9.3.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/31


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 200/2012

av den 8 mars 2012

om ett unionsmål för minskning av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium i slaktkycklingflockar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (1), särskilt artikel 4.1 andra stycket, artikel 8.1 andra stycket och artikel 13 andra stycket, och

av följande skäl:

(1)

Syftet med förordning (EG) nr 2160/2003 är att se till att ändamålsenliga och effektiva åtgärder vidtas för att påvisa och bekämpa bl.a. salmonella i alla relevanta led, särskilt på primärproduktionsnivå, dvs. i flockarna, med målet att minska prevalensen av livsmedelsburna zoonotiska patogener och de risker de medför för folkhälsan.

(2)

Enligt artikel 4.5 i förordning (EG) nr 2160/2003 ska ett unionsmål fastställas för att minska prevalensen hos slaktkycklingar av alla salmonellaserotyper som är av betydelse för folkhälsan. Denna minskning är av största vikt för att man ska kunna uppfylla de kriterier för salmonella i färskt kött från slaktkycklingar som anges i del E i bilaga II till den förordningen och i kapitel 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (2).

(3)

I förordning (EG) nr 2160/2003 föreskrivs att unionsmålet ska omfatta ett tal som anger den högsta procentuella andel epidemiologiska enheter som får visa positiv reaktion och/eller den lägsta procentuella minskning av antalet epidemiologiska enheter som får visa positiv reaktion, den maximala tidsfrist inom vilken målet måste uppnås samt fastställande av de testprogram som är nödvändiga för att kontrollera om målet har uppnåtts. En definition av serotyper av betydelse för folkhälsan ska också omfattas när det är relevant.

(4)

I förordning (EG) nr 2160/2003 föreskrivs det att erfarenheter av gällande nationell lagstiftning och information som överlämnats till kommissionen eller Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i enlighet med gällande unionskrav, särskilt i samband med de uppgifter som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (3), särskilt artikel 5, ska beaktas när unionsmålet fastställs.

(5)

I artikel 1.1 i kommissionens förordning (EG) nr 646/2007 av den 12 juni 2007 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 när det gäller gemenskapsmålet för att minska prevalensen av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium hos slaktkycklingar och om upphävande av förordning (EG) nr 1091/2005 (4) fastställs målet för att minska den högsta procentuella andelen slaktkycklingflockar som fortfarande visar positiv reaktion för dessa två salmonellaserotyper till högst 1 % senast den 31 december 2011.

(6)

Det framgick av European Union Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Food-borne Outbreaks in 2009  (5) att Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium är de serovarer som oftast är förknippade med ohälsa hos människor. Antalet fall hos människor orsakade av Salmonella enteritidis minskade märkbart under 2009, medan fallen av Salmonella typhimurium ökade.

(7)

I juli 2011 antog Efsa ett vetenskapligt yttrande om en kvantitativ uppskattning av inverkan på folkhälsan av fastställandet av ett nytt mål för minskning av salmonella hos slaktkycklingar (Scientific Opinion on a quantitative estimation of the public health impact of setting a new target for the reduction of Salmonella in broilers) (6). I yttrandet konstateras det att Salmonella enteritidis är den vanligaste överförda zoonotiska salmonellaserotypen från förälder till avkomma hos fjäderfä. Efsa påpekar också att unionens bekämpningsåtgärder för slaktkycklingar har bidragit till en avsevärd minskning av antalet fall av salmonellos hos människor som orsakats av slaktkycklingar jämfört med situationen 2006. Målet bör därför bekräftas.

(8)

Monofasiska stammar av Salmonella typhimurium har under de senaste åren blivit en av de vanligast förekommande salmonellaserotyperna hos flera djurarter och i kliniska isolat från människa. Enligt Efsas vetenskapliga yttrande från 2010 om övervakning och bedömning av risken för folkhälsan av Salmonella typhimurium-liknande stammar (Scientific Opinion on monitoring and assessment of the public health risk of ’Salmonella typhimurium-like strains’), antaget den 22 september 2010 (7), ska monofasiska stammar av Salmonella typhimurium med antigenuppsättning 1,4,[5],12:i:-, som inbegriper stammar med och utan O5-antigen, betraktas som varianter av Salmonella typhimurium och den risk för folkhälsan som de utgör är jämförbar med den risk som andra stammar av Salmonella typhimurium utgör. Stammar av Salmonella typhimurium med antigenuppsättning 1,4,[5],12:i:- bör därför ingå i målet.

(9)

För att kunna kontrollera om unionsmålet har uppnåtts måste man ta upprepade prover från slaktkycklingflockar. För att man ska kunna utvärdera och jämföra resultaten behövs ett gemensamt testprogram för att kontrollera om unionsmålet har uppnåtts.

(10)

De nationella kontrollprogrammen för att nå unionsmålet för 2012 när det gäller slaktkycklingflockar av Gallus gallus har lagts fram med avseende på finansiellt stöd från unionen i enlighet med rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (8). De tekniska ändringar som införs i bilagan till denna förordning är direkt tillämpliga. Till följd av detta behöver de nationella kontrollprogrammen för att tillämpa förordningen inte godkännas av kommissionen på nytt. Därmed behövs det ingen övergångsperiod.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Unionsmål

1.   Unionsmålet enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 2160/2003 för minskning av prevalensen av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium i slaktkycklingar (nedan kallat unionsmålet) ska vara en minskning till högst 1 % av den högsta årliga procentuella andelen slaktkycklingflockar som fortfarande visar positiv reaktion för Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium.

När det gäller monofasisk Salmonella typhimurium ska serotyper med antigenuppsättning 1,4,[5],12:i:- ingå i unionsmålet.

2.   Testprogrammet för att kontrollera om unionsmålet har uppnåtts (nedan kallat testprogrammet) fastställs i bilagan.

Artikel 2

Översyn av unionsmålet

Kommissionen ska se över unionsmålet med hänsyn till de uppgifter som samlats in i enlighet med testprogrammet och de kriterier som föreskrivs i artikel 4.6 c i förordning (EG) nr 2160/2003.

Artikel 3

Upphävande av förordning (EG) nr 646/2007

Förordning (EG) nr 646/2007 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 4

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 8 mars 2012.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 1.

(2)  EUT L 338, 22.12.2005, s. 1.

(3)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 31.

(4)  EUT L 151, 13.6.2007, s. 21.

(5)  The EFSA Journal, vol. 9 (2011):3, artikelnr 2090.

(6)  The EFSA Journal, vol. 9 (2011):7, artikelnr 2106.

(7)  The EFSA Journal, vol. 8 (2010):10, artikelnr 1826.

(8)  EUT L 155, 18.6.2009, s. 30.


BILAGA

Testprogram enligt artikel 1.2 för att kontrollera om unionsmålet har uppnåtts

1.   URVALSRAM

Urvalsramen ska omfatta alla slaktkycklingflockar av Gallus gallus (nedan kallade slaktkycklingar) inom ramen för de nationella kontrollprogram som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 2160/2003.

2.   ÖVERVAKNING AV SLAKTKYCKLINGAR

2.1.   Provtagningsfrekvens

a)

Livsmedelsföretagarna ska ta prover från alla slaktkycklingflockar högst tre veckor före slakt.

Genom undantag från kravet på provtagning i första stycket får den behöriga myndigheten besluta att livsmedelsföretagarna ska provta åtminstone en slaktkycklingflock per produktionsomgång på anläggningar med fler än en flock om

i)

allt in allt ut-principen tillämpas på alla flockar på anläggningen,

ii)

uppfödningssystemet är detsamma för alla flockar,

iii)

alla flockar delar samma foder och vatten,

iv)

alla flockar på anläggningen har testats för Salmonella spp. under minst sex produktionsomgångar i enlighet med provtagningsmetoden i första stycket, och prover från alla flockar i minst en produktionsomgång har tagits av den behöriga myndigheten,

v)

alla resultat från testningen i enlighet med första stycket och led b var negativa för Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium.

Genom undantag från kraven på provtagning i denna punkt får den behöriga myndigheten tillåta provtagning under sex veckor före slakt när slaktkycklingarna antingen hålls i mer än 81 dagar eller omfattas av ekologisk produktion i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 (1).

b)

Den behöriga myndigheten ska varje år provta minst en slaktkycklingflock på 10 % av de anläggningar som har mer än 5 000 fåglar. Provtagningen får utföras på riskbasis och så snart den behöriga myndigheten anser det nödvändigt.

Provtagning som utförs av den behöriga myndigheten får ersätta den provtagning som livsmedelsföretagaren ska göra enligt led a.

2.2.   Provtagningsprotokoll

2.2.1.   Allmänna anvisningar för provtagning

Den behöriga myndigheten eller livsmedelsföretagaren ska se till att proverna tas av utbildad personal.

Minst två par sockprover ska tas. Sockorna träs på och provet samlas upp genom att man går runt i fjäderfästallet. Sockprover från en slaktkycklingflock får poolas till ett prov.

Innan sockan träs på ska ytan fuktas med

a)

peptonsaltvatten (0,8 % natriumklorid, 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten),

b)

sterilt vatten,

c)

något annat spädningsmedel som godkänts av det nationella referenslaboratorium som avses i artikel 11.3 i förordning (EG) nr 2160/2003, eller

d)

autoklaveras med spädningsmedlet i en behållare.

Man ska fukta sockorna genom att hälla vätskan i dem innan de träs på eller genom att skaka dem i en behållare med spädningsmedel.

Alla sektorer i stallet ska vara proportionellt representerade i provtagningen. Varje par sockprover ska täcka ca 50 % av stallets golvyta.

Efter avslutad provtagning ska sockorna avlägsnas försiktigt så att vidhäftat material inte lossnar. De kan vändas ut och in så att inget material går förlorat. De ska läggas i en påse eller behållare och märkas.

Den behöriga myndigheten får besluta att öka det minsta antalet prover för att säkerställa att provtagningen är representativ genom en bedömning i varje enskilt fall av de epidemiologiska parametrarna, t.ex. biosäkerhet och flockens spridning eller storlek.

Om den behöriga myndigheten tillåter det får ett par sockprover ersättas med ett dammprov på 100 g som samlas upp från flera olika ställen i stallet från ytor med synlig dammförekomst. Alternativt får i stället en eller flera fuktade tygsvabbar motsvarande en total ytareal på minst 900 cm2 användas för uppsamling av damm från flera olika ställen i stallet. Varje svabb ska vara ordentligt täckt med damm på båda sidor.

2.2.2.   Särskilda anvisningar för vissa typer av anläggningar

a)

När det gäller frigående slaktkycklingflockar ska proverna endast samlas in inne i stallarna.

b)

När man inte kan gå in i stallarna därför att utrymmet är begränsat i flockar med färre än 100 slaktkycklingar, och det därför inte går att ta sockprover genom att gå runt, kan provet tas med handen med samma typ av tygsvabbar som används för damm, genom att svabbarna gnids över ytor med färskt träck eller, om detta inte är möjligt, genom andra lämpliga insamlingsmetoder för träck.

2.2.3.   Provtagning utförd av den behöriga myndigheten

Den behöriga myndigheten ska genom ytterligare tester och/eller kontroller av dokument försäkra sig om att resultaten inte har påverkats av antimikrobiella ämnen eller andra ämnen som hämmar bakterietillväxt.

Om förekomst av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium inte påvisas men däremot antimikrobiella ämnen eller en bakterietillväxthämmande effekt, ska flocken betraktas som en infekterad slaktkycklingflock i förhållande till det unionsmål som avses i artikel 1.2.

2.2.4.   Transporter

Proverna ska utan onödigt dröjsmål skickas som expressförsändelse eller med kurir till de laboratorier som avses i artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 2160/2003. Under transporten ska de skyddas från temperaturer över 25 °C och solexponering.

Om det inte går att skicka proverna inom 24 timmar efter provtagningen ska de förvaras i kylskåp.

3.   LABORATORIEANALYSER

3.1.   Beredning av proverna

På laboratoriet ska proverna hållas kylda fram till undersökningen. Den ska påbörjas inom 48 timmar efter mottagandet och inom fyra dygn efter provtagningen.

Dammproverna ska analyseras separat. Den behöriga myndigheten får dock besluta att poola dem med paret sockprover för analys.

Provet ska röras om så att det blir helt mättat och odlingen ska sedan fortsättas enligt detektionsmetoden i punkt 3.2.

De två paren sockprover ska packas upp försiktigt så att vidhäftad träck inte lossnar, poolas och läggas i 225 ml buffrat peptonvatten som har värmts upp till rumstemperatur, eller så ska 225 ml spädningsmedel tillföras direkt till de två paren sockprover i den behållare de låg i när de kom till laboratoriet.

Sockproverna ska vara helt täckta av buffrat peptonvatten, så att det finns tillräckligt mycket fri vätska omkring provet för att salmonellan ska kunna migrera bort från provet, och därför kan det bli nödvändigt att tillföra mer buffrat peptonvatten.

Om det fastställs EN/ISO-standarder för beredning av träck för påvisande av salmonella ska de ersätta bestämmelserna om beredning av prover i denna punkt.

3.2.   Detektionsmetod

Påvisandet av Salmonella spp. ska utföras i enlighet med tillägg 1 till Internationella standardiseringsorganisationens standard EN/ISO 6579 Microbiology of food and animal feeding stuffs – Horizontal method for the detection of Salmonella spp. – Amendment 1: Annex D: Detection of Salmonella spp. in animal faeces and in environmental samples from the primary production stage.

3.3.   Serotypning

Minst ett isolat från varje positivt prov som tas av den behöriga myndigheten ska serotypas enligt Kauffmann-White-Le Minor-schemat.

Livsmedelsföretagarna ska säkerställa att det för alla isolat åtminstone kan uteslutas att de tillhör serotyperna Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium.

3.4.   Alternativa metoder

När det gäller prover som tagits på livsmedelsföretagarens initiativ får analysmetoderna i artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (2) användas i stället för de metoder för beredning av proverna, de detektionsmetoder och den serotypning som föreskrivs i punkt 3.1, 3.2 och 3.3 i denna bilaga, om de validerats enligt EN/ISO 16140.

3.5.   Lagring av stammar

Den behöriga myndigheten ska se till att minst en isolerad stam av salmonellaserotyperna från provtagning som ett led i den officiella kontrollen per stall och per år lagras för framtida fagtypning eller resistensbestämning, enligt de metoder som fastställts för insamling av stammar och som ska garantera att stammarna förblir intakta i minst två år efter analysen.

Den behöriga myndigheten får besluta att isolat från livsmedelsföretagarnas provtagning också lagras för framtida fagtypning eller resistensbestämning så att de kan testas i enlighet med artikel 2 i kommissionens beslut 2007/407/EG (3).

4.   RESULTAT OCH RAPPORTERING

4.1.   Beräkning av prevalensen för kontroll av om unionsmålet uppnåtts

En slaktkycklingflock ska anses positiv med avseende på kontrollen av om unionsmålet har uppnåtts, om förekomst av Salmonella enteritidis eller Salmonella typhimurium (bortsett från vaccinstammar) påvisats i flocken.

Positiva slaktkycklingflockar ska räknas endast en gång per produktionsomgång oberoende av antalet provtagningar och test och ska rapporteras endast det år då provtagningen för första gången ger positivt resultat.

4.2.   Rapportering

Rapporteringen ska omfatta följande:

a)

Det totala antalet slaktkycklingsflockar som testats minst en gång under rapporteringsåret.

b)

Det totala antalet flockar som är positiva för någon salmonellaserotyp i medlemsstaten.

c)

Antalet slaktkycklingflockar som åtminstone en gång är positiva för Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium inklusive monofasiska stammar med antigenuppsättning 1,4,[5],12:i:-;.

d)

Antalet positiva slaktkycklingflockar för varje salmonellaserotyp eller för ospecificerad salmonella (ej typbara eller ej serotypade isolat).

Uppgifterna ska lämnas separat för provtagningen inom ramen för de nationella programmen för bekämpning av salmonella enligt punkt 2.1 a och b, livsmedelsföretagarnas provtagning enligt punkt 2.1 a och de behöriga myndigheternas provtagning enligt punkt 2.1 b.

Testresultaten ska anses vara relevant information från livsmedelskedjan i enlighet med avsnitt III i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (4).

Den behöriga myndigheten ska få minst följande uppgifter om varje slaktkycklingflock som testats:

a)

Anläggningens särskilda identifikationsdata, som ska vara permanenta.

b)

Stallets särskilda identifikationsdata, som ska vara permanenta.

c)

Provtagningsmånad.

Resultaten och all annan relevant information ska tas med i den rapportering av trender och källor som föreskrivs i artikel 9.1 i direktiv 2003/99/EG (5).

Livsmedelsföretagaren ska utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om bekräftad förekomst av Salmonella enteritidis och Salmonella typhimurium. Livsmedelsföretagaren ska instruera det laboratorium som utför analysen att agera i enlighet med detta.


(1)  EUT L 250, 18.9.2008, s. 1.

(2)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(3)  EUT L 153, 14.6.2007, s. 26.

(4)  EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

(5)  EUT L 325, 12.12.2003, s. 31.