14.12.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 343/78 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2012/35/EU
av den 21 november 2012
om ändring av direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och
av följande skäl:
(1) |
Utbildning och certifiering av sjöfolk regleras genom Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) konvention om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW) från 1978 (nedan kallad STCW-konventionen), som trädde i kraft 1984 och ändrades väsentligt 1995. |
(2) |
STCW-konventionen införlivades första gången i unionsrätten genom rådets direktiv 94/58/EG av den 22 november 1994 om minimikrav på utbildning för sjöfolk (3). Unionsreglerna om utbildning och certifiering av sjöfolk har därefter anpassats till senare ändringar i STCW-konventionen, och en gemensam unionsmekanism för erkännande av systemen för utbildning och certifiering av sjöfolk i tredjeländer inrättades. Dessa regler finns, efter en omarbetning, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG (4). |
(3) |
En konferens för parterna i STCW-konventionen, som hölls i Manila 2010, medförde väsentliga ändringar av STCW-konventionen (nedan kallade Manilaändringarna), nämligen om förebyggande av bedrägligt beteende när det gäller certifikat, på området hälsokrav, säkerhetsutbildning, även med avseende på piratdåd och väpnade rån, och utbildning i teknikrelaterade frågor. Med Manilaändringarna infördes också krav för matroser liksom nya yrkesprofiler, såsom fartygseltekniker. |
(4) |
Alla medlemsstater är parter i STCW-konventionen och ingen medlemsstat har motsatt sig Manilaändringarna enligt förfarandet för detta syfte. Medlemsstater bör därför anpassa sina nationella regler efter Manilaändringarna. En konflikt mellan medlemmarnas internationella åtaganden och deras unionsåtaganden bör undvikas. Med tanke på sjöfartens globala karaktär bör unionens regler om utbildning och certifiering av sjöfolk anpassas efter internationella regler. Flera bestämmelser i direktiv 2008/106/EG bör därför ändras för att återspegla Manilaändringarna. |
(5) |
Förbättrad utbildning för sjöfolk bör inbegripa lämplig teoretisk och praktisk undervisning för att säkerställa att sjöfolk är kvalificerade för att uppfylla skydds- och säkerhetsnormer och kan hantera risker och nödsituationer. |
(6) |
Kvalitetsnormer och system för kvalitetsnormer bör utvecklas och genomföras, när detta är tillämpligt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (5) och andra relaterade åtgärder som antagits av medlemsstaterna. |
(7) |
Arbetsmarknadens parter i Europa har kommit överens om minsta tillåtna vilotid för sjöfolk och direktiv 1999/63/EG (6) har antagits i syfte att genomföra den överenskommelsen. Genom det direktivet ges också möjlighet att tillåta undantag från bestämmelserna om minsta tillåtna vilotid för sjöfolk. Möjligheten att tillåta undantag bör dock begränsas vad gäller längsta tid, frekvens och omfattning. Syftet med Manilaändringarna var bland annat att, för att förhindra uttröttning, sätta objektiva gränser för undantagen från bestämmelserna om minsta tillåtna vilotid för vakthållningspersonal och sjöfolk med uppgifter som rör säkerhet, skydd och förhindrande av förorening. Manilaändringarna bör införlivas i direktiv 2008/106/EG så att samstämmighet med direktiv 1999/63/EG ändrat genom direktiv 2009/13/EG (7) säkerställs. |
(8) |
Med beaktande av vikten av att fastställa minimikrav för levnads- och arbetsvillkor för allt sjöfolk kommer direktiv 2009/13/EG i enlighet med vad som fastställs i det direktivet att få verkan från och med den dag då konventionen om arbete till sjöss från 2006 träder i kraft. |
(9) |
Direktiv 2008/106/EG innehåller också en mekanism för erkännande av tredjeländers utbildnings- och certifieringssystem för sjöfolk. Erkännandet beviljas av kommissionen i enlighet med ett förfarande enligt vilket kommissionen bistås av Europeiska sjösäkerhetsbyrån (nedan kallad byrån) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002 (8) och av kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 (9). Erfarenheterna från tillämpningen av det förfarandet tyder på att det bör ändras, nämligen vad gäller tidsfristen för kommissionens beslut. Eftersom erkännandet kräver att byrån gör en inspektion som måste planeras och genomföras, och det i de flesta fall för det berörda tredjelandet innebär väsentliga anpassningar efter STCW-konventionens krav, kan hela förfarandet inte fullföljas på tre månader. Erfarenheterna visar att en mer realistisk tidsram för detta tycks vara 18 månader. Tidsfristen för kommissionens beslut bör därför ändras i enlighet med detta, men möjligheten för den begärande medlemsstaten att preliminärt erkänna tredjelandets STCW-system bör behållas för att bevara flexibiliteten. Dessutom är bestämmelserna om erkännande av yrkeskvalifikationer enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (10) inte tillämpliga avseende erkännande av sjöfolks certifikat enligt direktiv 2008/106/EG. |
(10) |
Tillgänglig statistik om sjöfolk i unionen är ofullständig och ofta inkorrekt, vilket försvårar beslutsfattandet inom denna sektor. Detaljerad information om sjöfolks certifiering kan inte helt lösa det här problemet, men skulle utan tvekan hjälpa. Enligt STCW-konventionen är parterna skyldiga att föra register över alla certifikat och erkännanden och relevanta förnyelser eller andra åtgärder som påverkar dem. Medlemsstaterna är skyldiga att föra register över utfärdade certifikat och intyg om erkännande. För att få information som är så fullständig som möjligt om anställningssituationen i unionen, uteslutande i syfte att underlätta medlemsstaternas och kommissionens beslutsfattande, bör medlemsstaterna vara skyldiga att till kommissionen sända in utvald information som redan finns i deras register över sjöfolks behörighetsbevis. Denna information bör meddelas endast för statistiska analysändamål och får inte användas för administrativa eller rättsliga ändamål, eller kontrolländamål. Den informationen måste överensstämma med unionens krav på dataskydd och därför bör en bestämmelse i detta syfte införas i direktiv 2008/106/EG. |
(11) |
Resultaten från analysen av sådan information bör användas för att förutse trender på arbetsmarknaden i syfte att förbättra sjöfolks valmöjligheter i fråga om karriärplanering och utnyttjande av de möjligheter till yrkesutbildning som finns att tillgå. Sådana resultat bör också bidra till att förbättra yrkesutbildningen. |
(12) |
I syfte att samla in uppgifter om sjöfolksyrket som följer yrkets och teknikens utveckling, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på anpassningar av bilaga V till direktiv 2008/106/EG. Användningen av sådana delegerade akter bör begränsas till fall då ändringar i STCW-konventionen och STCW-koden innebär att ändringar måste göras i den bilagan. Vidare bör användningen av sådana delegerade akter inte möjliggöra ändringar av de bestämmelser om anonymisering av uppgifter som det hänvisas till i den bilagan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att det sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
(13) |
Unionens sjöfartssektor har sjöfartsexpertis av hög kvalitet, vilket bidrar till att förstärka dess konkurrenskraft. Kvaliteten på utbildningen för sjöfolk är viktig för denna sektors konkurrenskraft och för att attrahera unionsmedborgare, i synnerhet ungdomar, till sjöfartsyrkena. |
(14) |
För att upprätthålla kvaliteten på utbildningen för sjöfolk måste åtgärderna för att förebygga bedrägerier rörande behörighetsbevis och certifikat om yrkeskunnande förbättras. |
(15) |
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av direktiv 2008/106/EG har kommissionen tilldelats genomförandebefogenheter på området utbildning och certifiering av sjöfolk. Av samma skäl bör genomförandebefogenheter också tilldelas kommissionen när det gäller de statistiska uppgifter om sjöfolk som medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (11). |
(16) |
Granskningsförfarandet bör användas för antagande av tekniska krav som är nödvändiga för att garantera en lämplig förvaltning av de statistiska uppgifter som avses i bilaga V till direktiv 2008/106/EG och för antagande av genomförandebeslut om erkännande och återkallande av erkännande av tredjeländers STCW-system. |
(17) |
Manilaändringarna trädde i kraft den 1 januari 2012, medan övergångsbestämmelser får tillämpas fram till den 1 januari 2017. För att göra övergången till de nya reglerna smidig bör detta direktiv innehålla samma övergångsbestämmelser som de som föreskrivs i Manilaändringarna. |
(18) |
IMO:s sjösäkerhetskommitté noterade vid sitt 89:e möte behovet av förtydliganden avseende genomförandet av Manilaändringarna, med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs däri och med beaktande av STCW-konferensens resolution 4 där man framhåller behovet av att fullständig överensstämmelse uppnås senast den 1 januari 2017. Ett sådant förtydligande föreskrevs i IMO-cirkulären STCW.7/Circ.16 och STCW.7/Circ.17. I STCW.7/Circ.16 anges särskilt att eventuella förnyade certifikats giltighet inte bör sträcka sig längre än till den 1 januari 2017 för sjöfolk med certifikat utfärdade i enlighet med bestämmelserna i STCW-konventionen, som tillämpades omedelbart före den 1 januari 2012, och som inte har uppfyllt kraven i Manilaändringarna, samt för sjöfolk som påbörjade godkänd sjötjänstgöring, ett godkänt utbildningsprogram eller en godkänd utbildning före den 1 juli 2013. |
(19) |
För att sjöfolk från unionen ska ha fortsatt konkurrenskraft och för att säkerheten ombord på fartyg ska upprätthållas genom aktuell utbildning bör ytterligare förseningar av införlivandet av Manilaändringarna i unionsrätten undvikas. |
(20) |
För enhetlig tillämpning av Manilaändringarna inom unionen är det tillrådligt att medlemsstaterna, när de införlivar detta direktiv, beaktar den vägledning som finns i IMO-cirkulären STCW.7/Circ.16 och STCW.7/Circ.17. |
(21) |
Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att anpassa unionens nuvarande regler till internationella regler om utbildning och certifiering av sjöfolk, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
(22) |
Direktiv 2008/106/EG bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 2008/106/EG
Direktiv 2008/106/EG ska ändras på följande sätt:
1. |
Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 3.1 ska ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att sjöfolk som tjänstgör på sådant fartyg som avses i artikel 2 utbildas minst i enlighet med kraven i STCW-konventionen enligt bilaga I till detta direktiv samt innehar certifikat i enlighet med artikel 1.36 och 1.37, och/eller skriftligt intyg enligt definitionen i artikel 1.38.” |
3. |
Artikel 4 ska utgå. |
4. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 5a Information till kommissionen Varje medlemsstat ska varje år tillhandahålla kommissionen den information som anges i bilaga V till detta direktiv om behörighetsbevis, intyg om erkännande av behörighetsbevis och, på frivillig basis, certifikat om yrkeskunnande som utfärdas till manskap i enlighet med kapitlen II, III och VII i bilagan till STCW-konventionen, endast för statistiska ändamål och uteslutande för medlemsstaternas och kommissionens användning vid beslutsfattande.” |
6. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Artikel 8.1 ska ersättas med följande: ”1. Medlemsstaterna ska vidta och tillämpa lämpliga åtgärder för att förhindra bedrägerier och annan olaglig verksamhet som inbegriper utfärdade certifikat och intyg om erkännande, och ska införa påföljder som ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.” |
8. |
Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
Artikel 11 ska ersättas med följande: ”Artikel 11 Hälsokrav 1. Varje medlemsstat ska införa normer för hälsokrav för sjöfolk och förfaranden för utfärdande av ett läkarintyg i enlighet med denna artikel och avsnitt A-I/9 i STCW-koden, i förekommande fall med beaktande av avsnitt B-I/9 i STCW-koden. 2. Varje medlemsstat ska säkerställa att de som ansvarar för att bedöma sjöfolks hälsa är läkare som medlemsstaten har erkänt för läkarundersökning av sjöfolk, i enlighet med avsnitt A-I/9 i STCW-koden. 3. Sjöfolk som innehar behörighetsbevis eller certifikat om yrkeskunnande som utfärdats enligt bestämmelserna i STCW-konventionen och som tjänstgör till sjöss, ska också inneha ett giltigt läkarintyg utfärdat i enlighet med denna artikel och avsnitt A-I/9 i STCW-koden. 4. Den som ansöker om läkarintyg ska
5. Läkarintyg ska vara giltiga i högst två år såvida sjömannen inte är under 18 år, i vilket fall giltighetsperioden är högst ett år. 6. Om giltighetstiden för ett läkarintyg går ut under en resa, ska regel I/9 i bilagan till STCW-konventionen gälla. 7. I brådskande fall kan en medlemsstat tillåta att sjöfolk arbetar utan giltigt läkarintyg. I sådana fall ska regel I/9 i bilagan till STCW-konventionen gälla.” |
11. |
Artikel 12 ska ändras på följande sätt:
|
12. |
I artikel 13 ska punkt 2 utgå. |
13. |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
|
14. |
Artikel 15 ska ersättas med följande: ”Artikel 15 Tjänstgöringsduglighet 1. För att förhindra uttröttning ska medlemsstaterna
2. Medlemsstaterna ska för att förhindra drog- och alkoholmissbruk säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas i enlighet med de bestämmelser som anges i denna artikel. 3. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till den risk som ombordanställdas uttröttning utgör, särskilt för dem vars uppgifter omfattar en trygg och säker drift av ett fartyg. 4. Alla som tilldelas tjänstgöring som vakthavande befäl eller som vaktmanskap, och de vars uppgifter omfattar särskilda uppgifter som rör säkerhet, skydd och förhindrande av förorening ska beredas tillfälle till en viloperiod på minst
5. Vilotimmarna får inte fördelas på mer än två perioder, varav den ena ska vara minst sex timmar, och det får inte gå mer än 14 timmar mellan två viloperioder. 6. Kraven på viloperioder i punkterna 4 och 5 behöver inte upprätthållas vid nödsituationer eller under andra onormala driftsförhållanden. Mönstring, brandbekämpnings- och livbåtsövningar samt övningar som föreskrivs i nationell lagstiftning och andra författningar och i internationella instrument, ska genomföras så att viloperioderna störs så lite som möjligt och så att de inte föranleder uttröttning. 7. Medlemsstaterna ska kräva att vaktscheman sätts upp på lättillgängliga platser. Vaktscheman ska upprättas i ett standardiserat format på fartygets arbetsspråk och på engelska. 8. När en sjöfarare har bakjour, exempelvis när maskinrummet är obemannat, ska personen få lämplig kompensationsvila om den normala viloperioden störs av utryckningar. 9. Medlemsstaterna ska kräva att en journal över sjöfolkets dagliga vilotimmar ska föras i ett standardiserat format, på fartygets arbetsspråk och på engelska, för att möjliggöra tillsyn och kontroll av efterlevnaden av denna artikel. De ombordanställda ska få en kopia av den journal som rör just dem, vilken ska vara erkänd av befälhavaren eller av en person som fått tillstånd av befälhavaren, och av de ombordanställda. 10. Utan hinder av reglerna i punkterna 3–9 har befälhavaren på ett fartyg rätt att kräva att en ombordanställd utför det antal arbetstimmar som krävs för den omedelbara säkerheten för fartyg, personer ombord eller last, eller för att bistå andra fartyg eller personer i sjönöd. Befälhavaren kan därmed dra in schemat över vilotimmar och begära att de ombordanställda utför det antal arbetstimmar som krävs tills normaltillstånd har återställts. Så snart som möjligt efter det att normaltillståndet har återställts ska befälhavaren se till att sjöfolk som har arbetat under en schemalagd viloperiod får lämplig vila. 11. Med hänsyn till de allmänna principerna om skydd av hälsa och säkerhet för arbetstagare och i överensstämmelse med direktiv 1999/63/EG får medlemsstaterna genom nationella lagar, förordningar eller ett förfarande för den behöriga myndigheten tillåta eller registrera kollektivavtal som tillåter undantag från de fastställda vilotimmarna i punkterna 4 b och 5 i denna artikel under förutsättning att viloperioden är minst 70 timmar under en 7-dagarsperiod och att de gränser som fastställs i punkterna 12 och 13 i denna artikel respekteras. Sådana undantag ska, så långt det är möjligt, följa de normer som fastställts, men hänsyn får tas till tätare eller längre ledighetsperioder eller beviljande av kompensationsledighet för vakthavande personal eller sjöfolk som arbetar ombord på fartyg på korta resor. Vid undantag ska man, så långt det är möjligt, beakta riktlinjerna om förebyggande av uttröttning enligt avsnitt B-VIII/1 i STCW-koden. Undantag från bestämmelserna om minsta tillåtna vilotid i punkt 4 a i denna artikel ska inte tillåtas. 12. De undantag som avses i punkt 11 från den veckovila som anges i punkt 4 b får inte tillåtas mer än två veckor i följd. Tiden mellan två undantagsperioder ombord måste vara minst dubbelt så lång som den tid undantaget gäller. 13. Inom ramen för möjliga undantag från punkt 5 som avses i punkt 11 får den minsta tillåtna vilotiden under en 24-timmarsperiod enligt punkt 4 a delas upp i högst tre viloperioder, varav en ska vara minst 6 timmar och ingen av de andra två får vara kortare än en timme. Det får inte gå mer än 14 timmar mellan två viloperioder. Undantag får inte vara längre än två 24-timmarsperioder under en 7-dagarsperiod. 14. Medlemsstaterna ska i syfte att förhindra alkoholmissbruk fastställa en gräns på högst 0,05 % blodalkoholkoncentration eller 0,25 mg/l alkohol i utandningsluften eller en alkoholmängd som leder till sådan alkoholkoncentration för befälhavare, befäl och annat sjöfolk när de utför specialuppgifter som rör säkerhet, skydd och den marina miljön.” |
15. |
Artikel 17.1 c ska ersättas med följande:
|
16. |
Artikel 19 ska ändras på följande sätt:
|
17. |
Artikel 20.6 ska ersättas med följande: ”6. Beslutet om ett återkallande av erkännandet ska fattas av kommissionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 28.2. De berörda medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att genomföra beslutet.” |
18. |
Artikel 22.1 ska ersättas med följande: ”1. Oavsett flagg ska alla fartyg, med undantag för de typer av fartyg som undantas enligt artikel 2, när de befinner sig i en medlemsstats hamnar vara underkastade hamnstatskontroll av inspektörer som vederbörligen bemyndigats av den medlemsstaten att kontrollera att allt sjöfolk som tjänstgör ombord och som ska inneha ett behörighetsbevis och/eller ett certifikat om yrkeskunnande och/eller skriftligt intyg enligt STCW-konventionen verkligen innehar ett sådant behörighetsbevis eller giltiga dispenser och/eller certifikat om yrkeskunnande och/eller skriftliga intyg.” |
19. |
Artikel 23.1 a ska ersättas med följande:
|
20. |
Artikel 23.2 ska ändras på följande sätt:
|
21. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 25a Information för statistiska ändamål 1. Medlemsstaterna ska lämna den information som förtecknas i bilaga V till kommissionen endast för statistiska analysändamål. Sådan information får inte användas för administrativa eller rättsliga ändamål eller för kontrolländamål, utan får uteslutande användas av medlemsstaterna och kommissionen vid beslutsfattande. 2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen denna information på årsbasis och i elektroniskt format, och den ska omfatta information som har registrerats till och med den 31 december föregående år. Medlemsstaterna ska behålla all äganderätt till informationen i dess ursprungliga format. Färdig statistik som utarbetats på grundval av sådan information ska göras allmänt tillgänglig i enlighet med bestämmelserna om öppenhet och skydd av information i artikel 4 i förordning (EG) nr 1406/2002. 3. För att säkerställa skyddet av personuppgifter ska medlemsstaterna med hjälp av programvara som tillhandahålls eller godtas av kommissionen avidentifiera alla personuppgifter som anges i bilaga V innan de överförs till kommissionen, genom att använda programvara som tillhandahålls eller godtas av kommissionen. Kommissionen ska endast använda denna avidentifierade information. 4. Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att åtgärder för insamling, inlämning, lagring, analys och spridning av sådan information utformas på ett sätt som möjliggör statistisk analys. Vid tillämpning av första stycket ska kommissionen anta detaljerade åtgärder om de tekniska krav som är nödvändiga för att säkerställa en lämplig förvaltning av de statistiska uppgifterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 28.2.” |
22. |
Artikel 27 ska ersättas med följande: ”Artikel 27 Ändring Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27a om ändringar av bilaga V till detta direktiv med avseende på innehåll och detaljer av specifik och relevant art i den information som medlemsstaterna ska lämna, förutsatt att dessa akter är begränsade till att beakta ändringar i STCW-konventionen och STCW-koden och respekterar reglerna om dataskydd. Sådana delegerade akter får inte ändra bestämmelserna om avidentifiering av uppgifter enligt kravet i artikel 25a.3.” |
23. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 27a Utövande av delegering 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 27 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 3 januari 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast den 4 april 2017. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av varje tidsperiod. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 27 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. En delegerad akt som antas enligt artikel 27 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.” |
24. |
Artikel 28 ska ersättas med följande: ”Artikel 28 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 (12). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (13). 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas. |
25. |
Artikel 29 ska ersättas med följande: ”Artikel 29 Sanktioner Medlemsstaterna ska fastställa ett sanktionssystem för brott mot de nationella bestämmelser som antas i enlighet med artiklarna 3, 5, 7, 9–15, 17, 18, 19, 22, 23, 24 samt bilaga I och ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. De sålunda beslutade sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.” |
26. |
Artikel 30 ska ersättas med följande: ”Artikel 30 Övergångsbestämmelser Med hänsyn till sjöfolk som påbörjade godkänd sjötjänstgöring, godkända utbildningsprogram eller en godkänd utbildning före den 1 juli 2013 får medlemsstaterna till och med den 1 januari 2017 fortsätta att utfärda och erkänna behörighetsbevis i enlighet med kraven i detta direktiv såsom de var före den 3 januari 2013. Till och med den 1 januari 2017 får medlemsstaterna fortsätta att förnya och förlänga behörighetsbevis och intyg om erkännande i enlighet med kraven i detta direktiv såsom de var före den 3 januari 2013.” |
27. |
Artikel 33 ska utgå. |
28. |
Denna punkt berör inte den svenska versionen. |
29. |
Bilagorna ska ändras på följande sätt:
|
Artikel 2
Införlivande
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 i direktiv 2008/106/EG, i dess lydelse enligt artikel 1.26 i det här direktivet, ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 4 juli 2014, och när det gäller artikel 1.5 i det här direktivet senast den 4 januari 2015. De ska genast översända texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 21 november 2012.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
A. D. MAVROYIANNIS
Ordförande
(1) EUT C 43, 15.2.2012, s. 69.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 november 2012.
(3) EGT L 319, 12.12.1994, s. 28.
(4) EUT L 323, 3.12.2008, s. 33.
(5) EUT C 155, 8.7.2009, s. 1.
(6) Rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 om det avtal om arbetstidens organisation för sjömän som ingåtts av European Community Shipowners’ Association (ESCA) och Federation of Transport Workers’ Unions in the European Union (FST) – Bilaga: Europeiskt avtal om arbetstidens organisation för sjömän (EGT L 167, 2.7.1999, s. 33).
(7) Rådets direktiv 2009/13/EG av den 16 februari 2009 om genomförande av det avtal som ingåtts av European Community Shipowners’ Associations (ECSA) och European Transport Workers’ Federation (ETF) om 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 124, 20.5.2009, s. 30).
(8) EGT L 208, 5.8.2002, s. 1.
(9) EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.
(10) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
(11) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(12) EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.
(13) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.”
BILAGA I
”BILAGA I
UTBILDNINGSKRAV I STCW-KONVENTIONEN ENLIGT ARTIKEL 3
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. |
De regler som avses i denna bilaga kompletteras av de obligatoriska bestämmelserna i del A i STCW-koden, med undantag av kapitel VIII, regel VIII/2. Hänvisningar till en bestämmelse i en regel innebär även en hänvisning till motsvarande avsnitt i del A i STCW-koden. |
2. |
Del A i STCW-koden innehåller kompetensnormer som kandidaterna måste uppvisa för utfärdande och förnyelse av behörighetsbevis enligt STCW-konventionens bestämmelser. För att klargöra sammanhanget mellan de alternativa certifieringsbestämmelserna i kapitel VII och certifieringsbestämmelserna i kapitlen II, III och IV är de färdigheter som anges i kompetensnormerna grupperade på lämpligt sätt under följande sju funktioner:
på följande ansvarsnivåer:
Funktionerna och ansvarsnivåerna urskiljs genom underrubriker i tablåerna över kompetensnormer som ges i kapitlen II, III, och IV i del A i STCW-koden. |
KAPITEL II
BEFÄLHAVARE OCH DÄCKSAVDELNING
Regel II/1
Obligatoriska minimikrav för certifiering av vakthavande befäl på bryggan på fartyg med en bruttodräktighet av 500 eller mer
1. |
Varje vakthavande befäl på bryggan som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet av 500 eller mer ska inneha ett behörighetsbevis. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
Regel II/2
Obligatoriska minimikrav för certifiering av befälhavare och överstyrmän på fartyg med en bruttodräktighet av 500 eller mer
1. |
Varje befälhavare och överstyrman som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet av 3 000 eller mer ska inneha ett behörighetsbevis. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Varje befälhavare och överstyrman som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet mellan 500 och 3 000 ska inneha ett behörighetsbevis. |
4. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
Regel II/3
Obligatoriska minimikrav för certifiering av vakthavande befäl på bryggan och befälhavare på fartyg med en bruttodräktighet under 500
1. |
Varje vakthavande befäl på bryggan som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet under 500 som inte används på kustnära resor ska inneha ett behörighetsbevis för fartyg med en bruttodräktighet av 500 eller mer. |
2. |
Varje befälhavare som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet under 500 som inte används på kustnära resor ska inneha ett behörighetsbevis för tjänstgöring som befälhavare på fartyg med en bruttodräktighet mellan 500 och 3 000. |
Vakthavande befäl på bryggan
3. |
Varje vakthavande befäl på bryggan som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet under 500 och som används på kustnära resor ska inneha ett behörighetsbevis. |
4. |
Alla som ansöker om ett certifikat som vakthavande befäl på bryggan på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet under 500 och som används på kustnära resor ska
|
Befälhavare
5. |
Varje befälhavare som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet under 500 och som används på kustnära resor ska inneha ett behörighetsbevis. |
6. |
Alla som ansöker om ett certifikat som befälhavare på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet under 500 och som används på kustnära resor ska
|
Undantag
7. |
Administrationen får, om den anser att ett fartygs storlek och förhållandena under dess resa är sådana att tillämpningen av samtliga krav i denna regel och i avsnitt A-II/3 i STCW-koden skulle vara orimlig eller ogenomförbar, i den omfattningen, undanta befälhavaren och vakthavande befäl på bryggan på ett sådant fartyg eller sådan klass av fartyg från några av kraven, med beaktande av säkerheten för alla fartyg som eventuellt trafikerar samma farvatten. |
Regel II/4
Obligatoriska minimikrav för certifiering av manskap som deltar i vakthållning på bryggan
1. |
Manskap som deltar i vakthållning på bryggan på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet av 500 eller mer, förutom manskap under utbildning och manskap som under vakthållning har okvalificerade arbetsuppgifter, ska vara vederbörligt certifierade för att utföra sådana uppgifter. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Den sjötjänstgöring, utbildning och praktik som föreskrivs i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 ska utföras i förbindelse med vakthållning på brygga och innefatta uppgifter utförda under direkt överinseende av befälhavaren, vakthavande befäl på bryggan eller behörigt manskap. |
Regel II/5
Obligatoriska minimikrav för certifiering av manskap som matroser
1. |
Alla matroser som tjänstgör på ett havsgående fartyg med en bruttodräktighet på 500 eller mer ska vara vederbörligt certifierade. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Alla medlemsstater ska jämföra de kompetensnormer som krävs för matroser för certifikat som utfärdas före den 1 januari 2012 med de normer som anges för certifikat i avsnitt A-II/5 i STCW-koden, och bedöma om denna personal behöver uppdatera sina kvalifikationer. |
4. |
Till och med den 1 januari 2017 får en medlemsstat som också är part i Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om standarder för arbete till sjöss, 1946 (nr 74) fortsätta att förnya och förlänga certifikat och intyg om erkännande i enlighet med bestämmelserna i ovan nämnda konvention. |
5. |
Medlemsstaten kan bedöma att sjöfolk uppfyller kraven i denna regel om de har tjänstgjort i en relevant befattning på däcksavdelningen under minst tolv månader under de 60 månader som föregår ikraftträdandet av detta direktiv. |
KAPITEL III
MASKINAVDELNINGEN
Regel III/1
Obligatoriska minimikrav för certifiering av vakthavande maskinbefäl i bemannade maskinrum eller maskinister utsedda att utföra arbetsuppgifter i periodvis obemannade maskinrum
1. |
Varje vakthavande maskinbefäl i bemannade maskinrum eller maskinbefäl med bestämda arbetsuppgifter i periodvis obemannade maskinrum på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 750 kW eller mer ska inneha ett behörighetsbevis. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
Regel III/2
Obligatoriska minimikrav för certifiering av maskinchefer och förste maskinister på fartyg vars framdrivningsmaskineri har en effekt av 3 000 kW eller mer
1. |
Varje maskinchef och förste maskinist på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 3 000 kW eller mer ska inneha ett behörighetsbevis. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
Regel III/3
Obligatoriska minimikrav för certifiering av maskinchefer och förste maskinister på fartyg vars framdrivningsmaskineri har en effekt mellan 750 och 3 000 kW
1. |
Varje maskinchef och förste maskinist på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt mellan 750 och 3 000 kW ska inneha ett behörighetsbevis. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Varje maskinbefäl med behörighet att tjänstgöra som förste maskinist på fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 3 000 kW eller mer får tjänstgöra som maskinchef på fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt under 3 000 kW, under förutsättning att detta bekräftas i certifikatet. |
Regel III/4
Obligatoriska minimikrav för certifiering av manskap som deltar i vakthållning i bemannade maskinrum eller är utsedda att utföra arbetsuppgifter i periodvis obemannade maskinrum
1. |
Manskap som deltar i vakthållning i maskinrum eller är utsett att utföra arbetsuppgifter i periodvis obemannade maskinrum på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 750 kW eller mer, förutom manskap under utbildning och manskap som under vakthållning har okvalificerade arbetsuppgifter, ska vara vederbörligen certifierade för att utföra sådana uppgifter. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Den sjötjänstgöring, utbildning och praktik som föreskrivs i punkterna 2.2.1 och 2.2.2 ska utföras i förbindelse med vakthållning i maskinrum och innefatta arbetsuppgifter utförda under direkt överinseende av behörigt maskinbefäl eller behörigt manskap. |
Regel III/5
Obligatoriska minimikrav för certifiering av manskap som motorman i bemannade maskinrum eller utsedda att utföra arbetsuppgifter i periodvis obemannade maskinrum
1. |
Allt manskap som motormän som tjänstgör på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 750 kW eller mer ska vara vederbörligen certifierade. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Alla medlemsstater ska jämföra de kompetensnormer som krävs för manskap i maskinavdelningen för certifikat som utfärdas före den 1 januari 2012 med de normer som anges för certifikat i avsnitt A-III/5 i STCW-koden, och bedöma om denna personal behöver uppdatera sina kvalifikationer. |
4. |
Medlemsstaten kan bedöma att sjöfolk uppfyller kraven i denna regel om de har tjänstgjort i en relevant befattning i maskinavdelningen under minst tolv månader under de 60 månaderna som föregår ikraftträdandet av detta direktiv. |
Regel III/6
Obligatoriska minimikrav för certifiering av fartygseltekniker
1. |
Alla fartygseltekniker som tjänstgör på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 750 kW eller mer ska inneha ett behörighetsbevis. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Alla medlemsstater ska jämföra de kompetensnormer som krävs för fartygseltekniker för certifikat som utfärdas före den 1 januari 2012 med de normer som anges för certifikat i avsnitt A-III/6 i STCW-koden, och bedöma om denna personal behöver uppdatera sina kvalifikationer. |
4. |
Medlemsstaten kan bedöma att sjöfolk uppfyller kraven i denna regel om de har tjänstgjort i en relevant befattning ombord på ett fartyg under minst tolv månader under de 60 månader som föregår ikraftträdandet av detta direktiv och uppfyller den kompetensnorm som anges i avsnitt A-III/6 i STCW-koden. |
5. |
Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–4 ovan kan en person med lämpliga kvalifikationer av medlemsstaten bedömas som behörig att utföra vissa funktioner i avsnitt A-III/6. |
Regel III/7
Obligatoriska minimikrav för certifiering av fartygselektriker
1. |
Alla fartygselektriker som tjänstgör på ett havsgående fartyg med ett framdrivningsmaskineri med en effekt av 750 kW eller mer ska vara vederbörligen certifierade. |
2. |
Alla som ansöker om certifikat ska
|
3. |
Alla medlemsstater ska jämföra de kompetensnormer som krävdes för fartygselektriker för certifikat som utfärdats före den 1 januari 2012 med de normer som anges för certifikat i avsnitt A-III/7 i STCW-koden, och bedöma om denna personal behöver uppdatera sina kvalifikationer. |
4. |
Medlemsstaten kan bedöma att sjöfolk uppfyller kraven i denna regel om de har tjänstgjort i en relevant befattning ombord på ett fartyg under minst tolv månader under de 60 månader som föregår ikraftträdandet av detta direktiv och uppfyller den kompetensnorm som anges i avsnitt A-III/7 i STCW-koden. |
5. |
Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–4 ovan kan en person med lämpliga kvalifikationer av medlemsstaten bedömas som behörig att utföra vissa funktioner i avsnitt A-III/7. |
KAPITEL IV
RADIOKOMMUNIKATION OCH RADIOOPERATÖRER
Förklarande anmärkning
Obligatoriska bestämmelser avseende radiovakthållning finns fastställda i radioreglementet och i Solas 74, i dess ändrade lydelse. Bestämmelser om underhåll av radio finns fastställda i Solas 74, i dess ändrade lydelse, och i de riktlinjer som antagits av Internationella sjöfartsorganisationen.
Regel IV/1
Tillämpning
1. |
Förutom vad som föreskrivs i punkt 2, ska bestämmelserna i detta kapitel gälla för radiooperatörer på fartyg som omfattas av det globala nödsignals- och säkerhetssystemet till sjöss (GMDSS) som föreskrivs i Solas 74, i dess ändrade lydelse. |
2. |
Radiooperatörer som tjänstgör på fartyg, som inte behöver uppfylla GMDSS-bestämmelserna i kapitel IV i Solas 74, är inte skyldiga att uppfylla kraven i detta kapitel. Radiooperatörer på dessa fartyg är dock skyldiga att följa radioreglementet. Medlemsstaterna ska säkerställa att de vederbörliga certifikaten, så som föreskrivs i radioreglementet, utfärdas för eller erkänns beträffande sådana radiooperatörer. |
Regel IV/2
Obligatoriska minimikrav för certifiering av GMDSS-radiooperatörer
1. |
Varje person som ansvarar för eller utför radiokommunikationsuppgifter på ett fartyg som omfattas av GMDSS ska inneha ett vederbörligt certifikat gällande GMDSS, utfärdat eller erkänt av medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna i radioreglementet. |
2. |
Alla som ansöker om ett behörighetsbevis i enlighet med denna regel för tjänstgöring på ett fartyg, som enligt Solas 74, i dess ändrade lydelse, ska vara utrustat med en radioanläggning, ska dessutom
|
KAPITEL V
SÄRSKILDA UTBILDNINGSKRAV FÖR PERSONAL PÅ VISSA TYPER AV FARTYG
Regel V/1-1
Obligatoriska minimikrav för utbildning och behörighet för befälhavare, befäl och manskap på olje- och kemikalietankfartyg
1. |
Befäl och manskap som tilldelats särskilda arbetsuppgifter och särskilt ansvar för last eller lastutrustning på olje- eller kemikalietankfartyg ska inneha ett certifikat om grundläggande utbildning för lasthantering på olje- eller kemikalietankfartyg. |
2. |
Alla som ansöker om ett certifikat om grundläggande utbildning för lasthantering på olje- och kemikalietankfartyg ska ha fullgjort den grundläggande utbildningen i enlighet med bestämmelserna i avsnitt A-VI/1 i STCW-koden och ska ha fullgjort
|
3. |
Befälhavare, maskinchefer, överstyrmän, förste maskinister och varje annan person med direkt ansvar för lastning, lossning, omhändertagande i transit, hantering av last, tankrengöring och andra lastrelaterade uppgifter på oljetankfartyg ska inneha ett certifikat gällande avancerad utbildning för lastoperationer på oljetankfartyg. |
4. |
Alla som ansöker om ett certifikat för avancerad utbildning för lastoperationer på oljetankfartyg ska
|
5. |
Befälhavare, maskinchefer, överstyrmän, förste maskinister och varje annan person med direkt ansvar för lastning, lossning, omhändertagande i transit, hantering av last, tankrengöring och andra lastrelaterade uppgifter på kemikalietankfartyg ska inneha ett certifikat gällande avancerad utbildning för lastoperationer på kemikalietankfartyg. |
6. |
Alla som ansöker om ett certifikat för avancerad utbildning för lastoperationer på kemikalietankfartyg ska
|
7. |
Medlemsstaterna ska tillse att certifikat om yrkeskunnande utfärdas till sjöfolk som är kvalificerade i enlighet med punkterna 2, 4 eller 6, eller att ett befintligt behörighetsbevis eller certifikat om yrkeskunnande vederbörligen erkänns. |
Regel V/1-2
Obligatoriska minimikrav för utbildning och behörighet för befälhavare, befäl och manskap på gastankfartyg
1. |
Befäl och manskap som tilldelats särskilda arbetsuppgifter och ansvar som har samband med last eller lastutrustning på gastankfartyg ska inneha ett certifikat om grundläggande utbildning för lastoperationer på gastankfartyg. |
2. |
Alla som ansöker om ett certifikat för grundläggande utbildning för lastoperationer på gastankfartyg ska ha fullgjort den grundläggande utbildningen i enlighet med bestämmelserna i avsnitt A-VI/1 i STCW-koden och ska ha fullgjort
|
3. |
Befälhavare, maskinchefer, överstyrmän, förste maskinister och varje annan person med direkt ansvar för lastning, lossning, omhändertagande i transit, hantering av last, tankrengöring och andra lastrelaterade uppgifter på gastankfartyg ska inneha ett certifikat gällande avancerad utbildning för lastoperationer på gastankfartyg. |
4. |
Alla som ansöker om ett certifikat för avancerad utbildning för lastoperationer på gastankfartyg ska
|
5. |
Medlemsstaterna ska säkerställa att certifikat om yrkeskunnande utfärdas till sjöfolk som är kvalificerade i enlighet med punkterna 2 eller 4, eller att ett befintligt behörighetsbevis eller certifikat om yrkeskunnande vederbörligen erkänns. |
Regel V/2
Obligatoriska minimikrav för utbildning och behörighet för befälhavare, befäl, manskap och annan personal på passagerarfartyg
1. |
Denna regel är tillämplig på befälhavare, befäl, manskap och annan personal som tjänstgör ombord på passagerarfartyg som används på internationella resor. Medlemsstaterna ska avgöra dessa bestämmelsers tillämplighet på personal som tjänstgör på passagerarfartyg som används på inrikes resor. |
2. |
Innan sjöfolk tilldelas arbetsuppgifter ombord på passagerarfartyg ska de ha genomgått den utbildning som krävs i punkterna 4–7 nedan i enlighet med deras befattning, arbetsuppgifter och ansvar. |
3. |
Sjöfolk för vilka det krävs utbildning enligt punkterna 4, 6 och 7 ska med högst fem års mellanrum genomgå lämplig repetitionsutbildning eller styrka att de har uppnått den föreskrivna kompetensnormen under de föregående fem åren. |
4. |
Befälhavare, befäl och annan personal som enligt mönstringslistan ska bistå passagerare i nödsituationer på passagerarfartyg ska ha genomgått utbildning i kontroll av folkmassor så som anges i avsnitt A-V/2 punkt 1 i STCW-koden. |
5. |
Personal som direkt betjänar passagerare i passagerarutrymmen ombord på passagerarfartyg ska ha genomgått den säkerhetsutbildning som anges i avsnitt A-V/2 punkt 2 i STCW-koden. |
6. |
Befälhavare, maskinchefer, överstyrmän, förste maskinister och varje annan person som enligt mönstringslistan ansvarar för passagerarnas säkerhet i nödsituationer ombord på passagerarfartyg ska ha fullgjort godkänd utbildning i krishantering och mänskligt beteende så som anges i avsnitt A-V/2 punkt 3 i STCW-koden. |
7. |
Befälhavare, överstyrmän, maskinchefer, förste maskinister och varje annan person som tilldelats direkt ansvar för passagerares ombord- och landstigning, lastning, lossning eller säkring av last, eller stängning av skrovöppningar ombord på roropassagerarfartyg ska ha genomgått godkänd utbildning i passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovhållfasthet så som anges i avsnitt A-V/2 punkt 4 i STCW-koden. |
8. |
Medlemsstaterna ska säkerställa att skriftligt bevis på den utbildning som genomgåtts utfärdas för varje person som befinns vara behörig enligt bestämmelserna i denna regel. |
KAPITEL VI
FUNKTIONER AVSEENDE NÖDSITUATIONER, ARBETARSKYDD, SJÖFARTSSKYDD, MEDICINSK VÅRD OCH ÖVERLEVNAD
Regel VI/1
Obligatoriska minimikrav om förtrogenhet med säkerhet, grundläggande utbildning och instruktion för allt sjöfolk
1. |
Sjöfolk ska få förtrogenhet och grundläggande utbildning eller instruktion i enlighet med avsnitt A-VI/1 i STCW-koden och ska uppfylla den tillämpliga kompetensnorm som anges däri. |
2. |
Om grundläggande utbildning inte ingår i kvalifikationerna för certifikatet som ska utfärdas, ska ett certifikat om yrkeskunnande utfärdas med uppgift om att innehavaren har genomgått den grundläggande utbildningen. |
Regel VI/2
Obligatoriska minimikrav för utfärdande av certifikat om yrkeskunnande avseende livräddningsfarkoster, beredskapsbåtar och snabba beredskapsbåtar
1. |
Alla som ansöker om ett certifikat om yrkeskunnande avseende livräddningsfarkoster och andra beredskapsbåtar än snabba beredskapsbåtar ska
|
2. |
Alla som ansöker om ett certifikat om yrkeskunnande avseende snabba beredskapsbåtar ska
|
Regel VI/3
Obligatoriska minimikrav för utbildning i avancerad brandbekämpning
1. |
Sjöfolk med uppgift att leda brandbekämpningsaktioner ska framgångsrikt ha genomgått avancerad utbildning i brandbekämpningstekniker med särskild tonvikt på organisation, taktik och ledning i enlighet med bestämmelserna i avsnitt A-VI/3 punkterna 1–4 i STCW-koden och uppfylla den däri angivna kompetensnormen. |
2. |
Om utbildning i avancerad brandbekämpning inte ingår i kvalifikationerna för certifikatet som ska utfärdas, ska ett certifikat om yrkeskunnande utfärdas med uppgift om att innehavaren har deltagit i utbildning i avancerad brandbekämpning. |
Regel VI/4
Obligatoriska minimikrav beträffande medicinsk första hjälp och medicinsk vård
1. |
Sjöfolk med uppgift att ge medicinsk första hjälp ombord på fartyg ska uppfylla den kompetensnorm för medicinsk första hjälp som anges i avsnitt A-VI/4 punkterna 1, 2 och 3 i STCW-koden. |
2. |
Sjöfolk med uppgift att ansvara för medicinsk vård ombord på fartyg ska uppfylla den kompetensnorm för medicinsk vård som anges i avsnitt A-VI/4 punkterna 4, 5 och 6 i STCW-koden. |
3. |
Om utbildning i medicinsk första hjälp eller medicinsk vård inte ingår i kvalifikationerna för certifikatet som ska utfärdas, ska ett certifikat om yrkeskunnande utfärdas med uppgift om att innehavaren har deltagit i utbildning i medicinsk första hjälp eller medicinsk vård. |
Regel VI/5
Obligatoriska minimikrav för utfärdande av certifikat om yrkeskunnande för skyddschefer
1. |
Alla som ansöker om ett certifikat om yrkeskunnande för skyddschefer ska
|
2. |
Medlemsstaterna ska tillse att alla personer som anses behöriga enligt bestämmelserna i denna regel får utfärdat ett certifikat om yrkeskunnande. |
Regel VI/6
Obligatoriska minimikrav för sjöfartsskyddsrelaterad utbildning och instruktion för allt sjöfolk
1. |
Sjöfolk ska få sjöfartsskyddsrelaterad förtrogenhet, och utbildning eller instruktion om skyddsmedvetenhet i enlighet med avsnitt A-VI/6 punkterna 1–4 i STCW-koden och ska uppfylla den tillämpliga kompetensnorm som anges däri. |
2. |
Om skyddsmedvetande inte ingår i kvalifikationerna för det certifikat som ska utfärdas, ska ett certifikat om yrkeskunnande utfärdas med uppgift om att innehavaren har genomgått utbildning i skyddsmedvetenhet. |
3. |
Alla medlemsstater ska jämföra den sjöfartsskyddsrelaterade utbildning eller instruktion som den kräver att sjöfolk ska inneha eller ska kunna dokumentera behörighet för innan detta direktiv träder i kraft med det som anges i avsnitt A-VI/6 punkt 4 i STCW-koden och fastställa om dessa behöver uppdatera sina kvalifikationer. |
Sjöfolk som tilldelats sjöfartsskyddsuppgifter
4. |
Sjöfolk som utsetts att utföra särskilda sjöfartsskyddsuppgifter ska uppfylla den kompetensnorm som anges i avsnitt A-VI/6 punkterna 6–8 i STCW-koden. |
5. |
Om utbildning i särskilda sjöfartsskyddsuppgifter inte ingår i kvalifikationerna för certifikatet som ska utfärdas, ska ett certifikat om yrkeskunnande utfärdas med uppgift om att innehavaren har deltagit i utbildning för särskilda sjöfartsskyddsuppgifter. |
6. |
Alla medlemsstater ska jämföra de normer för sjöfartsskyddsrelaterad utbildning som de kräver att sjöfolk med specifika sjöfartsskyddsuppgifter ska inneha eller kunna dokumentera behörighet för innan detta direktiv träder i kraft med det som anges i avsnitt A-VI/6 punkt 8 i STCW-koden, och fastställa om dessa behöver uppdatera sina kvalifikationer. |
KAPITEL VII
ALTERNATIV CERTIFIERING
Regel VII/1
Utfärdande av alternativa certifikat
1. |
Utan hinder av de krav för certifiering som anges i kapitlen II och III i denna bilaga får medlemsstaterna välja att utfärda eller bemyndiga utfärdandet av andra certifikat än dem som anges i reglerna i dessa kapitel, under förutsättning att
|
2. |
Inget certifikat får utfärdas i enlighet med detta kapitel om inte medlemsstaten till kommissionen har överlämnat den information som krävs enligt STCW-konventionen. |
Regel VII/2
Certifiering av sjöfolk
Allt sjöfolk som har någon funktion eller grupp av funktioner som anges i tablåerna A-II/1, A-II/2, A-II/3, A-II/4 eller A-II/5 i kapitel II eller i tablåerna A-III/1, A-III/2, A-III/3 eller A-III/4 eller A-III/5 i kapitel III eller A-IV/2 i kapitel IV i STCW-koden ska inneha ett behörighetsbevis eller ett certifikat om yrkeskunnande, beroende på vad som är tillämpligt.
Regel VII/3
Principer för utfärdande av alternativa certifikat
1. |
En medlemsstat som väljer att utfärda eller bemyndiga utfärdandet av alternativa certifikat ska se till att följande principer iakttas:
|
2. |
Utbytbarhetsprincipen i punkt 1 ska säkerställa att
|
3. |
Följande principer ska beaktas vid utfärdande av certifikat enligt bestämmelserna i detta kapitel:
|
4. |
Principerna i punkterna 1 och 2 ska säkerställa att befälets kompetens upprätthålls såväl på bryggan som i maskin.” |
BILAGA II
Punkt 3 i bilaga II ska ersättas med följande:
”3. |
Kommissionen, bistådd av Europeiska sjösäkerhetsbyrån och eventuellt med deltagande av berörda medlemsstater, har bekräftat, genom en utvärdering av den parten, eventuellt inbegripet inspektion av inrättningar och förfaranden, att kraven i STCW-konventionen när det gäller kompetensnorm, utbildning och certifiering och kvalitetsnormer till fullo uppfylls.” |
BILAGA III
”BILAGA V
TYP AV INFORMATION SOM SKA LÄMNAS TILL KOMMISSIONEN FÖR STATISTISKA ÄNDAMÅL
1. |
När det hänvisas till denna bilaga ska följande information, som anges i avsnitt A-I/2 punkt 9 i STCW-koden för alla behörighetsbevis och intyg om utfärdanden, alla intyg om erkännande av behörighetsbevis som utfärdats av andra länder, tillhandahållas och när den är försedd med en asterisk (*) ska den vara i avidentifierad form, i enlighet med vad som krävs i artikel 25a.3. Behörighetsbevis/Intyg om utfärdande av sådant:
Intyg om erkännande av behörighetsbevis som har utfärdats av andra länder:
|
2. |
Medlemsstaterna får på frivillig basis tillhandahålla information om de certifikat om yrkeskunnande som utfärdats till manskap i enlighet med kapitlen II, III och VII i bilagan till STCW-konventionen, av följande slag:
|