9.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 4/13


RÅDETS BESLUT

av den 17 december 2012

om Europeiska unionens anslutning till protokollet om skydd av Medelhavet mot förorening orsakad av prospektering och utvinning på kontinentalsockeln och i områden på eller under havsbotten

(2013/5/EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1), och

av följande skäl:

(1)

Konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening, som senare bytte namn till konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion (nedan kallad Barcelonakonventionen) ingicks på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 77/585/EEG (2) och ändringar av Barcelonakonventionen godkändes genom rådets beslut 1999/802/EG (3).

(2)

I enlighet med artikel 7 i Barcelonakonventionen ska de avtalsslutande parterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra, minska, bekämpa och i största möjliga utsträckning eliminera förorening av Medelhavsområdet orsakad av prospektering och utvinning på kontinentalsockeln och i områden på eller under havsbotten.

(3)

Ett av protokollen till Barcelonakonventionen behandlar skydd av Medelhavet mot förorening orsakad av prospektering och utvinning på kontinentalsockeln och i områden på eller under havsbotten (nedan kallat offshore-protokollet). Det trädde i kraft den 24 mars 2011. Hittills har det ratificerats av Albanien, Cypern, Libyen, Marocko, Syrien och Tunisien. Förutom Cypern, har vissa andra medlemsstater som är parter i Barcelonakonventionen nyligen meddelat att de också har för avsikt att ratificera protokollet.

(4)

Uppskattningsvis finns mer än 200 verksamma offshore-plattformar i Medelhavsområdet och fler anläggningar planeras. Prospektering och utvinning av kolväten förväntas öka efter upptäckten av stora reserver av fossila bränslen i Medelhavsområdet. På grund av Medelhavets halvslutna karaktär och särskilda hydrodynamiska förhållanden, skulle en olycka liknande den som inträffade i Mexikanska gulfen 2010 kunna få omedelbara negativa gränsöverskridande konsekvenser på Medelhavsområdets ekonomi och känsliga kust- och havsekosystem. På medellång sikt är det troligt att andra mineralresurser i djuphavet eller på och under havsbotten kommer att bli föremål för prospektering och utvinning.

(5)

Underlåtenhet att hantera de risker som härrör från sådan verksamhet effektivt kan allvarligt äventyra insatser från alla medlemsstater som har en skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå och upprätthålla god miljöstatus i sina marina vatten i Medelhavet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (4). Ett vidtagande av nödvändiga åtgärder skulle dessutom bidra till fullgörande av åtaganden och iakttagande av de skyldigheter som Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Malta, Slovenien och unionen själv har såsom avtalsslutande parter i Barcelonakonventionen.

(6)

Offshore-protokollet innehåller en lång rad bestämmelser som måste tillämpas på olika förvaltningsnivåer. Det är lämpligt att unionen vidtar åtgärder till stöd för säkerheten vid prospektering och utvinning, bland annat med tanke på den stora sannolikheten för gränsöverskridande effekter av miljöproblem i samband med sådan verksamhet, men medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter bör ansvara för vissa närmare åtgärder som fastställs i offshore-protokollet.

(7)

Kommissionens meddelande, med titeln ”Utmaningen att uppnå en säker olje- och gasverksamhet till havs”, som antogs den 12 oktober 2010, identifierar behovet av internationellt samarbete för att främja offshoresäkerhet och insatskapacitet världen över, och en åtgärd i detta sammanhang är att undersöka potentialen i regionala konventioner. I meddelandet rekommenderas ett återupptagande av processen, i nära samarbete med berörda medlemsstater, för att få offshore-protokollet att träda i kraft.

(8)

Rådet förklarade i sina slutsatser, som antogs den 3 december 2010, om säker olje- och gasverksamhet till havs att unionen och dess medlemsstater bör fortsätta att spela en framträdande roll i strävan efter högsta möjliga säkerhetsnormer inom ramen för internationella initiativ och forum och regionalt samarbete som det i Medelhavsområdet. Rådet uppmanade också kommissionen och medlemsstaterna att på bästa sätt använda befintliga internationella konventioner.

(9)

Europaparlamentet framhöll i sin resolution av den 13 september 2011 vikten av att det oratificerade offshore-protokollet träder i kraft fullt ut, inriktat på skydd mot förorening förorsakad av prospektering och utvinning.

(10)

Ett av unionens miljöpolitiska mål är att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala miljöproblem. I samband med offshore-protokollet är det särskilt viktigt att beakta den stora sannolikheten för gränsöverskridande miljöeffekter vid olyckor i ett halvslutet hav som Medelhavet. Det är därför lämpligt att unionen vidtar alla nödvändiga åtgärder till stöd för säkerhet vid prospektering och utvinning och för skydd av Medelhavets marina miljö.

(11)

Kommissionen föreslår också en förordning om säkerhet vid prospektering och produktion av olja och gas till havs (nedan kallad den föreslagna förordningen).

(12)

Offshore-protokollet rör ett område som till stora delar omfattas av unionsrätten. Detta omfattar exempelvis aspekter som skydd av havsmiljön, miljökonsekvensbedömning och miljöansvar. Med förbehåll för lagstiftarens slutliga beslut om den föreslagna förordningen, är offshore-protokollet också förenligt med målen för denna, inbegripet de som avser tillstånd och miljökonsekvensbedömning och aktörernas tekniska och finansiella kapacitet.

(13)

Det är viktigt att säkerställa nära samarbete mellan medlemsstaterna och unionens institutioner, såväl under förhandlingarna och vid avtalets ingående som vid fullgörandet av åtaganden som följer av detta. Skyldigheten att samarbeta följer av kravet på en enhetlig internationell representation för unionen. Därför bör de medlemsstater som är parter i Barcelonakonventionen, och som ännu inte har ratificerat offshore-protokollet, vidta de åtgärder som behövs för att slutföra förfarandena för att ratificera eller ansluta sig till protokollet.

(14)

Unionen bör därför tillträda offshore-protokollet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska unionens anslutning till protokollet om skydd av Medelhavet mot förorening orsakad av prospektering och utvinning på kontinentalsockeln och i områden på eller under havsbotten godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till offshore-protokollet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att, på unionens vägnar, deponera godkännandeinstrumentet hos Spaniens regering, som är depositarie enligt artikel 32.2 i offshore-protokollet, för att uttrycka unionens samtycke till att vara bunden av offshore-protokollet (5).

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 17 december 2012.

På rådets vägnar

S. ALETRARIS

Ordförande


(1)  Godkännande av den 20 november 2012 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EGT L 240, 19.9.1977, s. 1.

(3)  EGT L 322, 14.12.1999, s. 32.

(4)  EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

(5)  Dagen för offshore-protokollets ikraftträdande för unionen kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.


ÖVERSÄTTNING

PROTOKOLL

om skydd av Medelhavet mot förorening orsakad av prospektering och utvinning på kontinentalsockeln och i områden på eller under havsbotten

INGRESS

DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA I DETTA PROTOKOLL

SOM ÄR PARTER i konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening, antagen i Barcelona den 16 februari 1976,

SOM BEAKTAR artikel 7 i den nämnda konventionen,

SOM BEAKTAR ökningen av verksamheter för prospektering och utvinning på och under Medelhavets havsbotten,

SOM ÄR MEDVETNA OM att de föroreningar som skulle kunna vara till följd därav utgör en allvarlig fara för miljön och för människor,

SOM ÖNSKAR skydda och bevara Medelhavet från förorening orsakad av prospektering och utvinning,

SOM BEAKTAR protokollen tillhörande konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening och, i synnerhet, protokollet om samarbete om bekämpning av förorening av Medelhavet av olja och andra skadliga ämnen vid krissituationer, antaget i Barcelona den 16 februari 1976, och protokollet om särskilt skyddade områden i Medelhavsområdet, antaget i Genève den 3 april 1982,

SOM BEAKTAR relevanta bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention, undertecknad i Montego Bay den 10 december 1982 av många av de avtalsslutande parterna,

SOM ÄR MEDVETNA OM skillnaderna i utvecklingsnivå mellan kuststaterna och tar hänsyn till utvecklingsländernas ekonomiska och sociala tvingande behov,

HAR KOMMIT ÖVERENS OM FÖLJANDE:

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)   konventionen: konventionen om skydd av Medelhavet mot förorening, antagen i Barcelona den 16 februari 1976,

b)   organisation: det organ som avses i artikel 17 i konventionen,

c)   resurser: alla mineralresurser, vare sig de är fasta, flytande eller gasformiga,

d)   verksamheter för prospektering och/eller utvinning av resurserna i protokollets tillämpningsområde (nedan kallade verksamheter):

i)

forskning beträffande resurserna på eller under havsbotten,

ii)

prospektering:

seismologisk verksamhet, undersökningar på eller under havsbotten och provtagning,

prospekteringsborrning,

iii)

utvinning:

upprättande av en anläggning i syfte att återvinna resurser och verksamheter som har ett nära samband med denna,

utvecklingsborrning,

återvinning, behandling och förvaring,

transport till kusten via rörledning och lastning av fartyg,

underhåll, reparationer och övrig stödverksamhet.

e)   förorening: enligt definitionen i artikel 2 a i konventionen,

f)   anläggning: alla fasta eller flytande anordningar, och alla integrerade delar av dem, som används för verksamhetsutövande, inklusive i synnerhet

g)   operatör:

i)

varje fysisk eller juridisk person som har tillstånd från den part som utövar behörighet över området där verksamheterna drivs (nedan kallad avtalsslutande part) att i enlighet med detta protokoll bedriva verksamhet och/eller som bedriver sådan verksamhet, eller

ii)

varje person som inte har tillstånd i den mening som avses i detta protokoll men som de facto kontrollerar sådan verksamhet,

h)   skyddsområde: ett område som upprättats runt anläggningar i enlighet med allmän folkrätt och tekniska krav och som har märkts ut på ett lämpligt sätt för att säkerställa säkerhet både för sjöfarten och för anläggningarna,

i)   avfall: alla typer, former och sorter av ämnen och material som uppstår till följd av verksamheter som omfattas av detta protokoll och som bortskaffas, avses bortskaffas eller måste bortskaffas,

j)   farliga eller skadliga ämnen och material: alla typer, former och sorter av ämnen och material som kan orsaka förorening om de införs i protokollets tillämpningsområde,

k)   kemikalieanvändningsplan: en plan som upprättas av operatören för en offshoreanläggning och som innefattar

l)   olja: petroleum i alla former inklusive råolja, brännolja, oljeslam, oljeavfall och raffinerade produkter och inbegriper de ämnen som förtecknas i tillägget till detta protokoll,

m)   oljehaltig blandning: en blandning som innehåller olja,

n)   avloppsvatten:

i)

vattenavledning och annat avfall från alla former av toaletter, urinoarer och WC-spygatter,

ii)

vattenavledning från sjukvårdslokaler (apotek, sjukhytt etc.) via tvättställ, badkar och spygatter i sådana lokaler,

iii)

annat spillvatten som är blandat med avlopp enligt ovan,

o)   fast avfall: alla typer av livsmedels-, hushålls- och driftavfall som uppstått under normal drift av anläggningen och som kontinuerligt eller periodiskt kan bortskaffas, utom de ämnen som anges eller förtecknas på annan plats i detta protokoll,

p)   sötvattensgräns: den punkt i ett vattendrag där vid ebb och under perioder av lågt tillflöde av sötvatten salthalten ökar märkbart på grund av havsvattenförekomsten.

Artikel 2

Geografisk täckning

1.   Det område detta protokoll ska tillämpas på (nedan kallat protokollets tillämpningsområde) ska vara

a)

Medelhavsområdet såsom det definieras i artikel 1 i konventionen, inklusive kontinentalsockeln och havsbottnen,

b)

vatten, inklusive havsbotten, innanför den baslinje från vilken bredden av territorialvattnet mäts och som för vattendrag sträcker sig till sötvattengränsen.

2.   Alla avtalsslutande parter i detta protokoll (nedan kallade parterna) får i protokollets tillämpningsområde även inräkna våtmarker och kustområden inom deras territorier.

3.   Inget som föreskrivs i detta protokoll eller i någon annan akt som antas på grundval av detta protokoll ska ha prejudicerande verkan för någon stats rättigheter när det gäller avgränsning av kontinentalsockeln.

Artikel 3

Allmänna åtaganden

1.   Parterna ska, enskilt eller genom bilateralt eller multilateralt samarbete, vidta alla lämpliga åtgärder i syfte att förhindra, minska, bekämpa och övervaka förorening av protokollets tillämpningsområde till följd av verksamheter, bland annat genom att säkerställa att den bästa tillgängliga, miljömässigt mest effektiva och ekonomiskt mest lämpliga tekniken används för detta ändamål.

2.   Parterna ska säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så att verksamheter inte orsakar förorening.

AVSNITT II

TILLSTÅNDSSYSTEM

Artikel 4

Allmänna principer

1.   För all verksamhet inom protokollets tillämpningsområde, inklusive uppförande av anläggningar, krävs ett skriftligt tillstånd för prospektering eller utvinning från den behöriga myndigheten. Myndigheten ska innan den beviljar ett tillstånd försäkra sig om att anläggningen har uppförts enligt internationella normer och internationell praxis och att operatören har tillräcklig teknisk kompetens och finansiell kapacitet för att driva verksamheten. Tillståndet ska beviljas enligt ett lämpligt förfarande som fastställts av den behöriga myndigheten.

2.   Tillståndet ska upphävas om indikationer finns på att den föreslagna verksamheten skulle kunna medföra allvarliga skadliga effekter på miljön, som inte skulle kunna undvikas genom att de villkor som anges i tillståndet och som avses i artikel 6.3 i detta protokoll uppfylls.

3.   När den avtalsslutande parten överväger huruvida placeringen av en anläggning ska godkännas ska den säkerställa att placeringen inte kommer att innebära några skadliga effekter för befintliga anläggningar, i synnerhet rörledningar och kablar.

Artikel 5

Tillståndskrav

1.   Den avtalsslutande parten ska föreskriva att en ansökan om tillstånd eller förnyat tillstånd ska ske genom att den sökande operatören lämnar in projektet till den behöriga myndigheten, och att en sådan ansökan särskilt ska innehålla följande:

a)

En undersökning av den föreslagna verksamhetens inverkan på miljön. Mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och varaktighet, de tekniska metoder som används inom verksamheten och områdets karaktär får den behöriga myndigheten kräva att en miljökonsekvensbedömning utarbetas i enlighet med bilaga IV till detta protokoll.

b)

En exakt beskrivning av de tilltänkta geografiska områdena för verksamheten, inklusive skyddsområden.

c)

En beskrivning av den sökande operatörens yrkeskvalifikationer, tekniska kvalifikationer och personal på anläggningen samt besättningens sammansättning.

d)

Säkerhetsåtgärder enligt artikel 15.

e)

Operatörens beredskapsplan enligt artikel 16.

f)

Kontrollmetoder enligt artikel 19.

g)

Planer för bortskaffande av anläggningar enligt artikel 20.

h)

Försiktighetsåtgärder för särskilt skyddade områden enligt artikel 21.

i)

Försäkringar och annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvar enligt artikel 27.2 b.

2.   Mot bakgrund av verksamhetens art, omfattning och varaktighet, de tekniska metoder som används inom verksamheten och områdets karaktär får den behöriga myndigheten, när det gäller verksamhet med forskning och prospektering, besluta att begränsa omfattningen av de krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 6

Beviljande av tillstånd

1.   De tillstånd som avses i artikel 4 ska beviljas först efter det att den behöriga myndigheten har prövat kraven i artikel 5 och bilaga IV.

2.   I tillstånden ska verksamheten och perioden som auktoriseringen gäller fastställas, de geografiska begränsningar som tillståndet omfattar avgränsas och de tekniska kraven och godkända anläggningarna ska beskrivas. Nödvändiga skyddsområden ska upprättas i ett senare lämpligt skede.

3.   Tillståndet får innehålla villkor avseende åtgärder, tekniker eller metoder som utformats i syfte att minska riskerna för och skador till följd av de föroreningar som verksamheten orsakar.

4.   Parterna ska så snart som möjligt underrätta organisationen om beviljade eller förnyade tillstånd. Organisationen ska föra register över alla godkända anläggningar inom protokollets tillämpningsområde.

Artikel 7

Sanktioner

Varje part ska föreskriva sanktioner vid brott mot de skyldigheter som följer av detta protokoll, vid icke-iakttagande av den nationella lagstiftning och de nationella bestämmelser som genomför detta protokoll eller vid bristande uppfyllelse av de särskilda villkor som förknippas med tillståndet.

AVSNITT III

AVFALL OCH FARLIGA ELLER SKADLIGA ÄMNEN OCH MATERIAL

Artikel 8

Allmän skyldighet

Utan att det påverkar andra normer och skyldigheter i detta avsnitt ska parterna i syfte att minska föroreningsrisken införa en allmän skyldighet för operatörer att använda den bästa tillgängliga, miljömässigt mest effektiva och ekonomiskt mest lämpliga tekniken och beakta internationellt gångbara normer såväl för avfall som för användning, lagring och utsläpp av farliga eller skadliga ämnen och material.

Artikel 9

Farliga eller skadliga ämnen och material

1.   Användning och lagring av kemikalier som ska användas i verksamheter ska godkännas av den behöriga myndigheten utifrån kemikalieanvändningsplanen.

2.   Den avtalsslutande parten får reglera, begränsa eller förbjuda användning av kemikalier i verksamheter i enlighet med riktlinjer som kan komma att antas av de avtalsslutande parterna.

3.   I syfte att skydda miljön ska parterna säkerställa att varje ämne och material som används i verksamheterna ska åtföljas av en beskrivning av de kemiska föreningarna från företaget som producerar ämnena och materialen.

4.   Utsläpp till protokollets tillämpningsområde av farliga eller skadliga ämnen och material till följd av verksamheter som omfattas av detta protokoll och förtecknas i bilaga I till detta protokoll är förbjudet.

5.   Utsläpp till protokollets tillämpningsområde av farliga eller skadliga ämnen och material till följd av verksamheter som omfattas av detta protokoll och förtecknas i bilaga II till detta protokoll kräver i varje enskilt fall ett särskilt förhandstillstånd utfärdat av den behöriga myndigheten.

6.   Utsläpp till protokollets tillämpningsområde av alla övriga farliga eller skadliga ämnen och material till följd av verksamheter som omfattas av detta protokoll och som kan orsaka förorening kräver ett allmänt förhandstillstånd utfärdat av den behöriga myndigheten.

7.   De tillstånd som avses i punkt 5 och 6 ska beviljas först efter det att alla faktorer i bilaga III till detta protokoll har övervägts noggrant.

Artikel 10

Oljor och oljehaltiga blandningar samt borrvätskor och slagg

1.   Parterna ska enligt följande utarbeta och anta gemensamma normer för utsläpp av olja och oljehaltiga blandningar från anläggningar till protokollets tillämpningsområde:

a)

Sådana gemensamma normer ska utarbetas i enlighet med bestämmelserna i bilaga V A.

b)

Sådana gemensamma normer får inte vara mindre restriktiva än följande, i synnerhet:

i)

Outspätt vatten som avletts från maskineriutrymmen får maximalt innehålla 15 mg olja per liter.

ii)

Produktionsvatten får maximalt innehålla i genomsnitt 40 mg olja per liter under en kalendermånad och innehållet får aldrig överstiga 100 mg per liter.

c)

Parterna ska genom en gemensam överenskommelse fastställa vilken metod som ska användas för att analysera oljeinnehållet.

2.   Parterna ska utarbeta och anta gemensamma normer för användning och utsläpp av borrvätskor och borrslagg till protokollets tillämpningsområde: Sådana gemensamma normer ska utarbetas i enlighet med bestämmelserna i bilaga V B.

3.   Varje part ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad av de gemensamma normer som antagits i enlighet med denna artikel eller verkställa mer restriktiva normer som den kan ha antagit.

Artikel 11

Avloppsvatten

1.   Den avtalsslutande parten ska förbjuda utsläpp till protokollets tillämpningsområde av avloppsvatten från anläggningar som är permanent bemannade med 10 eller fler personer, utom i följande fall:

a)

Om anläggningen släpper ut avloppsvatten efter behandling som godkänts av den behöriga myndigheten och minst fyra sjömil från närmaste land eller fasta fiskeanläggningar ankommer det på den avtalsslutande parten att från fall till fall fatta ett beslut.

b)

Avloppsvattnet behandlas inte men utsläppet sker i enlighet med internationella regler och normer.

c)

Avloppsvattnet har runnit genom ett godkänt reningsverk som certifierats av den behöriga myndigheten.

2.   Den avtalsslutande parten ska införa striktare bestämmelser i de fall då det bedöms lämpligt och nödvändigt, bland annat på grund av strömförhållandena i området eller närheten till något av de områden som avses i artikel 21.

3.   De undantag som avses i punkt 1 gäller inte om utsläppet ger synliga flytande fasta partiklar i omgivande vatten eller färgar, missfärgar eller grumlar detta.

4.   Om avloppsvattnet är blandat med avfall och farliga eller skadliga ämnen och material med olika utsläppskrav ska det strängaste kravet tillämpas.

Artikel 12

Fast avfall

1.   Den avtalsslutande parten ska förbjuda bortskaffande av följande produkter och material till protokollets tillämpningsområde:

a)

Alla plaster, inklusive men inte begränsat till syntetiska rep, syntetiska fiskenät och sopsäckar i plast.

b)

Allt annat icke biologiskt nedbrytbart fast avfall, inklusive pappersprodukter, lump, glas, metall, flaskor, lergods, stuvningsvirke, beläggningsmaterial och förpackningsmaterial.

2.   Bortskaffande till protokollets tillämpningsområde av livsmedelsavfall ska ske så långt bort som möjligt från land, i enlighet med internationella regler och normer.

3.   Om fast avfall har blandats med andra typer av utsläpp med olika bortskaffnings- eller utsläppskrav ska de strängare kraven tillämpas.

Artikel 13

Mottagningsanordningar, instruktioner och sanktioner

Parterna ska säkerställa att

a)

operatörer bortskaffar allt avfall och alla farliga eller skadliga ämnen och material på ett tillfredsställande sätt i angivna mottagningsanordningar på land, såvida protokollet inte tillåter annat,

b)

all personal utbildas när det gäller korrekt bortskaffande,

c)

sanktioner vidtas vid otillåtet bortskaffande.

Artikel 14

Undantag

1.   Bestämmelserna i detta avsnitt ska inte gälla i följande fall:

a)

Force majeure och särskilt insatser

i syfte att rädda människoliv,

i syfte att säkerställa anläggningssäkerheten,

i händelse av att en anläggning eller dess utrustning skadas,

under förutsättning att alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits efter det att skadan upptäckts eller insatser gjorts för att minska de negativa effekterna.

b)

Utsläpp i havet av ämnen som innehåller olja eller farliga eller skadliga ämnen eller material i havet och som, med den behöriga myndighetens förhandsgodkännande, används för att bekämpa särskilda föroreningstillfällen i syfte att minska skadorna orsakade av föroreningen.

2.   Bestämmelserna i detta avsnitt ska dock gälla i de fall då operatören agerat uppsåtligen för att orsaka skada eller hänsynslöst och med insikt om att skadan troligen skulle uppkomma.

3.   Bortskaffning som utförs under de omständigheter som avses i punkt 1 i denna artikel ska omedelbart rapporteras till organisationen och, antingen via organisationen eller direkt, till varje part eller alla de parter som troligen kommer att beröras av händelsen, tillsammans med alla uppgifter om omständigheterna samt arten och mängden avfall eller farliga eller skadliga ämnen eller material som har släppts ut.

AVSNITT IV

SKYDDSÅTGÄRDER

Artikel 15

Säkerhetsåtgärder

1.   Den avtalsslutande part inom vars jurisdiktion verksamheter förutses eller redan sker ska säkerställa att säkerhetsåtgärder vidtas med hänsyn till anläggningarnas utformning, konstruktion, placering, utrustning, märkning, drift och underhåll.

2.   För att skydda mänskligt liv, förhindra och bekämpa oavsiktlig förorening och underlätta snabba reaktioner i nödfall ska den avtalsslutande parten säkerställa att den utrustning och de apparater som operatören har på anläggningarna alltid är lämpliga och funktionsdugliga, i enlighet med den bästa tillgängliga, miljömässigt mest effektiva och ekonomiskt lämpliga tekniken samt bestämmelserna i operatörens beredskapsplan enligt artikel 16.

3.   För produktionsplattformar, flyttbara offshoreborrplattformar, offshore-inrättningar för lagring, offshore-terminaler för lastning och rörledningar och för andra anläggningar som den avtalsslutande parten kan komma att fastställa ska den behöriga myndigheten kräva att ett säkerhets- och lämplighetsintyg (nedan kallat intyg) utfärdas av ett erkänt organ.

4.   Parterna ska via kontroller säkerställa att operatörerna driver verksamheterna i enlighet med denna artikel.

Artikel 16

Beredskapsplanering

1.   Vid krissituationer ska de avtalsslutande parterna i tillämpliga delar genomföra bestämmelserna i protokollet om samarbete om bekämpning av förorening av Medelhavet av olja och andra skadliga ämnen vid krissituationer.

2.   Varje part ska ålägga de operatörer som ansvarar för anläggningar inom dess jurisdiktion att ha en beredskapsplan för bekämpande av oavsiktlig förorening; planen ska vara samordnad med den avtalsslutande partens beredskapsplan som inrättats i enlighet med protokollet om samarbete om bekämpning av förorening av Medelhavet av olja och andra skadliga ämnen vid krissituationer och som godkänts i enlighet med de förfaranden som fastställts av de behöriga myndigheterna.

3.   De avtalsslutande parterna ska upprätta samordning när det gäller att utarbeta och genomföra beredskapsplaner. Planerna ska upprättas i enlighet med de riktlinjer som antagits av den behöriga internationella organisationen. De ska i synnerhet vara i enlighet med bestämmelserna i bilaga VII till detta protokoll.

Artikel 17

Anmälan

Varje part ska av verksamhetsansvariga operatörer inom dess jurisdiktion avkräva en rapport utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i följande fall:

a)

Vid händelser på deras anläggning som orsakar eller troligen kommer att orsaka förorening i protokollets tillämpningsområde.

b)

Vid iakttagelser av händelser till sjöss som orsakar eller troligen kommer att orsaka förorening i protokollets tillämpningsområde.

Artikel 18

Ömsesidigt bistånd vid krissituationer

Vid krissituationer får en part som behöver assistans med att förhindra, minska eller bekämpa förorening till följd av verksamheter begära bistånd från de andra parterna, antingen direkt eller via regionalt centrum för nödingripanden mot oavsiktlig förorening av havet (Regional Marine Pollution Emergency Response Centre for the Mediterranean Sea, Rempec), som kommer att göra sitt yttersta för att tillhandahålla det begärda biståndet.

I detta syfte ska de parter som även är part i protokollet om samarbete om bekämpning av förorening av Medelhavet av olja och andra skadliga ämnen vid krissituation tillämpa relevanta bestämmelser i nämnda protokoll.

Artikel 19

Kontroll

1.   Operatören ska på begäran mäta, eller anlita ett behörigt organ med expertkunskaper på området för att mäta, effekterna på miljön med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och varaktighet, de tekniska metoder som används inom verksamheten och områdets karaktär; rapporter om effekterna ska avläggas regelbundet eller på begäran av den behöriga myndigheten för att den ska kunna utvärdera dem i enlighet med ett förfarande som fastställts av den behöriga myndigheten i dess tillståndssystem.

2.   Den behöriga myndigheten ska i tillämpliga fall inrätta ett nationellt kontrollsystem för att regelbundet kunna bevaka anläggningarna och verksamheternas inverkan på miljön, i syfte att säkerställa att villkoren som förknippas med tillståndet uppfylls.

Artikel 20

Bortskaffande av anläggningar

1.   Operatören ska på begäran av den behöriga myndigheten bortskaffa övergivna eller urdrifttagna anläggningar för att säkerställa navigationssäkerhet, med beaktande av de riktlinjer och normer som antagits av den behöriga internationella organisationen. Vid ett sådant bortskaffande ska hänsyn även tas till annat legitimt utnyttjande av havet, i synnerhet fiske, skydd av den marina miljön och andra avtalsslutande parters rättigheter och förpliktelser. Före ett sådant bortskaffande åligger det operatören att vidta alla nödvändiga åtgärder i syfte att förhindra spill eller läckage från verksamhetsområdet.

2.   På begäran av den behöriga myndigheten ska operatören bortskaffa övergivna eller urdrifttagna rörledningar i enlighet med punkt 1 i denna artikel, eller rengöra dem inuti och överge dem eller rengöra dem inuti och gräva ner dem så att de inte orsakar förorening, är till fara för navigering, förhindrar fiske, hotar den marina miljön eller utgör ett hinder för annat legitimt utnyttjande av havet eller för andra avtalsslutande parters rättigheter och förpliktelser. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att man på ett lämpligt sätt offentliggör upplysningar om nedgrävda rörledningars djup, position och mått och att sådana upplysningar anges på kartor och meddelas organisationen, andra behöriga internationella organisationer och parterna.

3.   Bestämmelserna i denna artikel gäller även anläggningar som tagits ur drift eller övergivits av en operatör vars tillstånd kan ha återkallats eller upphävts i enlighet med artikel 7.

4.   Den behöriga myndigheten får ange ändringar som ska göras när det gäller det ursprungliga beslutet om verksamhetsnivå och åtgärderna för skydd av den marina miljön.

5.   Den behöriga myndigheten får reglera överlåtelser eller överföringar av godkända verksamheter till andra personer.

6.   I de fall då operatören inte efterlever bestämmelserna i denna artikel ska den behöriga myndigheten på operatörens bekostnad vidta sådana åtgärder som kan vara nödvändiga för att avhjälpa operatörens underlåtenhet att agera.

Artikel 21

Särskilt skyddade områden

För skydd av de områden som definieras i protokollet om särskilt skyddade områden i Medelhavet och andra områden som fastställts av en part och i syfte att främja mål som anges i detta ska parterna, antingen enskilt eller genom multilateralt eller bilateralt samarbete, vidta särskilda åtgärder i enlighet med internationell lagstiftning i syfte att förhindra, minska, bekämpa och övervaka förorening som orsakats av verksamheter i dessa områden.

Utöver de åtgärder som avses i protokollet om särskilt skyddade områden i Medelhavet när det gäller beviljande av tillstånd får sådana åtgärder bland annat innefatta följande:

a)

Särskilda begränsningar vid eller villkor för beviljande av tillstånd för sådana områden, avseende:

i)

Utarbetande och utvärdering av miljökonsekvensbedömningar.

ii)

Utarbetande av särskilda bestämmelser i sådana områden när det gäller kontroll, bortskaffande av anläggningar och förbud mot alla utsläpp.

b)

Förhöjt informationsutbyte mellan operatörer, de behöriga myndigheterna, parterna och organisationen avseende frågor som kan påverka sådana områden.

AVSNITT V

SAMARBETE

Artikel 22

Studier och forskningsprogram

I överensstämmelse med artikel 13 i konventionen ska parterna i tillämpliga fall samarbeta för att främja studier och genomföra vetenskapliga och tekniska forskningsprogram i syfte att utveckla nya metoder för att

a)

utöva verksamhet på ett sådant sätt som minskar risken för förorening,

b)

förhindra, minska, bekämpa och kontrollera förorening, i synnerhet vid krissituationer.

Artikel 23

Internationella regler, normer och rekommenderade metoder och förfaranden

1.   Parterna ska, antingen direkt eller genom organisationen eller andra behöriga internationella organisationer, samarbeta i följande avseenden:

a)

Fastställa lämpliga vetenskapliga kriterier för att formulera och utarbeta internationella regler, normer och rekommenderade metoder och förfaranden, i syfte att uppnå målen i detta protokoll.

b)

Formulera och utarbeta sådana internationella regler, normer och rekommenderade metoder och förfaranden.

c)

Formulera och anta riktlinjer i enlighet med internationella metoder och förfaranden för att säkerställa att bestämmelserna i bilaga VI efterlevs.

2.   Parterna ska så snart som möjligt eftersträva att harmonisera sin lagstiftning och sina förordningar med de internationella regler, normer och rekommenderade metoder och förfaranden som avses i punkt 1 i denna artikel.

3.   Parterna ska så långt det är möjligt eftersträva att utbyta information som är relevant för deras inrikespolitik och nationella lagstiftning och förordningar samt harmoniseringen som avses i punkt 2 i denna artikel.

Artikel 24

Vetenskapligt och tekniskt bistånd till utvecklingsländer

1.   Parterna ska, direkt eller med bistånd från behöriga regionala eller internationella organisationer, samarbeta i syfte att formulera och så långt som möjligt genomföra biståndsprogram för utvecklingsländer, i synnerhet inom områdena vetenskap, lagstiftning, utbildning och teknik, för att förhindra, minska, bekämpa och kontrollera förorening till följd av verksamheter i protokollets tillämpningsområde.

2.   Tekniskt bistånd ska i synnerhet innefatta såväl utbildning av personal vid forskningsinstanser, juridisk personal och teknisk personal som att dessa länder anskaffar, använder och tillverkar utrustning på förmånliga villkor, som ska överenskommas mellan parterna i fråga.

Artikel 25

Ömsesidigt informationsutbyte

Parterna ska direkt eller via organisationen informera varandra om vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och, i förekommande fall, problem som uppstått vid tillämpningen av detta protokoll. Vid parternas möten ska man fastställa förfarandena för insamling och överlämnande av sådan information.

Artikel 26

Gränsöverskridande förorening

1.   Varje part ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att verksamheter inom dess jurisdiktion drivs på sådant sätt att de inte orsakar förorening bortom gränserna för dess jurisdiktion.

2.   En part inom vars jurisdiktion verksamheter planeras eller drivs ska ta i beaktande alla skadliga miljömässiga effekter, utan diskriminering med avseende på huruvida effekterna kan tänkas inträffa inom eller bortom gränserna för dess jurisdiktion.

3.   Om en part får kännedom om att en omedelbar fara föreligger för att den marina miljön ska skadas, eller har skadats, på grund av förorening ska den utan dröjsmål meddela andra parter som enligt dess uppfattning riskerar att påverkas av sådana skador och Rempec, och skyndsamt förse dem med uppgifter som de vid behov kan utnyttja för att vidta lämpliga åtgärder. Rempec ska omgående sprida informationen till alla relevanta parter.

4.   Parterna ska i enlighet med sina rättssystem och, i tillämpliga fall, på grund av ett avtal, eftersträva att bevilja lika möjligheter och lika behandling i administrativa förfaranden för personer från andra stater som kan påverkas av förorening eller andra skadliga effekter till följd av föreslagna eller befintliga verksamheter.

5.   I de fall då förorening härrör från en icke-avtalsslutande parts territorium ska alla avtalsslutande parter som påverkas eftersträva att samarbeta med staten i fråga i syfte att göra det möjligt att tillämpa protokollet.

Artikel 27

Ansvarighet och ersättning

1.   Parterna förbinder sig att så snart som möjligt samarbeta för att formulera och anta lämpliga regler och förfaranden som ska tillämpas när det gäller ansvarighet och ersättning för skador som orsakats av verksamheter som regleras i detta protokoll, i enlighet med artikel 16 i konventionen.

2.   I avvaktan på sådana förfaranden ska varje part agera på följande sätt:

a)

Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att säkerställa att ansvarighet för skador till följd av verksamheter åläggs operatörer och att de i rätt tid betalar en lämplig ersättning.

b)

Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att säkerställa att operatörer har och bibehåller försäkringsskydd eller annat ekonomiskt skydd av sådan karaktär, och enligt sådana bestämmelser, som den avtalsslutande parten kan komma att fastställa, i syfte att garantera ersättning för skador som orsakats av de verksamheter som avses i detta protokoll.

AVSNITT VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Utnämning av behöriga myndigheter

Varje avtalsslutande part ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att

a)

bevilja, förnya och registrera tillstånd enligt avsnitt II i detta protokoll,

b)

utfärda och registrera de särskilda och allmänna tillstånd som avses i artikel 9 i detta protokoll,

c)

utfärda de tillstånd som avses i bilaga V till detta protokoll,

d)

godkänna de behandlingssystem och reningsverk som avses i artikel 11.1 i detta protokoll,

e)

förhandsgodkänna de exceptionella utsläpp som avses i artikel 14.1 b i detta protokoll,

f)

fullgöra de skyldigheter avseende säkerhetsåtgärder som avses i artikel 15.3 och 15.4 i detta protokoll,

g)

utföra de uppgifter avseende beredskapsplanering som beskrivs i artikel 16 i och bilaga VII till detta protokoll,

h)

inrätta kontrollförfaranden i enlighet med artikel 19 i detta protokoll,

i)

övervaka bortskaffande av anläggningar i enlighet med artikel 20 i detta protokoll.

Artikel 29

Övergångsbestämmelser

Varje part ska utarbeta förfaranden och förordningar avseende verksamheter, oavsett om de är tillåtna eller ej, som inletts före ikraftträdandet av detta protokoll för att säkerställa att de i görligaste mån överensstämmer med bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 30

Möten

1.   Ordinarie möten mellan parterna ska hållas i anslutning till ordinarie möten mellan de avtalsslutande parterna i konventionen som hålls enligt artikel 18 i konventionen. Parterna får även hålla extra möten i enlighet med artikel 18 i konventionen.

2.   Målsättningarna med mötena mellan parterna i detta protokoll ska bland annat vara följande:

a)

Att övervaka genomförandet av detta protokoll och bedöma nyttan av de åtgärder som antagits samt behovet av andra åtgärder, i synnerhet i form av bilagor och tillägg.

b)

Att revidera och ändra bilagor och tillägg till detta protokoll.

c)

Att bedöma uppgifter om beviljade eller förnyade tillstånd i enlighet med avsnitt II i detta protokoll.

d)

Att bedöma uppgifter om utfärdade tillstånd och godkännanden i enlighet med avsnitt III i detta protokoll.

e)

Att anta de riktlinjer som avses i artiklarna 9.2 och 23.1 c i detta protokoll.

f)

Att bedöma posterna i de beredskapsplaner och insatser vid krissituationer som antagits i enlighet med artikel 16 i detta protokoll.

g)

Att utarbeta kriterier och formulera internationella regler, normer och rekommenderade metoder och förfaranden i enlighet med artikel 23.1 i detta protokoll, oavsett vilken form parterna kommer överens om.

h)

Att underlätta genomförandet av de åtgärder och uppfyllandet av de mål som avses i avsnitt V, i synnerhet harmoniseringen av nationell lagstiftning och EG-lagstiftning i enlighet med artikel 23.2 i detta protokoll.

i)

Att granska framstegen med genomförandet av artikel 27 i detta protokoll.

j)

Att fullgöra andra uppgifter som behövs för tillämpningen av detta protokoll.

Artikel 31

Förhållande till konventionen

1.   Konventionens bestämmelser avseende protokoll ska tillämpas med avseende på detta protokoll.

2.   De förfarandebestämmelser och finansiella bestämmelser som antagits i enlighet med artikel 24 i konventionen ska tillämpas med avseende på detta protokoll, om inte parterna i detta protokoll kommer överens om annat.

Artikel 32

Slutklausul

1.   Detta protokoll står öppet för undertecknande i Madrid från och med den 14 oktober 1994 till och med den 14 oktober 1995 för varje stat som är ansluten till konventionen och som inbjudits till den konferens om skydd av Medelhavet mot förorening orsakad av prospektering och utvinning på kontinentalsockeln och i områden på eller under havsbotten, som de befullmäktigade ombuden för Medelhavets kuststater höll i Madrid mellan den 13 och 14 oktober 1994. Det får också undertecknas under samma tid av Europeiska gemenskapen och av varje liknande regional ekonomisk sammanslutning, i vilken minst en medlem är en kuststat i protokollets tillämpningsområde och vilken utövar befogenheter på områden som omfattas av detta protokoll i överensstämmelse med artikel 30 i konventionen.

2.   Detta protokoll ska vara föremål för ratificering, godtagande eller godkännande. Ratificerings, godtagande eller godkännandeinstrument ska deponeras hos Spaniens regering, som ska fungera som depositarie.

3.   Från och med den 15 oktober 1995 får de stater som avses i punkt 1 ovan, Europeiska gemenskapen och varje sammanslutning som anges i den punkten ansluta sig till detta protokoll.

4.   Detta protokoll träder i kraft den 30:e dagen efter det att minst sex handlingar avseende ratificering, godtagande eller godkännande av eller anslutning till protokollet har deponerats av de parter som avses i punkt 1 i denna artikel.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta protokoll.

BILAGA I

Farliga eller skadliga ämnen och material vars bortskaffande i protokollets tillämpningsområde är förbjudet

A.

Följande ämnen och material och deras föreningar är förtecknade med hänsyn till artikel 9.4 i protokollet. Förteckningen har i första hand upprättats på grundval av ämnenas giftighet, beständighet och bioackumulering och avser

1.

kvicksilver och kvicksilverföreningar,

2.

kadmium och kadmiumföreningar,

3.

organiska tennföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i den marina miljön (1),

4.

organiska fosforföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i den marina miljön (1),

5.

organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i den marina miljön (1),

6.

råolja, brännolja, oljeslam, använda smörjoljor och raffinerade produkter,

7.

beständiga syntetiska material som kan flyta, sjunka eller bli kvar i suspension och som kan försvåra vattenanvändningen,

8.

ämnen som visats ha cancerogena, teratogena eller mutagena egenskaper i eller genom vatten,

9.

radioaktiva ämnen, inklusive avfall, om bortskaffandet av dem inte följer principerna om strålskydd som fastställts av de behöriga internationella organisationerna, med hänsyn till skydd av den marina miljön.

B.

Denna bilaga gäller inte utsläpp som innehåller ämnen som anges i avsnitt A i lägre halter än de som parterna gemensamt beslutat om och, när det gäller olja, i lägre halter än de som definieras i artikel 10 i detta protokoll.


(1)  Med undantag för sådana som är biologiskt ofarliga eller snabbt omvandlas till ämnen som är biologiskt ofarliga.

BILAGA II

Farliga eller skadliga ämnen och material vars bortskaffande i protokollets tillämpningsområde kräver ett särskilt tillstånd

A.

Följande ämnen och material och deras föreningar har valts ut med hänsyn till artikel 9.5 i protokollet:

1.

Arsenik

2.

Bly

3.

Koppar

4.

Zink

5.

Beryllium

6.

Nickel

7.

Vanadin

8.

Krom

9.

Bekämpningsmedel och biprodukter av dem som inte omfattas av bilaga I

10.

Selen

11.

Antimon

12.

Molybden

13.

Titan

14.

Tenn

15.

Barium (utom bariumsulfat)

16.

Bor

17.

Uran

18.

Kobolt

19.

Tallium

20.

Tellur

21.

Silver

22.

Cyanider

B.

Kontroll och strikt begränsning av utsläpp av de ämnen som avses i avsnitt A ska genomföras i enlighet med bilaga III.

BILAGA III

FAKTORER SOM SKA BEAKTAS VID UTFÄRDANDE AV TILLSTÅND

I syfte att utfärda ett tillstånd enligt artikel 9.7 ska särskild hänsyn, i förekommande fall, tas till följande faktorer:

A.

Avfallets egenskaper och sammansättning

1.

Avfallskällans typ och storlek (t.ex. industriella processer).

2.

Avfallstyp (ursprung, genomsnittlig sammansättning).

3.

Avfallsform (fast, flytande, slam, gas).

4.

Sammanlagd volym (utsläppt volym t.ex. per år).

5.

Utsläppsmönster (kontinuerligt, intermittent, säsongsmässigt varierande etc.).

6.

Koncentrationer för huvudbeståndsdelarna i ämnen som förtecknas i bilaga I, ämnen som förtecknas i bilaga II och vid behov andra ämnen,

7.

Avfallets fysiska, kemiska och biokemiska egenskaper.

B.

Egenskaper hos avfallets beståndsdelar med hänsyn till deras skadlighet

1.

Beständighet (fysisk, kemisk, biokemisk) i den marina miljön.

2.

Giftighet och andra skadliga effekter.

3.

Ackumulering i biologiska material eller sediment.

4.

Biokemisk omvandling som ger upphov till skadliga föreningar.

5.

Ogynnsamma effekter på syrehalten och syrebalansen.

6.

Benägenhet för fysiska, kemiska och biokemiska förändringar och samverkan i vattenmiljön med andra havsvattenbeståndsdelar, vilka kan framkalla skadliga biologiska eller andra effekter på de användningsområden som förtecknas i avsnitt E.

C.

Egenskaper hos platsen där utsläppen äger rum och den mottagande marina miljön

1.

Områdets hydrografiska, meteorologiska, geologiska och topografiska egenskaper.

2.

Plats för och typ av utsläpp (mynning, kanal, utlopp osv.) och närhet till andra områden (t.ex. rekreationsområden, yngelplats, plantskola, områden för fiske och skaldjursfångst) och andra utsläpp.

3.

Ursprunglig utspädning som äger rum vid utsläppet till den mottagande marina miljön.

4.

Egenskaper hos spridningen, som t.ex. verkan av strömmar, tidvatten och vind på horisontell förflyttning och vertikal blandning.

5.

Egenskaper hos det mottagande vattnet med hänsyn till fysiska, kemiska, biologiska och ekologiska förhållanden på platsen där utsläppen äger rum.

6.

Den mottagande marina miljöns kapacitet att ta emot utsläpp utan oönskade effekter.

D.

Tillgänglig avfallsteknik

Metoderna för att begränsa avfall och utsläpp av industriavfall och avloppsvatten från hushållen bör väljas utifrån tillgången på och genomförbarheten med

a)

alternativa behandlingsmetoder,

b)

återbruk eller metoder för eliminering,

c)

alternativa typer av bortskaffning på land,

d)

lämplig lågavfallsteknik.

E.

Potentiell försämring av marina ekosystem och användningsområden för havsvatten

1.

Effekter på människors hälsa genom föroreningsinverkan på

a)

ätliga marina organismer,

b)

badvatten,

c)

estetiskt intryck.

2.

Effekter på marina ekosystem, särskilt levande resurser, utrotningshotade arter samt utsatta livsmiljöer.

3.

Effekter på annan legitim användning av havet i enlighet med internationell lagstiftning.

BILAGA IV

MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING

1.

Varje part ska begära att miljökonsekvensbedömningar innefattar åtminstone följande:

a)

En geografisk avgränsning av området inom vilket verksamhet ska bedrivas, inklusive skyddsområden i tillämpliga fall.

b)

En beskrivning av det ursprungliga tillståndet för områdets miljö.

c)

En indikering om de föreslagna verksamheternas art, syfte, omfattning och varaktighet.

d)

En beskrivning av de metoder, anläggningar och annan utrustning som kommer att utnyttjas, samt alternativa metoder och alternativ utrustning.

e)

En beskrivning av de föreslagna verksamheternas förutsebara direkta eller indirekta effekter på kort och lång sikt på miljön, inklusive fauna, flora och ekologisk balans.

f)

En förklaring av vilka åtgärder som föreslås för att så långt det går minimera risken för miljöförstöring till följd av att de föreslagna verksamheterna drivs, inklusive möjliga alternativ till sådana åtgärder.

g)

En indikation på de åtgärder som ska vidtas i syfte att skydda miljön från förorening och andra skadliga effekter under och efter de föreslagna verksamheterna.

h)

En hänvisning till den metod för miljökonsekvensbedömning som används.

i)

Uppgifter om huruvida någon annan stats miljö sannolikt kommer att påverkas av de föreslagna verksamheterna.

2.

Varje part ska offentliggöra normer med hänsyn till de internationella regler, normer och rekommenderade metoder och förfaranden som antagits i enlighet med artikel 23 i protokollet, utifrån vilka miljökonsekvensbedömningar ska värderas.

BILAGA V

OLJOR OCH OLJEHALTIGA BLANDNINGAR SAMT BORRVÄTSKOR OCH SLAGG

Parterna ska i enlighet med artikel 10 föreskriva följande bestämmelser:

A.

Olja och oljehaltiga blandningar

1.

Spill med höga oljehalter i vatten som avletts från processer och plattformar ska samlas upp, ledas om och därefter behandlas som en del av produkten, medan resterna i enlighet med god oljefältspraxis ska behandlas till en godtagbar nivå innan de släpps ut.

2.

Oljeavfall och slam från separationsprocesser ska transporteras till land.

3.

Alla nödvändiga försiktighetsåtgärder ska vidtas i syfte att minska risken för att olja som samlats upp eller facklats vid provning av oljekällor släpps ut i havet.

4.

Alla nödvändiga försiktighetsåtgärder ska vidtas för att garantera att gaser som uppstår vid oljeverksamhet ska facklas eller användas på lämpligt sätt.

B.

Borrvätskor och borrslagg

1.

Vattenbaserade borrvätskor och vattenbaserat borrslagg ska uppfylla följande krav:

a)

Användning och utsläpp av sådana borrvätskor ska ske enligt kemikalieanvändningsplanen och bestämmelserna i artikel 9 i detta protokoll.

b)

Utsläpp av borrslagg ska ske antingen på land eller i havet på en lämplig plats eller i ett lämpligt område som fastställts av den behöriga myndigheten.

2.

Oljebaserade borrvätskor och oljebaserat borrslagg ska uppfylla följande krav:

a)

Sådana vätskor får endast användas om de har tillräckligt låg giftighet och endast efter det att den behöriga myndigheten har kontrollerat giftigheten och utfärdat ett tillstånd till operatören.

b)

Utsläpp av sådana borrvätskor i havet är förbjudet.

c)

Utsläpp av borrslagg i havet är endast tillåtet under förutsättning att en effektiv utrustning för kontroll av fasta substanser finns och sköts på ett korrekt sätt, att utsläppspunkten ligger långt under vattenytan och att oljehalten är mindre än 100 gram olja per kilo torrt slagg.

d)

Utsläpp av sådant borrslagg i särskilt skyddade områden är förbjudet.

e)

I händelse av produktions- och utvecklingsborrning måste ett provtagningsprogram för havsbotten och analys av föroreningsområdet genomföras.

3.

Dieselbaserade borrvätskor:

Användning av dieselbaserade borrvätskor är förbjuden. Dieselolja får undantagsvis tillsättas i borrvätskor under sådana omständigheter som parterna kan komma att fastställa.

BILAGA VI

SÄKERHETSÅTGÄRDER

Parterna ska i enlighet med artikel 15 föreskriva följande bestämmelser:

a)

Anläggningen ska vara säker och funktionsduglig för det ändamål den används för. I synnerhet ska den vara utformad och konstruerad för att, jämte dess maximala belastning, motstå alla naturliga tillstånd, inklusive maximala vind- och vågförhållanden enligt historiska vädermönster, jordbävningsrisker, förhållanden på havsbotten, havsbottnens stabilitet och vattendjup.

b)

Verksamhetens alla faser, inklusive lagring och transport av återvunna resurser, ska förberedas på bästa sätt; hela verksamheten ska vara öppen för kontroll av säkerhetsskäl och drivas på säkrast möjliga sätt, och operatören ska övervaka alla verksamheter via ett övervakningssystem.

c)

De mest avancerade säkerhetssystemen ska användas och regelbundet testas för att minimera faran för läckage, spill, oavsiktliga utsläpp, brand, explosioner, utblåsning eller andra hot mot människors säkerhet eller miljön; en utbildad specialgrupp för drift och underhåll av dessa system ska finnas på plats och att denna grupp måste genomgå regelbunden övning. I händelse av att icke-permanenta bemannade anläggningar tillåts ska garantier finnas för att en specialgrupp alltid är tillgänglig.

d)

Anläggningen och, i förekommande fall, det inrättade skyddsområdet ska märkas ut i enlighet med internationella rekommendationer för att signalera om dess närvaro på ett lämpligt sätt och tillhandahålla tillräckligt med detaljer för att den ska kunna identifieras.

e)

Att upplysningar om anläggningarna i enlighet med internationell sjöfartspraxis ska anges på kartor och delges till berörda.

f)

I syfte att säkerställa att bestämmelserna ovan följs ska den person och/eller de personer som ansvarar för anläggningen och/eller verksamheten, inklusive den person som ansvarar för säkerhetsventilen, leva upp till de kvalifikationskrav som den behöriga myndigheten ställer, och se till att tillräckligt kvalificerad personal alltid finns på plats. Sådana kvalifikationer ska särskilt inbegripa kontinuerlig utbildning inom områdena säkerhet och miljö.

BILAGA VII

BEREDSKAPSPLAN

A.   Operatörens beredskapsplan

1.

Operatörer måste garantera följande:

a)

Att de lämpligaste alarm- och kommunikationssystemen finns på anläggningen och att de är funktionsdugliga.

b)

Att larmet omgående utlöses vid en krissituation och att den behöriga myndigheten omedelbart underrättas om alla krissituationer.

c)

Att man i samverkan med den behöriga myndigheten, utan dröjsmål, kan organisera och övervaka sändningen av larmet, val av lämpligt bistånd och samordning av biståndet.

d)

Att gruppen på anläggningen och den behöriga myndigheten omedelbart meddelas uppgifter om krissituationens art och omfattning.

e)

Att den behöriga myndigheten konstant meddelas om framgångarna med att bekämpa krissituationen.

f)

Att material och utrustning i tillräckliga mängder och av lämplig art, inklusive beredskapsbåtar och -flygplan, alltid finns tillgängliga för genomförande av beredskapsplanen.

g)

Att den specialgrupp som avses i punkt c i bilaga VI känner till de lämpligaste metoderna och teknikerna för att bekämpa läckage, spill, oavsiktliga utsläpp, brand, explosioner, utblåsningar och andra hot mot mänskligt liv eller miljön.

h)

Att specialgruppen med ansvar för att minska och förhindra långsiktiga skadliga effekter på miljön känner till de lämpligaste metoderna och teknikerna.

i)

Att gruppen har god kännedom om operatörens beredskapsplan och regelbundet genomför krisövningar för att upprätthålla god kännedom om utrustningen och förfarandena och att var och en av gruppmedlemmarna exakt känner till sin roll i planen.

2.

Operatören ska, på institutionell basis, samarbeta med andra operatörer eller enheter som har kapacitet att ge nödvändigt bistånd, för att säkerställa att sådant bistånd kan erhållas då krissituationens omfattning och art innebär en risk för vilken bistånd behövs eller kan behövas.

B.   Nationell samordning och styrning

En avtalsslutande parts behöriga myndigheter ska vid krissituationer säkerställa följande:

a)

Samordning mellan den nationella beredskapsplanen och/eller de nationella beredskapsförfarandena och operatörens beredskapsplan samt kontroll av åtgärderna, särskilt i händelse av att krissituationen orsakar synnerligen skadliga effekter.

b)

Vägledning till operatören när det gäller att vidta åtgärder som kan komma att fastställas under arbetet med att förhindra, minska och bekämpa förorening eller under förberedelser av ytterligare åtgärder i samma syfte, inklusive beställning av en nödhjälpsrigg, eller förhindrande av att operatören vidtar särskilda åtgärder.

c)

Samordning av åtgärder under arbetet inom den nationella jurisdiktionen med att förhindra, minska eller bekämpa förorening eller förbereda ytterligare åtgärder i samma syfte, med hjälp av sådana åtgärder som vidtas inom andra staters jurisdiktion eller av internationella organisationer.

d)

Samla in och tillgängliggöra alla nödvändiga uppgifter om de befintliga verksamheterna.

e)

Tillhandahålla en aktuell förteckning över de personer och enheter som ska larmas vid en krissituation och informeras om händelsen, dess utveckling och vilka åtgärder som vidtagits.

f)

Samla in alla nödvändiga uppgifter om omfattningen av och tillgång på utrustning för att bekämpa risker, och sprida dessa uppgifter till intresserade parter.

g)

Samordna och övervaka det bistånd som avses i avsnitt A ovan i samverkan med operatören.

h)

Organisera och vid behov samordna särskilda åtgärder, inklusive insatser med tekniska experter och utbildad personal med tillgång till utrustning och material som behövs.

i)

Omedelbart meddela andra parters behöriga myndigheter, om parterna kan komma att påverkas av händelsen, för att göra det möjligt för dem att vid behov vidta nödvändiga åtgärder.

j)

Vid behov tillhandahålla tekniskt bistånd till andra parter.

k)

Omedelbart meddela de behöriga internationella organisationerna för att undvika faror för sjöfarten och andra intressen.

Tillägg

FÖRTECKNING ÖVER OLJOR  (1)

 

Asfaltlösningar

 

Basoljor

 

Basämne för oxiderad asfalt

 

Direktdestillerat, återstodsolja

 

Oljor

 

Klarad olja

 

Råolja

 

Blandningar innehållande råolja

 

Dieselolja

 

Eldningsolja nr 4

 

Eldningsolja nr 5

 

Eldningsolja nr 6

 

Återstodsolja

 

Vägolja

 

Transformatorolja

 

Aromatisk olja (exklusive vegetabilisk olja)

 

Smörjoljor och basoljor för smörjmedel

 

Mineralolja

 

Motorolja

 

Metallbearbetningsolja

 

Spindelolja

 

Turbinolja

 

Destillat

 

Direktdestillat

 

Toppad råolja

 

Gasolja

Krackad

 

Jetbränslen

 

JP-1 (flygfotogen)

 

JP-3

 

JP-4

 

JP-5 (flygfotogen, tung)

 

Turbobränsle

 

Fotogen

 

Mineralterpentin

 

Nafta

 

Lösningsmedel

 

Petroleum

 

Heartcut Distillate Oil

 

Bensinkomponenter

 

Alkylatbränsle

 

Reformat

 

Polymerisatbränsle

 

Bensiner

 

Naturgas som utvinns från oljebrunnar

 

Bilbensin

 

Flygbensin

 

Direktdestillat

 

Eldningsolja nr 1 (fotogen)

 

Eldningsolja nr 1-D

 

Eldningsolja nr 2

 

Eldningsolja nr 2-D


(1)  Förteckningen över oljor ska inte nödvändigtvis betraktas som uttömmande.