigaretter, cigariller och cigarrer),

—	ex 2403 91”homogeniserad” eller ”rekonstituerad” tobak, även presenterad i blad eller band, stripad eller ej,

—	ex 2403 99 expanderad tobak.

Den tullbefrielse som föreskrivs i första stycket ska beviljas mot uppvisande av en licens enligt artikel 12.

Tullbefrielse ska tillämpas på de produkter som anges i första stycket och som är avsedda att bearbetas på Kanarieöarna till produkter som är färdiga att röka, inom ramen för en årlig importkvantitet på 20 000 ton stripad råtobak.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga åtgärder för tillämpningen av punkt 1 och framför allt bestämmelser om befrielse från importtullar vid import av tobak till Kanarieöarna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

KAPITEL VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 30

Finansiella anslag

1. De åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska utgöra interventioner som syftar till att stabilisera jordbruksmarknaderna i den mening som avses i artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (14) med undantag av de åtgärder som anges i

a)	artikel 22, och

b)	artikel 24, från det datum då den fleråriga budgetramen för 2014–2020 börjar tillämpas.

2. För varje räkenskapsår ska unionen finansiera de åtgärder som föreskrivs i kapitlen III och IV med högst följande årliga belopp:

—	:	För de franska utomeuropeiska departementen	:	278,41 miljoner EUR.
—	:	För Azorerna och Madeira	:	106,21 miljoner EUR.
—	:	För Kanarieöarna	:	268,42 miljoner EUR.

3. De belopp som anslås för varje räkenskapsår för att finansiera de åtgärder som föreskrivs i kapitel III får inte överstiga följande belopp:

—	:	För de franska utomeuropeiska departementen	:	26,9 miljoner EUR.
—	:	För Azorerna och Madeira	:	21,2 miljoner EUR.
—	:	För Kanarieöarna	:	72,7 miljoner EUR.

Kommissionen ska anta genomförandeakter avseende fastställande av krav enligt vilka medlemsstaterna får ändra fördelningen av de medel som varje år anslås för de olika produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 avseende villkor för fastställande av det årliga maximibelopp som får anslås för åtgärder för finansiering av studier, demonstrationsprojekt, utbildning och tekniskt stöd, under förutsättning att dessa anslag är skäliga och proportionella.

5. För räkenskapsåret 2013 ska unionen bevilja ytterligare medel på högst nedanstående belopp till banansektorn i de yttersta randområdena:

—	:	För de franska utomeuropeiska departementen	:	18,52 miljoner EUR.
—	:	För Azorerna och Madeira	:	1,24 miljoner EUR.
—	:	För Kanarieöarna	:	20,24 miljoner EUR.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 31

Nationella åtgärder

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att denna förordning efterlevs, särskilt i fråga om kontroller och administrativa sanktioner, samt underrätta kommissionen därom.

Artikel 32

Meddelanden och rapporter

1. Medlemsstaterna ska senast den 15 februari varje år meddela kommissionen hur stor del av de anslag som tilldelats dem som de under det följande året avser att använda för genomförandet av den prognostiserade försörjningsbalansen och för var och en av Poseiprogrammens åtgärder för främjande av den lokala jordbruksproduktionen.

2. Medlemsstaterna ska senast den 30 september varje år överlämna en rapport till kommissionen om genomförandet under det föregående året av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.

3. Senast den 30 juni 2015 och därefter vart femte år ska kommissionen överlämna en allmän rapport till Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för effekterna av de insatser som har gjorts i enlighet med denna förordning, inbegripet inom banansektorn och mjölksektorn, och vid behov åtföljd av lämpliga förslag.

4. I de analyser, undersökningar och utvärderingar som kommissionen gör inom ramen för handelsavtal och den gemensamma jordbrukspolitiken ska den inkludera ett särskilt kapitel för alla frågor som är av särskilt intresse för de yttersta randområdena.

Artikel 33

Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 12.2, 19.4 tredje stycket, 21.3, 26.4 första stycket, 27.2 andra stycket och 30.4 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 21 mars 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 12.2, 19.4 tredje stycket, 21.3, 26.4 första stycket, 27.2 andra stycket och 30.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 12.2, 19.4 tredje stycket, 21.3, 26.4 första stycket, 27.2 andra stycket och 30.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 34

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den förvaltningskommitté för direktstöd som inrättades genom artikel 141 i förordning (EG) nr 73/2009, förutom för genomförandet av artikel 24 i den här förordningen, där kommissionen ska biträdas av den ständiga kommittén för växtskydd, som inrättades genom rådets beslut 76/894/EEG (15). Dessa kommittéer ska vara kommittéer i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 35

Översyn

Kommissionen ska se över dessa bestämmelser före utgången av 2013 och då utvärdera deras generella effektivitet och bedöma dem utifrån den nya politiska ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, samt vid behov lägga fram lämpliga förslag för ett omarbetat Poseiprogram.

Artikel 36

Upphävande

Förordning (EG) nr 247/2006 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses vara hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 37

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 13 mars 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

L. CREIGHTON

Ordförande

(1) EUT C 107, 6.4.2011, s. 33.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 februari 2013.

(3) EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.

(4) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(5) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(6) EUT L 30, 31.1.2009, s. 16.

(7) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(8) EUT L 155, 18.6.2009, s. 30.

(9) EGT L 256, 7.9.1987, s. 1.

(10) EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.

(11) EUT L 316, 2.12.2009, s. 65.

(12) EUT L 214, 4.8.2006, s. 7.

(13) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

(14) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(15) EGT L 340, 9.12.1976, s. 25.

BILAGA

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 247/2006	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 9
Artikel 3.1 och 3.2	Artikel 10.1 och 10.2
–	Artikel 10.3
–	Artikel 10.4
Artikel 3.3	Artikel 11
Artikel 3.4	Artikel 13
Artikel 4.1 och 4.2	Artikel 14.1 och 14.2
–	Artikel 14.3
–	Artikel 14.4
Artikel 4.3	Artikel 14.5
Artikel 5	Artikel 15
Artikel 6	Artikel 16
Artikel 7	Artikel 17
Artikel 8 sista meningen	Artikel 12.3
Artikel 9.1 och 10	Artikel 19.1
Artikel 9.2 och 9.3	Artikel 3
Artikel 11	Artikel 4
Artikel 12 a, b och c	Artikel 19.2 a, b och c
Artikel 12 d, e, f och g	Artikel 5
Artikel 13	Artikel 8 andra stycket
Artikel 14	Artikel 21
Artikel 15	Artikel 22
Artikel 16	Artikel 23
Artikel 17	Artikel 24
Artikel 18	Artikel 25
Artikel 19	Artikel 26
Artikel 20	Artikel 27
Artikel 21	Artikel 28
Artikel 22	Artikel 29
Artikel 23	Artikel 30
Artikel 24	Artikel 6
Artikel 27	Artikel 31
Artikel 28	Artikel 32
Artikel 29	Artikel 36
Artikel 33	Artikel 37