24.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 219/9

(1)

Europeiska rådet antog den 26 mars 2010 kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt – Europa 2020. Strategin bygger på utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

(2)

Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (3), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 12 juli 2011 antog rådet en rekommendation (4) om Bulgariens nationella reformprogram för 2011 och avgav ett yttrande om Bulgariens uppdaterade konvergensprogram för 2011–2014.

(4)

Kommissionen antog den 23 november 2011 den andra årliga tillväxtöversikten, vilket inledde den andra europeiska planeringsterminen för förhandsintegrerad politisk samordning förankrad i Europa 2020-strategin. Den 14 februari 2012 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, Rapporten om varningsmekanismen, där det angavs att Bulgarien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(5)

Den 1 december 2011 antog rådet slutsatser där kommittén för socialt skydd uppmanades att, i samarbete med sysselsättningskommittén och andra kommittéer, framföra sina synpunkter på de åtgärder som rekommenderas inom Europa 2020-strategins politiska arbetscykel. Dessa synpunkter ingår i sysselsättningskommitténs yttrande.

(6)

Europaparlamentet har vederbörligen involverats i den europeiska planeringsterminen, i enlighet med förordning (EG) nr 1466/97, och antog den 15 februari 2012 en resolution om sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2012 och en resolution om bidraget till den årliga tillväxtöversikten 2012.

(7)

Den 2 mars 2012 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxten (i linje med rådets slutsatser av den 9 december 2011 och med utgångspunkt i kommissionens årliga tillväxtöversikt 2012). Europeiska rådet betonade behovet av att genomföra en differentierad, tillväxtfrämjande budgetkonsolidering, att återskapa normala villkor för utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslösheten och krisens sociala konsekvenser och att modernisera den offentliga förvaltningen.

(8)

Den 2 mars 2012 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden, så att de kan tas med i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

(9)

Den 12 april 2012 lade Bulgarien fram sitt konvergensprogram för perioden 2012–2015 och sitt nationella reformprogram för 2012. För att beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de bedömts samtidigt. Kommissionen har också vid en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 bedömt om Bulgarien påverkas av makroekonomiska obalanser. Kommissionen konstaterade vid sin fördjupade granskning att externa och interna obalanser föreligger för Bulgariens del, även om de inte är alltför stora.

(10)

Enligt Bulgariens första anmälan från 2012 av underskott- och skuldsiffror för åren 2008–2011 för tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott, låg underskottet i de offentliga finanserna 2011 3 % under referensvärdet för BNP i fördraget. I kommissionens avdelningars vårprognos 2012 förutspås dessutom att det offentliga underskottet kommer att hålla sig under referensvärdet i fördraget och minska ytterligare under den period som omfattas av prognosen. Till följd av detta och i linje med stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser antog kommissionen den 30 maj 2012 en rekommendation till rådets beslut (5) om upphävande av beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott enligt artikel 126.12 i fördraget.

(11)

Mot bakgrund av bedömningen av konvergensprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för kommissionens avdelningars vårprognos 2012, som konvergensprogrammets budgetprognoser grundas på, är optimistiska för perioden 2012–13, då den årliga tillväxten väntas nå 1,4 % 2012 och 2,5 % 2013. I kommissionens avdelningars vårprognos 2012 förutspås en BNP-tillväxt på 0,5 % för 2012 och 1,9 % för 2013. Efter korrigeringen av det alltför stora underskottet 2011 är syftet med den budgetstrategi som beskrivs i programmet att före programperiodens utgång uppnå finanser som är nära balans, när det gäller både det strukturella och det nominella saldot. Det medelfristiga budgetmålet för de offentliga finanserna, uttryckt i strukturella termer, har ändrats marginellt från ett underskott på 0,6 % av BNP till ett underskott på 0,5 % av BNP. Det nya medelfristiga budgetmålet återspeglar på ett adekvat sätt kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. På grundval av det (omräknade) strukturella budgetsaldot (6) planerar Bulgarien att uppnå det medelfristiga budgetmålet under konvergensprogramperioden.

År 2012–14 skulle ökningstakten för de offentliga utgifterna, med beaktande av diskretionära åtgärder på inkomstsidan, hålla sig inom stabilitets- och tillväxtpaktens riktmärken för utgifter, medan de skulle överskridas 2015. Den planerade budgetkonsolideringen står inför ett antal risker förorsakade av i) lägre intäkter med tanke på det optimistiska makroekonomiska scenariot och mindre skatteintäkter på grund av ekonomins underliggande tillväxtstruktur och ii) ineffektivitet i den offentliga sektorn, i synnerhet avseende resterande skulder inom hälso- och sjukvården, som kan leda till betydande utgiftstryck. Skuldkvoten är under 60 % av BNP och väntas, enligt programmet nå en topp på nästan 20 % av BNP 2012 och sedan minska under programperioden. Skattedisciplinen kan förbättras betydligt och en satsning på detta område skulle ge Bulgarien möjlighet att klara högre tillväxtfrämjande utgifter. Ett krav som innebär att budgetunderskottet ska hållas under 2 % och de statliga utgifterna begränsas till 40 % av BNP antogs som ändring av den grundläggande budgetlagen, vilket stärker den finanspolitiska ramens bindande natur och ökar förutsebarheten för budgetplaneringen. Fortfarande behöver man dock förbättra innehållet i den medelfristiga budgetramen och stärka rapporteringen på bokföringsmässiga grunder, inbegripet genom att förbättra kvaliteten och aktualiteten i rapporteringen av statsägda företag och regionsregeringar.

(12)

Regeringen har gjort stora framsteg med vissa av pensionsreformerna, bland annat avseende pensionsåldern för både män och kvinnor och tjänstgöringstiden för anställda i armén och polisen. En viktig utmaning på medellång sikt blir dock att åtgärda problemet med otillräckliga medel för pensioner. Ändringarna omfattar inte några åtgärder för att införa samma lagstadgade pensionsålder för män och kvinnor. De minskar inte effektivt heller möjligheterna till förtida pensionering för anställda. En viktig utmaning är att inkludera personer som inte betalar in några avgifter till socialförsäkringssystemen samt att skärpa kontroller av och kriterier för beviljande av invaliditetspension.

(13)

Bulgarien har unionens största andel personer i riskzonen för allvarlig materiell fattigdom, och barn och äldre är särskilt utsatta. Det behövs omfattande åtgärder. Man bör prioritera arbetet med att effektivisera de sociala överföringarna. Endast hälften av de ekonomiskt aktiva romerna har anställning. Den nyligen antagna nationella strategin för integrering av romer inriktas på att undanröja ett antal hinder, men den måste kombineras med en detaljerad handlingsplan för att kunna tillämpas under perioden 2012–2020.

(14)

Krisen har slagit särskilt hårt mot den okvalificerade arbetskraften (som utgör den största gruppen arbetslösa) och har ökat ungdomsarbetslösheten markant. Sedan 2009 har långtidsarbetslösheten ökat betydligt snabbare än i resten av unionen, vilket huvudsakligen speglar ökade geografiska och utbildningsmässiga obalanser eftersom uppsägningarna har koncentrerats till den okvalificerade arbetskraften. Systemet med minimitrösklar för avgifterna till socialförsäkringssystemet bör ses över för att balansera behovet av att minska odeklarerat arbete och se till att lönerna för okvalificerade arbetstagare inte blir så höga att de inte kan få jobb. De åtgärder som vidtagits av regeringen för att frysa den offentliga sektorns lönekostnader 2010–12 har varit relevanta och ändamålsenliga, vilket bidragit till att närma arbetskraftskostnaderna till produktivitetsnivåerna. Ett omfattande nationellt initiativ har inletts för att få in ungdomar på arbetsmarknaden. De offentliga arbetsförmedlingarna är fortfarande av relativt låg kvalitet och personalutbildningen behöver intensifieras, i synnerhet när det gäller tjänstemän som arbetar med rådgivning åt romer. Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra tjänster som rör aktivering, jobbsökande, matchning, omskolning och individanpassade tjänster för okvalificerad arbetskraft.

(15)

Bulgarien har den största andelen lågpresterande elever när det gäller läsning, matematik och naturvetenskap i unionen (enligt OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) 2009), vilket tyder på att det föreligger stora strukturella hinder för att säkerställa kvalitativ utbildning. De dåliga utbildningsresultaten är kopplade till bristande tillgång till utbildning för svaga grupper, i synnerhet romer, otillräckligt självstyre för skolorna, brist på incitament för bättre resultat, undermåligt nationellt bedömningssystem och bristande redovisningsskyldighet. Inom den högre utbildningen har mycket begränsade framsteg gjorts, trots en del lovande insatser på senare tid. Genomförandet av de planerade ändringarna av lagen om högre utbildning måste högprioriteras för tillväxt, vilket bör kombineras med ändamålsenliga styrelseformer, investeringar och politisk beslutsamhet.

(16)

Bulgarien har en låg nivå av investering i forskning och innovation (FoI). Investeringar inom FoI måste ökas för att nå det nationella målet på 1,5 % av BNP 2020, och en lämplig innovationsstrategi måste tas fram. FoI-administrationen i Bulgarien är uppsplittrad. Bulgarien måste stärka sina universitet och utveckla en strategi för att engagera institutioner för högre utbildning i innovationsverksamhet. Det finns inga ramar som främjar samarbete mellan universitet och den privata sektorn och forskningsmedel bör fördelas på ett konkurrensbaserat, meritbaserat och öppet redovisat sätt. Det finns fortfarande flaskhalsar för nystartade företag och innovativa små och medelstora företag som söker finansiering. De offentliga finansieringsinstrumenten och garantierna för unga och innovativa företag befinner sig i ett tidigt genomförandeskede och effekterna av dem kommer att visa sig senare.

(17)

Den administrativa kapaciteten i Bulgarien är i dagsläget otillräcklig för fungerande förvaltning och underhåll av väg-, järnvägs- och vatteninfrastrukturprojekt. Den administrativa reformen har huvudsakligen fokuserats på att minska personalen inom den offentliga sektorn, med begränsade försök att undanröja andra källor till ineffektivitet. Användningen av EU-medel är fortfarande låg trots kontinuerliga framsteg de senaste två åren. De viktigaste orsakerna är de komplicerade administrativa förfarandena och företagens problem med att säkra medfinansiering. Det finns också viktiga frågor kvar att lösa när det gäller att förbättra affärs- och regleringsklimatet och att öka den administrativa kapaciteten i den offentliga sektorn. Genomförandet av e-förvaltning har försenats flera gånger. Bulgariens skattesystem kännetecknas av betydande skatteflykt och låg administrativ effektivitet. De administrativa kostnaderna för skatteuppbörden är höga, liksom tidskostnaderna för företag som betalar skatt.

(18)

Den nya lagstiftningen om offentlig upphandling är ett viktigt steg mot ett bättre system för att övervaka, förebygga och säkra påföljder för oegentligheter. Dessa insatser bör kompletteras på två fronter: i) påföljderna måste tillämpas effektivt och ii) byrån för offentlig upphandling bör få befogenhet att hantera dessa frågor.

(19)

Trots de reformer som inletts har Bulgarien fortfarande en del begränsningar för marknadsinträde inom nätsektorer som järnvägstransporter, telekommunikation och energi. Energimarknadens funktion är fortfarande problematisk i både grossist- och detaljistledet. Några särskilda problemområden som måste förbättras är bristen på el- och gasbörser och behovet av en fungerande balansmarknad samt de reglerade konsumentpriserna. Bulgarien bör också säkerställa oberoende tillsyn av överföringssystemet. Bulgarien är starkt beroende av en enda energiväg och den inhemska energimarknaden fungerar otillfredsställande, vilket innebär risk för dramatiska svängningar i utbudet. De befintliga åtgärderna för att lösa energiberoendet måste förbättras. Hittills har byggandet av ny gasinfrastruktur gått för långsamt. Även om några önskvärda reformer antogs formellt och den förnybara energins andel ökade under 2011 har genomförandet varit otillfredsställande på grund av upphandlingsförfaranden, en politik som styrs av privata intressen och bristfällig förvaltning av de statligt ägda energibolagen.

(20)

Bulgarien har gjort ett antal åtaganden inom europluspakten. Åtagandena – och genomförandet av åtagandena från 2011 – avser ökning av de offentliga finansernas hållbarhet, främjande av sysselsättning, förbättring av den offentliga sektorns konkurrenskraft och förstärkning av den finansiella stabiliteten. Kommissionen har gjort en bedömning av hur åtaganden inom europluspakten genomförts. Resultaten från denna bedömning har beaktats i rekommendationerna.

(21)

I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen gjort en heltäckande analys av Bulgariens ekonomiska politik. Den har gjort en bedömning av konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet samt lagt fram en fördjupad granskning. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Bulgarien, utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–7 nedan.

(22)

Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat konvergensprogrammet, och dess yttrande (7) återspeglas framför allt i rekommendation 1 nedan.

(23)

Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet och konvergensprogrammet. Dess rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 kommer särskilt till uttryck i rekommendationerna 3 och 5 nedan.

1.

Fortsätta med en sund finanspolitik för att uppnå det medelfristiga budgetmålet senast 2012. Därför bör Bulgarien genomföra budgetstrategin som planerat, säkerställa att riktmärket för utgifter följs och vara berett att vidta ytterligare åtgärder om risker för budgetscenariot framträder. Stärka insatserna för att förbättra kvaliteten på de offentliga utgifterna, i synnerhet inom utbildningssektorn och hälso- och sjukvården, och genomföra en heltäckande strategi för skattedisciplin i syfte att ytterligare öka skatteintäkterna och angripa den svarta ekonomin. Ytterligare förbättra innehållet i den medelfristiga budgetramen, bland annat genom att stärka budgetprocessen och rapporteringssystemets kvalitet.

2.

Vidta ytterligare åtgärder för att förbättra pensionssystemets hållbarhet och ändamålsenlighet genom att införa samma lagstadgade pensionsålder för män och kvinnor som betalat sina avgifter ett helt förvärvsliv. Införa striktare kriterier och kontroller för tilldelning av invaliditetspension.

3.

Påskynda genomförandet av det nationella sysselsättningsinitiativet för unga. Se till att minimitrösklarna för avgifter till socialförsäkringssystemen inte avhåller från deklarerat arbete. Intensifiera ansträngningarna för att förbättra den offentliga arbetsförmedlingens resultat. Minska fattigdomen, öka de sociala överföringarnas effektivitet och tillgången till kvalitativa sociala tjänster för barn och äldre samt genomföra den nationella strategin för integrering av romer.

4.

Påskynda reformeringen av rättsakter av betydelse för skolor och högre utbildning och av kompletterande åtgärder genom att fokusera på modernisering av kursplaner, förbättrad lärarutbildning och att säkerställa svaga gruppers tillgång till utbildning. Förbättra tillgången till finansiering för nystartade företag och små och medelstora företag, i synnerhet sådana som sysslar med innovation.

5.

Intensifiera ansträngningarna för att förbättra den administrativa kapaciteten och stärka reformarbetet genom att minska byråkratin och kostnaderna för skattedisciplin och skatteuppbörd samt förbättra utnyttjandet av EU-bidrag, i synnerhet när det gäller väg- och järnvägstransporter samt vattenförvaltning. Förbättra rättssystemets kvalitet och oberoende och påskynda införandet av e-förvaltning. Stärka den offentliga administrativa kapaciteten inom viktiga transportsektorer och hos tillsynsmyndigheterna.

6.

Säkerställa ett korrekt genomförande av lagstiftningen om offentlig upphandling. Stärka förebyggande av oegentligheter och effektivt tillämpa sanktioner enligt lagen om offentlig upphandling och lagen om intressekonflikter.

7.

Vidta åtgärder för att undanröja marknadshinder, vinstgarantiarrangemang och priskontroll. Säkerställa oberoendet för systemansvariga för överförings- och distributionssystem, fullborda marknadens utformning för i synnerhet marknaden för energiutbyte och balansmarknaden. Förbättra el- och gasanslutningarna, öka energieffektiviteten och förbättra kapaciteten för att klara störningar.