(1)

Den 30 juni 2009 anmälde de bulgariska myndigheterna till kommissionen en omstruktureringsåtgärd avseende företaget Ruse Industry AD (nedan kallat Ruse Industry eller företaget) i form av en omläggning av och ett anstånd med betalningen av en skuld till staten på 9,85 miljoner euro.

(2)

Ett detaljerat frågeformulär översändes till de bulgariska myndigheterna den 28 juli 2009. Den 24 augusti 2009 besvarade Bulgarien en del av frågorna och begärde i samma skrivelse en förlängning av den tidsfrist som hade beviljats i skrivelsen av den 28 augusti 2009. Den 30 september 2009 lämnade Bulgarien ytterligare information. Den 27 november 2009 begärde kommissionen ytterligare klargöranden, som Bulgarien lämnade den 15 december 2009. En ytterligare förlängning av tidsfristen beviljades den 20 december 2009 för inlämnande av den information som saknades. Den 17 februari 2010 översände Bulgarien ytterligare information.

(3)

Genom en skrivelse av den 14 april 2010 underrättade kommissionen Bulgarien om sitt beslut att inleda det förfarande som fastställs i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2) (EUF-fördraget) avseende detta stöd.

(4)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (3).

(5)

Inga synpunkter har inkommit från berörda parter.

(6)

Bulgarien lämnade synpunkter på kommissionens beslut att inleda förfarandet genom en skrivelse av den 10 maj 2010, som översändes till kommissionen och registrerades av denna den 17 juni 2010. Den 7 juni 2010 tillhandahöll de bulgariska myndigheterna ytterligare information.

(7)

Den 29 oktober översände kommissionen en ytterligare begäran om information, som de bulgariska myndigheterna besvarade i en skrivelse av den 12 november 2010, som skickades till kommissionen och registrerades av denna den 23 november 2010, och i en skrivelse av den 3 december 2010, som skickades till kommissionen och registrerades av denna den 6 december 2010.

(8)

Den 11 november 2010 inledde de bulgariska myndigheterna ett insolvensförfarande mot företaget.

(9)

Genom en skrivelse av den 14 juni 2010, som skickades till kommissionen den 23 november 2010, drog de bulgariska myndigheterna tillbaka sin anmälan av den 30 juni 2009.

(10)

Mottagare av stödåtgärden är Ruse Industry. Företaget (som tidigare kallades Rusenska korabostroitelnitsa (4)) grundades 1991 och är beläget i Ruse, Bulgarien, vilket är en region som är berättigad till stöd enligt artikel 170.3 a i EUF-fördraget. Företaget privatiserades i april 1999, när 80 % av dess aktier såldes till det tyska företaget Rousse Beteiligungsgesellschaft mbH.

(11)

Ruse Industry är verksamt inom tillverkning och reparationer av metallstrukturer, samt inom tillverkning av kranar, fartyg och marin utrustning (5). År 2009 hade företaget 196 anställda.

(12)

Företaget har under flera år före anmälan visat en ihållande tendens med sjunkande omsättning och ökade förluster, vilket anges i tabellen nedan. År 2008 uppvisade företaget ett negativt verksamhetsresultat och ett negativt kassaflöde.

Tabell 1

Ruse Industrys årsomsättning och resultat

(13)

När anmälan gjordes var Ruse Industry skyldigt den bulgariska staten 9,85 miljoner euro.

(14)

Skulden härrör från låneavtal (7) från 1996 och 1997 mellan Statliga fonden för återuppbyggnad och utveckling och Rusenska korabostroitelnitsa om ett kapital, som då uppgick till 8,45 miljoner US-dollar.

(15)

I april 1999 ingicks ett avtal (”1999 års omläggning”) med finansministeriet, som övertog fordringarna hos Statliga fonden för återuppbyggnad och utveckling. Enligt avtalet konverterades (8) 8 miljoner US-dollar av den ovannämnda skulden, plus upplupen ränta, till euro och Rousse Beteiligungsgesellschaft mbH åtog sig att betala tillbaka detta belopp mellan den 1 december 2000 och den 30 juni 2006 enligt en avbetalningsplan.

(16)

Den 21 maj 2001 ingick finansministeriet och Ruse Industry ett ytterligare avtal, enligt vilket den fullständiga återbetalningen av företagets skuld till staten (9), plus upplupen ränta, skjöts upp till den 30 september 2015, med amorteringsfrihet (då endast ränta betalas och inte kapitalet) till och med den 31 mars 2006 (”2001 års omläggning”).

(17)

Enligt 2001 års omläggning omfattade den totala skulden ett kapital på 7,97 miljoner euro plus 2 miljoner euro i ränta (upplupen till och med den 1 april 1999). Enligt detta avtal var den årliga räntan på kapitalet 1 %, med en straffränta på 3 % per år på belopp som förfallit till betalning (dvs. vid försenade återbetalningar).

(18)

I september 2005, just innan amorteringsfriheten upphörde, begärde stödmottagaren en ny omläggning av sin skuld till staten (utöver 2001 års avtal). I december 2006 konstaterade den bulgariska konkurrenskommissionen att begäran inte var förenlig med den bulgariska lagstiftningen om statligt stöd. Ruse Industry överklagade konkurrenskommissionens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen, som avslog överklagandet i juli 2007. Ett ytterligare överklagande av beslutet avslogs också. Trots detta försökte staten inte driva in det förfallna skuldbeloppet i enlighet med 2001 års omläggning.

(19)

I juli 2008 erbjöd stödmottagaren frivilligt att betala 1 miljon euro av det förfallna beloppet i två lika stora delbetalningar. Enligt detta erbjudande skulle den första delbetalningen göras senast i oktober 2008, och den andra senast i februari 2009. När Ruse Industry inte gjorde någon av dessa delbetalningar förlängde staten, på företagets begäran, två gånger tidsfristen för den första delbetalningen, först till december 2008 och sedan till januari 2009.

(20)

Då de av Ruse Industry utlovade betalningarna inte genomfördes skickade de bulgariska myndigheterna i februari 2009 en betalningspåminnelse. Ytterligare påminnelser om betalning av de förfallna beloppen skickades i april och två gånger i juni 2010. Trots detta drev staten inte på ett effektivt sätt in den skuld, som inte hade betalats enligt 2001 års omläggning.

(21)

I en skrivelse av den 4 juni 2009 begärde Ruse Industry åter att de bulgariska myndigheterna skulle lägga om dess skuld till staten till 2019 med amorteringsfrihet fram till 2012. Efter denna begäran och i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget anmälde Bulgarien den planerade skuldomläggningen som ett omstruktureringsstöd.

(22)

Genom en skrivelse av den 28 juni 2010 erbjöd Ruse Industry åter att betala sina utestående skulder till staten enligt avtalet om återbetalning i 2001 års omläggning. I juli 2010 åtog sig företaget att betala alla förfallna och utestående belopp i två lika stora delbetalningar: den första senast i juli 2010 och den andra senast i augusti 2010. Trots detta lyckades företaget inte att rätta sig efter denna överenskommelse.

(23)

Enligt de uppgifter som ingetts av de bulgariska myndigheterna hade stödmottagaren vid 2010 års utgång betalat 1 miljon euro av det totala skuldbeloppet enligt 2001 års omläggning. Vid 2010 års utgång uppgick den totala förfallna och utestående skulden med avseende på det sammanlagda skuldbeloppet till 3,7 miljoner euro.

(24)

Skriftväxlingen mellan Ruse Industry och de bulgariska myndigheterna visar att de bulgariska myndigheterna skickade ett antal betalningspåminnelser avseende det obetalda skuldbeloppet. Även om stödmottagaren uttryckte en önskan eller frivilligt erbjöd att betala tillbaka skulden, återbetalade företaget i själva verket aldrig hela det utestående beloppet enligt 2001 års omläggning. Med undantag för påminnelserna finns det inga bevis för att de bulgariska myndigheterna vidtog åtgärder för att effektivt driva in sina fordringar.

(25)

När det gäller kapitalbeloppet betalade Ruse Industry inte de fastställda beloppen (10) och följde därför inte den halvårsvisa återbetalningsplanen. Vidare betalades den vanliga räntan bara fram till juli 2008.

(26)

I fråga om straffräntan angav de bulgariska myndigheterna att de enligt avtalet fastställda 3 % (se punkt 17 ovan) från och med 2006 togs ut på de delbetalningar av skulden som företaget då skulle ha börjat göra. Ruse Industry betalade bara straffräntan mellan augusti 2006 och juli 2008. Från och med juli 2008 betalade företaget inte den pålagda straffräntan.

(27)

Den 3 november 2010 gjorde de bulgariska myndigheterna en officiell begäran om återbetalning. När denna begäran gjordes uppgick den förfallna skulden till 3,7 miljoner euro (varav 3,4 miljoner euro utgjordes av kapitalet, 151 000 euro av ränta och 140 000 euro av straffränta).

(28)

När begäran gjordes hade stödmottagaren återbetalat sammanlagt 1 miljon euro, i enlighet med 2001 års omläggning (varav 245 000 euro utgjordes av kapitalet, 705 000 euro av ränta och 50 000 euro av straffränta). Ruse Industrys sista faktiska återbetalning gjordes den 11 juli 2008.

(29)

Efter begäran och när företaget inte fullgjorde sina skyldigheter inledde de nationella myndigheterna den 11 november 2010 ett insolvensförfarande mot stödmottagaren (dvs. nio år efter 2001 års omläggning, mer än fyra år efter det att amorteringsfriheten upphörde och mer än två år efter Ruse Industrys sista betalning).

(30)

Den 11 november 2010 inledde de bulgariska myndigheterna ett insolvensförfarande mot företaget.

(31)

Såsom anges ovan (se punkt 21) lämnade stödmottagaren i juni 2009 in en ytterligare begäran om omläggning av den utestående skulden enligt 2001 års avtal. Denna planerade omläggning var den åtgärd som anmäldes till kommissionen såsom ett omstruktureringsstöd den 30 juni 2009.

(32)

Enligt anmälan skulle planen ha lett till att skulden på 9,85 miljoner euro betalades under en tioårsperiod (dvs. fram till 2019), med amorteringsfrihet till och med den 30 juni 2012.

(33)

De bulgariska myndigheterna ansåg att den planerade åtgärden kan betraktas som omstruktureringsstöd och är förenlig med den inre marknaden på grundval av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (11).

(34)

Kommissionen hyste tvivel angående huruvida det anmälda stödet var förenligt med den inre marknaden. Den 14 april inledde den följaktligen det förfarande som anges i artikel 108.2 i EUF-fördraget.

(35)

Beslutet att inleda förfarandet väckte dessutom betänkligheter om huruvida det faktum att man tidigare inte drivit in företagets förfallna skulder enligt 2001 års omläggningsavtal skulle kunna utgöra ytterligare statligt stöd.

(36)

De bulgariska myndigheterna drog tillbaka sin anmälan den 23 november 2010, vilket gjorde den formella granskningen av åtgärden överflödig.

(37)

När det gäller det faktum att skulden inte har drivits in hävdar Bulgarien endast att staten agerade som en privat investerare i en marknadsekonomi, som maximerade chanserna att få sin skuld betald genom att möjliggöra en frivillig återbetalning. Bulgarien har inte lagt fram några detaljerade argument i detta hänseende.

(38)

Bulgarien drog tillbaka anmälan av omläggningen av Ruse Industrys skuld till staten i november 2010. Detta ledde till att den formella granskningen av det anmälda omstruktureringsstödet blev överflödigt enligt artikel 8.2 i rådets förordning nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (12).

(39)

Den granskade åtgärden är det faktum att skulden i enlighet med 2001 års omläggning inte har drivits in.

(40)

När det gäller Bulgariens anslutning till EU och således huruvida avsaknaden av indrivning av skulden från och med den 1 januari 2007 potentiellt utgör ett nytt stöd i den mening som avses i artikel 1 c i förordning (EG) nr 659/1999, konstaterar kommissionen att det faktum att stödmottagaren inte har återbetalat de belopp som den var skyldig enligt 2001 års omläggning och det faktum att staten inte har vidtagit några åtgärder har lett till en ändring av statens totala risk enligt 2001 års omläggning. Denna ökning av skulden till staten (dvs. avsaknaden av indrivning) har fått följder efter anslutningsdatumet och således måste åtgärden anses som tillämplig efter anslutningen och utgör följaktligen nytt statligt stöd.

(41)

Det måste också noteras att denna oanmälda åtgärd inte omfattas av tillägget till bilaga V till Bulgariens anslutningsakt (13). Mer specifikt gäller följande: a) den genomfördes inte före den 31 december 1994, b) den angavs inte i tillägget till bilaga V och c) den omfattades inte av den övergångsordning som tillämpades i samband med anslutningen.

(42)

Mot denna bakgrund bedömer kommissionen nedan huruvida avsaknaden av indrivning av skulden från och med den 1 januari 2007 utgör ett nytt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(43)

Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(44)

Åtgärden har finansierats med statliga medel, eftersom den leder till att staten går miste om inkomster, och finansministeriets beslut räknas som direkta statliga beslut.

(45)

Avsaknaden av indrivning av skulden berör också Ruse Industry individuellt och är därför en selektiv åtgärd.

(46)

Dessutom är Ruse Industry ett företag som tillverkar varor som handlas fritt i EU. Kommissionen anser därför att villkoret om påverkan av konkurrensen och handeln i EU är uppfyllt.

(47)

Kommissionen måste också bedöma om åtgärden i form av avsaknad av indrivning av skulden medför en fördel för företaget, som det inte annars skulle ha kunnat få på marknaden.

(48)

Såsom klargjorts ovan härrör skulden från 1996–97 och har redan lagts om två gånger (1999 och 2001). Vad avser avsaknaden av indrivning av skulden enligt 2001 års omläggning och företagets brist på fullgörande av sina skyldigheter, skulle ingen privat borgenär ha betett sig som den bulgariska staten. Den tillgängliga informationen visar i själva verket att inga konkreta åtgärder har vidtagits för att driva in skulden sedan den 30 mars 2006, när amorteringsfriheten upphörde och de första delbetalningarna av kapitalbeloppet skulle göras, men inte gjordes. Företagets finansiella situation var dessutom svag (se tabell 1 ovan), med minskande omsättning och ökade förluster, och det fanns inget hopp om att företaget åter skulle gå med vinst. Det är också viktigt att notera att, även om en del av skulden (1,13 miljoner lev (14)) garanterades med säkerheter (15), de bulgariska myndigheterna inte vidtog några åtgärder för att driva in denna del av skulden.

(49)

I själva verket har de bulgariska myndigheterna inte klargjort varför återbetalningsplanen inte verkställdes och inte rättfärdigat sitt påstående att de skulle ha maximerat sina chanser att få skulden betalad genom att vänta på en frivillig återbetalning (med tanke på företagets tidigare underlåtenhet att betala sina skulder).

(50)

Under liknande omständigheter skulle en privat borgenär ha insisterat på att avtalet skulle verkställas. Därför har bristen på efterlevnad av 2001 omläggning och det faktum att Bulgarien inte har drivit in skulden medfört en fördel för Ruse Industry.

(51)

På grundval av ovanstående anser kommissionen att avsaknaden av indrivning av Ruse Industrys skuld till staten utgör nytt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, från och med den 1 januari 2007.

(52)

När det gäller åtgärdens eventuella förenlighet är det viktigt att notera att Bulgarien inte har lagt fram några argument i detta hänseende.

(53)

Även om Ruse Industry formellt kan anses vara ett företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter, uppfyller det inte kriterierna för förenligt undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd. Särskilt har det i fråga om undsättningsstöd inte visats att åtgärden är begränsad till vad som är absolut nödvändigt, är berättigad på grundval av allvarliga sociala problem och inte skulle ha allvarliga negativa sidoeffekter i andra medlemsstater. Dessutom löper den under mer än sex månader. I fråga om omstruktureringsstödet, innebär avsaknaden av en omstruktureringsplan att det inte är bevisat att företagets långsiktiga lönsamhet kan återställas. Dessutom har det inte visats att stödet skulle begränsas till ett minimum och att otillbörliga snedvridningar av konkurrensen skulle undvikas.

(54)

Företaget är beläget i ett stödberättigat område i enlighet med artikel 107.3 a i EUF-fördraget och är därför berättigat till regionalt stöd i enlighet med riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 (16). Åtgärden uppfyller dock inte heller kraven i dessa riktlinjer. Vad avser ett möjligt driftsstöd, underlättar detta stöd mer specifikt inte utvecklingen av några verksamheter eller ekonomiska områden, och är inte tidsbegränsat, degressivt eller står i proportion till vad som är nödvändigt för att uppväga ett visst ekonomiskt handikapp.

(55)

Det inns inga andra tillämpliga skäl för förenlighet. Därför är stödet olagligt och oförenligt med EUF-fördraget.

(56)

Enligt EUF-fördraget och domstolens fasta rättspraxis är kommissionen behörig att besluta att den berörda staten ska upphäva eller ändra stöd (17) som kommissionen har konstaterat vara oförenligt med den inre marknaden. Enligt domstolens fasta rättspraxis är medlemsstaten skyldig att upphäva ett stöd som kommissionen har fastställt vara förenligt med den inre marknaden, så att den tidigare situationen återställs (18). Enligt domstolen är detta mål uppfyllt när mottagaren har återbetalat det rättsstridiga stödet och därigenom förlorar den fördel han åtnjöt på marknaden gentemot sina konkurrenter så att den situation som förelåg före utbetalningen av stödet är återställd (19).

(57)

I enlighet med denna rättspraxis föreskrivs i artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 att kommissionen, vid negativa beslut i fall av olagligt stöd, ska besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren.

(58)

Med tanke på att den berörda åtgärden måste betraktas som olagligt och oförenligt stöd, ska således stödbeloppet återbetalas för att återupprätta den situation som rådde på marknaden före beviljandet av stödet. Därför ska återbetalningen genomföras från den tidpunkt då stödmottagaren erhöll fördelen, dvs. när stödet ställdes till stödmottagarens förfogande, och det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta fram till den dag då stödet faktiskt har återbetalats.

(59)

Det oförenliga stödinslaget i åtgärden beräknas som det belopp som företaget var skyldigt och som inte hade betalats i enlighet med 2001 års omläggning, från och med den 1 januari 2007 till och med den 11 november 2010, då Bulgarien registrerade sin fordran i insolvensförfarandet. Vid den tidpunkten uppgick det förfallna beloppet till 3,7 miljoner euro. Bulgarien måste beräkna det exakta belopp som ska återbetalas, inbegripet den ränta som ska tas ut på detta belopp. Betalningar som gjorts, förutom de belopp som betalats enligt avtalet, kan dras av från det belopp som ska återbetalas eftersom det utgör olagligt och oförenligt stöd.

(60)

För det första konstaterar kommissionen att Bulgarien har dragit tillbaka sin anmälan av omläggningen av skulden på 9,85 miljoner euro, varigenom det officiella granskningsförfarandet blivit överflödigt.

(61)

För det andra drar kommissionen slutsatsen att avsaknaden av indrivning av skulden till staten från och med den 1 januari 2007 utgör nytt statligt stöd till förmån för Ruse Industry i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(62)

Detta statliga stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden, och måste därför återbetalas av stödmottagaren.