26.10.2013

Europeiska unionens officiella tidning

L 284/23

RÅDETS BESLUT 2013/527/GUSP

av den 24 oktober 2013

om ändring och förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 28, 31.2 och 33,

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Den 8 december 2011 utnämnde rådet genom beslut 2011/819/Gusp (1) Alexander RONDOS till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Afrikas horn. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 31 oktober 2013.

(2)	Den 11 augusti 2010 antog rådet beslut 2010/450/Gusp (2) om utnämning av Rosalind MARSDEN till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Sudan. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 31 oktober 2013.

(3)	Uppdraget för den särskilda representanten för Afrikas horn, Alexander RONDOS, bör utvidgas till att omfatta inslag som gäller Sudan och Sydsudan och bör förlängas med ytterligare en period på tolv månader.

(4)	Den särskilda representanten kommer att genomföra uppdraget under omständigheter som kan komma att förvärras och hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens särskilda representant

1. Alexander RONDOS uppdrag som särskild representant för Afrikas horn förlängs härmed till och med den 31 oktober 2014. Den särskilda representantens uppdrag kan avslutas tidigare, om rådet beslutar detta på förslag av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten).

2. Inom ramen för den särskilda representantens uppdrag avses Afrikas horn omfatta Republiken Djibouti, Staten Eritrea, Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, Republiken Kenya, Förbundsrepubliken Somalia, Republiken Sudan, Republiken Sydsudan och Republiken Uganda. I frågor av vidare regional betydelse ska den särskilda representanten vid behov inleda dialoger med länder och regionala enheter utanför Afrikas horn.

Artikel 2

Politiska mål

1. Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på unionens politiska mål för Afrikas horn, vilka fastställs i den strategiska ram som antogs den 14 november 2011 och i relevanta slutsatser från rådet, att bidra aktivt till regionala och internationella ansträngningar för att uppnå fredlig samexistens och varaktig fred, säkerhet och utveckling inom och mellan länderna i regionen. Den särskilda representanten ska dessutom söka förbättra kvaliteten på, intensiteten i, resultaten av och synligheten hos unionens mångfacetterade engagemang i Afrikas horn.

2. Unionens politiska mål inbegriper bland annat följande:

a)	Fortsatt stabilisering av Somalia, särskilt ur ett regionalt perspektiv.

b)	Sudans och Sydsudans fredliga samexistens som två livskraftiga och välmående stater med robusta och ansvarsskyldiga politiska strukturer.

c)	Lösning av de nuvarande konflikterna och undvikande av potentiella konflikter mellan eller inom länderna i regionen.

d)	Stöd till det politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska regionala samarbetet.

Artikel 3

Uppdrag

1. För att uppnå unionens politiska mål i fråga om Afrikas horn ska den särskilda representantens uppdrag vara följande:

a)	Inleda en dialog med alla relevanta aktörer i regionen, regeringar, regionala myndigheter, internationella och regionala organisationer, det civila samhället och befolkningsgrupper på flykt, i syfte att främja unionens politiska mål och bidra till en bättre förståelse för unionens roll i regionen.

b)	Företräda unionen inom relevanta internationella forum efter behov och se till att unionens stöd till krishantering, konfliktlösning och konfliktförebyggande synliggörs.

c)	Uppmuntra till och stödja ett effektivt samarbete i politiska och säkerhetsrelaterade frågor och en ekonomisk integrering i regionen via unionens partnerskap med Afrikanska unionen (AU) och subregionala organisationer, särskilt den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad).

Följa den politiska utvecklingen i regionen och bidra till att utforma unionens politik gentemot regionen, bland annat när det gäller Somalia, Sudan, Sydsudan, den etiopisk-eritreanska gränsfrågan och tillämpningen av Algeravtalet samt Nilbäckeninitiativet och andra frågor inom regionen som påverkar dess säkerhet, stabilitet och välfärd.

I fråga om Somalia, i nära samordning med EU:s särskilda sändebud för Somalia och relevanta regionala och internationella partner, inbegripet Förenta nationernas generalsekreterares särskilda representant för Somalia och Afrikanska unionen, bidra aktivt till insatser och initiativ som leder till ytterligare stabilisering och arrangemang efter övergången för Somalia, med tonvikt på att främja en samordnad och konsekvent internationell hållning gentemot Somalia, bygga goda grannskapsförbindelser och stödja utvecklingen av säkerhetssektorn i Somalia, bl.a. genom Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor (EUTM Somalia), Eunavfor Atalanta, EUCAP Nestor och unionens fortsatta stöd till Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), i nära samarbete med medlemsstaterna.

I fråga om Sudan och Sydsudan, i nära samordning med de respektive cheferna för unionens delegationer, bidra till konsekvens och effektivitet i unionens politik gentemot Sudan och Sydsudan och stödja en fredlig samexistens dem emellan, särskilt genom genomförandet av de överenskommelser som ingicks i Addis Abeba och en lösning på de kvarstående frågorna efter det övergripande fredsavtalet, däribland Abyei, politiska lösningar av de pågående konflikterna, särskilt i Darfur, Södra Kurdufan och Blå Nilen, institutionsuppbyggnad i Sydsudan och nationell försoning. I detta avseende ska den särskilda representanten, i nära samarbete med AU, särskilt AU:s högnivåpanel för Sudan, Förenta nationerna (FN) och andra ledande regionala och internationella aktörer bidra till en konsekvent internationell hållning.

Uppmärksamt följa de gränsöverskridande utmaningar som påverkar Afrikas horn, vilket inbegriper terrorism, radikalisering, sjöfartsskydd och piratverksamhet, organiserad brottslighet, vapensmuggling, flykting- och migrationsflöden samt alla politiska och säkerhetsmässiga följder av humanitära kriser.

h)	Främja tillträdet för humanitärt bistånd i hela regionen.

Bidra till genomförandet av rådets beslut 2011/168/Gusp (3) och unionens politik för mänskliga rättigheter i samarbete med Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter, särskilt EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt samt om våld mot kvinnor och flickor och bekämpning av alla former av diskriminering av dem, samt unionens politik när det gäller FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet, inbegripet genom att övervaka och rapportera om utvecklingen samt utarbeta rekommendationer i detta hänseende.

2. För fullgörandet av sitt uppdrag ska den särskilda representanten bland annat

a)	ge råd och rapportera om fastställandet av unionens ståndpunkter i internationella forum efter behov i syfte att proaktivt främja en konsekvent politisk hållning gentemot Afrikas horn från unionens sida,

b)	upprätthålla en överblick över unionens alla verksamheter.

Artikel 4

Uppdragets genomförande

1. Den särskilda representanten ska under ledning av den höga representanten ansvara för uppdragets genomförande.

2. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (nedan kallad Kusp) ska upprätthålla en privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och ska vara den främsta kontaktpunkten med rådet. Kusp ska, utan att det påverkar den höga representantens befogenheter, ge den särskilda representanten strategisk och politisk vägledning inom ramen för uppdraget.

3. Den särskilda representanten ska nära samordna sitt arbete med Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och dess berörda avdelningar, unionens delegationer i regionen och med kommissionen.

Artikel 5

Finansiering

1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna i samband med den särskilda representantens uppdrag för perioden från och med den 1 november 2013– 31 oktober 2014 ska vara 2 720 000 EUR.

2. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.

3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.

Artikel 6

Stabens inrättande och sammansättning

1. Inom ramen för den särskilda representantens uppdrag och de ekonomiska medel som ställs till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för att inrätta en stab. Staben ska inbegripa experter i särskilda politiska frågor och säkerhetsfrågor i enlighet med vad som krävs för uppdraget. Den särskilda representanten ska utan dröjsmål och regelbundet informera rådet och kommissionen om sammansättningen av staben.

2. Medlemsstaterna, unionens institutioner och utrikestjänsten får föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till sådan utstationerad personal ska betalas av respektive medlemsstat, den av unionens institutioner som berörs eller av utrikestjänsten. Experter som medlemsstaterna utstationerar vid unionens institutioner eller utrikestjänsten får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.

3. All utstationerad personal ska administrativt lyda under den utsändande medlemsstaten, den utsändande unionsinstitutionen eller utrikestjänsten och ska utföra sina uppgifter och agera till förmån för den särskilda representantens uppdrag.

4. Den särskilda representantens personal ska samlokaliseras med berörda avdelningar inom utrikestjänsten eller berörda unionsdelegationer för att bidra till konsekvensen och samstämmigheten i respektive verksamhet.

Artikel 7

Immunitet och privilegier för den särskilda representanten och den särskilda representantens personal

Privilegier, immunitet och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och den särskilda representantens personal utan hinder ska kunna fullfölja uppdraget ska på lämpligt sätt fastställas i en överenskommelse med värdländerna. Medlemsstaterna och utrikestjänsten ska lämna allt stöd som behövs för detta.

Artikel 8

Säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter

Den särskilda representanten och medlemmarna av den särskilda representantens stab ska respektera de principer och miniminormer för säkerhet som fastställs i rådets beslut 2011/292/EU (4).

Artikel 9

Tillgång till information och logistiskt stöd

1. Medlemsstaterna, kommissionen, utrikestjänsten och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all relevant information.

2. Unionens delegationer i regionen och/eller medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i regionen.

Artikel 10

Säkerhet

I enlighet med unionens säkerhetsstrategi för personal som utstationeras utanför unionen i en operativ kapacitet enligt avdelning V i fördraget, ska den särskilda representanten, i överensstämmelse med sitt uppdrag och med hänsyn till säkerhetssituationen i det geografiska ansvarsområdet, vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras för säkerheten för all personal som lyder direkt under den särskilda representanten, särskilt genom att

upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan grundad på vägledning från utrikestjänsten, med uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och förfarandemässiga säkerhetsåtgärder för säker personalförflyttning till och inom uppdragsområdet samt för hanteringen av säkerhetstillbud, med en beredskapsplan och en evakueringsplan för uppdraget,

b)	se till att all utstationerad personal utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet,

se till att alla de personer i den särskilda representantens stab som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, på grundval av den riskklassificering som tilldelats uppdragsområdet av utrikestjänsten,

se till att alla överenskomna rekommendationer som görs i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar genomförs samt skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporten och rapporten om uppdragets genomförande.

Artikel 11

Rapportering

1. Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till den höga representanten och Kusp. Den särskilda representanten ska även vid behov rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna skriftliga rapporter ska spridas via Coreu-nätet. På rekommendation av den höga representanten eller Kusp kan den särskilda representanten avge rapporter till rådet (utrikes frågor). I enlighet med artikel 36 i fördraget får den särskilda representanten medverka när Europaparlamentet informeras.

2. Den särskilda representanten ska i samordning med unionens delegationer i regionen rapportera om hur man på bästa sätt bör fullfölja unionsinitiativ, t.ex. unionens bidrag till reformer, vilket inbegriper de politiska aspekterna av unionens relevanta utvecklingsprojekt.

Artikel 12

Samordning

1. Den särskilda representanten ska bidra till enhetlighet, samstämmighet och effektivitet i unionens yttre åtgärder och till att säkerställa att alla unionens instrument och medlemsstaternas åtgärder fungerar samstämt för att uppnå unionens politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med den verksamhet som bedrivs av unionens delegationer och kommissionen samt av andra särskilda representanter som är verksamma i regionen, i synnerhet den särskilda representanten vid Afrikanska unionen och med EU:s särskilda sändebud för Somalia. Den särskilda representanten ska regelbundet informera medlemsstaternas uppdrag och unionens delegationer i regionen.

2. På fältet ska nära kontakter och kommunikation upprätthållas med cheferna för unionens delegation samt med medlemsstaternas beskickningschefer. Dessa ska på bästa sätt bistå den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska i nära samordning med de relevanta unionsdelegationerna ge styrkechefen för Eunavfor Atalanta, uppdragschefen för EUTM Somalia, chefen för Eucap Nestor och chefen för Euavsec-Sydsudan lokal politisk vägledning. Den särskilda representanten, EU:s operationschefer och den civila operationschefen ska vid behov rådgöra med varandra.

3. Den särskilda representanten ska nära samarbeta med myndigheterna i de berörda länderna, FN, AU, Igad och övriga nationella, regionala och internationella aktörer samt även med det civila samhället i regionen.

Artikel 13

Översyn

Genomförandet av detta beslut och dess samstämmighet med andra insatser från unionen i regionen ska regelbundet ses över. Den särskilda representanten ska förelägga rådet, den höga representanten och kommissionen en lägesrapport senast vid utgången av april 2014 och vid uppdragets slut en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget.

Artikel 14

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 24 oktober 2013.

På rådets vägnar

L. LINKEVIČIUS

Ordförande

(1) Rådets beslut 2011/819/GUSP av den 8 december 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn (EUT L 327, 9.12.2011, s. 62).

(2) Rådets beslut 2010/450/GUSP av den 11 augusti 2010 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Sudan (EUT L 211, 12.8.2010, s. 42).

(3) Rådets beslut 2011/168/GUSP av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp (EUT L 76, 22.3.2011, s. 56).

(4) Rådets beslut av den 31 mars 2011 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (2011/292/EU) (EUT L 141, 27.5.2011, s. 17).