7.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 199/1

(1)

I sitt meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, angav kommissionen som en prioritering att utveckla en ekonomi som bygger på kunskap och innovation (smart tillväxt), och betonade ett ledande initiativ (Unga på väg) för att göra Europas högskolor bättre och mer attraktiva internationellt samt för att höja kvaliteten allmänt inom utbildning på alla nivåer i unionen, så att spetskompetens kan kombineras med rättvisa, genom att främja ungdomars rörlighet och förbättra deras situation på arbetsmarknaden. Denna rekommendation ingår i initiativet Unga på väg och är förenligt med de integrerade riktlinjerna för Europa 2020.

(2)

Rörlighet i utbildningssyfte, vilket innebär rörlighet över gränserna i syfte att förvärva ny kunskap, nya färdigheter och ny kompetens är ett av de viktigaste sätten på vilka unga människor kan förstärka sin framtida anställbarhet liksom interkulturell medvetenhet, personlig utveckling, kreativitet och medverkan i samhället. Det är mer sannolikt att européer som är mobila som unga studerande kommer att vara benägna att flytta senare under yrkeslivet. Rörlighet i utbildningssyfte kan göra utbildningssystemen och utbildningsanstalterna mer öppna, mer europeiska och internationella, mer tillgängliga och mer effektiva. Den kan också stärka Europas konkurrenskraft genom att bidra till uppbyggnaden av ett kunskapsintensivt samhälle.

(3)

Fördelarna med rörlighet betonas i den resolution som antogs av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 14 december 2000 om en handlingsplan för rörlighet (1), och i Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 10 juli 2001 om rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare (2). I den rekommendationen från 2001 uppmanades medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att undanröja hindren mot rörlighet för dessa grupper.

(4)

Mycket har uppnåtts vad gäller ungdomsrörlighet sedan 2001 års rekommendation. Emellertid används inte alla instrument och verktyg i så hög utsträckning som vore möjligt och många hinder kvarstår. Dessutom har förutsättningarna för rörlighet i utbildningssyfte förändrats avsevärt under de senaste tio åren, bland annat till följd av globalisering, tekniska framsteg, inbegripet informations- och kommunikationsteknik (IKT), och större tonvikt på anställbarhet och den sociala dimensionen.

(5)

I slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 22 maj 2008 om främjande av kreativitet och innovation genom utbildning betonades att mångfald och multikulturella miljöer kan stimulera kreativitet.

(6)

I slutsatserna om rörlighet för ungdomar av den 21 november 2008 uppmanade rådet medlemsstaterna att anta målet att successivt göra studieperioder utomlands till regel snarare än undantag för alla unga européer. Rådet uppmanade kommissionen att fastställa en arbetsplan som omfattade åtgärder för rörlighet över gränserna i alla EU-program och stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att främja rörlighet.

(7)

I rådets slutsatser av den 26 november 2009 om fortbildning för lärare och skolledare erkänns att utbildningspersonal på alla nivåer i högre grad skulle kunna dra nytta av större rörlighet i lärandet och av nätverk.

(8)

Kommissionen offentliggjorde i juli 2009 grönboken Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, och detta blev upptakten till ett offentligt samråd kring en rad frågor, bland annat hur man bäst främjar möjligheterna till rörlighet för unga européer, vilka hinder mot rörlighet som fortfarande behöver undanröjas och hur alla berörda aktörer tillsammans kan medverka i ett nytt partnerskap för rörlighet i utbildningssyfte. Responsen i detta samråd har tillhandahållit viktigt underlag till denna rekommendation, likaså yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (3) och Regionkommittén (4).

(9)

Rörligheten för unga forskare måste också uppmuntras så att unionen inte halkar efter sina konkurrenter inom forskning och innovation. I kommissionens meddelande av den 23 maj 2008 om Bättre karriärer och ökad rörlighet: Ett europeiskt partnerskap för forskare, föreslås en rad insatser för att forskare i hela unionen ska få rätt utbildning och attraktiva karriärer, och att hindren mot deras rörlighet avlägsnas, medan man i rådets slutsatser av den 2 mars 2010 om Europeiska forskares rörlighet och karriär, fastställer konkreta sätt på vilka man kan förbättra forskarnas rörlighet och på vilka områden insatser bör göras för att främja fri rörlighet för kunskap (den "femte friheten").

(10)

Unionsprogrammen har inte bara bidragit avsevärt till rörligheten samt till utvecklingen och internationaliseringen av utbildningssystemen, de har också lett till att man på unionsnivå kunnat sprida bra rutiner och verktyg som är avsedda att underlätta rörligheten för ungdomar i alla utbildningssammanhang.

(11)

Ekonomiska hänsyn gör det särskilt viktigt att säkerställa effektiv användning och administrativ förenkling av befintliga program och verktyg på nationell nivå och unionsnivå för att främja och stödja rörlighet i utbildningssyfte.

(12)

Denna rekommendation gäller unga människor i Europa i alla inlärnings- och utbildningsmiljöer, i skolan, inom yrkesutbildningen (skolbaserad eller i lärlingssystem), utbildningar som inte leder fram till någon examen, universitetsstudier på kandidat-, master- och doktorandnivå, samt inom ungdomsutbyten, volontärverksamhet och praktiktjänstgöring, både i och utanför unionen. Rörlighet i utbildningssyfte anses vara av betydelse för alla ämnen och områden, exempelvis humaniora, naturvetenskap, teknik, konst och idrott liksom även för unga företagare och forskare. I denna rekommendation avses med utbildning såväl formellt som icke-formellt och informellt lärande.

(13)

Denna rekommendation syftar till att uppmana medlemsstaterna att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte och om möjligt undanröja hinder för framsteg på detta område. Samtidigt tas fullständig hänsyn till medlemsstaternas behörighet och ansvar enligt nationell och unionslagstiftning.

(14)

Denna rekommendation uppmuntrar också medlemsstaterna att använda potentialen fullt ut i de befintliga unions- och Bolognainstrumenten för att främja rörlighet, i synnerhet Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet, Europass (inklusive tillägget till examensbevis), Youthpass, europeiska ramen för kvalifikationer, europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter samt europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen.

(15)

I denna rekommendation ges specifik vägledning beträffande administrativa, institutionella och rättsliga hinder mot ungdomars rörlighet i utbildningssyfte.

a)

Förbättra informationen och vägledningen om möjligheter till rörlighet på nationell, regional och lokal nivå och om tillgång till bidrag, riktad till specifika inlärargrupper både i och utanför unionen. Medlemsstaterna bör ta tillvara nya kreativa och interaktiva sätt för spridning av information, kommunikation och för att få till stånd utbyten mellan ungdomar och alla andra intressenter.

b)

Gör information lättillgänglig för alla ungdomar som är intresserade av rörlighet i utbildningssyfte, till exempel via centraliserade webbportaler och andra webbtjänster, stödcentrum (till exempel Europeiska byråer) information och rådgivning på institutionell nivå. Internet-baserade tjänster kan också vara användbara. Användningen av Euroguidance-nätverket rekommenderas i detta sammanhang.

c)

Samarbeta med kommissionen för att vidareutveckla och uppdatera Ploteus-portalen för möjligheter till lärande, särskilt genom att utöka antalet nationella informationskällor som allmänheten kan nå direkt via det flerspråkiga Ploteus-gränssnittet.

d)

Uppmana berörda nationella och regionala kontor att se till att deras arbete integreras med intressenter inom rörlighet i utbildningssyfte, så att informationsflödet blir tydligt, konsekvent och enkelt.

a)

Främja mervärdet av rörlighet i utbildningssyfte bland inlärare, deras familjer, lärare, utbildare, ungdomsledare och arbetsgivare med avseende på självförverkligande och för att utveckla yrkesrelaterad, språklig, social och interkulturell kompetens, kreativitet, aktivt medborgarskap och anställbarhet i framtiden, i synnerhet mot bakgrund av en alltmer globaliserad arbetsmarknad.

b)

Uppmuntra arbete i nätverk mellan berörda organisationer, intressenter och andra aktörer i syfte att säkerställa ett samordnat tillvägagångssätt för att motivera unga människor.

c)

Uppmuntra till åsiktsutbyten mellan inlärare som deltagit och sådana som ännu inte deltagit i rörlighet för att förbättra motivationen.

d)

Gynna en rörlighetskultur, exempelvis genom att integrera möjligheterna till rörlighet i alla miljöer för inlärning samt genom att främja bättre socialt erkännande av det värde som rörlighet i utbildningssyfte medför.

a)

Erkänna vikten av språkinlärning samt förvärvande av interkulturell kompetens i ett tidigt skede i utbildningen, genom att uppmuntra språklig och kulturell förberedelse av god kvalitet för rörlighet för både allmän utbildning och yrkesutbildning.

b)

Uppmana lärare att använda mer innovativa metoder för språkinlärning, inklusive sådana som bygger på IKT. Man bör särskilt uppmärksamma mindre gynnade inlärare och deras specifika behov.

c)

Främja ungdomars förvärvande av grundläggande digital kompetens, så att de kan förbereda sin rörlighet under bästa möjliga förhållanden samt utnyttja de nya möjligheterna till virtuell rörlighet som ett komplement till fysisk rörlighet.

d)

Uppmuntra till utvecklingen av partnerskap och utbyten mellan såväl utbildningsanstalter som tillhandahållare av icke-formellt lärande för att bättre förbereda vistelser utomlands.

a)

När så är möjligt lösa administrativa frågor som gör det svårt att få visering och uppehållstillstånd för personer bosatta utanför Europeiska unionen som vill utnyttja möjligheten till lärande i en medlemsstat.

b)

När så är möjligt minska administrativa bördor för att främja rörlighet i utbildningssyfte till och från unionen. Utökat samarbete och partnerskap med tredjeländer, avtal mellan de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna samt bilaterala avtal mellan utbildningsanstalter skulle underlätta rörlighet i utbildningssyfte, mellan unionen och andra delar av världen.

c)

Lösa problem som uppstår på grund av skillnaderna mellan rättsliga bestämmelser inom unionen som gäller minderåriga som deltar i utbytesverksamhet i utbildningssyfte.

d)

Fastställa tydliga system för att uppmuntra lärlingar i grundläggande yrkesutbildning att delta i rörlighet i utbildningssyfte. För att främja rörlighet i utbildningssyfte för lärlingar och även för unga forskare, bör medlemsstaterna se till att det finns lämplig tillgång till skydd vad gäller försäkringar, arbetsnormer, hälsa och säkerhet samt skatter, social trygghet och pensionssystem.

e)

Aktivt främja utbildningsprogram som utarbetas och genomförs gemensamt med utbildningsanstalter i andra länder.

f)

Integrera möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte i läroplanen eller utbildningsprogrammet när så är möjligt. Därutöver kan även möjligheten till kortare vistelser utomlands bidra till att uppmuntra fler ungdomar att delta i rörlighet.

a)

Använda befintliga kvalitetsstadgor som Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet liksom nationella och regionala stadgor för att säkerställa att rörligheten håller hög kvalitet och främja kvalitetssäkringsförfaranden för varje aspekt av rörligheten.

b)

Uppmana till kontinuerlig dialog och tydliga arrangemang mellan den sändande och den mottagande utbildningsanstalten, till exempel genom avtal om lärande. Uppmana till att erkänna kunskap, färdigheter och kompetens, tydliga urvalsförfaranden, erfarenhetsutbyte och strukturerat stöd till inlärare.

c)

Uppmuntra regelbundna återkopplingsmekanismer efter en period av rörlighet i utbildningssyfte för att säkerställa hög kvalitet på erfarenheten.

d)

Uppmuntra till faddersystem och lärande av varandra för att säkerställa att mobila inlärare integreras i värdlandet eller i den mottagande utbildningsanstalten.

e)

Främja tillgång till lämpliga och ekonomiskt överkomliga tjänster, såsom bostad, catering och transport, för mobila inlärare.

f)

Uppmuntra tillhandahållande av vägledning åt inlärare om hur de bäst ska kunna utnyttja rörligheten i utbildningssyfte för att utveckla sina kunskaper, sina färdigheter och sin kompetens.

g)

Tillhandahålla vägledning efter hemkomsten till mobila inlärare om hur de kan använda de kunskaper de förvärvat under utlandsvistelsen. Tillhandahålla hjälp med återintegrering efter en lång utlandsvistelse.

a)

Främja att man genomför och använder unionsinstrument som underlättar överföringen och valideringen av läranderesultaten från erfarenheter av rörlighet mellan medlemsstaterna. Dessa instrument bör också lyftas fram bättre, särskilt bland arbetsgivare.

b)

Förbättra förfaranden och riktlinjer för validering och erkännande av såväl informellt som icke-formellt lärande för att underlätta större rörlighet till exempel inom volontärtjänstgöring och ungdomsarbete.

c)

Behandla frågan om validering och erkännande av kunskap, färdigheter och kompetens som förvärvats under utlandsvistelser, som språkfärdigheter.

d)

Ge stöd till och öka synligheten för kontaktpunkter där enskilda kan få information om hur deras kvalifikationer kan bli erkända och validerade efter utlandsvistelsen.

a)

Uppmuntra till partnerskap för rörlighet i utbildningssyfte med både offentliga och privata aktörer som verkar på regional och lokal nivå. Handelskammare, affärssammanslutningar, yrkesutbildningssammanslutningar, yrkessammanslutningar och icke-statliga organisationer kan vara värdefulla partner i detta sammanhang. Dessutom bör man främja nätverk med skolor, universitet och företag som utbyter information, nyheter och erfarenheter.

b)

Uppmana regionala och lokala myndigheter att engagera sig i större utsträckning för att främja rörlighet i utbildningssyfte, genom att utnyttja befintliga nätverk och inrätta nya partnerskap.

c)

Främja aktivt samarbete och kommunikation, inbegripet att upplysa om och framhäva värdet av rörlighet i utbildningssyfte, mellan utbildningssektorn och näringslivet, eftersom företagens engagemang är en viktig faktor för att stärka ungdomars rörlighet, till exempel genom att de erbjuds praktikplatser. I förekommande fall ge incitament, till exempel särskilda bidrag till företag, i enlighet med unionslagstiftningen och nationell lagstiftning, som syftar till att uppmuntra dem att tillhandahålla praktikplatser.

d)

Bidra till att nationella program och unionsprogram är samstämmiga och kompletterar varandra, så att det skapas synergieffekter och utbytesprogrammen får större genomslagskraft.

a)

Uppmuntra användning av lärare, utbildare, familjer, ungdomsledare och ungdomar som har deltagit i rörlighet som informationsspridare, för att inspirera och motivera unga människor att delta i rörlighet. Uppmana arbetsgivare inom utbildningssektorn att erkänna och värdesätta lärarnas, utbildarnas och ungdomsledarnas engagemang i rörlighet i utbildningssyfte.

b)

Främja och ge stöd till möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte som en del av grundutbildningen och fortbildningen för ledare vid utbildningsanstalter, lärare, utbildare, administrativ personal och ungdomsledare.

a)

På frivillig grund ge stöd till arbetet med att studera huruvida det är genomförbart att utarbeta en metodisk ram för övervakning av framstegen med att främja och undanröja hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, grundad på en förberedande undersökning som genomförts av Eurydicenätverket med hjälp av experter från medlemsstaterna och med fullständigt utnyttjande av befintliga uppgifts- och informationskällor.

b)

Rapportera till kommissionen om framstegen med att främja och undanröja hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, inom ramen för de befintliga rapporteringsstrukturerna inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete.

1.

i nära samarbete med medlemsstaterna garantera fullständigt och effektivt användande av unionsprogram och -budgetar, särskilt på området livslångt lärande, för att ge alla ungdomar fler och mer varierade möjligheter till lärande, bland annat genom att överväga utnyttjandet av de europeiska struktur och -sammanhållningsfonderna samt Europeiska investeringsbanken (5),

2.

stödja medlemsstaternas ansträngningar att främja rörlighet i utbildningssyfte, särskilt genom att överväga konsekvenserna av denna rekommendation för nästa generation av unionsprogram på utbildnings- och ungdomsområdet, och för unionens nästa fleråriga finansieringsram,

3.

i samarbete med medlemsstaterna förbättra den statistiska måttstock som används för att mäta rörlighet i utbildningssyfte över gränserna,

4.

i nära samarbete med experter från medlemsstaterna studera huruvida det är genomförbart att utveckla en metodisk ram för övervakning av framstegen med att främja och undanröja hinder mot rörlighet i utbildningssyfte, i enlighet med den ”resultattavla för rörlighet” som omnämns i kommissionens meddelande Unga på väg,

5.

utvärdera framstegen med att undanröja hinder mot rörlighet efter de fyra första åren under vilka rekommendationen tillämpats.