RÅDETS BESLUT

av den 25 april 2013

riktat till Cypern om särskilda åtgärder för att återställa finansiell stabilitet och hållbar tillväxt

(2013/236/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136.1 jämförd med artikel 126.6,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 136.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs möjligheten att anta särskilda åtgärder för de medlemsstater som har euron som valuta för att trygga en väl fungerande ekonomisk och monetär union.

(2)

Den 13 juli 2010 antog rådet ett beslut i enlighet med artikel 126.6 i EUF-fördraget om att det förelåg ett alltför stort underskott i Cypern (1) och utfärdade en rekommendation till Cypern enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att avhjälpa situationen med ett alltför stort offentligt underskott, i vilken det föreskrivs att ”Cyperns myndigheter bör komma till rätta med det alltför stora underskottet så snabbt som möjligt och senast år 2012”.

(3)

I rådets rekommendation av den 10 juli 2012 om Cyperns nationella reformprogram för 2012, med avgivande av yttrande om Cyperns stabilitetsprogram för 2012–2015 (2), rekommenderade rådet bland annat att Cypern vidtar åtgärder för att uppnå en varaktig korrigering av dess alltför stora underskott under 2012, säkerställa tillräckliga framsteg med riktmärket för dess skuldminskning, skärpa relevanta bestämmelser för en effektiv rekapitalisering av finansinstituten och förbättra konkurrenskraften.

(4)

Mot bakgrund av den ökade oron för hållbarheten i Cyperns offentliga finanser och erfordrade betydande offentliga stödåtgärder till den försvagade finanssektorn har Cypern utsatts för ett ökat tryck från finansmarknaderna. Vissa av obalanserna har uppstått till följd av negativa spridningseffekter från krisen i euroområdet, inbegripet utvecklingen i Grekland. Andra obalanser har, som anges i kommissionens fördjupade granskning av Cypern år 2012 och i rådets rekommendation av den 10 juli 2012, varit inhemska och förekommit under längre tid. Under kreditvärderingsinstitutens successiva nedgraderingar av cypriotiska statsobligationer kunde landet inte längre refinansiera sig på nivåer som är förenliga med de offentliga finansernas hållbarhet på längre sikt. Samtidigt har banksektorn blivit alltmer avskuren från finansiering på den internationella marknaden och större finansinstitut har registrerat betydande kapitalunderskott.

(5)

Mot bakgrund av dessa svåra negativa ekonomiska och finansiella förhållanden lämnade de cypriotiska myndigheterna en officiell begäran om ekonomiskt stöd i form av ett lån från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten/Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) den 25 juni 2012, samt från Internationella valutafonden (IMF), i syfte att stödja återgången till en hållbar tillväxt för den cypriotiska ekonomin och säkerställa ett väl fungerande banksystem och värna om den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen och i euroområdet. Den 27 juni 2012 uppmanade Eurogruppen kommissionen, i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB), de cypriotiska myndigheterna och IMF att enas om ett makroekonomiskt anpassningsprogram för Cypern, inklusive dess finansieringsbehov, och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda den ekonomiska stabiliteten i den nuvarande mycket svåra situationen där det finns risk för spridningseffekter till följd av turbulensen på marknaden för statsobligationer. Den 25 mars 2013 nådde Eurogruppen en politisk överenskommelse med de cypriotiska myndigheterna om grunderna för ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Banksektorn skulle omstruktureras och skäras ned och insatserna trappas upp för en konsolidering av de offentliga finanserna, strukturreformer och privatisering. Dessutom skulle rekapitaliseringen av de två största bankerna nästan uteslutande genereras inifrån dessa banker (dvs. från aktieägare, obligationsinnehavare och insättare).

(6)	Under nuvarande omständigheter bör Cypern anta ett omfattande åtgärdspaket som ska genomföras i ett treårigt makroekonomiskt anpassningsprogram som skulle omfatta perioden från det andra kvartalet 2013 till det första kvartalet 2016.

(7)

Det övergripande åtgärdspaketet bör syfta till att återställa finansmarknadernas förtroende, återställa sunda makroekonomiska balanser och göra det möjligt för ekonomin att återgå till hållbar tillväxt. Det bör struktureras kring tre pelare. Den första pelaren bör vara en strategi för den finansiella sektorn baserad på omstrukturering och nedskärning av finansinstitut och ökad tillsyn i sektorn, med insatser för att hantera kapital- och likviditetsbortfall. Den andra pelaren bör vara genomförandet av en ambitiös finanspolitisk konsolideringsstrategi som läggs i början av åtgärdspaketet, särskilt genom åtgärder som syftar till att minska de löpande primära utgifterna, öka de offentliga intäkterna, förbättra den offentliga sektorns funktion och upprätthålla konsolideringen av de offentliga finanserna på medellång sikt, samtidigt som konsekvenserna för missgynnade personer reduceras. Dessutom bör man upprätthålla ett gott genomförande av strukturfonderna och andra unionsfonder. Den tredje pelaren bör bestå av en ambitiös dagordning med strukturreformer i syfte att främja konkurrenskraft och hållbar och balanserad tillväxt, som gör det möjligt att rätta till de makroekonomiska obalanserna, särskilt genom att man i samråd med arbetsmarknadens parter reformerar löneindexeringssystemet och undanröjer hinder mot smidigt fungerande marknader. I detta sammanhang erinras om den politiska överenskommelsen av den 28 februari 2013 om rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti, för att bevara ungdomars möjligheter och utsikter till anställning.

(8)

Enligt kommissionens uppdaterade prognos från vintern 2012 för den nominella BNP tillväxten (– 0,5 % 2012, – 8,2 % 2013, – 2,9 % 2014, 2,6 % 2015 och 3,7 % 2016) skulle skuldkvoten i förhållande till BNP uppgå till 87 % 2012, 109 % 2013, 123 % 2014, 126 % 2015 och 122 % 2016. Skuldkvoten i förhållande till BNP skulle således snabbt öka fram till 2015 för att därefter börja sjunka och beräknas upp gå till 105 % 2020. Skuldutvecklingen påverkas av flera transaktioner utanför balansräkningen. Enligt kommissionens uppdaterade prognos från vintern 2013 för den nominella BNP-tillväxten beräknas det primära saldot för de offentliga finanserna hamna på ett underskott på 395 miljoner euro (2,4 % av BNP) 2013, ett underskott på 678 miljoner euro (4,3 % av BNP) 2014, ett underskott på 344 miljoner euro (2,1 % av BNP) 2015 och ett överskott på 204 miljoner euro (1,2 % av BNP) 2016.

(9)

Att öka den cypriotiska banksektorns långsiktiga motståndskraft är avgörande för att återställa finansiell stabilitet i Cypern och följaktligen – med tanke på de nära kopplingarna – bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet. Betydande nedskärningar och omstruktureringar av den cypriotiska banksektorn håller på att genomföras. Det cypriotiska Representanthuset har antagit lagstiftning för att upprätta en övergripande ram för återhämtning, rekonstruktion och avveckling av kreditinstitut. Genom den nya ramen har den cypriotiska banksektorn omedelbart och i betydande utsträckning kunnat skäras ned. För att bevara den cypriotiska banksektorns likviditet har tillfälliga administrativa åtgärder införts, inbegripet kapitalkontroller.

(10)	Genomförandet av omfattande och ambitiösa strukturreformer och reformer på de finansiella och finanspolitiska områdena bör säkerställa hållbarheten för Cyperns offentliga skuld på medellång sikt.

(11)	Kommissionen bör, i samarbete med ECB, och när det är lämpligt med IMF, regelbundet kontrollera det strikta genomförandet av det makroekonomiska anpassningsprogrammet genom kontrollbesök och genom regelbunden kvartalsvis rapportering från de cypriotiska myndigheterna.

(12)	Under hela genomförandet av det övergripande cypriotiska policyprogrammet bör kommissionen ge ytterligare råd om den ekonomiska policyn samt tekniskt stöd på särskilda områden.

(13)	De cypriotiska myndigheterna bör, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, engagera arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer vid utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet.

(14)

Varje form av ekonomiskt stöd som mottas av Cypern för att hjälpa det att genomföra policyn i det makroekonomiska anpassningsprogrammet bör överensstämma med unionens rättsliga krav och policykrav, särskilt unionens ram för ekonomisk styrning. Alla interventioner till stöd för finansinstitut bör genomföras i enlighet med unionens konkurrensregler. Kommissionen bör se till att de bestämmelser som ingår i ett samförståndsavtal i samband med ekonomiskt stöd som begärs genom Europeiska stabilitetsmekanismen är fullt förenliga med detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. För att underlätta den cypriotiska ekonomins återgång till hållbar tillväxt och till finanspolitisk och finansiell stabilitet ska Cypern strikt genomföra ett makroekonomiskt anpassningsprogram (nedan kallat programmet), vars viktigaste aspekter fastställs i artikel 2 i föreliggande beslut. Programmet ska motverka de specifika risker som är förknippade med Cypern för att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet och ha till syfte att snabbt återupprätta en sund och hållbar ekonomisk och finansiell situation i Cypern och återställa landets förmåga att fullt ut finansiera sig självt på de internationella finansmarknaderna. I programmet ska vederbörlig hänsyn tas till de rådsrekommendationer som riktas till Cypern i enlighet med artiklarna 121, 126, 136 och 148 i EUF-fördraget och Cyperns åtgärder för att följa dessa, men samtidigt sträva efter att bredda, förstärka och fördjupa de nödvändiga politiska insatserna.

2. Kommissionen ska, i samarbete med ECB, och när det är lämpligt med IMF, övervaka Cyperns framsteg i genomförandet av dess program. Cypern ska samarbeta helt och fullt med kommissionen och ECB. Framförallt ska medlemsstaten förse dem med all information som dessa anser sig behöva för att kunna övervaka programmet.

3. Kommissionen ska, i samarbete med ECB och, i tillämpliga fall, med IMF, tillsammans med de cypriotiska myndigheterna granska eventuella ändringar och uppdateringar av programmet som kan behövas för att ta vederbörlig hänsyn till bland annat eventuella betydande skillnader mellan makroekonomiska och finanspolitiska prognoser och uppnått resultat (inklusive sysselsättning), negativa spridningseffekter samt makroekonomiska och finansiella chocker.

För att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet och korrigering av obalanserna på ett hållbart sätt, ska kommissionen ge fortsatt vägledning och rådgivning om finanspolitiska reformer, reformer av finansmarknaden och strukturreformer.

Kommissionen ska med jämna mellanrum bedöma programmets ekonomiska inverkan och rekommendera nödvändiga korrigeringar för att öka tillväxten och sysselsättningen, säkerställa nödvändig finanspolitisk konsolidering och minimera negativa sociala konsekvenser.

Artikel 2

1. De viktigaste målen i programmet ska vara: att återställa stabiliteten i den cypriotiska banksektorn, att fortsätta konsolideringen av de offentliga finanserna samt att genomföra strukturreformer för att främja konkurrenskraft och hållbar och balanserad tillväxt.

2. Cypern ska fullfölja konsolideringen av de offentliga finanserna, som är förenlig med dess skyldigheter enligt förfarandet vid alltför stora underskott, med hjälp av bestående och verkningsfulla åtgärder och med minsta möjliga konsekvenser för utsatta grupper.

3. Cypern ska anta de åtgärder som anges i punkterna 4–15.

4. För att så snart som möjligt minska underskottet till under 3 % av BNP ska Cypern vara redo att vidta ytterligare konsolideringsåtgärder. Den cypriotiska regeringen ska, särskilt i händelse av sämre resultat vad gäller inkomsterna eller högre sociala utgiftsbehov till följd av negativa makroekonomiska effekter, vara redo att vidta ytterligare åtgärder för att bevara programmets mål, också genom att minska utgifter som vilar på skönsmässiga beslut, men samtidigt minimera konsekvenserna för missgynnade personer. Under programperioden ska inkomster i likvida medel som överstiger programprognoserna, inklusive eventuella oväntade inkomster, sparas eller användas för att minska skulden. Om resultatet i stället blir bättre än planerat, i den utsträckning det anses bestående, kan det minska behovet av ytterligare åtgärder under programmets sista år.

5. Cypern ska upprätthålla ett gott genomförande av strukturfonderna och andra EU-fonder.

6. I syfte att återställa dess finansiella sektors soliditet ska Cypern fortsätta att grundligt reformera och omstrukturera banksektorn och stärka lönsamma banker genom att återställa deras kapital, sanera deras likvida situation och stärka deras tillsyn. Programmet ska omfatta följande åtgärder och resultat:

Säkerställandet av att banksektorns likviditetsläge noga övervakas. De tillfälliga begränsningarna av den fria rörligheten för kapital som nyligen införts (bland annat begränsningar av kontantuttag, elektroniska betalningar och överföringar till utlandet) ska övervakas noggrant. Målet är att kontrollerna ska kvarstå endast så länge som det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga och omedelbara risker för den finansiella stabiliteten. De nationella bankernas medelfristiga finansierings- och kapitalplaner som är beroende av finansiering från centralbanken eller statligt stöd bör realistiskt återspegla banksektorns förväntade skuldsaneringsprocess, och minska beroendet av lån från centralbanker, samtidigt som man undviker akut försäljning av tillgångar och kreditåtstramning. Bestämmelserna om minsta likviditetskrav ska uppdateras för att förhindra överdriven emittentkoncentration i framtiden.

b)	Upprätta en oberoende värdering av tillgångarna i Bank of Cyprus och Cyprus Popular Bank och snabbt integrera verksamheten i Cyprus Popular Bank i Bank of Cyprus. Värderingen ska slutföras snabbt för att göra det möjligt att slutföra Bank of Cyprus konvertering från inlåning till aktier.

c)	Anta nödvändiga regleringskrav avseende en ökning av den lägsta kapitaltäckningskvoten för kärnprimärkapital till 9 % senast i slutet av 2013.

Vidta åtgärder för att minimera skattebetalarnas kostnader för bankomstruktureringen. Underkapitaliserade kommersiella och kooperativa kreditinstitut ska, i största möjliga utsträckning, mobilisera kapital från privata källor innan statliga stöd beviljas. Eventuella planer på omstrukturering ska formellt godkännas enligt reglerna om statligt stöd, innan sådant statligt stöd tillhandahålls. Kommersiella och kooperativa kreditinstitut med kapitalunderskott får, om andra åtgärder inte är tillräckliga, begära hjälp med rekapitalisering från staten enligt förfarandet för statligt stöd.

e)	Garantera att ett kreditregister upprättas, att nuvarande rambestämmelser för låneursprung och lånehantering ses över och, vid behov, ändras och att lagstiftning som stärker styrningen av affärsbanker antas.

f)	Stärka bankernas styrelseformer, också genom att förbjuda utlåning till oberoende styrelseledamöter eller till dem anknutna parter.

Maximera återkrav av nödlidande lån, samtidigt som man minimerar låntagarnas incitament till strategiska betalningsinställelser. Detta ska inbegripa avskaffande av restriktioner för beslagtagande av säkerheter och korrekt övervakning och hantering av nödlidande lån. Cyperns centralbank ska utfärda vägledning om klassificeringen av alla lån som förfallit till betalning sedan mer än 90 dagar som nödlidande.

h)	Anpassa regleringen av och tillsynen över kooperativa kreditinstitut till dem för kommersiella banker.

i)	Att fastställa lönsamheten för kooperativa kreditinstitut och, i samråd med kommissionen, ECB och IMF, utveckla en strategi för framtida struktur, funktionssätt och lönsamhet för den kooperativa kreditinstitutssektorn. Strategin bör vara genomförd före mitten av 2015.

j)	Öka övervakningen av skulderna hos företags- och hushållssektorerna och inrätta en ram för riktad omstrukturering av den privata sektorn.

k)	Ytterligare stärka ramen för bekämpning av penningtvätt och säkerställa fullständig insyn i enheter (juridiska personer och andra juridiska konstruktioner, såsom stiftelser) i enlighet med bästa praxis.

l)	Införa obligatorisk övervakning baserad på kapitaliseringsnivån.

m)	Integrera stresstest i den reguljära externa bankövervakningen.

n)	Införa ett enhetligt databaserat rapporteringssystem för banker och kreditinstitut.

7. Under 2013 ska de cypriotiska myndigheterna strikt genomföra 2013 års budgetlag med ytterligare bestående åtgärder på minst 351 miljoner euro (2,1 % av BNP). Cypern ska genomföra, genom lagstiftning och andra åtgärder, inbegripet om nödvändigt ändring av dess budgetlag från år 2013, dessa ytterligare konsolideringsåtgärder. Cypern ska anta följande åtgärder:

a)	På utgiftssidan ska dess budget innefatta de minskade utgifterna för bostadsprojekt med minst 36 miljoner euro, en ytterligare successiv reduktion av lönerna i den offentliga sektorn, och en rationalisering av vissa sociala förmåner.

b)	På inkomstsidan ska de ytterligare åtgärderna omfatta höjda fastighetsskatter, lagstadgad bolagsskattesats, skattesats för ränteintäkter, bankavgift och avgifter för offentliga tjänster.

c)	En reform av skattesystemet för motorfordon, på grundval av miljövänliga principer och i syfte att skaffa ytterligare inkomster.

Åtgärder för att kontrollera utgifterna för hälso- och sjukvård samt förbättra kostnadseffektiviteten inom hälso- och sjukvårdssektorn genom att öka de offentliga sjukhusens effektivitet, konkurrenskraft och kostnadseffektivitet. Dessutom ska Cypern införa ett behovsprövat betalningssystem för ett begränsat antal medicinska tjänster och läkemedel.

e)	Ett fullständigt genomförande av de konsolideringsåtgärder som vidtagits sedan december 2012.

8. Följande åtgärder ska tillämpas från och med den 1 januari 2014:

På utgiftssidan ska budgeten inbegripa: En minskning av de totala utgifterna för sociala transfereringar genom bättre målinriktning, vilket ska inbringa minst 28,5 miljoner euro. En ytterligare minskning av lönerna i den offentliga sektorn och den bredare offentliga sektorn. Införandet av en avgift för korten för allmänna kommunikationer för studenter och pensionärer och strukturella reformåtgärder inom utbildningssektorn för att minska löneutgifterna.

På inkomstsidan ska budgeten för 2014 inbegripa följande: En förlängning av den tillfälliga avgiften på bruttoinkomster för anställda i den offentliga och privata sektorn fram till och med den 31 december 2016. Höjningar av mervärdesskatten, höjningar av punktskatter och en höjning av avgifterna till det allmänna socialförsäkringssystemet.

9. För att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt ska Cypern genomföra finanspolitiska reformer och strukturreformer, som bland annat omfattar följande åtgärder och resultat:

a)	Reformer av det allmänna pensionssystemet och den offentliga sektorns pensionssystem för att göra finansieringen hållbar och samtidigt hantera frågan om pensionernas tillräcklighet. Vid behov kommer reformerna att förstärkas ytterligare.

b)	Kontrollera ökningen av utgifterna för hälso- och sjukvård för att stärka finansieringsstrukturens hållbarhet och effektivitet inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Förbättra de offentliga utgifternas effektivitet och budgetprocessen genom en effektiv budgetram på medellång sikt, som en del av en förbättrad förvaltning av de offentliga finanserna, helt i enlighet med rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (3) och fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen, undertecknat i Bryssel den 2 mars 2012.

d)	Anta en lämplig rättslig och institutionell ram för offentlig–privata partnerskap som är utformade i enlighet med bästa praxis.

e)	Utarbeta ett program för att uppnå ett stabilt system för företagsstyrning i statsägda och halvoffentliga företag och införa en privatiseringsplan för att bidra till att förbättra effektiviteten i ekonomin och återställa en hållbar skuldnivå.

Utarbeta och genomföra en omfattande reformplan för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten vid uppbörd och förvaltning av skatter, inbegripet åtgärder för att säkra fullständig tillämpning i god tid av lagar och standarder som styr internationellt skattesamarbete och utbyte av information i skattefrågor.

g)	Reform av systemet för fastighetsskatt.

Reform av den offentliga förvaltningen i syfte att förbättra dess funktion och kostnadseffektivitet, särskilt genom att se över storleken, anställningsvillkoren och den funktionella organisationen på offentliga tjänster för att säkerställa en effektiv användning av offentliga medel och tillhandahållandet av tjänster av hög kvalitet för befolkningen.

i)	Reformer av den övergripande strukturen och nivåerna på sociala förmåner, i syfte att utarbeta en effektiv resursanvändning och säkerställa en lämplig avvägning mellan sociala trygghetsförmåner och incitamenten att börja arbeta.

10. Cypern ska genomföra en reform av systemet med löneindexering, efter samråd med arbetsmarknadens parter, i enlighet med målen att förbättra ekonomins konkurrenskraft och återspegla utvecklingen i arbetskraftens produktivitet. Den planerade reformen av det offentliga biståndet bör garantera att socialt bistånd fungerar som ett säkerhetsnät för att garantera en minimiinkomst för de människor som är oförmögna att uppnå en grundläggande levnadsstandard, samtidigt som det måste finnas incitament att börja arbeta. Varje förändring av minimilönen ska ligga i linje med den ekonomiska utvecklingen och arbetsmarknadsutvecklingen, och ska antas efter samråd med arbetsmarknadens parter.

11. Cypern ska anta resterande nödvändiga ändringar av sektorsspecifik lagstiftning för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (4) fullt ut. Omotiverade hinder på tjänstemarknaderna, särskilt när det gäller reglerade yrken, ska avskaffas. Konkurrensreglerna ska förbättras genom att stärka den behöriga konkurrensmyndighetens funktion och genom att stärka de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende och befogenheter.

12. Cypern ska reducera eftersläpningen av utfärdanden av lagfartsbevis till mindre än 2 000 till slutet av 2014 och genomföra garanterade tidsramar för utfärdande av bygglov och lagfartsbevis.

13. Cypern ska senast i slutet av 2013 ändra reglerna för tvångsförsäljning av intecknad egendom och ska tillåta privata auktioner inom kortast möjliga tidsintervall. Takten i domstolarnas handläggning av ärenden ska förbättras och domstolarnas eftersläpning ska ha avhjälpts i slutet av programmet.

14. Cypern ska ta initiativ för att stärka konkurrenskraften inom dess turistnäring. Dessa initiativ ska omfatta en översyn av strategidokumentet för turism för 2011–2015, på grundval av en undersökning om hur man kan förbättra affärsmodellen för turistsektorn, och en grundlig analys av bästa sätt att uppnå tillräckliga flygförbindelser för Cypern.

15. Inom energisektorn ska Cypern införliva och till fullo genomföra det tredje energipaketet. Dessutom ska en övergripande utvecklingsplan för omdisponering av den cypriotiska energisektorn utarbetas. Planen ska omfatta:

a)	En genomförandeplan för den infrastruktur som behövs för att exploatera gasfyndigheter.

b)	En översikt över lagstiftningen och organisationen av marknaderna för energisektorn och gasexport.

c)	En plan för att inrätta den institutionella ramen för förvaltning av kolväteresurser, inklusive en resursfond, som ska ta emot och förvalta offentliga intäkter från havsbaserad gasutvinning och som uppförs på grundval av internationellt erkänd bästa praxis.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Cypern.

Utfärdat i Bryssel den 25 april 2013.

På rådets vägnar

M. NOONAN

Ordförande

(1) EUT L 186, 20.7.2010, s. 30.

(2) EUT C 219, 24.7.2012, s. 13.

(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(4) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.