30.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/34


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1341/2011

av den 13 december 2011

om ändring av förordning (EG) nr 1905/2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 209.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, mot bakgrund av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 31 oktober 2011 (1), och

av följande skäl:

(1)

Unionens politik på utvecklingsområdet syftar till att minska och på sikt utrota fattigdomen.

(2)

Unionen har som medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) åtagit sig att integrera handelsaspekter i strategier för utveckling och att främja internationell handel i syfte att verka för att främja utvecklingen samt att minska, och på sikt utrota, fattigdomen i hela världen.

(3)

Unionen stöder gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) i deras strävanden att uppnå fattigdomsminskning och hållbar ekonomisk och social utveckling, och erkänner betydelsen av deras råvarusektorer.

(4)

Unionen har förbundit sig att stödja en smidig och gradvis integration av utvecklingsländerna i världsekonomin med en hållbar utveckling som mål. De viktigaste bananexporterande AVS-länderna kan komma att ställas inför utmaningar till följd av de ändrade reglerna för världshandeln, särskilt liberaliseringen av tullsatsen för mest gynnad nation (MGN) inom ramen för WTO, och av de bilaterala och regionala avtal som ingåtts eller håller på att ingås mellan unionen och länder i Latinamerika. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 (2) bör därför utökas med ett program om kompletterande åtgärder för banansektorn i AVS-länderna (nedan kallat programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn).

(5)

Syftet med de åtgärder för ekonomiskt stöd som ska antas inom ramen för programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn bör vara att förbättra levnadsstandarden och levnadsvillkoren för de personer som lever i bananodlingsområden och är verksamma inom banansektorns värdekedjor, särskilt små jordbrukare och små företag, och att säkra efterlevnaden av arbetsnormer och normer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljönormer, framför allt beträffande användning av och exponering för bekämpningsmedel. Åtgärderna bör därför också stödja anpassning och vid behov omfatta omorganisering i områden som är beroende av bananexporten till Europeiska unionen i form av sektorsspecifikt budgetstöd eller projektspecifika insatser. Åtgärderna bör ta hänsyn till den förväntade utvecklingen av bananexportsektorn och har till syfte att främja en politik som stärker den sociala dimensionen, ekonomisk diversifiering eller investeringar i förbättrad konkurrenskraft, när detta är hållbart, med hänsyn tagen till resultat och erfarenheter från det särskilda stödsystemet för traditionella AVS-leverantörer av bananer fastställt i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2686/94 (3) och den särskilda ramen för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer fastställd i enlighet med rådets förordning (EG) nr 856/1999 (4) och kommissionens förordning (EG) nr 1609/1999 (5). Unionen inser att det är viktigt att främja en mer rättvis fördelning av inkomsterna från banansektorn.

(6)

Avsikten är att programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn ska komplettera anpassningsprocessen i de AVS-länder som har exporterat betydande mängder av bananer till unionen under senare år och som kan komma att påverkas av liberaliseringen inom ramen för Genèveavtalet om handel med bananer (6) och av de bilaterala och regionala avtal som ingåtts eller håller på att ingås mellan unionen och länder i Latinamerika. Programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn bygger på den särskilda ramen för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer. Det är förenligt med unionens internationella åtaganden inom ramen för WTO, är inriktat på omstrukturering och förbättring av konkurrenskraften och är därför av tillfällig karaktär, med en längd av tre år (2011–2013).

(7)

Av slutsatserna i kommissionens meddelande av den 17 mars 2010 med titeln Tvåårsrapport om den särskilda ramen för bistånd till traditionella AVS-bananleverantörer framgår det att de tidigare biståndsprogrammen i stor utsträckning bidrog till att förbättra kapaciteten för att säkra en framgångsrik ekonomisk diversifiering, även om de exakta konsekvenserna ännu inte är kända, och att varaktigheten när det gäller AVS-ländernas bananexport fortfarande är osäker.

(8)

Kommissionen har utvärderat den särskilda ramen för bistånd, men den har inte gjort någon konsekvensanalys av de kompletterande åtgärderna för banansektorn.

(9)

Kommissionen bör säkerställa att detta program på ett effektivt sätt samordnas med de regionala och nationella vägledande program som genomförs i mottagarländerna, särskilt när det gäller förverkligandet av målen inom områdena för ekonomi, jordbruk, sociala frågor och miljö.

(10)

Nästan två procent av världshandeln med bananer certifieras av producentorganisationer för rättvis handel. Minimipriset för rättvisehandeln fastställs på grundval av en beräkning av de långsiktiga produktionskostnaderna, som fastställts i samråd med de berörda aktörerna, i syfte att internalisera kostnaderna för att uppnå anständiga sociala och miljömässiga standarder och säkra en rimlig vinst, vilket gör det möjligt för producenterna att säkerställa sina försörjningsmöjligheter på lång sikt.

(11)

För att undvika exploatering av den lokala arbetskraften bör aktörer i produktionskedjan inom banansektorn enas om en rättvis fördelning av de inkomster som skapas av sektorn.

(12)

Förordning (EG) nr 1905/2006 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 1905/2006 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Genomförande av unionens bistånd

I överensstämmelse med det övergripande syftet och tillämpningsområdet, målen och de allmänna principerna för denna förordning ska unionsbiståndet genomföras genom de geografiska och tematiska programmen i artiklarna 5–16 samt programmen i artiklarna 17 och 17a.”

2.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 17a

De viktigaste bananexporterande AVS-länderna

1.   De bananexporterande AVS-länder som förtecknas i bilaga IIIa ska komma i åtnjutande av programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn (nedan kallat programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn).

a)

Allmänna mål:

Unionens bistånd ska ha till syfte att

i)

stödja anpassningsprocessen till följd av liberaliseringen av unionsmarknaden för bananer inom ramen för WTO,

ii)

bekämpa fattigdom genom att förbättra levnadsstandarden och villkoren för jordbrukare och berörda personer.

b)

Allmänna prioriteringar:

Unionens bistånd ska ta hänsyn till ländernas politik och anpassningsstrategier och till deras regionala omgivning (närheten till unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna), och ska vara inriktat på ett eller flera av följande samarbetsområden:

i)

Åtgärda de vidare konsekvenserna av anpassningsprocessen, särskilt i lokalsamhällen och de mest utsatta grupperna däri, angående, men inte begränsade till, sysselsättning och sociala tjänster, markutnyttjande och återställande av miljön.

ii)

Främja den ekonomiska diversifieringen i områden som är beroende av bananer, i de fall där detta är en genomförbar strategi.

iii)

Öka konkurrenskraften i bananexportsektorn, när detta är hållbart, med beaktande av situationen för de olika intressenterna i produktionskedjan.

Programmen ska främja efterlevnaden av såväl arbets- och säkerhetsnormer som miljönormer, däribland användning av och exponering för bekämpningsmedel.

c)

Allmänna förväntade resultat:

Resultaten av biståndet ska överensstämma med målen i led a i denna punkt. Genom unionens bistånd ska man i synnerhet, och i samarbete med de stödmottagande länderna, eftersträva resultat på områdena sociala frågor, miljö och ekonomiska frågor.

2.   Inom ramen för det belopp som anges i bilaga IV ska kommissionen fastställa det högsta vägledande belopp som ska stå till förfogande för varje berättigat bananexporterande AVS-land som avses i punkt 1 i denna artikel på grundval av följande kriterier:

a)

Omfattningen på bananhandel med unionen, varigenom en större unionsimport från det berörda AVS-landet kommer att inverka positivt på tilldelningen. Detta kriterium baserar sig på storleken på sektorn för bananexport till unionen i de olika länderna. Genomsnittet av de tre största årliga mängderna bananer i ton räknat som importerats av unionen från varje stödberättigat mottagarland under de fem år som omedelbart föregick 2010 kommer att tas i beaktande.

b)

Betydelsen av bananexporten till unionen för ekonomin, varigenom en högre grad av betydelse för det berörda AVS-landet kommer att inverka positivt på tilldelningen. Detta kriterium kommer att fastställas på grundval av värdet av unionsbananimporten från varje stödberättigat mottagarland i form av procentandel av landets bruttonationalinkomst (BNI) under de tre senaste åren före 2010 för vilka uppgifter finns tillgängliga.

c)

Utvecklingsnivån, varigenom en lägre utvecklingsnivå, som registrerats i FN:s index för mänsklig utveckling, i det berörda AVS-landet kommer att inverka positivt på tilldelningen. Detta kriterium kommer att fastställas på grundval av det genomsnittliga indexet för mänsklig utveckling under perioden 2005–2007, för vilken FN använde samma metod.

Tilldelningskriterierna ska fastställas på grundval av representativa uppgifter från en period före 2011 på högst fem år. Vad gäller de vägledande anslagen till enskilda länder kommer samma hänsyn att tas till de tre kriterierna för samtliga stödberättigade mottagarländer.

På grundval av tillämpningen av kriterierna som det hänvisas till ovan kommer kommissionen att informera Europaparlamentet och rådet om den avsedda användningen av de vägledande ekonomiska medlen som det hänvisas till i bilaga IV innan antagandet av de fleråriga stödstrategier som nämns i punkt 3 i denna artikel. I denna information kommer det tillgängliga vägledande beloppet att anges för varje berättigat bananexporterande AVS-land.

3.   Kommissionen ska anta fleråriga stödstrategier analogt med artikel 19 och i enlighet med artikel 21. Kommissionen ska säkerställa att strategierna kompletterar de geografiska strategidokumenten för de berörda länderna och att dessa kompletterande åtgärder för banansektorn är av tillfällig karaktär.

De fleråriga stödstrategierna för de kompletterande åtgärderna för banansektorn ska bland annat omfatta

a)

en uppdaterad miljöprofil som beaktar banansektorn i det berörda landet och som bland annat behandlar bekämpningsmedel,

b)

uppgifter om de resultat som uppnåtts med tidigare stödprogram för banansektorn,

c)

de indikatorer som ska användas vid utvärdering av framstegen i förhållande till villkoren för utbetalning, i de fall då budgetstöd väljs som finansieringsmetod,

d)

de förväntade resultaten av stödet,

e)

en tidsplan för stödåtgärderna och de förväntade utbetalningarna,

f)

en beskrivning av hur utvecklingen mot en bättre efterlevnad av ILO:s internationellt överenskomna grundläggande arbetsrättsliga normer och relevanta konventioner om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt relevanta internationellt överenskomna grundläggande miljönormer ska kunna uppnås och övervakas.

Inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013, inrättad genom det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (*1) ska en utvärdering göras av programmet om kompletterande åtgärder för banansektorn och framstegen i de berörda länderna, vilken ska innehålla rekommendationer beträffande de åtgärder som eventuellt måste vidtas och deras beskaffenhet.

(*1)   EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.” "

3.

Artikel 21 ska ersättas med följande:

”Artikel 21

Antagande av strategidokument och fleråriga vägledande program

De strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 19 och 20, eventuella översyner av dessa enligt artikel 19.2 och artikel 20.1 och de kompletterande åtgärder som avses i artikel 17 respektive 17a ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 35.2.”

4.

Artikel 29.1 ska ersättas med följande:

”1.   Budgetmässiga åtaganden ska göras på grundval av beslut som fattats av kommissionen i enlighet med artiklarna 17a.3, 22.1, 23.1 och 26.1.”

5.

I artikel 31.1 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Deltagande vid tilldelning av upphandlings- eller bidragskontrakt som finansieras inom ramen för ett tematiskt program enligt artiklarna 11–16 och de program som anges i artiklarna 17 och 17a ska vara öppet för alla fysiska personer som är medborgare i och alla juridiska personer som är etablerade i ett utvecklingsland enligt OECD/DAC:s definition och enligt bilaga II, utöver fysiska och juridiska personer som är berättigade enligt det tematiska programmet eller de program som anges i artiklarna 17 och 17a. Kommissionen ska offentliggöra och uppdatera bilaga II i överensstämmelse med de regelbundna översynerna av OECD/DAC:s förteckning över stödmottagare och informera rådet om detta.”

6.

Artikel 38.1 och 38.2 ska ersättas med följande:

”1.   Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning för perioden 2007–2013 är 17 087 miljoner EUR.

2.   I bilaga IV fastställs de vägledande belopp som tilldelas varje program som avses i artiklarna 5–10, 11–16 och 17–17a. Dessa belopp är fastställda för perioden 2007–2013.”

7.

Bilaga IIIa, som återges i bilaga I till den här förordningen, ska införas.

8.

Bilaga IV ska ersättas med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 13 december 2011.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

M. SZPUNAR

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 oktober 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 10 december 2010 (EUT C 7 E, 12.1.2011, s. 17). Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 februari 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 december 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 28 november 2011.

(2)   EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.

(3)   EGT L 286, 5.11.1994, s. 1.

(4)   EGT L 108, 27.4.1999, s. 2.

(5)   EGT L 190, 23.7.1999, s. 14.

(6)   EUT L 141, 9.6.2010, s. 3.


BILAGA I

”BILAGA IIIa

DE VIKTIGASTE BANANEXPORTERANDE AVS-LÄNDERNA

1.

Belize

2.

Kamerun

3.

Elfenbenskusten

4.

Dominica

5.

Dominikanska republiken

6.

Ghana

7.

Jamaica

8.

Saint Lucia

9.

Saint Vincent och Grenadinerna

10.

Surinam”

BILAGA II

”BILAGA IV

VÄGLEDANDE TILLDELNING AV MEDEL FÖR PERIODEN 2007–2013

(miljoner EUR)

Totalt

17 087

Geografiska program:

10 057

Latinamerika

2 690

Asien

5 187

Centralasien

719

Mellanöstern

481

Sydafrika

980

Tematiska program:

5 596

Att investera i människor

1 060

Miljö och hållbar förvaltning av naturresurser

804

Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter i utvecklingsprocessen

1 639

Tryggad livsmedelsförsörjning

1 709

Migration och asyl

384

AVS-länder som omfattas av sockerprotokollet

1 244

De viktigaste bananexporterande AVS-länderna

190 ”


UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN BETRÄFFANDE PROGRAMMET FÖR KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER FÖR BANANSEKTORN INOM RAMEN FÖR FINANSIERINGSINSTRUMENTET FÖR UTVECKLINGSSAMARBETE

När det gäller just de kompletterande åtgärderna för banansektorn och med hänsyn till den motivering och de mål för programmet som anges i artikel 17a i förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, bekräftar Europeiska kommissionen att den, vid fastställandet av de vägledande anslagen till enskilda länder, på ett objektivt och enhetligt sätt kommer att tillämpa en metod varigenom hänsyn tas till vikten av banansektorn och de faktiska ekonomiska och utvecklingsmässiga förhållandena i varje stödberättigat mottagarland.

Kommissionen avser att tillämpa en metod varigenom de två första kriterierna kommer att ges ungefär samma tyngd och det tredje kriteriet kommer att användas som en utvecklingskoefficient. Metoden syftar till att se till att, när det gäller samtliga mottagarländer, omfattningen på bananhandeln med Europeiska unionen samt betydelsen av bananexporten till unionen för det enskilda mottagarlandets ekonomi ges likvärdig vikt. Anslagen kommer att anpassas efter den relativa nivån av utveckling, till fördel för länder med en lägre utvecklingsnivå, i enlighet med unionens utvecklingsmål i fördragen och förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete.


UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM ANVÄNDNING AV DELEGERADE AKTER I DEN KOMMANDE FLERÅRIGA BUDGETRAMEN FÖR 2014–2020

Europaparlamentet och rådet noterar kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 (1)), särskilt förslaget om användning av delegerade akter inom ramen för de kommande externa finansieringsinstrumenten, och inväntar lagstiftningsförslag som kommer att beaktas på vederbörligt sätt.


(1)  Kommissionen anger följande i sitt meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500):

”Dessutom kommer [kommissionen] att föreslå att de framtida rättsliga grunderna för de olika instrumenten ska inbegripa en omfattande användning av delegerade akter för att ge större flexibilitet i förvaltningen av politiken under finansieringsperioden, samtidigt som befogenheterna för den lagstiftande maktens två grenar respekteras.”

”Den demokratiska kontrollen av det externa biståndet anses behöva bli bättre. Detta skulle kunna uppnås genom delegerade akter i enlighet med fördragets artikel 290 för vissa aspekter av programmen. Förutom att de olika medlagstiftarna jämställs blir även planeringen mer flexibel. För Europeiska utvecklingsfondens del föreslås att kontrollerna anpassas till instrumentet för utvecklingssamarbete, samtidigt som de särskilda omständigheterna för detta instrument beaktas.”