BILAGA

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅLSÄTTNINGAR, TEMATISKA OMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER – HUVUDLINJER

I.   TEMATISKA FORSKNINGSOMRÅDEN

I.A   Forskning om fusionsenergi

Övergripande mål

Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra Iter som ett viktigt steg mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt bärkraftiga.

Åtgärder

1.   Genomförande av Iter

Gemenskapen har ett särskilt ansvar inom Iter-organisationen i sin egenskap av värd för projektet och spelar en ledande roll, framför allt när det gäller förvaltningen av den internationella Iter-organisationen, ledning och personalrekrytering, samt allmänt tekniskt och administrativt stöd.

Gemenskapen kommer som part i Iter att bidra ytterligare till konstruktion och montering av utrustning och installationer som behövs på platsen för Iter-anläggningen samt till att stödja projektet under byggfasen.

FoU-verksamheten för konstruktionen av Iter-reaktorn ska bedrivas i fusionsorganisationerna och europeiska industriföretag. I verksamheten kommer bl.a. att ingå utveckling och provning av komponenter och system.

2.   FoU som förberedelse av driften av Iter

Ett målinriktat program för fysik och teknik ska konsolidera urvalet av Iterprojekt och förbereda en snabb start för Iters drift. Det ska genomföras genom samordnade experiment, teoretisk verksamhet och modellering, under tillämpning av Jet-anläggningen och andra relevanta experimentanläggningar och dataenheter. Därigenom ska man garantera att EU får tillräckligt inflytande på Iterprojektet, och förbereda en framträdande europeisk roll i anläggningens framtida drift. Detta ska innefatta följande:

—	Bedömning av särskild nyckelteknik för driften av Iter genom utnyttjande av förbättringar av Jet-anläggningen (en Iter-liknande ”första vägg”, uppvärmningssystem och diagnostiksystem).

—	Kartläggning av olika driftsscenarier för Iter genom målinriktade försök i Jet-anläggningen och andra anläggningar samt samordnad modellering.

3.   Begränsad teknikverksamhet för att förbereda Demo

Tekniska lösningar och material, som krävs för att Demo-reaktorn ska kunna godkännas, byggas och tas i drift, ska vidareutvecklas av fusionsorganisationerna och industrin, så att de sedan kan testas i Iter-reaktorn och den europeiska industrin kan bygga Demo och utveckla nya fusionsreaktorer. Följande inslag kommer att ingå i verksamheten:

—

Ytterligare insatser från den särskilda projektgrupp som hanterar den tekniska valideringen och projekteringsverksamheten (Engineering Validation and Engineering Design Activities) för att förbereda konstruktionen av den internationella anläggningen för bestrålning av fusionsmaterial (International Fusion Materials Irradiation Facility); denna anläggning ska användas för provning av material för fusionsreaktorer.

—

Utveckling, provning genom bestrålning av lågaktiva och strålningsresistenta material samt modellering av dem, utveckling av de centrala tekniska lösningar som behövs för drift av fusionsreaktorer, inbegripet mantlar, arbete med konstruktionsutkast för Demo, där också säkerhets- och miljöaspekter ingår.

4.   FoU-verksamhet på längre sikt

Det särskilda programmet kommer att bygga vidare på den verksamhet som är speciellt inriktad på Iter- och Demo-projekten och därigenom bygga upp kompetens och utvidga kunskapsbasen på områden som har strategisk betydelse för framtida fusionskraftverk. Denna forskningsverksamhet kommer att leda till förbättrad teknisk genomförbarhet och ekonomisk bärkraft för fusionskraften. Särskilda åtgärder inom ramprogrammet kommer att omfatta begränsad verksamhet enligt följande:

—	Studier av optimerade koncept för magnetisk inneslutning, inbegripet stellaratorer. Arbetet kommer att inriktas på driftsförberedelser för W7-X-stellaratorn, användning av befintlig utrustning för utbyggnad av försöksdatabaserna och bedömning av framtidsutsikterna för dessa konfigurationer.

—	Experiment, teoribildning och ytterligare modellering med omfattande kunskaper om fusionsplasmor av reaktorkvalitet som slutmål.

—	Undersökningar av fusionsenergins sociovetenskapliga och ekonomiska aspekter och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet och kunskaper om fusionsenergi.

5.   Mänskliga resurser och utbildning – utvecklingen av ”Itergenerationen”

Att se till att det finns tillräckliga mänskliga resurser och ett intensivt samarbete inom det tematiska området fusion, både för Iter-projektets omedelbara behov och för behoven på medellång sikt, liksom för vidareutvecklingen av fusionstekniken, är uppgifter som kommer att hanteras genom följande:

—	Stöd till rörlighet för forskare mellan organisationer som deltar i det särskilda programmet för att stimulera till ökat samarbete och bättre integrering av forskningsverksamheten och främja internationellt samarbete.

—	Fortbildning på doktorandnivå och postdoktoral nivå av ingenjörer och forskare, inbegripet bl.a. användning av anläggningar som utbildningsplattformar, specialinriktade seminarier och workshoppar, och främjande av samarbete mellan högre utbildningsanstalter.

6.   Infrastruktur

Genomförandet av Iter i Europa, inom den internationella ram som tillhandahålls av Iter-organisationen, kommer att berika den nya forskningsinfrastrukturen med en stark europeisk dimension.

7.   Tekniköverföring, näringslivets delaktighet och innovation

Iter kommer att kräva en ny och mer flexibel organisationsstruktur, så att innovationen och de tekniska framstegen snabbt kan spridas till näringslivet och därmed göra den europeiska industrin konkurrenskraftigare. Detta kommer att hanteras genom följande:

—

Främjande av innovation och utbyte av know-how med berörda universitet, forskningsinstitut och industriföretag, däribland lämplig samverkan med Iter-organisationen och det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (med lika möjlighet för industriparterna att delta i enlighet med unionens relevanta upphandlingsregler).

—	Uppmuntran till generering av patent.

—	Främjande av fusionsindustrins innovationsforum där man kommer att ta fram en färdplan för fusionsteknik och initiativ för utveckling av de mänskliga resurserna, med tyngdpunkten på innovation och potential för nya produkter och tjänster.

I.B   Kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd

Övergripande mål

Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen för säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra i synnerhet säkerheten och bidra till resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för kärnenergi samt garantera ett robust och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.

Åtgärder

Indirekta åtgärder inom kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd kommer att genomföras inom de fem huvudområden som beskrivs nedan. Mot bakgrund av den förstärkta betoningen av kärnsäkerheten som bidrar till en omorientering av kärnforskningen, ska områdena anläggningssäkerhet, strålskydd (inklusive medicinsk användning) och riskbedömning få största möjliga uppmärksamhet. Det finns viktiga kopplingar till forskningen inom unionens sjunde ramprogram, antaget genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (1), i synnerhet inom områdena energi, europeiska standarder, utbildning, miljöskydd, hälsa, materialvetenskap, förvaltning, gemensamma infrastrukturer, skydds- och säkerhetskultur. Internationellt samarbete kommer att uppmuntras inom många av forskningsverksamheterna, med särskild inriktning på kärntekniska anläggningars säkerhet, och detta kommer att ske i samarbete med relevanta tekniska forum och intressentforum som beskrivs i den logiska grunden för verksamhet på områdena kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd i punkt I.B i bilaga I till beslut 2012/93/Euratom.

1.   Hantering av slutligt radioaktivt avfall

Ingenjörstekniska studier och demonstration av utformning av geologiskt förvar i syfte att förbereda genomförandet och samtidigt garantera operativ säkerhet. Studier som bidrar till bättre kännedom om avfall och dess beteende över tiden, utveckling av pålitliga metoder för bedömning av prestanda och säkerhet, utredning av frågor om styrning och samhällsaspekter avseende allmänhetens acceptans och annan verksamhet för att stödja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på de viktigaste frågorna i samband med avfallshantering från utsläpp till slutförvaring.

2.   Reaktorsystem

Samtidigt som det övergripande målet respekteras, forskning för att underbygga säker drift av alla reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar) i användning i Europa eller, i den utsträckning det är nödvändigt för att bibehålla bred expertis på kärnsäkerhetsområdet i Europa, de reaktortyper som kan komma att användas i framtiden, med inriktning enbart på säkerhetsaspekter. Detta inbegriper bedömning av kärnkraftverkens livslängd samt förvaltning av dessa, säkerhetskultur (minimering av risken för mänskliga eller organisatoriska fel), metoder för avancerad säkerhetsbedömning, verktyg för numerisk simulering, instrumentering och kontroll, samt förebyggande och mildrande av allvarliga olyckor, med därmed förknippade åtgärder för att optimera kunskapshanteringen och upprätthålla kompetensen.

Verksamheten inbegriper grundforskning och viktig tvärvetenskaplig forskning (såsom materialvetenskap) (2) och – samtidigt som man uteslutande fokuserar på säkerhetsaspekterna – studier av framtida reaktorer och alla aspekter av bränslecykeln, såsom separation och transmutation.

3.   Strålskydd

Verksamheten på detta område kommer att fokusera på följande:

—	Noggrannare kvantifiering av hälsoriskerna vid låg och långvarig exponering, inklusive variationen mellan olika individer, genom epidemiologiska studier och bättre förståelse för mekanismerna genom cell- och molekylärbiologisk forskning.

—	Förbättrad säkerhet och effektivare medicinsk användning av strålning, med hjälp av ny teknisk utveckling och genom en korrekt avvägning mellan fördelar och risker vid användningen.

—	Förbättrad konsekvens och integrering av krishantering och hantering av situationer efter en olycka i Europa genom att framtagning av gemensamma verktyg och strategier samt demonstration av att de fungerar operativt.

—	På andra områden kommer nationell forskningsverksamhet att integreras effektivare om det anses nödvändigt.

4.   Infrastruktur

När det finns ett tydligt europeiskt mervärde, i synnerhet för att upprätta en kritisk massa, stöd till utformning, modernisering, uppbyggnad och/eller drift av viktig forskningsinfrastruktur på något av de ovannämnda tematiska områdena, inbegripet förenkling av adekvat tillgång till befintlig och framtida infrastruktur för enskilda forskare och forskargrupper.

5.   Personalresurser och utbildning (3)

Samordning av nationella program och tillgodoseende av behov av allmän fortbildning inom kärnvetenskap och kärnteknik genom en rad olika instrument, däribland instrument med resultat på kort sikt och som är konkurrensutsatta, som en del av allmänt personalstöd inom alla tematiska områden. Här ingår också stöd till kursverksamhet och utbildningsnätverk samt åtgärder som syftar till att göra sektorn mer attraktiv för unga vetenskapsmän och ingenjörer och att uppnå bättre samordning mellan utbildningsinstitutionerna i EU för att se till att kvalifikationerna blir likvärdiga i alla medlemsstater.

II.   ETISKA ASPEKTER

Grundläggande etiska principer ska iakttas vid genomförandet av detta särskilda program och den forskningsverksamhet som följer av det. Hit hör bland annat de principer som framgår av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland skydd av människans värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet samt av djur och miljö i enlighet med gemenskapslagstiftningen och gällande relevanta internationella konventioner, och uppförandekoder, såsom Helsingforsdeklarationen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, vilken undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, med tilläggsprotokoll, FN-konventionen om barnets rättigheter, Unescos universella deklaration om humangenomet och mänskliga rättigheter, FN-konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTV-konventionen), det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk samt Världshälsoorganisationens (WHO) relevanta resolutioner.

Hänsyn kommer också att tas till synpunkterna från den europeiska rådgivande gruppen för etik inom bioteknik (1991–1997) och den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (sedan 1998).

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och de olika angreppssätt som tillämpas i Europa måste deltagare i forskningsprojekt följa gällande lagar, förordningar och etiska bestämmelser i de länder där forskningen kommer att genomföras. Nationella bestämmelser gäller under alla förhållanden, och forskningsverksamhet som är förbjuden i en given medlemsstat eller något annat land kommer inte att erhålla något gemenskapsfinansierat stöd för att genomföras i den medlemsstaten eller det landet.

I förekommande fall ska deltagarna i forskningsprojekt begära godkännande från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer, innan FoTU-verksamheten inleds. Kommissionen kommer också systematiskt att genomföra en etisk granskning av sådana förslag som berör etiskt känsliga frågor eller som inte tillräckligt uppmärksammar etiska aspekter. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

Enligt artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska unionen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd när unionens politik utarbetas och genomförs, inklusive på forskningsområdet. Enligt rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (4) ska alla experiment utformas så att man undviker att utsätta försöksdjuren för ångest, smärta och lidande i onödan; så få djur som möjligt ska användas; man ska ta i anspråk djur med den lägsta graden av neurofysiologisk känslighet och se till att förorsaka minsta möjliga smärta, lidande, ångest eller bestående men. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur får endast komma i fråga om syftena är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurens välfärd garanteras och principerna om biologisk mångfald följs. Vid genomförandet av detta särskilda program kommer kommissionen regelbundet att övervaka vetenskapliga framsteg och nationella och internationella bestämmelser för att ta hänsyn till utvecklingen.

---

(1)  EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Det förutsätts att det är Europeiska forskningsrådet (EFR) som har ansvar för stödet till spetsforskningen på alla vetenskaps- och teknikområden.

(3)  Det förutsätts att ansvaret för forskarutbyte mellan de olika forsknings- och teknikområdena ligger hos programmet Människor i unionens ramprogram.

(4)  EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.