19.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 212/1

(1)

Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag om att lansera en ny strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020. Strategin bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka den hållbara tillväxten och konkurrenskraften inom EU.

(2)

Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första årliga tillväxtöversikten, varigenom en ny era av ekonomisk styrning i EU och den första europeiska planeringsterminen för förhandsintegrerad politisk samordning inleddes, med förankring i Europa 2020-strategin.

(4)

Den 25 mars 2011 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer (i linje med rådets slutsatser av den 15 februari och 7 mars 2011 och med hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Europeiska rådet underströk behovet av att prioritera återställandet av sunda offentliga finanser och hållbar finanspolitik, minskad arbetslöshet genom arbetsmarknadsreformer och nya insatser för att öka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

(5)

Den 25 mars 2011 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden så att de kan tas med i medlemsstaternas stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

(6)

Den 29 april 2011 lade Spanien fram 2011 års uppdatering av stabilitetsprogrammet, omfattande perioden 2011–2014, och sitt nationella reformprogram för 2011. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de granskats samtidigt.

(7)

Den spanska ekonomin drabbades hårt av krisen och gick igenom en kraftig anpassning 2008–2009. Real BNP sjönk med 4,3 % mellan början av 2008 och slutet av 2010 och sysselsättningen sjönk med över 10 %. Till följd av detta ökade arbetslösheten till 20,1 % i slutet av 2010, vilket var den högsta i EU. Unga (41,6 % arbetslösa) och arbetare med lägre utbildningsnivå (26,4 % arbetslösa) var de som fick ta den värsta stöten av den spanska recessionen. Avkastningen från statspapper ökade i samband med den negativa offentliga skuldutvecklingen i euroområdet och till följd av att bostadsbubblan sprack och att byggsektorn drabbades av en kraftig nedgång sattes banksystemet, i synnerhet sparbankerna, under press. Det pågående arbetet med att bestrida de stora makroekonomiska obalanser som skapats under högkonjunkturen kommer att fortsätta ett tag. För att ta itu med dessa problem har den spanska regeringen inlett ett ambitiöst reformprogram som omfattar finanspolitisk konsolidering, reformer av offentliga pensioner, omstrukturering av sparbankerna och reformer av arbets- och varumarknaderna.

(8)

Baserat på en bedömning av det uppdaterade stabilitetsprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för beräkningarna av de offentliga finanserna i stabilitetsprogrammet är optimistiska för 2011 och 2012. I stabilitetsprogrammet planeras för en sänkning av budgetunderskottet till under 3 % av referensvärdet senast 2013, i linje med rådets rekommendationer från april 2009, och för en ytterligare sänkning av underskottet till 2,1 % av BNP 2014.Enligt stabilitetsprogrammet kommer det medelfristiga målet, vilket fortfarande är offentliga finanser i balans, inte att uppnås under stabilitetsprogramperioden. Denna plan för korrigering av underskottet är lämplig. Under perioden 2010–2013 beräknas det strukturella saldot i genomsnitt förbättras med 1,5 % av BNP per år, vilket är i linje med rådets rekommendationer, och med ytterligare 0,3 % av BNP 2014. Skuldkvoten förväntas öka från 60,1 % av BNP 2010 till omkring 69 % 2013 och minska något 2014. Det finns nedåtrisker för konsolideringsplanen relaterade till de underliggande makroekonomiska antagandena och uppnåendet av budgetmålen på regional nivå. Regionerna står för en stor andel av de totala offentliga utgifterna och 9 av 17 överskred sina finanspolitiska mål 2010. Mekanismer för att kontrollera underskott och skuldsättning har införts för de regionala myndigheterna har redan stärkts och den spanska regeringen har åtagit sig att vidta ytterligare åtgärder om det behövs för att klara budgetmålen.

(9)

För att uppnå den planerade finanspolitiska konsolideringen 2011 och 2012, måste man strikt tillämpa de mekanismer för att kontrollera underskott och skulder som införts för de regionala myndigheterna. Om den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen av de offentliga finanserna blir sämre än väntat under 2011 och 2012 kommer det att bli nödvändigt med kompletterande åtgärder för att uppnå de finanspolitiska målen, som den spanska regeringen har åtagit sig att vidta för 2013. För 2013 identifieras i den reviderade utgiftsplanen några åtgärderför att underbygga de finanspolitiska målen. Enligt kommissionens senaste bedömning framstår riskerna för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet som höga.

(10)

De medelfristiga ramarna för den offentliga sektorns finanser i Spanien har bidragit till att främja flerårig finanspolitisk planering och visar på det hela taget goda resultat. Krisen har emellertid utsatt dessa ramar för prövning och visat på behovet av att ytterligare stärka den finanspolitiska stabiliteten och finanspolitikens förebyggande aspekt. Denna skulle förstärkas genom att det införs en utgiftsregel baserad på den nominella BNP-tillväxten på medellång sikt i linje med EU:s nya ram för ekonomisk styrning. Regeln, som de spanska myndigheterna presenterade i stabilitetsprogrammet, skulle automatiskt vara bindande för den centrala regeringen och de lokala myndigheterna. Regeringen planerar också att sträva efter enighet i rådet för skatte- och finanspolitik om att denna regel även ska tillämpas av de autonoma regionerna.

(11)

Om reformer inte genomförs skulle de troliga långfristiga effekterna av åldrandet på de spanska offentliga finanserna vara högre än EU-genomsnittet, framför allt till följd av den betydande ökning av pensionsutgifternas andel av BNP som förväntas under kommande årtionden. På lång sikt kommer den åldrande befolkningen att leda till en betydande ökning av andelen pensionärer i förhållande till antalet arbetande. Det förslag till pensionsreform som den spanska regeringen har enats om med arbetsmarknadens parter kommer väsentligt att bidra till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och skapa incitament för deltagande på arbetsmarknaden. Reformförslaget måste dock godkännas av parlamentet och kan fortfarande komma att bli föremål för mindre ändringar.

(12)

Spanien har gjort stora insatser för att stärka landets banksystem, genom att tillhandahålla offentligt stöd och vidta åtgärder för att omstrukturera sparbankerna, stärka bankernas solvens och öka deras balansräkningars transparens. Sektorn har genomgått en märkbar konsolidering till följd av detta och särskilt bland sparbanker, med positiva följder i fråga om institutionernas genomsnittliga storlek, minskning av överskottskapacitet i fråga om filialer och anställda, förstärkta balansräkningar, rekapitalisering och förbättrad lönsamhet och effektivitet. Nyligen genomförd lagstiftning behandlar de problem som skapats av de lokala myndigheternas roll i styrningen av sparbankerna, då de flesta av dem överför deras tillgångar och skulder till affärsbanker. Den spanska regeringen har åtagit sig att avsluta huvuddelen av omstruktureringsprocessen senast i slutet av september 2011. Täckningen vid nästa serie stresstester kommer åter att vara bland de högsta i EU.

(13)

Den pågående arbetsmarknadsreformen i Spanien måste kompletteras av en översyn av de rådande tungrodda kollektivförhandlingarna. Genom att avtal på regional nivå och branschnivå dominerar finns det föga utrymme för förhandlingar på företagsnivå. Den automatiska förlängningen av kollektivavtal, giltigheten för avtal som inte har förlängts och användningen av klausuler om inflationsindexering i efterhand bidrar till lönetröghet och ger inte tillräcklig löneflexibilitet för att snabba på korrigeringen av ekonomin och återupprätta konkurrenskraften. Den spanska regeringen har bett arbetsmarknadens parter att enas om en reform av det kollektiva löneförhandlingssystemet under våren 2011. I frånvaro av ett avtal har regeringen den 10 juni godkänt ett kungligt dekret som omedelbart trätt i kraft men som kommer att behöva godkännas av parlamentet.

(14)

Mot bakgrund av landets mycket höga arbetslöshet inledde Spanien en reform av sin arbetsmarknad genom lagen från september 2010. Lagen syftar till att minska arbetsmarknadens uppdelning och ungdomsarbetslösheten, öka utsatta gruppers anställbarhet och öka flexibiliteten på företagsnivå och förbättr effektiviteten hos förmedlingen på marknaden. I februari 2011 antogs en reform av den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som även omfattade åtgärder för att förbättra arbetsförmedlingarnas rådgivande roll och deras samordning på nationell och regional nivå. Det är för tidigt att fullt ut bedöma om reformen är tillräcklig för att minska uppdelningen av arbetsmarknaden och ungdoms- och långtidsarbetslösheten, eftersom en del åtgärder ännu inte har vidtagits. Den spanska regeringen har åtagit sig att vidta ytterligare åtgärder senast i oktober 2011.

(15)

Spanien har, trots relativt goda resultat i fråga om exportmarknadsandelar, upplevt en försämring av pris- och kostnadskonkurrenskraft vilken förstärkts under och efter krisen. En högre lönetillväxt i kombination med en lägre produktivitetsökning än motsvarande i euroområdet och bristande konkurrens på vissa produktmarknader bidrog till ihållande högre inflation i Spanien. Finna utrymme för att öka skatteeffektiviteten för att stärka konkurrenskraften. Ytterligare förstärkt konkurrens på produktmarknader och antagande av en reform av det kollektiva förhandlingssystemet för att säkerställa att löneökningarna bättre speglar produktivitetsutvecklingen på företagsnivå kommer att bidra till att höja konkurrenskraften.

(16)

Det stora antalet elever som lämnar skolan i förtid i Spanien (31,2 % 2009) är särskilt oroande, eftersom det leder till en lägre andel utbildad arbetskraft, påverkar de berörda personernas möjligheter att få jobb och minskar den potentiella tillväxten. Lagen om hållbar ekonomi som antogs den 15 februari 2011 innehåller åtgärder som syftar till att öka humankapitalets kvalitet och kvantitet genom utbildning och yrkesutbildning. Det är emellertid osäkert om det nya åtgärderna är tillräckligt effektiva för att motverka tidiga skolavhopp och förbättra yrkesutbildningen, och det kan visa sig svårt att genomföra dem på alla myndighetsnivåer.

(17)

Spanien har gjort betydande framsteg vad gäller att förbättra konkurrensvillkoren på varu- och tjänstemarknaderna genom att ta itu med en av orsakerna till den långsamma produktivitetsökningen. Införlivandet av tjänstedirektivet i den nationella lagstiftningen har kommit långt och är ambitiöst i Spanien även om de fria yrkena måste utsättas för ytterligare konkurrens. Lagen om hållbar ekonomi innehåller en mängd olika sorters åtgärder för att förbättra företagsklimatet, stärka konkurrensen och främja hållbarhet i miljöhänseende. En effektiv tillämpning kräver ytterligare insatser på alla myndighetsnivåer och lämplig samordning

(18)

Spanien har gjort flera åtaganden inom europluspakten. På finanspolitikens område har Spanien åtagit sig att införa en utgiftsregel för att öka den finanspolitiska stabiliteten och således de offentliga finansernas hållbarhet. För att förstärka den finansiella stabiliteten har Spanien åtagit sig att före den 30 september avsluta omstruktureringen av den finansiella sektorn. Sysselsättningsåtgärderna är inriktade på att genomföra lagar om aktiv arbetsmarknadspolitik och bestämmelser om yrkesutbildning, liksom att ta itu med den informella sysselsättningen. Åtgärderna för att förbättra konkurrenskraften är inriktade på en reform av kollektivförhandlingarna, reglerade yrken, inrättandet av en rådgivande kommitté om konkurrenskraft och en reform av lagen om konkurser. Åtagandena avser paktens alla fyra områden. De utgör en fortsättning på den pågående reformagendan och tillhandahåller en strikt tidtabell för genomförandet av vissa reformer och säkerställer att de reformer som redan genomförts till fullo tillämpas. Dessa åtaganden har bedömts och beaktats i rekommendationerna.

(19)

Kommissionen har granskat stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet, inklusive åtagandena inom ramen för europluspakten. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Spanien utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet av att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Mot bakgrund av detta anser kommissionen att den spanska regeringen har inrättat planer för konsolidering av de offentliga finanserna som är förenliga med de mål som krävs, men att det fortfarande finns en del nedåtrisker. Den offentliga utgiftsökningen bör hållas under BNP-tillväxten på medellång sikt och pensionsreformen måste antas. Ytterligare åtgärder under 2011–2012 bör vara inriktade på att säkerställa det finansiella systemets stabilitet (genom att avsluta omstruktureringen och konsolideringen av sparbankerna) och att stärka de inhemska tillväxtkällorna genom att man tar itu med den aktuella ökningen av arbetslösheten. Detta kan i synnerhet ske genom reformen av kollektivförhandlingarna och fortsatt genomförande av de pågående reformerna av arbetsmarknaden och att deras effektivitet noggrant kontrolleras och utvärderas. Tjänstesektorn, handeln och fria yrken bör utsättas för större konkurrens och företagens administrativa börda bör minskas.

(20)

Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande av rådets rekommendation av den 2 juni 2010 enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget, har rådet granskat 2011 års uppdatering av Spaniens stabilitetsprogram och dess ståndpunkt (3) avspeglas särskilt i dess rekommendation (1) nedan. Med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011 har rådet granskat Spaniens nationella reformprogram.

1.

Genomföra den finanspolitiska strategin 2011 och 2012 och korrigera det alltför stora underskottet år 2013 i linje med rådets rekommendation inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, se till att underskottsmålen uppnås på alla myndighetsnivåer, inbegripet genom strikt tillämpning av befintliga mekanismer för underskotts- och skuldkontroll för regionala myndigheter; anta ytterligare åtgärder om den finanspolitiska och ekonomiska utvecklingen inte blir den väntade; ta alla tillfällen i akt, inbegripet från bättre ekonomiska villkor, att snabba på minskningen av underskottet; ta fram konkreta åtgärder för att till fullo underbygga målen för 2013 och 2014, vilket skulle få den höga offentliga skuldkvoten att successivt minska och säkerställa tillfredsställande framsteg mot det medelfristiga målet. Hålla den offentliga utgiftsökningen under BNP-tillväxten på medellång sikt genom att införa en bindande utgiftsregel för alla myndighetsnivåer. Ytterligare förbättra tillhandahållandet av information angående regionala och lokala budgetar och verkställandet av dessa.

2.

Anta den föreslagna pensionsreformen för att höja den lagstadgade pensionsåldern och öka antalet arbetsår för pensionsberäkningen i enlighet med planerna; som planerat regelbundet se över pensionsparametrarna mot bakgrund av förändringar vad gäller förväntad livslängd och utarbeta ytterligare åtgärder för att förbättra det livslånga lärandet för äldre arbetare.

3.

Noga bevaka den pågående omstruktureringen av finanssektorn, särskilt i fråga om sparbanker, med målsättningen att avsluta den senast den 30 september 2011 enligt plan.

4.

Undersöka möjligheterna att öka skattesystemets effektivitet, exempelvis genom att gå från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion och miljöskatter, samtidigt som konsolideringsplanerna för de offentliga finanserna säkerställs

5.

Efter samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis, genomföra antagandet av och sätta igång tillämpningen av en omfattande reform av det kollektiva förhandlingssystemet och löneindexeringssystemet för att säkerställa att löneökningarna bättre återspeglar produktivitetsutvecklingen och villkoren på lokal nivå och företagsnivå och ge företagen tillräcklig flexibilitet för att internt anpassa arbetsvillkoren till förändringar i den ekonomiska miljön.

6.

Senast i slutet av 2011 utvärdera effekterna av arbetsmarknadsreformerna från september 2010 och reformen om aktiv arbetsmarknadspolitik från februari 2011. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av förslag till ytterligare reformer för att minska uppdelningen av arbetsmarknaden och förbättra ungdomars möjligheter till sysselsättning. Säkerställa noggrann kontroll av att de åtgärder som planeras i det nationella reformprogrammet för att minska antalet tidiga skolavhopp, t.ex. genom förebyggande åtgärder, är effektiva, och underlätta övergången till yrkesutbildning och fortbildning.

7.

Utsätta fria yrken för ytterligare konkurrens och anta planerad lagstiftning i syfte att omarbeta de rättsliga ramarna och få bort de nuvarande begränsningarna för konkurrens, effektivitet och innovation; genomföra lagen om hållbar ekonomi, i synnerhet åtgärder som syftar till att förbättra företagsklimatet och öka konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna, på alla myndighetsnivåer och förbättra samordningen mellan regional och nationell förvaltning för att minska företagens administrativa börda.