(1)

Rådet beviljade ekonomiskt bistånd till Portugal, på Portugals begäran, den 17 maj 2011 genom rådets genomförandebeslut 2011/344/EU (2). Det ekonomiska biståndet beviljades för att stödja ett kraftfullt ekonomiskt reformprogram (nedan kallat programmet) vars syfte var att återställa förtroendet, möjliggöra en återgång till hållbar tillväxt och värna om den finansiella stabiliteten i Portugal, euroområdet och unionen.

(2)

I enlighet med artikel 3.10 i genomförandebeslut 2011/344/EU har kommissionen, tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) och i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB), mellan den 16 september och den 3 oktober 2013, gjort en kombinerad åttonde och nionde översyn av de portugisiska myndigheternas genomförande av de överenskomna åtgärderna enligt programmet.

(3)

Den kvartalsvisa reala BNP-tillväxten återgick till en positiv tillväxt under det andra kvartalet i år och de kortsiktiga indikatorerna pekar också på att man gradvis håller på att ta sig ut ur recessionen. Real BNP väntas sjunka med 1,8 % i år och öka med 0,8 % år 2014 och med 1,5 % år 2015. Spänningarna på arbetsmarknaden förväntas lätta något. Trots detta väntas arbetslösheten kulminera med 17,7 % nästa år innan den gradvis börjar minska. Osäkerheten i samband med de makroekonomiska utsikterna är hög, eftersom hållbarheten vad gäller den förväntade återhämtningen under 2014 och 2015 är beroende av en positiv utveckling av handeln och de finansiella marknaderna, som fortfarande är bräcklig.

(4)

Fram till augusti 2013 förbättrades det likvida offentliga underskottet med 0,6 procentenheter av BNP (efter avdrag för exceptionella omständigheter) jämfört med samma period föregående år. En väl fungerande skatteuppbörd främjar solida resultat och ett strikt genomförande av de flesta utgiftsposterna understödjer budgetgenomförandet. Under den sjunde översynen av de portugisiska myndigheternas genomförande av de överenskomna åtgärderna enligt programmet (nedan kallad den sjunde översynen) identifierades emellertid vissa avvikelser i de finanspolitiska utsikterna. Dessa avvikelser innefattar brister i samband med omprogrammeringen av unionsmedlen och en senareläggning av försäljningen av en hamnkoncession (engångsåtgärd) och andra faktorer, såsom högre än förväntade bidrag till unionens budget, undermåliga prestationer vad gäller vissa andra intäkter än skatter, överföringen till Grekland av utdelningar från grekiska obligationsinnehav i Banco de Portugals investeringsportfölj, lägre än förväntade sociala avgifter till de offentliganställdas pensionssystem och överskridanden i fråga om löner och insatsförbrukning. Efter användningen av de preliminära budgetanslagen (0,3 % av BNP), beräknas nettoeffekten av avvikelserna att öka underskottet för 2013 med 0,5 % av BNP. Dessutom bidrog ett kapitaltillskott till BANIF (Banco Internacional do Funchal, SA) med 0,4 % av BNP också till att öka budgetunderskottet även om denna åtgärd inte bör ligga till grund för programmets ändamål.

(5)

Regeringen håller på att vidta korrigerande åtgärder för att se till att man når programmets underskottsmål på 5,5 % av BNP, särskilt genom minskningen av tillgängliga medel för investeringar och striktare kontroll över fackministeriernas insatsförbrukning (0,1 % av BNP). Dessutom aviserade regeringen en engångsåtgärd i form av ett skuldindrivningssystem för skatter och socialförsäkringsavgifter genom vilket man förväntas kunna återkräva inkomster på cirka 0,4 % av BNP och som åtföljs av strängare påföljder för skattebrottslingar.

(6)

De uppdaterade finanspolitiska beräkningarna visar en finanspolitisk insats under 2013, mätt som en förbättring av det strukturella saldot med 0,5 % av BNP, vilken ligger något under de 0,6 % av BNP som planerades vid den sjunde översynen. Den beräknade underprestationen kan främst förklaras av förseningar vid genomförandet av det konsolideringspaket som inledningsvis planerades och att det delvis ersattes med engångsåtgärder samtidigt som budgetreserverna utsatts för en oväntad press. Genomförandeförseningarna beror på flera problem, inbegripet den politiska krisen i juli och den efterföljande regeringsombildningen, utmaningen att hantera författningsdomstolens avgörande av den 29 augusti om att vissa bestämmelser i utkastet till lag om ett nytt återkvalificeringssystem som strider mot konstitutionen och de tekniska svårigheterna vid genomförandet av vissa åtgärder, särskilt de omarbetade socialförsäkringsavgifterna från arbetslöshets- och sjukförsäkringar över en miniminivå, efter författningsdomstolens avgörande av den 5 april.

(7)

Regeringen har bekräftat sitt åtagande att sträva efter ett underskottsmål på 4 % av BNP 2014. I detta avseende har regeringen antagit konsolideringsåtgärder på cirka 2,3 % av BNP, som även omfattar en del av de överskridanden under 2013 som kommer att föras över till 2014. Konsolideringsåtgärderna har till stor del införts i utkastet till budgetlag, även om vissa åtgärder har vidtagits genom särskild lagstiftning. Åtgärderna är huvudsakligen av permanent slag och gäller främst utgiftsbesparingar. På det hela taget har det ackumulerade värdet av det konsolideringspaket som krävs för att uppnå den planerade finanspolitiska anpassningen inte förändrats jämfört med den sjunde översynen – cirka 4,7 miljarder EUR i permanenta besparingsåtgärder under perioden 2013–2014 eller 2,8 % av BNP. En del av konsolideringsinsatserna har nu lagts i slutet av 2014 till följd av ovannämnda förseningar i genomförandet under 2013.

(8)

Merparten av konsolideringen under 2014, cirka 1,8 % av BNP, bör hämtas från översynen av de offentliga utgifterna, som genomfördes under det senaste året med målet att öka den sociala rättvisan och förbättra effektiviteten i tillhandahållandet av sociala transfereringar och offentliga tjänster. Den huvudsakliga översynen av de offentliga utgifterna kommer att inriktas på tre centrala områden: 1) begränsa lönekostnaderna inom den offentliga sektorn genom att minska personalstyrkan i den offentliga sektorn samtidigt som dess sammansättning övergår till mer högkvalificerade tjänster, anpassa den offentliga sektorns arbetsordningar till dem för den privata sektorn och göra lönepolitiken mer transparent och meritbaserad, 2) pensionsreform och 3) sektoriella utgiftsminskningar inom fackministerier och program.

(9)

För att uppväga den negativa överföringen från 2013 års budgetgenomförande och uppnå underskottsmålet 4 % av BNP, ska översynen av de offentliga utgifterna kompletteras med andra permanenta åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra effektiviteten och rättvisan i nuvarande skatte- och bidragsstruktur (värda 0,4 % av BNP). Dessutom kommer ett antal engångsåtgärder motsvarande 0,2 % av BNP att genomföras, vilka mer än väl uppväger kostnaderna för engångsavgiften för förskottsbetalningar i samband med införandet av en ömsesidig överenskommelse om uppsägningar i den offentliga sektorn.

(10)

Skuldkvoten väntas kulminera på 127,8 % av BNP 2013 och därefter minska. Uppjusteringen under den sjunde översynen förklaras av korrigeringen av 2012 års skulduppgifter, som nu är något högre, och att man inte lyckats genomföra vissa kortsiktiga skuldminskningsinsatser. I synnerhet väntas socialförsäkringssystemets stabiliseringsfond nu mer gradvis öka sitt innehav av portugisiska statsobligationer och den offentliga skulden till Parpublica kommer att bli högre än vad som tidigare förutsetts till dess att den nya nationalräkenskapssystemet ENS 2010 har trätt i kraft och företagets ställning kan fatställas. Dessutom beräknas den statliga finansförvaltningens likviditet vid årets slut bli högre än väntat (med omkring 4 miljarder EUR).

(11)

Budgetsaneringsprocessen understöds av en rad strukturella finanspolitiska åtgärder för att förstärka kontrollen över de statliga utgifterna och förbättra skatteuppbörden. Särskilt viktigt är att en omfattande reform av det finanspolitiska ramverket, också på central, regional och lokal myndighetsnivå, leder till att det överensstämmer med bästa praxis vid förvaltningen av de offentliga finanserna. Det nya kontrollsystemet för åtaganden börjar visa resultat, men genomförandet måste noga övervakas för att säkerställa att åtagandena täcks av tillgängliga medel. Reformer inom den offentliga förvaltningen fortsätter med sikte på att modernisera och rationalisera personalstyrkan i den offentliga sektorn och dess organ. Framstegen i reformprogrammet av inkomstförvaltningen förbättrar övervakningen och stärker skattehanteringen. Goda framsteg har gjorts vid omförhandlingen av offentlig-privata partnerskap och betydande besparingar väntas från och med 2013. De statsägda företagen nådde i genomsnitt balans i den löpande verksamheten i slutet av 2012 och ytterligare reformer planeras för att undvika en förnyad försämring av deras resultat. Reformer inom hälso- och sjukvårdssektorn leder till betydande besparingar och genomförandet av dem fortskrider på det hela taget i enlighet med målen.

(12)

Under 2012 ökade bankernas kapitaltäckningskrav i betydande grad och gjorde det möjligt för dem att uppfylla Europeiska bankmyndighetens krav på lagstadgade kapitalbuffertar, liksom programmålet om 10 % i kärnprimärkapital. Denna kapitalbuffert fortsätter att vara betydande över hela linjen vid användningen av det nya fjärde kapitalkravsdirektivets (CRD IV) regler för utvärdering av bankernas egna medel. Dessa nya kapitalregler kommer att tillämpas från och med januari 2014. Banco de Portugal håller för närvarande på att utveckla en övergångsstrategi för att införa CRD IV. Den indikativa kvoten mellan utlåning och inlåning på 120 % fram till 2014 kommer sannolikt att uppfyllas och vissa banker befinner sig redan under denna tröskel. Insatser för att diversifiera finansieringskällorna för företagssektorn håller på att förstärkas. På grundval av den nya externa granskningen av de befintliga statsstödda försäkringssystemen för krediter och ett antal politiska rekommendationer lade myndigheterna fram en plan med åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten på och styrningen av dessa instrument. En uppsättning verktyg för krishantering håller på att färdigställas. Bankavvecklingsfonden fungerar, befogenheter att ingripa tidigt har införts och lagen om rekapitalisering håller på att ändras för att spegla kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd på stödåtgärder till förmån för banker i samband med finanskrisen (3).

(13)

Fortsatta framsteg har gjorts vad gäller att genomföra tillväxt- och konkurrenskraftshöjande strukturreformer. En ny minskning av avgångsvederlagen trädde i kraft den 1 oktober 2013 och två ersättningsfonder har inrättats för delvis finansiering av avgångsvederlagen. Ytterligare steg har tagits för att stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Ytterligare åtgärder har vidtagits på områdena utbildning, där framstegen på det hela taget är tillfredsställande.

(14)

Genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (4), som syftar till att minska hindren för marknadstillträde och stärka konkurrenskraften och den ekonomiska verksamheten genom att underlätta marknadstillträde för nya aktörer i de olika ekonomiska sektorerna går framåt i snabb takt och dess införlivande är nu nära att fullbordas. Ramlagen för att förbättra hur väl reglerade yrken som inbegriper en yrkesorganisation fungerar antogs och en översyn av stadgarna för de arton berörda yrkena utgör nästa steg för att fullborda denna reform. En ramlag för att fastställa huvudprinciperna för de viktigaste nationella tillsynsmyndigheternas sätt att fungera, inklusive deras anslag, med stark betoning på oberoende och självständighet har redan trätt i kraft och stadgarna i de olika tillsynsmyndigheterna ska snart antas. Genomförandet av åtgärderna för att minska eltariffskulden har försenats, även om regeringen nyligen har lagt fram en ny avgift för att delvis ta itu med denna fråga. Vissa av de rättsliga bestämmelserna som syftar till att underlätta licensieringsförfarandena och andra administrativa bördor har antagits, såsom förslaget till det nya underlaget för lagstiftning om mark, fysisk planering och stadsplanering.

(15)

Det krävs ytterligare framsteg för att göra transportsektorn mer hållbar och öppen för konkurrens. Det har skett en viss förbättring i den ekonomiska ställningen avseende järnvägsinfrastrukturen, men betydande ytterligare insatser krävs för att uppnå operativ balans till 2015. Hamnreformerna måste intensifieras.

(16)

Vissa andra nya åtgärder har vidtagits för att förbättra företagssektorns ekonomiska villkor, särskilt när det gäller små och medelstora företag.

(17)

Reformer av rättsväsendet är nästan slutförda. Framsteg har gjorts för att minska eftersläpningen av oavgjorda mål och mer övergripande reformer såsom den geografiska omorganiseringen av domstolsdistrikten och reformen av civilprocesslagstiftningen har fullbordats eller håller på att fullbordas. Det krävs dock fortsatta förbättringar av rättsväsendets funktion, vilket är väsentligt för en väl fungerande och rättvis ekonomi genom att i) man ser till att kontrakt och konkurrensregler genomförs effektivt och i tid, ii) ökar effektiviteten genom omstrukturering av domstolsväsendet, och antar nya domstolsförvaltningsmodeller, iii) fortsätter att minska tidsutdräkten i handläggningen av domstolsärenden (inklusive domstolsärenden i skattemål).

(18)

Mot bakgrund av denna utveckling bör genomförandebeslut 2011/344/EU ändras.