med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

1. Varje medlemsstat ska sammanställa statistik för unionen om de varutransporter på väg som utförs med vägmotorfordon för varutransport som är registrerade i den medlemsstaten och om dessa fordons körningar.

2. Denna förordning ska tillämpas på varutransporter på väg med undantag för sådana som utförs med hjälp av

En medlemsstat får avstå från att tillämpa den här förordningen på vägmotorfordon för varutransport vars maxlast eller totalvikt understiger ett visst mått. Detta mått får inte överstiga 3,5 tons maxlast eller 6 tons totalvikt för enskilda motorfordon.

3. Denna förordning ska inte gälla för Malta så länge antalet maltesiskregistrerade vägmotorfordon för varutransport som har licens för internationella varutransporter på väg inte överstiger 400. För det ändamålet ska Malta årligen meddela Eurostat hur många vägmotorfordon för varutransport som har licens för internationella varutransporter på väg, senast i mars året efter det år som uppgifterna om antalet vägmotorfordon för varutransport gäller.

a) varutransport på väg: all transport av varor som utförs med hjälp av vägmotorfordon för varutransport.

b) vägmotorfordon: vägfordon försett med en motor som utgör det enda medlet för framdrivning och som normalt används för person- eller varutransport på väg eller för att på väg dra fordon som används för person- eller varutransport.

c) vägfordon för varutransport: vägfordon som uteslutande eller huvudsakligen är avsett för varutransport (lastbil, släpvagn, påhängsvagn).

d) vägmotorfordon för varutransport: enskilt vägmotorfordon eller kombination av vägfordon, nämligen fordonståg eller ledat fordon för varutransport.

e) lastbil: oledat fordon som uteslutande eller huvudsakligen är avsett för varutransport.

f) dragbil: motorfordon som uteslutande eller huvudsakligen är avsett för att dra andra vägfordon som inte är motorfordon (huvudsakligen påhängsvagnar).

g) släpvagn: vägfordon för varutransport som är avsett att dras av ett vägmotorfordon.

h) påhängsvagn: vägfordon för varutransport som saknar främre hjulaxlar och som är konstruerat så att en del av fordonet och en betydande del av dess last vilar på dragfordonet.

j) fordonståg: vägmotorfordon för varutransport till vilket en släpvagn är kopplad eller ett ledat fordon med en extra släpvagn.

k) registrerad: införd i ett register över vägfordon som förs av en myndighet i en medlemsstat, oavsett om denna registrering är knuten till utlämnande av en registreringsskylt.

Om en transport utförs med en kombination av vägmotorfordon, nämligen fordonståg eller ledat fordon där vägmotorfordonet för varutransport och släpvagnen eller påhängsvagnen är registrerade i olika länder ska fordonskombinationen vara registrerat i samma land som vägmotorfordonet för varutransport.

l) maxlast: högsta lastvikt som tillåts av den behöriga myndigheten i det land där fordonet är registrerat.

När vägmotorfordonet för varutransport är ett fordonståg som består av en lastbil med släpvagn är den totala maxlasten för fordonståget summan av lastbilens och släpvagnens maxlaster.

m) totalvikt: den sammanlagda vikten av fordonet (eller fordonskombinationen) vid stillastående i körklart läge och av lasten som tillåts av den behöriga myndigheten i det land där fordonet är registrerat.

n) Eurostat: den avdelning inom kommissionen som är ansvarig för att fullgöra de uppgifter som åligger kommissionen inom området framställning av unionsstatistik.

2. Statistiska variabler för varje område, definitioner och klassificeringsnivåer för uppdelningen av dem finns i bilagorna I–VII.

3. När medlemsstaterna fastställer vilken metod som ska användas för insamling av statistiska uppgifter ska de avstå från att föreskriva formaliteter i samband med gränspassager mellan medlemsstaterna.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att, vid behov, anta delegerade akter i enlighet med artikel 8 med avseende på uppdateringen av del 1 i bilaga I endast i syfte att ta hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen, med undantag för eventuella ändringar avseende den efterfrågade informationens frivilliga karaktär.

Kommissionen ska även ges befogenheter att, vid behov, anta delegerade akter i enlighet med artikel 8 för att anpassa bilagorna II till VII för att ta hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen.

När den utövar sina befogenheter enligt denna punkt ska kommissionen se till att de antagna delegerade akterna inte innebär betydande, ytterligare administrativa bördor för medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna.

Medlemsstaterna ska se till att deras metoder för insamling och bearbetning av statistiska uppgifter utformas så att det säkerställs att de statistiska sammanställningar som överlämnas enligt denna förordning är tillräckligt precisa för att kommissionen ska kunna få tillgång till jämförbara, tillförlitliga, synkroniserade, regelbundna och heltäckande statistiska uppgifter samtidigt som hänsyn tas till de strukturella särdragen när det gäller transporter på väg i medlemsstaterna.

För att bestämmelserna i första stycket ska kunna följas ska kommissionen genom genomförandeakter anta detaljerade tekniska bestämmelser om noggrannheten i de statistiska uppgifter som efterfrågas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 9.2.

1. Medlemsstaterna ska till Eurostat en gång i kvartalet överlämna de vederbörligen kontrollerade enskilda uppgifter som motsvarar de variabler som avses i artikel 3 och räknas upp i bilaga I utan att ange namn, adress och registreringsnummer.

Överlämnandet ska i förekommande fall innehålla statistiska uppgifter som avser tidigare kvartal för vilka de meddelade uppgifterna var preliminära.

2. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta formerna för överlämnande av de uppgifter som avses i punkt 1, eventuellt inbegripet statistiska tabeller baserade på dessa uppgifter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 9.2.

3. Överlämnandet av de uppgifter som avses i punkt 1 ska ske inom fem månader räknat från slutet av varje observationskvartal.

Statistiska sammanställningar om varutransporter på väg ska spridas senast 12 månader efter utgången av den period de härrör ifrån.

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om spridningen av statistiska sammanställningar om varutransporter på väg, inbegripet sammanställningens struktur och innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 9.2.

1. Medlemsstaterna ska senast i samband med överlämnandet av den första kvartalsinformationen lämna en rapport till Eurostat om de metoder som har använts för att samla in statistiska uppgifter.

Medlemsstaterna ska också i förekommande fall underrätta Eurostat om betydande ändringar av de metoder som har använts för att samla in statistiska uppgifter.

2. Medlemsstaterna ska varje år lämna uppgifter till Eurostat om urvalsstorlek, bortfallsprocent samt tillförlitlighet, i form av standardavvikelse eller konfidensintervall, för de viktigaste statistiska sammanställningarna.

3. Senast den 31 december 2014 och därefter vart tredje år ska kommissionen överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning till Europaparlamentet och till rådet. I den rapporten ska en utvärdering ske av framför allt kvaliteten på de statistiska uppgifter som har lämnats, de uppgiftsinsamlingsmetoder som har använts och de administrativa bördor som har ålagts medlemsstaterna och de svarande. Rapporten ska vid behov åtföljas av förslag till ändring av variabelförteckningen, med beaktande av resultaten av andra projekt inom samma område, i synnerhet de som gäller luftföroreningar förorsakade av varutransporter på väg.

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artikel 3.4 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 23 februari 2012. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenheter som avses i artikel 3.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 3.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. Vid hänvisning till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IX.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 1 december 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 december 2011.

BILAGOR

Bilaga I	VARIABELFÖRTECKNING OCH TILLÄGG OM METODIK
Bilaga II	KLASSIFICERING AV AXELKONFIGURATION
Bilaga III	KLASSIFICERING AV TYP AV KÖRNING
Bilaga IV	VARUNOMENKLATUR
Bilaga V	KLASSIFICERING AV KATEGORIER AV FARLIGT GODS
Bilaga VI	KLASSIFICERING AV LASTTYPKODER
Bilaga VII	KODNING AV PÅLASTNINGS- OCH AVLASTNINGSPLATSER EFTER LÄNDER OCH REGIONER
Bilaga VIII	UPPHÄVD FÖRORDNING OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DESS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR
Bilaga IX	JÄMFÖRELSETABELL

BILAGA I

Del 1

VARIABELFÖRTECKNING

A1.	Variabler som avser fordonet.

A2.	Variabler som avser körningen.

A3.	Variabler som avser varan (i transportuppdraget).

A1. VARIABLER SOM AVSER FORDONET

Enligt definitionen i artikel 2 d är ett vägmotorfordon för varutransport ett enskilt vägmotorfordon eller en kombination av vägfordon, nämligen fordonståg eller ledat fordon för varutransport.

Följande variabler som avser fordonet ska lämnas:

1.	Möjligheten att använda fordonen för kombinerade transporter (frivillig uppgift).

2.	Axelkonfiguration i enlighet med bilaga II (frivillig uppgift).

3.	Vägmotorfordonets (lastbilens eller dragfordonets) ålder, angiven i antal år (från dess första registrering).

4.	Totalvikt i 100-tal kg.

5.	Maxlast i 100-tal kg.

6.	Undernivå enligt Nace rev 2 (fyrsiffrig nivå) för transportföretaget (frivillig uppgift) (1).

7.	Typ av transport (för annans räkning/för egen räkning).

Totalt antal körda kilometer under undersökningsperioden

8.1

med last,

8.2	utan last (inbegripet körning med dragbil utan påhängsvagn) (frivillig uppgift).

9.	Fordonets uppräkningsfaktor, för uppräkning till populationsnivå utifrån primära uppgifter, om insamlingen av uppgifter sker genom urvalsundersökning.

Successiva konfigurationer

Om det vägmotorfordon som valts ut för undersökningen är en lastbil som används ensam (dvs. utan släpvagn) under undersökningsperioden utgör denna ensam ett vägfordon för varutransport.

Men när det vägmotorfordon som valts ut för undersökningen är ett dragfordon till vilket kopplas en påhängsvagn eller en lastbil till vilken kopplas en släpvagn, avser de uppgifter som begärs enligt denna förordning vägfordonet för varutransport i sin helhet. I detta fall kan konfigurationen ändras under undersökningsperioden (en lastbil som kopplas till en släpvagn eller byter släpvagn under perioden; en dragbil som byter påhängsvagn). I så fall är det nödvändigt att följa de successiva konfigurationerna och uppgifter om fordonet måste lämnas för varje körning. Om det emellertid inte är möjligt att följa de successiva kombinationerna ska de variabelvärden gälla för fordonet vilka överensstämmer med kombinationen under den första körningen med last under undersökningsperioden eller den mest använda kombinationen under denna period.

Ändring av typ av uppdrag

På samma sätt kan transporten under olika körningar utföras antingen för egen räkning eller för annans räkning, och uppgift om typ av transport ska lämnas för varje körning. Om det emellertid inte är möjligt att följa dessa olika användningssätt ska variabeln för typ av transport vara den som överensstämmer med den huvudsakliga användningen.

A2. VARIABLER SOM AVSER KÖRNINGEN

Under undersökningsperioden används ett vägmotorfordon för varutransport för körningar antingen utan last (lastbilen, släpvagnen eller påhängsvagnen innehåller varken varor eller emballage, de är ”fullständigt tomma”) eller med last (lastbilen, släpvagnen eller påhängsvagnen innehåller antingen varor eller tomma emballage; tomma emballage betraktas som en särskild vara). Körsträckan med last för ett vägmotorfordon för varutransport är sträckan mellan det första pålastningsstället och det sista avlastningsstället (där vägmotorfordonet för varutransport lastas av fullständigt). En körning med last kan således omfatta flera olika transportuppdrag.

Följande variabler ska lämnas för varje körning:

1.	Typ av körning enligt klassificeringen i bilaga III.

2.	Varulastens vikt under transporten eller under varje del av körningen, bruttovikt angiven i 100-tal kg.

Pålastningsställe (för ett vägmotorfordon för varutransport, för körning med last).

—

Definition: pålastningsställe för ett fordon för körning med last är det första stället där varor lastas i ett tidigare fullständigt tomt vägmotorfordon för varutransport (eller det ställe där en dragbil kopplas till en lastad påhängsvagn). För en körning utan last är det avlastningsstället för den närmast föregående körningen med last (begreppet ”utgångsställe för körning utan last”).

—	Kodning: Pålastningsstället ska kodas i enlighet med bilaga VII.

Avlastningsställe (för ett vägmotorfordon för varutransport, för körning med last).

—

Definition: avlastningsställe för ett fordon för körning med last är det sista stället där varor lastas av ett vägmotorfordon för varutransport, vilket därefter är fullständigt tomt (eller det ställe där en dragbil upphör att vara kopplat till en lastad påhängsvagn). För en körning utan last är det lastningsstället för den närmast följande körningen med last (begreppet ”slutställe för körning utan last”).

—	Kodning: Avlastningsstället ska kodas i enlighet med bilaga VII.

5.	Körd sträcka: faktisk sträcka med undantag av de sträckor som avverkats när vägmotorfordonet för varutransport transporteras av ett annat transportmedel.

6.	Tonkilometer under körningen.

7.	Länder som passerats i transit (högst fem), kodade i enlighet med bilaga VII.

8.	I förekommande fall det ställe där vägmotorfordonet lastas på ett annat transportmedel i enlighet med bilaga VII (frivillig uppgift).

9.	I förekommande fall det ställe där vägmotorfordonet lastas av ett annat transportmedel i enlighet med bilaga VII (frivillig uppgift).

10.	Lastningsgraden ”fullt lastad” (kategori 2) eller ”inte fullt lastad” (kategori 1) för vägmotorfordon för varutransport under den aktuella körningen, angivet som maximalt utnyttjat volymutrymme under körningen (kategori 0 avser enligt vedertaget bruk körning utan last) (frivillig uppgift).

A3. VARIABLER SOM AVSER VARAN (i transportuppdraget)

Under en körning med last kan flera olika transportuppdrag utföras, varvid ett transportuppdrag definieras som transport av en typ av vara (som definieras med hänvisning till en given klassificeringsnivå) från pålastningsstället till avlastningsstället.

Följande variabler ska lämnas om ett transportuppdrag under en körning med last:

1.	Varuslag enligt den huvudgruppnivå som motsvarar en lämplig klassificering (jfr. bilaga IV).

2.	Varans vikt, bruttovikt i 100-tal kg.

3.	I förekommande fall uppgift om att varan tillhör kategorin farligt gods, enligt de huvudkategorier i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (2), som anges i bilaga V till denna förordning.

4.	Lasttyp, som anges i enlighet med bilaga VI (frivillig uppgift).

5.	Varans lastställe, kodat i enlighet med bilaga VII.

6.	Varans avlastningsställe, kodat i enlighet med bestämmelserna i bilaga VII.

7.	Körd sträcka, faktisk sträcka med undantag av de sträckor då vägmotorfordonet för varutransport transporteras av ett annat transportmedel.

Transportuppdrag som utförs under en körning av typ ”uppsamlings- eller distributionsrunda” (körning av typ 3).

För denna typ av körning med många pålastnings- och/eller avlastningsställen är det praktiskt taget omöjligt att begära att transportörerna ska beskriva de olika transportuppdragen.

För dessa körningar, klassificerade som sådana, anges i allmänhet ett enda fiktivt transportuppdrag med utgångspunkt i information om körningen.

Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om sin definition av denna typ av körningar, och ange de förenklande antaganden som det är nödvändigt att använda vid insamlingen av uppgifter om motsvarande transportuppdrag.

Del 2

TILLÄGG OM METODIK

Körningar med last och transportuppdrag

I medlemsstaterna ska insamlingen av information ske

—	antingen utifrån en beskrivning av varje varutransportuppdrag (med kompletterande uppföljning av körningar utan last),

—	eller utifrån en beskrivning av de körningar för vilka fordonet har använts för dessa varutransportuppdrag.

I det stora flertalet fall utförs under en körning med last endast ett transportuppdrag med

—	en enda typ av vara (med hänvisning till den använda varuklassificeringen, i detta fall de 20 huvudgrupper som hämtats från NST/R-klassificeringen) (3),

—	ett enda pålastningsställe för varorna,

—	ett enda avlastningsställe för varorna.

I dessa fall är de båda använda metoderna helt likvärdiga och den information som samlas in med hjälp av den ena eller den andra gör det möjligt att samtidigt beskriva

—	varutransporterna (samtliga varutransportuppdrag), och

—	fordonets körningar för att utföra dessa transporter, med uppgifter av fordonskapacitet och utnyttjande av denna kapacitet (körningar med last, med utnyttjandekoefficient, samt körningar utan last).

Inom ramen för denna förordning bör såväl varutransporter som fordonens körningar beskrivas, men det är inte önskvärt att lägga en överdrivet utökad rapporteringsbörda på transportörerna genom att begära att de i fortsättningen ska beskriva såväl varutransporter som fordonens körningar i detalj.

Det åligger därför medlemsstaternas statistikorgan att vid kodningen av frågeformulären rekonstruera de uppgifter som inte uttryckligen begärs från transportörerna, med utgångspunkt i de uppgifter som de samlar in antingen om ”enskilda transportuppdrag” eller om ”fordonens körningar”.

Problemet uppstår när flera olika transportuppdrag utförs under en körning med last, vilket kan bero på följande:

—

Det finns flera pålastnings- och/eller avlastningsställen för varorna (men ett begränsat antal, eftersom det i annat fall rör sig om uppsamlings- eller distributionsrundor som bör behandlas på särskilt sätt). I detta fall görs en notering av de olika pålastnings- och/eller avlastningsställena i turordning för att korrekt beräkna tonkilometer under körningen och statistikorganet kan därigenom rekonstruera de olika transportuppdragen,

och/eller

—

det finns flera olika varutyper bland de varor som transporteras under körningen med last, vilket i allmänhet inte noteras i statistiken, eftersom det endast begärs uppgift om (den enda eller huvudsakliga) varutypen. I detta fall godtas informationsförlusten och de medlemsstater som använder denna typ av förenklingar ska uttryckligen underrätta kommissionen om detta.

(1) Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen.

(2) EUT L 260, 30.9.2008, s. 13.

(3) NST/R: enhetlig varuklassificering för transportstatistik.

BILAGA II

KLASSIFICERING AV AXELKONFIGURATION

För en kombination av fordon beräknas antalet hjulaxlar på fordonskombinationen, det vill säga hjulaxlarna på lastbilen eller dragbilen, samt hjulaxlarna på släpvagnen eller påhängsvagnen.

Följande kategorier ska beaktas:

Kod

hjulaxlar på enskilda fordon (lastbilar):

120

130

140

övriga

199

Antal hjulaxlar på kombinationer av fordon: lastbil och släpvagn

2+1

221

2+2

222

2+3

223

3+2

232

3+3

233

övriga

299

Antal hjulaxlar på kombinationer av fordon: dragbil och påhängsvagn

2+1

321

2+2

322

2+3

323

3+2

332

3+3

333

övriga

399

4.	Endast dragbil

499

BILAGA III

KLASSIFICERING AV TYP AV KÖRNING

1.	Körning med last avseende ett enda transportuppdrag.

2.	Körning med last avseende flera transportuppdrag, men som inte anses utgöra en uppsamlings- eller distributionsrunda.

3.	Körning med last av typ uppsamlings- eller distributionsrunda.

4.	Körning utan last.

BILAGA IV

VARUNOMENKLATUR

Huvudgrupp	Varuslag
01	Jordbruks-, jakt- och skogsbruksprodukter; fisk och andra fiskeriprodukter
02	Stenkol och brunkol; råpetroleum och naturgas
03	Metallhaltiga malmer och övriga produkter från gruvor och stenbrott; torv; uranmalm och toriummalm
04	Livsmedel, dryckesvaror och tobak
05	Textil- och beklädnadsvaror; läder och lädervaror
06	Trä och varor av trä och kork (utom möbler), varor av halm och andra flätningsmaterial; massa, papper och pappersvaror, trycksaker och ljudmedia
07	Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter
08	Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer; gummi- och plastvaror; kärnbränsle
09	Andra icke-metalliska mineraliska produkter
10	Metaller; metallvaror, utom maskiner och apparater
11	Övriga maskiner; kontorsmaskiner och datorer; diverse andra elektriska maskiner och apparater; radio, tv- och teleprodukter; precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur
12	Transportmedel
13	Möbler; diverse andra tillverkade varor
14	Returråvara; kommunalt avfall och annat avfall
15	Post och paket
16	Utrustning och material som används vid varutransporter
17	Gods som flyttas i samband med flytt av hushåll eller kontor; bagage som transporteras separat från passagerarna; motorfordon som fraktas för reparation; övriga varor som inte omsätts på en marknad
18	Samlastat gods: flera olika slags gods som fraktas tillsammans
19	Oidentifierbart gods: gods som av någon anledning inte kan identifieras och därför inte kan hänföras till någon av huvudgrupperna 1–16
20	Diverse andra varor

BILAGA V

KLASSIFICERING AV KATEGORIER AV FARLIGT GODS

1	Explosiva ämnen och föremål
2	Komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser
3	Brandfarliga vätskor
4.1	Brandfarliga fasta ämnen
4.2	Självantändande ämnen
4.3	Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten
5.1	Oxiderande ämnen
5.2	Organiska peroxider
6.1	Giftiga ämnen
6.2	Smittförande ämnen
7	Radioaktiva ämnen
8	Frätande ämnen
9	Övriga farliga ämnen och föremål

BILAGA VI

KLASSIFICERING AV LASTTYPSKODER (1)

0	Flytande bulkgods
1	Fast bulkgods
2	Stora containrar
3	Andra containrar
4	Pallastat gods
5	Förslingat gods
6	Självgående mobila enheter
7	Andra mobila enheter
8	(Reserverat)
9	Andra lasttyper

(1) Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa – Koder för olika typer av last, emballage och emballagematerial, Rekommendation nr 21 som antogs av arbetsgruppen för förenkling av internationella handelsförfaranden, Genève, mars 1986.

BILAGA VII

KODNING AV PÅLASTNINGS- OCH AVLASTNINGSPLATSER EFTER LÄNDER OCH REGIONER

Pålastnings- och avlastningsplatser ska kodas enligt följande:

a)	Nivå 3 i nomenklaturen för statistiska geografiska enheter (Nuts), för medlemsstaterna.

b)	Förteckningar över administrativa regioner som lämnas av det berörda tredjelandet, för icke-medlemsstater som är avtalsslutande parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), dvs. Island, Liechtenstein och Norge.

c)	ISO 3166 tvåbokstavskod, för övriga tredjeländer. De vanligaste koderna anges i tabellen i punkt 2 b i denna bilaga.

För kodningen för länder som passerats i transit (bilaga I punkt A2.7) ska följande koder tillämpas:

a)	För medlemsstaterna ska Nuts-tvåbokstavskod enligt tabellen nedan användas.

b)	För övriga länder ska ISO 3166 tvåbokstavskod användas. De vanligaste koderna anges i tabellen nedan.

TABELL ÖVER LANDSKODER

a) Medlemsstater (i överensstämmelse med tvåbokstavskoden i NUTS)

Land	Kod
Belgien	BE
Bulgarien	BG
Tjeckien	CZ
Danmark	DK
Tyskland	DE
Estland	EE
Irland	IE
Grekland	GR
Spanien	ES
Frankrike	FR
Italien	IT
Cypern	CY
Lettland	LV
Litauen	LT
Luxemburg	LU
Ungern	HU
Malta	MT
Nederländerna	NL
Österrike	AT
Polen	PL
Portugal	PT
Rumänien	RO
Slovenien	SI
Slovakien	SK
Finland	FI
Sverige	SE
Förenade kungariket	UK
Notera att länderna anges i officiell EU-följd

b) Övriga länder (ISO 3166 tvåbokstavskod)

Land	Kod
Albanien	AL
Bosnien och Hercegovina	BA
Vitryssland	BY
Schweiz	CH
Kroatien	HR
Island	IS
Liechtenstein	LI
Moldavien	MD
Montenegro	ME
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien	MK (1)
Norge	NO
Ryssland	RU
Serbien	RS
Turkiet	TR
Ukraina	UA
Notera att länderna är ordnade efter kod

(1) Koden föregriper inte den definitiva beteckningen av detta land, vilken kommer att bestämmas under de förhandlingar som för närvarande pågår i Förenta nationerna.

BILAGA VIII

UPPHÄVD FÖRORDNING OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DESS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR

Rådets förordning (EG) nr 1172/98 (EGT L 163, 6.6.1998, s. 1)
Kommissionens förordning (EG) nr 2691/1999 (EGT L 326, 18.12.1999, s. 39)
Punkt 10.15 i bilaga II till 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 561)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)	endast bilaga II, punkt 27
Rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1)	endast bilagan, punkt 8.5
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1)	endast artikel 13
Kommissionens förordning (EG) nr 1304/2007 (EUT L 290, 8.11.2007, s. 14)	endast artikel 2
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 399/2009 (EUT L 126, 21.5.2009, s. 9)

BILAGA IX

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 1172/98	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2 första till fjortonde strecksatserna	Artikel 2 a–n
Artikel 3	Artikel 3
Artikel 4	Artikel 4
Artikel 5.1, 5.2 och 5.3	Artikel 5.1, 5.2 och 5.3
Artikel 5.4	—
Artikel 5.5	—
Artikel 6	Artikel 6
Artikel 7.1 och 7.2	Artikel 7.1 och 7.2
Artikel 7.3	—
Artikel 8	—
—	Artikel 8
Artikel 10.1 och 10.2	Artikel 9.1 och 9.2
Artikel 10.3	—
Artikel 11	—
—	Artikel 10
Artikel 12	Artikel 11
Bilagorna A–G	Bilagorna I–VII
—	Bilaga VIII
—	Bilaga IX