(1)

Genom förordning (EG) nr 2320/97 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bl.a. Ryssland. Genom kommissionens beslut 2000/70/EG (3) godtogs åtaganden från en exportör i Ryssland. Genom förordning (EG) nr 348/2000 (4) införde rådet antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i Kroatien och Ukraina. Genom rådets förordning (EG) nr 1322/2004 (5) beslöt man av försiktighetsskäl att inte längre tillämpa de gällande åtgärderna beträffande import från bl.a. Ryssland på grund av att vissa unionstillverkare tidigare hade varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet (se skäl 9 i den förordningen).

(2)

Efter en översyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen ändrade rådet genom förordning (EG) nr 258/2005 (6) de åtgärder som införts genom rådets förordning (EG) nr 348/2000, upphävde möjligheten till befrielse från tullarna som föreskrivs i artikel 2 i den förordningen samt införde en antidumpningstull på 38,8 % på import av produkter från Kroatien och en antidumpningstull på 64,1 % på import av produkter från Ukraina, med undantag av import från Dnepropetrovsk Tube Works (DTW) som pålades en antidumpningstull på 51,9 %.

(3)

Genom beslut 2005/133/EG (7) upphävde kommissionen partiellt och tillfälligt de slutgiltiga åtgärderna för Kroatien och Ukraina under en period av nio månader med verkan från och med den 18 februari 2005. Det partiella tillfälliga upphävandet förlängdes med ytterligare ett år genom rådets förordning (EG) nr 1866/2005 (8).

(4)

Genom förordning (EG) nr 954/2006 (9) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör med ursprung i bl.a. Kroatien, Ryssland och Ukraina, upphävdes rådets förordning (EG) nr 2320/97 och rådets förordning (EG) nr 348/2000 samt avslutade dels interimsöversynen och översynen vid giltighetens utgång av antidumpningstullarna på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bl.a. Ryssland, dels interimsöversynen av antidumpningstullarna på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bland annat Kroatien, Ryssland och Ukraina (nedan kallad den senaste undersökningen).

(5)

De åtgärder som är i kraft är därmed de som infördes genom förordning (EG) nr 954/2006, dvs. 29,8 % på import från Kroatien, 35,8 % på import från Ryssland, med undantag för aktiebolaget Chelyabinsk Tube Rolling Plant och aktiebolaget Pervouralsky Novotrubny Works (24,1 %), OAO Volzhsky Pipe Plant, OAO Taganrog Metallurgical Works, OAO Sinarsky Pipe Plant och OAO Seversky Tube Works (27,2 %), samt 25,7 % på import från Ukraina, med undantag för OJSC Dnepropetrovsk Tube Works (12,3 %), CJSJ Nikopolsky Seamless Tubes Plant Niko Tube och OJSC Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (25,1 %).

(6)

Vad gäller CJSC Nikopolosky Seamless Tubes Plant Niko Tube och OJSC Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (NTRP) erinras om att dessa företagsnamn i februari 2007 ändrades till CJSC Interpipe Nikopolsky Seamless Tubes Plant Niko Tube respektive OJSC Interpipe Nizhnedneprovsky Tube Rolling Plant (10). CJSC Interpipe Nikopolsky Seamless Tubes Plant Niko Tube har alltså upphört som rättssubjekt och all dess egendom och icke-materiella rättigheter och skyldigheter togs över av LLC Interpipe Niko Tube, som etablerades i december 2007.

(7)

I enlighet med artikel 266 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt räknades antidumpningstullsatsen för Interpipe om utifrån en dom i Europeiska unionens domstol den 12 februari 2012 (11). Den tull som för närvarande gäller för denna grupp är 17,7 %, som fastställdes genom rådets förordning (EU) nr 540/2012 (12) där denna dom verkställdes.

(8)

Den 28 juni 2011 tillkännagav kommissionen genom ett meddelande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) (13) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning att en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen skulle inledas beträffande de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa sömlösa rör med ursprung i Kroatien, Ryssland och Ukraina.

(9)

Översynen inleddes efter en välgrundad begäran som inlämnades den 29 mars 2011 av Defence Committee of the Seamless Steel Tubes Industry of the European Union (nedan kallad klaganden) som företrädare för gemenskapstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens samlade produktion av vissa sömlösa rör. Begäran grundades på att det var sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(10)

Förutom ovanstående översyn vid giltighetstidens utgång har kommissionen parallellt inlett två partiella översyner enligt artikel 11.3 i grundförordningen när det gäller import av sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ukraina och Ryssland (14). Dessa partiella översyner inleddes efter en begäran från en grupp exporterande tillverkare i Ukraina, Interpipe group, och från en grupp exporterande tillverkare i Ryssland, TMK group. Båda översynerna har begränsats till en undersökning av dumpning som de sökande berörs av.

(11)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkarna, importörerna, kända användare, företrädarna för exportländerna, sökanden och de unionstillverkare som nämndes i begäran om att en översyn skulle inledas. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(12)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i såväl Ryssland och Ukraina som unionstillverkare och importörer berördes av undersökningen, angavs inledningsvis i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de parter som nämns ovan att inom två veckor efter inledandet av förfarandet ge sig till känna och till kommissionen lämna de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Eftersom endast en exporterande tillverkare i Ryssland och endast en exporterande tillverkare i Ukraina lämnade de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande och var villiga att samarbeta ytterligare med kommissionen, beslutades att man inte skulle tillämpa något stickprovsförfarande på de exporterande tillverkarna i Ryssland och Ukraina men att ett frågeformulär skulle sändas till dessa tillverkare. Därefter beslutade den exporterande tillverkare i Ryssland som tillhandahöll de uppgifter som begärdes i tillkännagivandet om inledande att inte samarbeta ytterligare genom att besvara frågeformuläret avsett för exporterande tillverkare i Ryssland.

(14)

Nitton unionstillverkare lämnade de upplysningar som begärdes för urvalet och var villiga att samarbeta med kommissionen. På grundval av de upplysningar som unionstillverkarna lämnat hade kommissionen före inledandet gjort ett provisoriskt urval på fyra tillverkare som befanns vara representativa för unionsindustrin med avseende på produktionsvolym och försäljning av den likadana produkten i unionen. Efter kommentarer om lämpligheten av detta urval som inkom inom två veckor efter inledandet, ersatte kommissionen en av de provisoriskt valda tillverkarna med en annan.

(15)

Fyra importörer lämnade de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande och var villiga att samarbeta med kommissionen. Kommissionen beslutade därför att inte tillämpa stickprovsförfarandet och att i stället sända ett frågeformulär till dessa importörer.

(16)

Frågeformulär sändes därför till de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet, till fyra importörer och till alla exporterande tillverkare som gav sig tillkänna i de tre berörda länderna.

(17)

Ingen exporterande tillverkare i Ryssland lämnade svar på frågeformuläret. Ingen exporterande tillverkare i Ryssland anses därför ha samarbetat vid undersökningen.

(18)

En grupp exporterande tillverkare i Ukraina lämnade svar på frågeformuläret.

(19)

En exporterande tillverkare i Kroatien lämnade svar på frågeformuläret.

(20)

Vidare besvarade de fyra unionstillverkarna som ingick i urvalet, tre importörer och en användare frågeformuläret.

(21)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(22)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 april 2010–30 mars 2011 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2008 till och med översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(23)

Den berörda produkten är densamma som i den senaste undersökningen som ledde till att de gällande åtgärderna infördes, dvs. vissa sömlösa rör av järn eller stål med runt tvärsnitt, en ytterdiameter på högst 406,4 mm, ett motsvarande kolvärde (CEV) på högst 0,86 enligt formeln från International Institute of Welding (IIW) och kemiska analyser (15) med ursprung i Kroatien, Ryssland och Ukraina (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7304 11 00 , ex 7304 19 10 , ex 7304 19 30 , ex 7304 22 00 , ex 7304 23 00 , ex 7304 24 00 , ex 7304 29 10 , ex 7304 29 30 , ex 7304 31 80 , ex 7304 39 58 , ex 7304 39 92 , ex 7304 39 93 , ex 7304 51 89 , ex 7304 59 92 och ex 7304 59 93 .

(24)

Den berörda produkten har en mängd olika tillämpningsområden, t.ex. transport av gas och vätskor, inom byggnadsindustrin, i mekaniska föremål, i gasrör och rör i värmepannor samt i s.k. oil and country tubular goods (OCTG-rör) för borrning och ledningar för oljeindustrin.

(25)

Sömlösa rör levereras till användarna i många olika former. De kan t.ex. vara galvaniserade, gängade, levereras som gröna rör (dvs. utan föregående värmebehandling), ha särskilda ändar, olika tvärsnitt och vara måttanpassade eller inte. Det finns inga standardmått för rören, vilket är förklaringen till att de flesta sömlösa rör tillverkas efter kundens önskemål. Rören sammanfogas normalt sett genom svetsning. I särskilda fall kan de emellertid sammanfogas genom gängning eller användas ensamma, även om de fortfarande är svetsbara. Undersökningen visade att alla sömlösa rör har samma fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden.

(26)

I likhet med vad som fastställdes i den senaste undersökningen bekräftades det vid denna översyn vid giltighetens utgång att den produkt som exporteras till unionen från Kroatien, Ryssland och Ukraina, har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden som den produkt som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Kroatien, Ryssland och Ukraina och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes huruvida det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(28)

Enligt Eurostats uppgifter uppgick den sammanlagda importen av sömlösa rör från Kroatien, Ryssland och Ukraina under översynsperioden till 42 723 ton, vilket motsvarar en andel på 2,5 % av unionsmarknaden.

(29)

I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen användes samma metoder som i den senaste undersökningen om omständigheterna inte hade förändrats och där tillgängliga uppgifter fanns. Vid bristande samarbetsvilja, som i fallet med Ryssland, måste tillgängliga uppgifter användas enligt artikel 18 i grundförordningen. När det gäller Kroatien och Ukraina användes de uppgifter som de samarbetsvilliga företagen lämnade liksom offentligt tillgängliga uppgifter.

(30)

Den allmänna metod som beskrivs nedan har tillämpats på alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kroatien och Ukraina. Undersökningsresultaten rörande dumpning för varje berört land beskriver därför endast vad som är specifikt för varje exporterande land. Eftersom ingen exporterande tillverkare i Ryssland var samarbetsvillig grundades den övergripande analysen, inklusive beräkningen av dumpning, på bästa tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(31)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen gjordes först en undersökning för varje samarbetsvillig tillverkare om deras försäljning på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder var representativ i jämförelse med deras totala volym av exportförsäljning till unionen, dvs. om totalvolymen av denna försäljning motsvarade minst 5 % av den totala volymen av exportförsäljning till unionen.

(32)

För varje produkttyp som en exporterande tillverkare sålde på hemmamarknaden och som konstaterades vara direkt jämförbar med den produkttyp som såldes på export till unionen, fastställdes huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs vara tillräckligt representativ om den exporterande tillverkarens totala inhemska försäljningsvolym av den produkttypen under översynsperioden uppgick till minst 5 % av företagets totala försäljningsvolym för den jämförbara produkttyp som exporterades till unionen.

(33)

Vidare undersöktes om den inhemska försäljningen av varje produkttyp kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjordes genom att man för varje exporterad typ av den berörda produkten under översynsperioden fastställde andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(34)

För de produkttyper där mer än 80 % av den inhemska försäljningsvolymen av produkttypen överskred tillverkningskostnaderna och vars vägda genomsnittliga försäljningspris minst motsvarade tillverkningskostnaden per enhet, fastställdes normalvärdet för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av de faktiska inhemska försäljningspriserna för all försäljning av den berörda produkttypen, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(35)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av produkttypen utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, eller där det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än tillverkningskostnaden per enhet, grundades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma, inhemska försäljningen av typen i fråga under översynsperioden.

(36)

Om en exporterande tillverkare inte haft någon inhemsk försäljning av en viss produkttyp, eller om den inhemska försäljningen inte var tillräcklig, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3. i grundförordningen.

(37)

När normalvärdet konstruerades enligt artikel 2.3 i grundförordningen baserades beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader samt vinst på faktiska uppgifter om den exporterande tillverkarens tillverkning och försäljning vid normal handel av den likadana produkten, i enlighet med inledningsfrasen i artikel 2.6 i grundförordningen.

(38)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(39)

Normalvärde och exportpris för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämfördes utifrån priset fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i form av en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(40)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje produkttyp med det vägda genomsnittliga exportpriset fritt fabrik för varje samarbetsvilligt företag.

(41)

Under översynsperioden uppgick den sammanlagda importen av sömlösa rör från CMC Sisak, som är den enda exporterande tillverkaren av sömlösa rör i Kroatien, till under 1 % av den totala förbrukningen i unionen.

(42)

Vid undersökningen fastställdes att även om den inhemska försäljningen av den berörda produkten var representativ enligt skälen 30 och 31, förekom ingen försäljning i normal handel. Normalvärdet för den samarbetsvilliga tillverkaren konstruerades därför enligt artikel 2.3 i grundförordningen.

(43)

Normalvärdet konstruerades utifrån tillverkningskostnaden med ett skäligt tillägg för vinst och för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, grundat på tillgängliga uppgifter.

(44)

Den samarbetsvilliga tillverkaren exporterade den berörda produkten till oberoende kunder i unionen, antingen direkt eller via det närstående handelsföretaget i Schweiz. Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas av den första oberoende kunden i unionen.

(45)

Jämförelsen mellan det konstruerade normalvärdet och exportpriset gjordes fritt fabrik.

(46)

För att garantera en rättvis jämförelse i samma handelsled togs hänsyn till olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. Justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen gjordes därför med hänsyn till transportkostnader, rabatter och avdrag, provisioner och kreditkostnader.

(47)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda konstruerade genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset till unionen. Det framgick av denna jämförelse att en betydande dumpning på omkring 60 % förekom under översynsperioden.

(48)

Enligt Eurostats uppgifter uppgick den sammanlagda importen av sömlösa rör från Ryssland under översynsperioden till 10 785 ton, vilket motsvarar en andel på cirka 1 % av unionsmarknaden.

(49)

Eftersom det inte fanns någon samarbetsvillig exporterande tillverkare i Ryssland blev det som nämnts ovan nödvändigt att använda tillgängliga fakta för att fastställa om dumpning förekom under översynsperioden. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och i brist på uppgifter från frågeformuläret, beräknades normalvärdet utifrån uppgifter från begäran om översyn och periodiska publikationer för metallbranschen för den mest grundläggande kvaliteten på sömlösa varmformade rör.

(50)

När det gäller gaspriserna i Ryssland noterades att en justering var nödvändig enligt artikel 2.5 i grundförordningen när åtgärder infördes vid den senaste undersökningen (16). I den aktuella översynsundersökningen fastställdes normalvärdet utan hänsyn till om en justering för gaskostnader som de ryska exporterande tillverkarna betalade var nödvändig i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen. Anledningen var, som visas i skäl 53, att redan användningen av en ojusterad tillverkningskostnad tydligt visade att dumpning ägde rum under översynsperioden. Eftersom syftet med denna typ av översyn är att fastställa sannolikheten för att dumpningen ska fortsätta eller återkomma om de nuvarande åtgärderna upphör, ansågs det inte nödvändigt att undersöka om det var berättigat med en justering i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen i detta fall.

(51)

Det genomsnittliga exportpriset beräknades utifrån cif-värdet från Eurostat för motsvarande typer av sömlösa varmformade rör.

(52)

I brist på kontrollerade uppgifter från frågeformuläret gjordes jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen utifrån uppgifter i begäran.

(53)

I enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda beräknade genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset till unionen per produkttyp. Denna jämförelse visade på en dumpning på 38,4 %, vilket är högre än den dumpningsmarginal på 35,8 % som konstaterades i den senaste undersökningen.

(54)

Av tre kända exporterande tillverkare i Ukraina var det bara en exporterande tillverkare, Interpipe group, som samarbetade med kommissionen i den aktuella översynen. Denna tillverkare stod för cirka 70 % av Ukrainas sammanlagda tillverkning av sömlösa rör och för mer än 80 % av Ukrainas sammanlagda export till unionen. Ukrainas export till unionen i förhållande till unionens förbrukning uppgick under översynsperioden till under 2 %.

(55)

Vid undersökningen fastställdes att den inhemska försäljningen av den likadana produkten var representativ enligt skälen 31–33. Normalvärdet fastställdes därför i enlighet med skälen 34–37.

(56)

När åtgärder infördes vid den senaste undersökningen noterades när det gäller energipriserna i Ukraina att en justering var nödvändig enligt artikel 2.5 i grundförordningen (17). I den aktuella översynen fastställdes dock normalvärdet utan hänsyn till om en justering i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen var nödvändig för energikostnader som de ukrainska exporterande tillverkarna betalade. Anledningen var, som visas i skäl 61, att redan användningen av en ojusterad tillverkningskostnad tydligt visade att dumpning ägde rum under översynsperioden. Eftersom syftet med denna typ av översyn är att fastställa sannolikheten för att dumpningen ska fortsätta eller återkomma om de nuvarande åtgärderna upphör, ansågs det därför inte nödvändigt att undersöka om det var berättigat med en justering i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen i detta fall.

(57)

Interpipe group exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen via det närstående handelsföretaget i Schweiz. Exportpriserna fastställdes därför i enlighet med skäl 38.

(58)

Normalvärdet och exportpriset hos Interpipe group jämfördes enligt skäl 39. På denna grund har justeringar i tillämpliga och motiverade fall gjorts för skillnader när det gäller kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader samt kreditkostnader och provisioner.

(59)

Dumpningsmarginalen beräknades enligt skäl 40.

(60)

Som i den senaste undersökningen och i överensstämmelse med institutionernas normala praxis, beräknades en enda dumpningsmarginal för hela koncernen. I den metod som användes för att göra detta beräknades dumpningsmarginalen för varje enskild exporterande tillverkare innan man fastställde en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal för koncernen som helhet. Det bör påpekas att denna metod skiljer sig från den metod som användes i den senaste undersökningen, där dumpningsberäkningen gjordes genom att man slog samman alla relevanta uppgifter avseende de tillverkande enheternas produktionskostnader, lönsamhet och försäljning till unionen. De förändrade omständigheter som motiverar detta byte av metod är en förändring i koncernens bolagsstruktur som innebär att det går att identifiera tillverkaren inom koncernen när det gäller försäljning och tillverkning.

(61)

Denna jämförelse visade på en dumpningsmarginal på ca 10 % för den samarbetsvilliga gruppen av exporttillverkare som exporterade till EU under översynsperioden.

(62)

Av ovanstående överväganden framgår att dumpningen fortsatte under översynsperioden. Sannolikheten för att dumpningen ska fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla granskas nedan.

(63)

Som påpekades i skäl 46 konstaterades en betydande dumpningsmarginal under översynsperioden. Ägaren till den exporterande tillverkaren har därefter beslutat att göra sig av med företaget och den exporterande tillverkaren slutade därför att ta emot nya order under hösten 2011 samt upphörde med all produktion av sömlösa rör i slutet av 2011. Från 2012 finns alltså ingen tillverkning av sömlösa rör i Kroatien och exporten efter översynsperioden har bestått av mycket begränsade kvantiteter.

(64)

Översynsundersökningen visade att eftersom företaget tillverkade på beställning, fanns inte några större lager. På grund av det stora utbudet av olika rör och höga kostnader kan inga ekonomiska vinster göras på att hålla stora lager.

(65)

Med tanke på ovanstående och med hänsyn till att försäljningsprocessen av företaget fortfarande pågår, är det ytterst osannolikt att dumpningen av sömlösa rör med ursprung i Kroatien kommer att fortsätta på kort och medellång sikt.

(66)

Utöver analysen av förekomsten av dumpning under översynsperioden undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning.

(67)

Följande aspekter undersöktes: volym och priser för den dumpade importen från Ryssland, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ryssland, unionsmarknadens attraktionskraft och andra tredjeländers marknader.

(68)

Efter det att de slutgiltiga åtgärderna infördes i juni 2006, och översynen av dem i augusti 2008 genom rådets förordning (EG) nr 812/2008 (18), minskade importen med deklarerat ursprung i Ryssland stadigt och låg kvar på låg nivå till slutet av översynsperioden.

(69)

Under samma period förblev priserna på dumpad import från Ryssland relativt låga.

(70)

När det gäller den totala produktionskapaciteten för sömlösa rör i Ryssland, och i avsaknad av kontrollerade uppgifter, pekar olika offentliga informationskällor på att produktionskapaciteten är betydligt högre än efterfrågan på den inhemska marknaden.

(71)

Även om den ryska marknadsandelen i unionen inte ligger mycket över 1 % är den uppskattade ryska kapaciteten närmare 4 miljoner ton per år. Den ryska industrin utnyttjar endast cirka 70 % av sin produktionskapacitet. Om man drar av den kända inhemska förbrukningen och exportvolymerna till andra marknader enligt den ryska exportstatistiken finns det för närvarande en outnyttjad kapacitet på över 1 miljon ton per år vilket utgör nästan 65 % av unionens förbrukning. Trots den aktuella överkapaciteten och utifrån de uppgifter som klaganden har lämnat och som inte ifrågasatts av berörda parter, verkar den ryska kapaciteten kunna öka ytterligare under de kommande åren. En exporterande tillverkare i Ryssland hävdade att företagets verksamhet redan bedrevs med högre kapacitet och att företaget inte hade för avsikt att utöka sin produktionskapacitet inom den närmaste framtiden. Denna exporterande tillverkare hävdade också att kapacitetsutnyttjandet hos den ryska industrin för sömlösa rör av järn och stål enligt en välrenommerad marknadspublikation var ”högt”, och att produktionsvolymen av den berörda produkten i Ryssland låg i linje med förbrukningen på den inhemska marknaden. Men eftersom företaget hade valt att inte samarbeta fanns dessa uppgifter från företaget inte i handlingarna i ärendet, och uppgifterna kunde heller inte kontrolleras. Dessutom angavs inte heller exakt vad som avsågs med uttrycket ”högt” i publikationen, varför inga slutsatser kunde dras. Kommentarerna rörande produktions- och förbrukningsnivåer i Ryssland för den berörda produkten ledde därför inte till någon ändring när det gäller den uppskattade befintligheten av en betydande outnyttjad kapacitet i Ryssland. Det bör påpekas att den uppskattade etablerade kapaciteten på nästan 4 miljoner ton per år inte har ifrågasatts sedan undersökningsresultatet framlagts för alla berörda parter.

(72)

Som anges ovan finns det en betydande överkapacitet i produktionen på den inhemska marknaden i Ryssland, vilket tyder på att det finns ett stort naturligt behov av att hitta alternativa marknader som kan ta emot överskottsproduktionen.

(73)

Unionsmarknaden är en av de största marknaderna i världen och den växer fortfarande. På grundval av de uppgifter som samlades in under undersökningen står det också klart att de ryska företagen är mycket intresserade av att utveckla sin närvaro på en av de största marknaderna i världen och behålla en betydande marknadsandel på unionsmarknaden. En exporterande tillverkare i Ryssland hävdade att man borde ha använt de uppgifter som begärdes i tillkännagivandet om inledande som grundval för slutsatserna om huruvida dumpning ägde rum och om sannolikheten för återkommande dumpning och skada, i stället för att fastställa detta utifrån de uppgifter som faktiskt förelåg. Denna exporterande tillverkare i Ryssland valde att inte samarbeta ytterligare. Företaget anförde dock samtidigt att det höll på att genomgå interna omstruktureringsprocesser och att ett ifyllt frågeformulär skulle innehålla uppgifter som sänts in efter tillkännagivandet om inledande. Detta skulle innebära att uppgifterna i fråga inte skulle kunna användas för att i detta ärende fastslå sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning, eller för att fastställa om förhållandena hade ändrats i sådan omfattning att det motiverade en förnyad översyn av åtgärdernas nivå. Det ansågs därför att denna information inte kunde användas.

(74)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat kan slutsatsen dras att betydande importvolymer från Ryssland fortfarande dumpas och att sannolikheten för fortsatt dumpning är stor. Med beaktande av den aktuella och potentiella outnyttjade kapaciteten i Ryssland och den omständigheten att unionsmarknaden är en av de största marknaderna i världen med attraktiva prisnivåer, kan slutsatsen dras att de ryska exportörerna sannolikt kommer att öka sin dumpade export till unionen ytterligare om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

(75)

Utöver analysen av förekomsten av dumpning under översynsperioden (skälen 54–61) undersöktes även sannolikheten för fortsatt dumpning.

(76)

Följande aspekter undersöktes: volym och priser för den dumpade importen från Ukraina, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ukraina samt attraktionskraften för unionsmarknaden och andra tredjeländers marknader.

(77)

Efter det att de slutgiltiga åtgärderna införts i juni 2006 minskade importen från Ukraina avsevärt och har sedan legat kvar på en ganska låg nivå med en marknadsandel i unionen på under 2 %. Under samma period förblev priserna på dumpad import från Ukraina relativt låga. De genomsnittliga försäljningspriserna till andra exportmarknader än unionen, där inga antidumpningstullar tillämpas, befanns ligga på en liknande eller till och med lägre nivå än priserna till unionen.

(78)

Utifrån offentligt tillgängliga uppgifter finns det tre huvudsakliga tillverkare av sömlösa rör i Ukraina med en sammanlagd uppskattad tillverkning på ungefär 1,5 miljoner ton per år, vilket är nästan detsamma som den totala förbrukningen i unionen.

(79)

Även om den ukrainska marknadsandelen inom unionen ligger på strax under 2 %, är den uppskattade outnyttjade kapaciteten i Ukraina 50 % eller 750 000 ton per år, vilket motsvarar nästan hälften av förbrukningen i unionen.

(80)

Undersökningen har bekräftat att alla de tre främsta ukrainska tillverkarna av sömlösa rör exporterar den berörda produkten till unionen. Den har också visat att den samarbetsvilliga parten exporterar till dumpade priser till unionen. Offentligt tillgängliga uppgifter visar också att de andra större tillverkarna exporterar sömlösa rör till unionen till priser som ligger under dem hos det samarbetsvilliga företaget.

(81)

Med beaktande av att importen från Ukraina fortfarande dumpas och att exportförsäljningen till andra exportmarknader än Europeiska unionen sker till liknande eller lägre priser än unionspriserna samt med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Ukraina och den omständigheten att unionsmarknaden är en av största marknaderna i världen, kan slutsatsen dras att de ukrainska exportörerna sannolikt kommer att öka sin dumpade export till unionen ytterligare om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

(82)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det finns en avsevärd och reell risk för att dumpningen för sömlösa rör med ursprung i Ukraina och Ryssland kommer att fortsätta om de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Å andra sidan har särskilda omständigheter vad gäller Kroatien lett till slutsatsen att det inte råder någon risk för att dumpningen kommer att fortsätta för sömlösa rör med ursprung i Kroatien om de befintliga antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(83)

I unionen är det ungefär nitton tillverkare/producentgrupper som tillverkar sömlösa rör, vilket utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(84)

Såsom anges i skäl 14 valdes fyra tillverkare/producentgrupper ut bland följande nitton unionstillverkare som lämnade de begärda upplysningarna:

(85)

Det noteras att de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 30 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen under översynsperioden och för 35 % av den totala försäljningen på unionsmarknaden, medan de nitton ovannämnda unionstillverkarna stod för 100 % av den sammanlagda tillverkningen i unionen under översynsperioden, vilket ansågs som representativt för hela unionstillverkningen.

(86)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer på unionsmarknaden och på uppgifter från Eurostat om all import till EU.

(87)

På grundval av dessa uppgifter fann man att unionens förbrukning minskade med 34 %, från 2 597 110 ton 2008 till 1 724 743 ton under översynsperioden. Förbrukningen under 2008 var mycket hög, vilket kan förklaras av det faktum att höga olje- och gaspriser under 2008 uppmuntrade till investeringar i dessa sektorer och gjorde att efterfrågan ökade. Minskningen skedde under 2009, då förbrukningen minskade med närmare 50 %. Efter 2009 började förbrukningen öka igen och fortsatte fram till översynsperioden.

(88)

I de tidigare undersökningarna gjordes en sammantagen bedömning av importen av sömlösa rör med ursprung i Kroatien, Ryssland och Ukraina i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen. Det undersöktes om en sammantagen bedömning var lämplig även i den aktuella undersökningen.

(89)

I detta avseende konstaterades att den dumpningsmarginal som fastställts för importen från vart och ett av dessa länder översteg miniminivån. När det gäller kvantiteterna gjordes en framtidsanalys av de sannolika exportvolymerna från vart och ett av länderna, om åtgärderna skulle upphävas. Analysen visade att importen från Ryssland och Ukraina, men inte från Kroatien, sannolikt skulle öka till nivåer betydligt över dem som nåddes under översynsperioden och säkerligen överstiga den försumbara nivån, om åtgärderna skulle upphävas. Vad gäller Kroatien visade analysen att importen till unionen var försumbar under skadeundersökningsperioden och att tillverkningen helt har upphört efter översynsperioden. Det är därför inte troligt att situationen kommer att förändras på kort sikt.

(90)

Med tanke på att volymen för den dumpade importen från Kroatien under översynsperioden var försumbar och att den sannolikt inte kommer att öka på grund av vad som anges i skäl 88, ansågs de kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen inte vara uppfyllda för import från Kroatien.

(91)

När det gäller importen från de tre berörda länderna har undersökningen visat att importerade sömlösa rör från dessa länder hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. De olika typerna av importerade sömlösa rör var dessutom utbytbara med andra typer som tillverkades i unionen, och de salufördes i unionen under samma period. Mot den bakgrunden ansågs det att de importerade sömlösa rören med ursprung i de berörda länderna konkurrerade med de sömlösa rör som tillverkades i unionen.

(92)

Mot bakgrund av ovanstående ansågs kriterierna i artikel 3.4 i grundförordningen därför vara uppfyllda när det gäller Ryssland och Ukraina. Importen från dessa två länder bedömdes därför sammantaget. Eftersom kriterierna i artikel 3.4, särskilt konkurrensvillkoren mellan importerade produkter, inte var uppfyllda i fråga om Kroatien bedömdes importen från det landet individuellt.

(93)

Importvolymen av den berörda produkten från Ryssland och Ukraina har enligt uppgifter från Eurostat minskat med 47 % under skadeundersökningsperioden. En större minskning på 44 % skedde under 2009 och därefter har importen minskat något från 40 611 till 38 108 ton. Detta måste ses mot bakgrund av en minskad förbrukning.

(94)

Marknadsandelen för importen från Ryssland och Ukraina minskade från 2,7 % till 2,2 % under skadeundersökningsperioden.

(95)

När det gäller vägda genomsnittliga importpriser för sömlösa rör minskade de med 15 procentenheter under 2009, och ökade sedan igen under översynsperioden för att nå samma nivå som 2008. Denna minskning och den efterföljande ökningen följde i stort sett trenden för råvarupriset.

(96)

Eftersom de ryska exporterande tillverkarna inte samarbetade måste prisunderskridandet för import från Ryssland fastställas på grundval av importstatistik om varje KN-nummer, med hjälp av upplysningar som inhämtats på grundval av artikel 14.6 i grundförordningen. Prisunderskridandet för import från Ukraina fastställdes med hjälp av den samarbetsvilliga ukrainska tillverkarens exportpriser, utan antidumpningstull. Unionsindustrins försäljningspriser beaktades på nivån för oberoende kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik. Under översynsperioden varierade prisunderskridandemarginalen för import av sömlösa rör med ursprung i Ryssland och Ukraina, exklusive antidumpningstullen, mellan 20,4 % och 55,4 %.

(97)

Importvolymen av den berörda produkten från Kroatien har enligt uppgifter från Eurostat ökat med 133 % under skadeundersökningsperioden. Under 2008 var importen mycket låg och ökade sedan fram till 2010 för att under översynsperioden minska något igen. Totalt sett har importnivån från Kroatien förblivit mycket låg under hela skadeundersökningsperioden.

(98)

Marknadsandelen för importen från Kroatien ökade från 0,1 % till 0,3 % under skadeundersökningsperioden.

(99)

Importpriserna minskade stadigt, med 23 %, under skadeundersökningsperioden.

(100)

Prisunderskridandet fastställdes med hjälp av den samarbetsvilliga kroatiske tillverkarens exportpriser, utan antidumpningstullen, och fastställdes till 29,3 %. Eftersom det inte fanns någon annan exporterande tillverkare i Kroatien gäller denna slutsats även landet som helhet.

(101)

Importvolymen av sömlösa rör med ursprung i Folkrepubliken Kina, enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets förordning (EG) nr 926/2009 (19) minskade enligt uppgifter från Eurostat med 80 % under skadeundersökningsperioden.

(102)

Marknadsandelen för importen från Kina minskade från 20,5 % 2008 till 3,1 % under översynsperioden.

(103)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation.

(104)

Eftersom ett urvalsförfarande använts när det gäller unionsindustrin bedömdes skadan både på grundval av uppgifter som inhämtats för hela unionsindustrin enligt definitionen i skäl 57 och på grundval av uppgifter som inhämtats för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(105)

När ett urvalsförfarande används analyseras i enlighet med etablerad praxis vissa skadeindikatorer (tillverkning, kapacitet, produktivitet, lager, försäljning, marknadsandel, tillväxt och sysselsättning) för unionsindustrin som helhet, medan sådana skadeindikatorer som rör enskilda företags resultat, t.ex. priser, produktionskostnader, lönsamhet, löner, investeringar, avkastning på investeringar, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital, undersöks på grundval av de uppgifter som inhämtats från de unionstillverkare som ingår i urvalet.

(106)

Unionsindustrins produktion minskade med 16 % mellan 2008 och översynsperioden, från 3 479 266 ton till 2 917 325 ton. Produktionsvolymen sjönk avsevärt, med 43 %, under 2009 till följd av den globala ekonomiska krisen. I linje med den ökade efterfrågan återhämtade sig produktionen under 2010 och översynsperioden och ökade med 27 % mellan 2009 och översynsperioden, men nådde inte längre upp till 2008 års nivå. Produktionsvolymen uppvisade en trend som liknade den för förbrukningen men minskade mindre än förbrukningen på unionsmarknaden till följd av efterfrågan på andra marknader än unionsmarknaden.

(107)

Produktionskapaciteten förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Eftersom tillverkningen minskade med 16 % minskade också kapacitetsutnyttjandet, från 80 % 2008 till 67 %, under översynsperioden. Den största nedgången, från 80 % till 45 %, skedde dock 2009 till följd av den minskade produktionsvolymen. Under 2010 och under översynsperioden ökade kapacitetsutnyttjandet stadigt.

(108)

När det gäller lager görs produktionen till övervägande del på beställning. Även om lagernivåerna för tillverkarna i urvalet minskade avsevärt under 2009 men ökade nästan upp till 2008 års nivå med en lätt fluktuation under 2010 fram till översynsperioden, anses inte lagren som någon relevant skadeindikator i det här fallet.

(109)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden minskade med 21 % mellan 2008 och översynsperioden. Efter en minskning på 42 % under 2009 ökade försäljningsvolymen igen med 21 procentenheter fram till översynsperioden. Denna utveckling är i linje med utveckling för förbrukningen på unionsmarknaden, vilken sjönk med 48 % under 2009 till följd av den ekonomiska krisen och började återhämta sig efteråt.

(110)

Unionsindustrin lyckades successivt öka sin marknadsandel från 2008 och fram till översynsperioden. Denna ökning beror främst på antidumpningsåtgärderna som infördes på import från Folkrepubliken Kina 2009. Marknadsandelen nedan är andelen av unionsindustrins totala försäljning, både till icke-närstående och närstående kunder i unionen, uttryckt i procent av förbrukningen i unionen.

(111)

Mellan 2008 och översynsperioden, när förbrukningen i unionen minskade med 34 %, minskade unionsindustrins försäljningsvolym med bara 21 %. Unionsindustrin vann alltså marknadsandelar medan importen från Ryssland och Ukraina tappade 0,6 % under samma period.

(112)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin minskade med 8 % mellan 2008 och översynsperioden. Minskningen började 2009, fortsatte 2010, men ökade sedan igen med 11 % under översynsperioden med jämfört med 2010. Det visar att unionsindustrin kunde anpassa sig till den nya marknadssituationen.

(113)

Produktiviteten för unionsindustrins arbetskraft, uppmätt som resultat per heltidsekvivalent per år, var volatil under skadeperioden.

(114)

När det gäller de aktuella dumpningsmarginalernas storlek och deras påverkan på unionsindustrin, kan denna påverkan inte anses försumbar med tanke på den totala importvolymen från de berörda länderna.

(115)

Unionsindustrins försäljningspriser per enhet minskade med 13 % mellan 2008 och översynsperioden. Priserna ökade något under 2009 innan de föll med 17 % under 2010. Under översynsperioden gick priserna upp något jämfört med 2010. Denna prisutveckling är kopplad till det faktum att 2008 var ett år med mycket stor efterfrågan och höga priser på råvaror, vilket ledde till högre försäljningspriser. Effekterna av detta märktes fortfarande under första halvåret 2009. Från andra halvåret 2009 minskade efterfrågan mycket och priserna föll med sänkta priser på råvaror. Under översynsperioden verkade prisfallet ha stannat upp.

(116)

Den genomsnittliga lönen per heltidsekvivalent minskade med 12 % mellan 2008 och skadeundersökningsperioden. Inga relevanta slutsatser bör dras av detta.

(117)

Investeringarna i sömlösa rör ökade med 24 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna var stora och uppgick till över 100 miljoner euro under översynsperioden. Sömlösa rör är en kapitalintensiv industri som kräver stora investeringar i produktionslinjerna för att vara konkurrenskraftig. Undersökningen visade att investeringarna gjordes för att bibehålla produktionskapaciteten på den aktuella nivån och inte i syfte att öka produktionsvolymen. Den visade också att de utvalda tillverkarna inte hade några svårigheter att få fram kapital under skadeundersökningsperioden.

(118)

Även om lönsamheten sjönk med 66 % under skadeundersökningsperioden, lyckades de utvalda tillverkarna uppnå lönsamhet under hela skadeundersökningsperioden. Lönsamheten som uppnåddes från 2008 till översynsperioden låg över lönsamhetsmålet på 3 % som angavs i den senaste undersökningen. 2008 var ett mycket bra år med höga vinster. Under 2009 och även 2010 sjönk vinsten med 50 % jämfört med föregående år, men under översynsperioden ökade lönsamheten igen med 35 % jämfört med 2010 och var 6,6 %. Unionsindustrin lyckades anpassa sig till den minskade efterfrågan i unionen och fick hjälp av den fortsatta globala efterfrågan för de utvalda tillverkarna, vilket innebar att de kunde sprida ut de fasta kostnaderna. Den minskade lönsamheten efter 2008 förklaras med den ekonomiska krisen som ledde till en avsevärt minskad efterfrågan, sänkta priser och minskade produktionsvolymer som hade negativ effekt på tillverkningskostnaden.

(119)

Avkastningen på investeringar, uttryckt som den totala vinst som genererades av tillverkningen av sömlösa rör i procent av det bokförda nettovärdet av tillgångar med direkt och indirekt anknytning till tillverkningen av sömlösa rör, följde i stort sett den ovan angivna lönsamhetsutvecklingen under hela skadeundersökningsperioden och förblev positiv under hela perioden. Avkastningen på investeringar föll med 80 % under skadeundersökningsperioden men ökade igen med 50 % jämfört med 2010 under översynsperioden.

(120)

Kassaflödessituationen försämrades mycket mellan 2008 och översynsperioden då det minskade med 93 %. Kassaflödet har inte utvecklats i linje med lönsamheten vilket förklaras med avskrivningskostnaderna, som är höga i en så kapitalintensiv industri.

(121)

De indikatorer som undersöks ovan visar visserligen att unionsindustrin drabbades av den ekonomiska nedgången i och med att försäljningsvolym, produktionsvolym, avkastningen på investeringar och kassaflödet sjönk, men de visar också att unionsindustrin anpassade sin produktionsutrustning för att bättre kunna anpassa sig till de nya ekonomiska förutsättningarna och kunna ta till vara möjligheter på marknader inom och utanför unionen, framför allt i segment där höga marginaler kan nås. Den förbättrade ekonomiska och finansiella situationen i unionen i kombination med införandet av antidumpningsåtgärder mot import från de berörda länderna 2006 och mot import från folkrepubliken Kina 2009, visar att åtgärderna är effektiva och att unionsindustrin återhämtat sig från effekterna av tidigare dumpning även om den inte når 2008 års lönsamhetsnivå igen.

(122)

Även om förbrukningen minskade med 34 % lyckades unionsindustrin öka sin marknadsandel, och produktionsvolymen och försäljningsvolymen minskade mindre än förbrukningen. Unionsindustrin var lönsam under hela skadeundersökningsperioden. Mot denna bakgrund kan det konstateras att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden.

(123)

Så som förklarades i skälen 69, 70, 77 och 78 har exporterande tillverkare i Ryssland och Ukraina potential att avsevärt öka sin exportvolym till unionen genom att utnyttja sin tillgängliga outnyttjade kapacitet på cirka 1 750 000 ton, vilket motsvarar hela unionens förbrukning. Den sammanlagda kapaciteten för de exporterande tillverkarna i Ryssland och Ukraina uppgår till 5 500 000 ton. Det är därför sannolikt att om åtgärderna upphör att gälla kommer stora mängder sömlösa rör från Ryssland och Ukraina att tränga in på unionsmarknaden för att återta den marknadsandel som förlorades på grund av gällande antidumpningstullar och öka den ytterligare.

(124)

Så som förklaras i skäl 95 konstaterades priserna på importen från Ryssland och Ukraina vara låga och underskrida priserna i EU. Dessa låga priser skulle med största sannolikt fortsätta att tillämpas. I Ukrainas fall skulle priserna till och med kunna sjunka ännu mer, såsom påpekas i skäl 80. Ett sådant prisbeteende, i förening med förmågan som exportörerna i dessa länder har att leverera betydande kvantiteter av den berörda produkten till unionsmarknaden, skulle med all sannolikhet ge ett pristryck nedåt på unionsmarknaden, med förväntade negativa effekter för unionsindustrins ekonomiska situation som följd. Så som visas ovan hänger unionsindustrins ekonomiska resultat nära samman med prisnivån på unionsmarknaden. Det är därför troligt att unionsindustrins ekonomiska situation skulle försämras om den utsattes för ökade importvolymer till dumpade priser från Ryssland och Ukraina, såsom konstaterades i den senaste undersökningen. Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet skulle återkomma om åtgärderna mot import med ursprung i Ryssland och Ukraina upphävdes.

(125)

Det är viktigt att komma ihåg att antidumpningsåtgärder infördes 2006 för att motverka skadevållande dumpning genom import från bl.a. Kroatien, Ryssland och Ukraina. Unionsindustrin kunde dock inte till fullo dra fördel av dessa åtgärder eftersom marknadsandelarna för dessa länder har ersatts av lågprisimport från Kina. Detta inverkade förvisso genom att begränsa återhämtningen för unionsindustrin tills åtgärder infördes mot Kina 2009. Man kan därför dra slutsatsen att unionsindustrins återhämtning från tidigare dumpning inte har kunnat fullföljas och att unionsindustrin fortsätter att vara sårbar för de skadliga verkningarna som de stora mängderna dumpad import på unionsmarknaden kan orsaka.

(126)

När det gäller Kroatien och som angavs i skäl 60 är den enda anläggningen till salu, produktionen har upphört helt och kommer sannolikt inte att återupptas på kort sikt. Med tanke på de försumbara volymer som exporterades till unionen, är det mycket osannolikt, även om produktionen skulle återupptas inom kort, att den volym som kan exporteras till unionen skulle nå de volymer som exporterades tidigare.

(127)

Med tanke på de försumbara exportvolymerna under skadeundersökningsperioden och det faktum att tillverkningen har upphört helt efter översynsperioden, kan slutsatsen dras att om åtgärderna mot import med ursprung i Kroatien skulle upphöra, skulle det med all sannolikhet inte leda till att skadan för unionsindustrin återkom.

(128)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna mot Ryssland och Ukraina skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen. Det bör erinras om att det i de tidigare undersökningarna inte ansågs strida mot unionens intresse att vidta åtgärder. Det bör dessutom noteras att den aktuella undersökningen är en översyn och därmed består av en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft, vilket gör det möjligt att bedöma eventuella negativa, oönskade effekter för de berörda parterna av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(129)

Mot den bakgrunden undersöktes om det, trots slutsatserna i fråga om sannolikheten för återkommande skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna mot import från Ryssland och Ukraina i detta särskilda fall.

(130)

Unionsindustrin har visat sig vara en strukturellt livskraftig industri. Detta bekräftades av den positiva utvecklingen för dess ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden. Det är framför allt det faktum att unionsindustrin har ökat sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden som är en stark indikator på att unionsindustrin klarade av att anpassa sig till de förändrade marknadsförhållandena. Unionsindustrin förblev också lönsam under hela skadeundersökningsperioden.

(131)

Det kan rimligen förväntas att unionsindustrin kommer att fortsätta att dra nytta av bibehållna åtgärder. Införandet av åtgärder kommer att göra det möjligt för unionsindustrin att öka sin försäljningsvolym och lönsamhetsnivå för att kunna fortsätta att investera i sina tillverkningsanläggningar. Om åtgärderna mot import med ursprung i Ryssland och Ukraina inte bibehålls är det troligt att unionsindustrin på nytt kommer att börja lida skada av ökad import till dumpade priser från de länderna, och att dess ekonomiska situation kommer att försämras.

(132)

Det erinras vidare om att man i de föregående undersökningarna konstaterade att importörer inte skulle drabbas av några större konsekvenser om åtgärder infördes. Såsom anges i skäl 18 besvarade tre importörer frågeformuläret och samarbetade till fullo i undersökningen. De uppgav att åtgärderna ledde till högre priser. Eftersom undersökningen visade att de samarbetsvilliga importörerna hämtar sömlösa rör från olika leverantörer från många olika länder och att priserna låg på konkurrensmässig nivå, kommer eventuella effekter av en fortsättning av åtgärderna på import från Ryssland och Ukraina att bli begränsade.

(133)

Mot denna bakgrund drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(134)

Enligt den information som finns tillgänglig framgår att andelen för sömlösa rör i användarnas produktionskostnader är ganska låg. Sömlösa rör används i allmänhet i större projekt (värmepannor, pipelines, byggarbeten) där de ingår som en mindre del. Den möjliga påverkan vid en fortsättning av åtgärderna skulle därför inte bli stor.

(135)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla kända användare. Såsom nämns i skäl 18 samarbetade bara en användare vid förfarandet. Användaren uppgav att man inte led skada av åtgärderna eftersom det fanns andra källor, samt att sömlösa rör inte stod för en betydande del av produktionskostnaderna. Eftersom kostnaden för sömlösa rör hade försumbar inverkan på användarindustrierna och det fanns andra försörjningskällor drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte har någon större effekt på användarindustrin.

(136)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(137)

Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls för import av den berörda produkten med ursprung i Ryssland och Ukraina och upphävs för import med ursprung i Kroatien. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av dessa uppgifter.

(138)

En rysk exportör begärde att bli hörd av kommissionens förhörsombud, vilket också beviljades. Samma exportör hävdade att kommissionen hade fel i sin slutsats att denna exportör inte samarbetade i undersökningen. Denna exportör hade gett sig till känna som berörd part och hade sänt in två redogörelser huvudsakligen rörande skada, och kommissionen hade tagit hänsyn till dessa. Emellertid hade exportören inte besvarat frågeformuläret om antidumpning och inte tillhandahållit några uppgifter om exportpriset. Kommissionen hade således ingen annan möjlighet än att beräkna normalvärdet för Ryssland utifrån de uppgifter som faktiskt förelåg. Exportören ifrågasatte inte användningen av denna metod. Därför kan denna exportör inte anses ha samarbetat fullt ut i samband med undersökningen.

(139)

Samma exportör hävdade också att meddelandet av uppgifter var vagt, motstridigt och otillräckligt motiverat. Detta påstående underbyggdes emellertid inte.

(140)

En annan rysk exportör hävdade att man inte borde göra en sammantagen bedömning av importen från Ryssland och importen från Ukraina. Men i den senaste undersökningen bedömdes importen från Ryssland och Ukraina sammantaget (tillsammans med importen från Kroatien). Eftersom villkoren i artikel 3.4 i grundförordningen fortfarande är uppfyllda när det gäller importen från Ryssland och Ukraina, bedömdes verkningarna av en sådan import sammantaget (se skälen 88–92). Det lades inte fram några argument som kunde motivera en ändring av metoden i det sammanhanget.

(141)

Flera av de berörda parterna anförde att unionsindustrins situation inte motiverar att man upprätthåller åtgärderna, eftersom en återkommande skada är osannolik. Emellertid framfördes inga nya argument som skulle kunna leda till en annan slutsats om återkommande skada (se skälen 123–127).

(142)

Flera av de berörda parterna hävdade också att det är omotiverat att bibehålla åtgärderna så länge och krävde att de skulle avslutas. I det sammanhanget bör det påminnas om att detta är den första översynen vid giltighetstidens utgång av den nuvarande produktdefinitionen. Åtgärderna rörande denna produktdefinition har endast varit i kraft sedan 2006, vilket inte kan anses vara en omotiverat lång tid. Åtgärderna var visserligen i kraft från 1997 till 2004 för importen från Ryssland och från 2000 till 2004 för importen från Kroatien och Ukraina, men dessa åtgärder rörde en mycket snävare produktdefinition. Under alla omständigheter är det förhållandet att åtgärderna har varit i kraft under en rad år irrelevant, eftersom slutsatsen som dras i denna undersökning är att villkoren i artikel 11.2 i grundförordningen för fortsatta åtgärder är uppfyllda.

(143)

Slutligen hävdades det att importen från Ryssland inte behandlas på samma sätt som importen från Vitryssland och Kroatien och att det kan betraktas som diskrimination. Detta uttalande saknar grund, eftersom situationen när det gäller dessa länder ser helt annorlunda ut. Klagomålet rörande importen från Vitryssland drogs tillbaka, och förfarandet avslutades därefter i enlighet med artikel 9.1 i grundförordningen (20). Efter meddelandet av uppgifter inkom ingen information som skulle kunna tyda på att ett sådant avslutande inte låg i unionens intresse. När det gäller Kroatien så upphörde produktionen där (se skälen 63–65).

(144)

Det kan därför konstateras att de påpekanden som mottagits inte var av sådant slag att de ändrade på slutsatserna ovan.

(145)

Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sömlösa rör med ursprung i Ryssland och Ukraina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. De åtgärder som tillämpas på import från Kroatien bör däremot upphöra att gälla.