23.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/12

(1)

Antidumpningsåtgärder mot import av polyetentereftalat (nedan kallat PET) med ursprung i Indien, Indonesien, Malaysia, Taiwan, och Thailand har gällt sedan 2000, och de förlängdes 2007. Samtidigt infördes utjämningsåtgärder för PET från Indien 2000, och även handelspolitiska skyddsåtgärder har införts mot importer från Kina, Iran, Pakistan och Förenade Arabemiraten.

(2)

Översynen vid utgången av dessa antidumpningsåtgärders giltighetstid inleddes den 24 februari 2012. Den 24 februari 2012 inleddes även en översyn vid utgången av giltighetstiden för utjämningsåtgärderna för PET från Indien. Rådet har godtagit kommissionens förslag om bibehållande av dessa utjämningsåtgärder.

(3)

Enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (nedan kallad den grundläggande antidumpningsförordningen) ska åtgärderna upphöra att gälla efter viss tid såvida inte åtgärdernas upphörande ”sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer”. Enligt artikel 11.2 får sannolikheten för att dumpningen eller skadan återkommer styrkas genom bevis för att

Slutligen anger artikel 11.2 att slutsatserna ska dras med beaktande av alla relevanta och dokumenterade bevis som framläggs avseende frågan om huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer.

(4)

Rådet är ense om att det inte är sannolikt att indonesiska eller malaysiska exporterande tillverkare på kort eller medellång sikt på nytt kommer att exportera skadliga kvantiteter till dumpade priser till unionsmarknaden om åtgärderna upphävs.

(5)

Rådet anser emellertid att det har hävdats att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna mot Indien, Taiwan och Thailand sannolikt skulle leda till att den skadevållande dumpningen fortsatte eller återinleddes. Det konstaterar vidare att det klart skulle strida mot unionens övergripande intressen att återinföra åtgärderna.

(6)

Rådet anser att 13 år i detta fall är tillräckligt för att den europeiska industrin ska ha haft möjlighet att anpassa sig till den globala konkurrensen och att i betydande grad återhämta sig. Dessutom växer de viktigaste PET-exportmarknaderna och den globala efterfrågan på PET-förpackade produkter kommer sannolikt att öka ytterligare när världsekonomin återhämtar sig.

(7)

På grundval av bevisningen i förslaget gör rådet bedömningen att EU:s industri inte lider någon väsentlig skada för närvarande.

(8)

Rådet har även prövat frågan om huruvida det är sannolikt att väsentlig skada återkommer om åtgärderna tillåts att upphöra att gälla. Rådet gör bedömningen att det inte är sannolikt att så skulle ske. Produktiviteten har ökat under den period som omfattas av översynen vid giltighetstidens utgång. EU-industrins andel av EU:s marknad har genomgående uppgått till mer än 70 % och priserna, lönsamheten, avkastningen på investeringar och kassaflödet förbättras betydligt. Trenderna visar att marknadsutvecklingen inte kan sägas vara tillfällig.

(9)

Denna utveckling skulle ge EU:s tillverkare möjlighet att konkurrera med importerna från de berörda länderna utan att den väsentliga skadan återkommer. Dessutom har importpriserna ökat betydligt under de senaste åren och pristrycket minskar således.

(10)

Importen från de berörda länderna är inte betydande vad gäller deras andel av EU-marknaden (fortfarande under 4 % under översynsperioden) och i förhållande till importer från andra länder och EU-tillverkarnas försäljning. Dessutom ligger deras priser i linje med priserna inom EU:s försäljning och annan import. Vidare har åtgärderna, enligt de uppgifter som lämnats, i fråga om marknadsandelar varit gynnsammare för tillverkare i tredjeländer än för unionens industri.

(11)

Både Taiwans och Thailands marknadsandel är närmast obefintlig. Med tanke på att volymerna är så små är det sannolikt att tillförlitligheten i påståenden om dumpning har en stor felmarginal.

(12)

I de fall import förekommer, har importpriserna stigit kraftigt. De indiska priserna ökade med 29 %, de taiwanesiska med 27 % och de thailändska med 32 % under översynsperioden. Dessutom kunde inget prisunderskridande påvisas i något av de tre fallen. Rådets bedömning är att det därför inte är möjligt att motivera slutsatsen att dessa importer är skadevållande. Rådet bedömer även att det inte har visats att skadevållande dumpning av de berörda länderna sannolikt skulle återkomma när åtgärderna upphör att gälla.

(13)

Trots att viss överkapacitet finns i de berörda länderna är rådet inte övertygat om att denna outnyttjade kapacitet skulle riktas mot EU. Efterfrågan ökar på de flesta av de större marknaderna.

(14)

Prisnivåerna i EU jämfört med andra länder är högre än på andra större marknader på grund av att dessa långvariga åtgärder tillämpas. Utan dessa åtgärder skulle priserna tendera att normaliseras i förhållande till andra länder. Handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer medför sannolikt inte att handeln i betydande grad styrs till EU, eftersom dessa länder inte tillhör de viktigaste PET-konsumenterna i världen. Ingen information har lämnats om att det vidtagits eller inte vidtagits handelspolitiska skyddsåtgärder på andra PET-marknader som Förenta staterna och Japan. Därför anser rådet att även om importen skulle öka när åtgärderna upphör att gälla, kommer ökningen inte att bli stor.

(15)

Det är rådets bedömning att inga övertygande bevis har anförts om ett antal faktorer som verkar relevanta vid en bedömning av om avskaffade tullar skulle leda till att den skadevållande dumpningen återkommer. Detta inkluderar:

(16)

Andra faktorer pekar på att det är sannolikt att den dumpning som förorsakar unionsindustrin väsentlig skada inte kommer att uppstå på nytt om åtgärderna avskaffas. Fortsatta antisubventionsåtgärder mot Indien och antidumpningsåtgärder mot Kina och andra länder kommer att fortsätta att till viss del skydda unionsindustrin. Det tidigare mönstret på denna marknad pekar även på att det snarare är tredjelandsimporten än EU-produktionen som helt eller delvis skulle förskjutas om exporterna från Indien, Thailand och Taiwan ökade.

(17)

Det är rådets bedömning att den väsentliga skadan sannolikt inte kommer att återkomma om åtgärderna tillåts att upphöra att gälla. Rådet konstaterar därför att villkoren för fortsatta åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen inte är uppfyllda.

(18)

Enligt artikel 21.1 i grundförordningen ska fastställandet om huruvida ett ingripande är befogat med hänsyn till unionens intresse fattas på grundval av en helhetsbedömning av alla berörda parters intressen.

(19)

PET-priserna bestäms av en rad olika faktorer, men det står klart att antidumpningsåtgärderna har medfört ökade kostnader för användarindustrin. Många användare är tappningsföretag och små och medelstora företag som verkar med snäva marginaler och de har påverkats allvarligt av höga PET-priser under senare år på grund av att PET står för en avgörande andel av deras produktionskostnader. Följderna av de höga kostnaderna har varit mest betydande för mindre tappningsföretag som inte har kunnat vältra över de högre priserna på återförsäljare och slutliga konsumenter på grund av sin svaga förhandlingsförmåga. Många gör stora förluster och har förlorat ett betydande antal anställda. I förslaget erkänns att användarnas situation försämras och att EU:s PET-priser är högre än på andra större marknader. Rådet anser emellertid att det inte har visats att de berörda åtgärderna inte är en bidragande faktor till de förhållandevis höga unionspriserna på PET.

(20)

EU:s PET-industri är nu i hög grad koncentrerad och i allt högre grad vertikalt integrerad. Den är lönsam och bör kunna vara internationellt konkurrenskraftig.

(21)

Ackumuleringen av åtgärder medför i kombination med den ökade integreringen av PET-tillverkare och PET-förpackningsföretag i EU en situation där det saknas rättvisa villkor för oberoende PET-förpackningsföretag som är föremål för PET till de högsta priserna i hela världen (med tanke på den horisontella effekt som gäller för PET-priserna), medan de viktigaste konkurrenterna i tredjeländerna har tillgång till PET till lägre priser.

(22)

PET-användarna har mycket begränsade källor till leverans utanför EU, eftersom det även finns gällande åtgärder mot importer med ursprung i andra tredjeländer.

(23)

Rådet konstaterar att det helt klart inte ligger i unionens intresse att förlänga åtgärderna eftersom kostnaderna för importörer, användare och konsumenter inte står i proportion till fördelarna för unionsindustrin.