26.7.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 201/1

(1)

Skattebedrägeri i fråga om mervärdesskatt leder till betydande budgetförluster och påverkar konkurrensvillkoren och därigenom den inre marknadens sätt att fungera. Särskilda plötsliga och omfattande former av skattebedrägeri har nyligen utvecklats, i synnerhet genom användningen av elektroniska hjälpmedel, som underlättar snabb olaglig handel i stor skala.

(2)

Genom rådets direktiv 2006/112/EG (3) kan medlemsstaterna ansöka om att få avvika från det direktivet för att förhindra vissa slag av skatteundandragande eller skatteflykt.

(3)

Den senaste tidens erfarenheter har visat att det förfarande som föreskrivs i artikel 395 i direktiv 2006/112/EG inte kan uppfylla medlemsstaternas krav på brådskande åtgärder tillräckligt snabbt.

(4)

Erfarenheterna har också visat att utseende av mottagaren som den person som är betalningsskyldig för mervärdesskatten (omvänd betalningsskyldighet) i vissa fall är en effektiv åtgärd för att stoppa mervärdesskattebedrägeri inom specifika sektorer.

(5)

Enligt bestämmelserna om omvänd betalningsskyldighet i artiklarna 199 och 199a i direktiv 2006/112/EG har medlemsstaterna inte tillräcklig flexibilitet för att kunna reagera snabbt på plötsligt och omfattande bedrägeri inom kategorier av varor och tjänster som inte omfattas av tillämpningsområdet för dessa artiklar. Därför måste särskilda bestämmelser fastställas för att behandla dessa fall.

(6)

Med tanke på de omfattande fall av bedrägerier som har ägt rum kan en snabb och exceptionell hantering av ytterligare fall av plötsligt bedrägeri bäst säkerställas genom en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser som består i möjligheten att tillämpa omvänd betalningsskyldighet under en kort period, efter vederbörlig underrättelse från den berörda medlemsstaten. För att säkerställa att utnyttjandet av möjligheten står i relation till problemet bör kommissionen så fort den har alla relevanta uppgifter ges en kort tidsperiod för att bedöma underrättelsen och bekräfta huruvida den motsätter sig den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att framföra synpunkter för beaktande av kommissionen och bör därför följaktligen få fullständig information om underrättelsen och eventuella kompletterande uppgifter under processen. Rådet bör därefter besluta om omvänd betalningsskyldighet eventuellt ska fortsätta att tillämpas genom ett genomförandebeslut i enlighet med artikel 395 i direktiv 2006/112/EG.

(7)

Den medlemsstat som har underrättat sin avsikt att tillämpa den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser får göra det när kommissionen har meddelat att den inte motsätter sig detta.

(8)

För att göra det möjligt att fortsätta tillämpa den omvänd betalningsskyldigheten, snarast möjligt eller senast före utgången av den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser, bör förfarandet som föreskrivs i artikel 395 i direktiv 2006/112/EG omfattas av en kortare tidsfrist.

(9)

En snabb bearbetning av medlemsstaternas underrättelser enligt mekanismen för snabba insatser kommer att underlättas om man fastställer ett standardformulär för dessa underrättelser och för inlämnande av eventuella kompletterande uppgifter till kommissionen. Kommissionen bör därför tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på standardformuläret.

(10)

Eftersom en mekanism för snabba insatser endast kan vara en tillfällig lösning i avvaktan på mer långsiktiga lagstiftningslösningar som syftar till att göra mervärdesskattesystemet mer motståndskraftigt mot mervärdesskattebedrägeri bör mekanismen för snabba insatser endast tillämpas under en begränsad tid.

(11)

I syfte att utvärdera effektiviteten hos mekanismen för snabba insatser bör kommissionen utarbeta en övergripande utvärderingsrapport av effekterna av mekanismen på hanteringen av plötsligt och omfattande bedrägeri.

(12)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att hantera plötsliga och omfattande fall av bedrägeri i fråga om mervärdesskatt, vilka mycket ofta har en internationell dimension, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom de inte är i stånd att individuellt bekämpa bedrägerikedjor med anknytning till nya former av handel som omfattar flera länder samtidigt och de därför, på grund av att en snabbare och därigenom mer lämplig och effektiv hantering av dessa fenomen bör säkerställas, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(13)

Direktiv 2006/112/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 199b

1.   En medlemsstat får i tvingande, brådskande fall och i enlighet med punkterna 2 och 3 utse mottagaren som betalningsskyldig för mervärdesskatt på specifika leveranser av varor och tjänster genom avvikelse från artikel 193 som en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser för att bekämpa plötsligt och omfattande bedrägeri som kan leda till betydande och oersättliga ekonomiska förluster.

Den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser ska underkastas lämpliga kontrollåtgärder av medlemsstaten med avseende på beskattningsbara personer som levererar de varor eller tjänster för vilka åtgärden gäller och ska gälla för en period om högst nio månader.

2.   En medlemsstat som önskar införa en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser enligt punkt 1 ska skicka en underrättelse till kommissionen med användande av det standardformulär som fastställts i enlighet med punkt 4 och samtidigt sända den till de övriga medlemsstaterna. Medlemsstaten ska förse kommissionen med uppgifter om den berörda sektorn, typ av bedrägeri och dess särdrag, förekomsten av tvingande skäl till skyndsamhet, bedrägeriets plötsliga och omfattande art och dess konsekvenser i form av betydande och oersättliga ekonomiska förluster. Om kommissionen anser att den inte har alla nödvändiga uppgifter ska den kontakta den berörda medlemsstaten inom två veckor efter att underrättelsen mottagits och ange vilka ytterligare uppgifter den behöver. Eventuella kompletterande uppgifter som den berörda medlemsstaten inkommer med till kommissionen ska samtidigt skickas till de övriga medlemsstaterna. Om de kompletterande uppgifterna som tillhandahålls inte är tillräckliga ska kommissionen underrätta den berörda medlemsstaten om detta inom en vecka.

En medlemsstat som önskar införa en särskild åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser enligt punkt 1 ska samtidigt inkomma med en ansökan till kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 395.2 och 395.3.

3.   Så snart kommissionen har erhållit alla nödvändiga uppgifter för behandlingen av den underrättelse som avses i punkt 2 första stycket ska den underrätta medlemsstaterna om det. Om den motsätter sig den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser ska den lämna ett negativt yttrande inom en månad efter den underrättelsen och ska informera den berörda medlemsstaten och mervärdesskattekommittén om det. Om kommissionen inte har några invändningar ska den bekräfta detta skriftligen till den berörda medlemsstaten och mervärdesskattekommittén inom samma tidsperiod. Medlemsstaten får anta den särskilda åtgärden enligt en mekanism för snabba insatser från och med dagen för mottagandet av denna bekräftelse. Vid bedömningen av underrättelsen ska kommissionen ta hänsyn till skriftliga synpunkter från andra medlemsstater som den mottagit.

4.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer ett standardformulär för inlämnande av den underrättelse om den särskilda åtgärd enligt en mekanism för snabba insatser som avses i punkt 2 och av de uppgifter som avses i punkt 2 första stycket. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i punkt 5.

5.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4) gälla och med kommitté ska för detta ändamål avses den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 58 i rådets förordning (EU) nr 904/2010 (5).

2.

I artikel 395 ska följande punkt läggas till:

”5.   I tvingande, brådskande fall enligt artikel 199b.1 ska det förfarande som avses i punkterna 2 och 3 avslutas inom sex månader efter det att kommissionen mottagit ansökan.”