4.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 354/1

(1)

Fördelarna med fysisk aktivitet, inbegripet regelbundet utövande av idrott och motion, under hela livet är omfattande och inbegriper bland annat lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt för vissa typer av cancer och diabetes, förbättring av muskel- och skeletthälsa och kontroll av kroppsvikten, samt positiva effekter på utvecklingen av psykisk hälsa och de kognitiva processerna. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendation är fysisk aktivitet viktig för alla åldersgrupper och särskilt för barn, den arbetande befolkningen och äldre människor.

(2)

Eftersom fysisk aktivitet är en förutsättning för en sund livsstil och en frisk arbetskraft bidrar den till att uppnå huvudmålen i Europa 2020-strategin, särskilt vad gäller tillväxt, produktivitet och hälsa.

(3)

Trots att myndigheterna i somliga medlemsstater under de senaste åren intensifierat ansträngningarna för att stödja hälsofrämjande fysisk aktivitet (HFA) förblir andelarna av fysisk inaktivitet i unionen oacceptabelt höga. De flesta europeiska medborgare utövar inte tillräckligt någon fysisk aktivitet, 60 % av dem utövar aldrig eller sällan någon sport eller motion. Bristen på fysisk aktivitet på fritiden tenderar att vara vanligare i de lägre socioekonomiska grupperna. Det finns för närvarande ingen indikation på att dessa negativa trenderna vänder för unionen som helhet.

(4)

Man har fastställt att fysisk inaktivitet är en ledande riskfaktor för död i förtid och sjukdom inom höginkomstländer i hela världen och orsakar cirka en miljon dödsfall per år bara i WHO:s Europaregion. De men för hälsan som orsakas av bristen på fysisk aktivitet i unionen är välkända, likaså de stora direkta och indirekta ekonomiska kostnaderna i samband med bristen på fysisk aktivitet och därtill kopplade hälsoproblem, särskilt med tanke på att de flesta europeiska samhällen åldras snabbt.

(5)

Aktuell forskning tyder på att en stillasittande livsstil kan vara en riskfaktor för hälsoresultaten, oberoende av effekterna av fysisk aktivitet. I unionen bör dessa forskningsresultat beaktas när man överväger ytterligare åtgärder på detta område.

(6)

Vad gäller nivåer på fysisk aktivitet finns det stora skillnader mellan medlemsstaterna. Medan somliga av dem gjort avsevärda framsteg när det gäller att öka andelen invånare som uppnår miniminivån av rekommenderad fysisk aktivitet, har många andra inte gjort några framsteg alls eller till och med gått tillbaka. Aktuella åtgärder har hittills inte haft någon avgörande effekt när det gäller att minska nivån på fysisk inaktivitet för unionen som helhet. Det finns avsevärd potential för lärdomar från framgångsrika modeller när det gäller att utarbeta och genomföra policy för HFA.

(7)

Gymnastik och idrott i skolan kan vara ett effektivt verktyg för att öka medvetenheten om hur viktigt det är med HFA, och man kan på ett enkelt och effektivt sätt rikta sig till skolorna med målet att genomföra åtgärder i detta hänseende.

(8)

Ett antal politikområden, särskilt idrott och folkhälsa, kan bidra till att främja fysisk aktivitet och ge unionens invånare nya tillfällen att motionera. För att man ska utnyttja denna potential till fullo och på så sätt höja nivåerna för fysisk aktivitet är det nödvändigt med en strategisk hållning över sektorsgränserna för att stödja hälsofrämjande fysisk aktivitet, vilket innebär att alla berörda ministerier, organ och organisationer, särskilt idrottsrörelsen, måste delta på alla nivåer, med beaktande av tidigare och pågående politiskt arbete. Ett väsentligt inslag är att mer information och bättre uppgifter om nivåer av fysisk aktivitet och policy för att gynna HFA blir tillgängliga för att stödja denna process, och detta är ett krav för utvärdering av policyn så att man i framtiden kan utarbeta och genomföra en mer verkningsfull policy.

(9)

I EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet (nedan kallade riktlinjerna) (1), som rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, hänvisar till i sina slutsatser av den 27 november 2012 (2) om underlättande av HFA och av rådet i sina slutsatser med titeln Hälsosamt åldrande under hela livet  (3), förespråkas en sektorsövergripande modell som omfattar alla tematiska områden och har ansvaret för att stödja HFA.

(10)

I 2011 års meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Utveckling av idrottens europeiska dimension uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta arbetet, med ledning av riktlinjerna, mot inrättandet av nationella riktlinjer, inbegripet en process för översyn och samordning, och att överväga en rekommendation från rådet på området.

(11)

I resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en unionsarbetsplan för idrott för 2011–2014 (4) bekräftas behovet att förstärka samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna inom idrott på några prioriterade områden, däribland gynnande av HFA. I juli 2012 uttryckte expertgruppen ”Idrott, hälsa och deltagande”, inrättad i mitten av 2011 inom ramen för den arbetsplanen, sitt stöd till ett nytt unionsinitiativ för att gynna HFA.

(12)

I rådets slutsatser av den 27 november 2012 om underlättande av HFA bekräftades behovet av vidare insatser på unionsnivå och kommissionen uppmanades att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation, inbegripet en viss övervakning med ledning av en rad indikatorer som täcker de tematiska områden som ingår i riktlinjerna.

1.

Sträva efter en verkningsfull policy för HFA genom att utarbeta sektorsövergripande tillvägagångssätt som inbegriper olika politikområden, bland annat idrott, folkhälsa, utbildning, miljö och transport, med beaktande av riktlinjerna, samt andra relevanta sektorer, och i överensstämmelse med nationella förhållanden. Arbetet bör inbegripa följande:

2.

Övervaka nivån av fysisk aktivitet och policyn för HFA genom att använda en lös övervakningsram (5) och de indikatorer som anges i bilagan i överensstämmelse med nationella förhållanden.

3.

Inom sex månader efter antagandet av denna rekommendation i enlighet med nationell lagstiftning och praxis utse nationella kontaktpunkter för HFA (6), i syfte att stödja övervakningsramen, och underrätta kommissionen om att de har utsetts.

De nationella HFA-kontaktpunkterna kommer i första hand att ha i uppgift att samordna tillgängliggörandet av uppgifter om fysisk aktivitet för övervakningsramen; dessa uppgifter bör matas in i WHO:s befintliga europeiska databas om kost, fetma och fysisk aktivitet (NOPA); de bör också underlätta samarbetet mellan olika förvaltningar om HFA-policy.

4.

Föra ett nära samarbete sinsemellan och med kommissionen genom regelbundna utbyten av information och bästa praxis beträffande HFA-främjande i de relevanta unionsstrukturerna för idrott och folkhälsa som en grund för förstärkt policysamordning.

1.

Bistå medlemsstaterna när de antar nationella strategier, utarbetar sektorsövergripande metoder för en HFA-policy och genomför motsvarande handlingsplaner, genom att underlätta utbytet av information och god praxis, effektivt ömsesidigt lärande, nätverksarbete och fastställande av lyckade sätt att gynna hälsofrämjande fysisk aktivitet.

2.

Verka för inrättandet och den praktiska tillämpningen av övervakningsramen för HFA, i linje med de indikatorer som anges i bilagan, med ledning av befintliga former av övervakning och uppgiftsinsamling på detta område och genom att i största möjliga utsträckning använda befintlig information och befintliga uppgifter, genom följande åtgärder:

3.

Vart tredje år rapportera om framstegen i genomförandet av denna rekommendation med ledning av den information som framkommer genom övervakningsramens rapporteringssystem och annan relevant information om utvecklingen och genomförandet av HFA-policyn som medlemsstaterna tillhandahåller, och utvärdera mervärdet av denna rekommendation.