4.11.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1104/2011/EU

av den 25 oktober 2011

om närmare föreskrifter för tillträde till den offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom Galileoprogrammet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

I bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo) (3) föreskrivs att Galileoprogrammets specifika mål är att säkerställa att de signaler som sänds ut av det system som upprättats enligt det programmet kan användas bland annat för att erbjuda en offentlig reglerad tjänst (nedan kallad PRS) som är förbehållen användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar som kräver effektiv tillträdeskontroll och där behovet av tjänstekontinuitet är stort.

(2)

Även om relevanta bestämmelser i förordning (EG) nr 683/2008 också är tillämpliga på de tjänster, inklusive PRS, som förtecknas i bilagan till den förordningen, är det med tanke på kopplingarna mellan det system som upprättats genom Galileoprogrammet och PRS ur ett rättsligt, tekniskt, operativt och ekonomiskt perspektiv samt ur ett ägandeperspektiv lämpligt att återge de relevanta reglerna om tillämpningen av säkerhetsföreskrifter i detta beslut.

(3)

Europaparlamentet och rådet har upprepade gånger påmint om att det system som upprättats genom Galileoprogrammet är ett civilt system under civil kontroll, dvs. upprättat enligt civila standarder som bygger på civila krav och står under unionsinstitutionernas kontroll.

(4)

Galileoprogrammet är av strategisk betydelse för unionens oberoende när det gäller satellitnavigering, positionsbestämning och tidsbestämning och ger ett viktigt bidrag till genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

(5)

PRS är den säkraste och samtidigt den känsligaste av de olika tjänster som tillhandahålls av de europeiska satellitnavigeringssystemen och är därför lämplig för tjänster med krav på stabilitet och absolut tillförlitlighet. Det är nödvändigt att PRS säkerställer att tjänsten är kontinuerligt tillgänglig för deltagarna, även i svåra krissituationer. Följderna av en överträdelse av säkerhetsreglerna vid användning av tjänsten är inte begränsade till den berörda användaren utan kan eventuellt påverka andra användare. Medlemsstaterna ansvarar därför gemensamt för användningen och förvaltningen av PRS i syfte att trygga säkerheten i unionen och sin egen säkerhet. Tillträdet till PRS måste därför strikt begränsas till vissa användarkategorier som är föremål för kontinuerlig kontroll.

(6)

Det är därför nödvändigt att fastställa föreskrifter för tillträde till, och förvaltning av, PRS, särskilt genom att fastställa de allmänna principerna för detta tillträde, de olika förvaltnings- och övervakningsorganens funktioner, villkoren för tillverkning av mottagare och säkerhet samt exportkontrollsystemet.

(7)

Vad gäller de allmänna principerna för tillträde till PRS bör tjänsten, med tanke på dess egentliga syfte och dess karaktär, begränsas strikt; medlemsstaterna, rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör få diskretionärt, obegränsat och oavbrutet tillträde världen över. Dessutom bör varje medlemsstat självständigt kunna besluta vilka PRS-användare som ska bemyndigas samt fastställa tjänstens användningsområden, däribland användningsområden som rör säkerhet, i enlighet med de gemensamma minimistandarderna.

(8)

För att underlätta användningen av europeisk teknik världen över, bör det vara möjligt för vissa tredjeländer och internationella organisationer att bli PRS-deltagare genom att separata avtal ingås med dem. För säkra statliga tillämpningar för satellitnavigering bör villkoren och bestämmelserna för tredjeländers och internationella organisationers PRS-användning fastställas i internationella avtal, då det bör klargöras att efterlevnad av säkerhetskraven alltid är obligatoriskt. Inom ramen för dessa avtal bör det vara möjligt att tillåta tillverkning av PRS-mottagare, om vissa specifika villkor och krav är uppfyllda, förutsatt att dessa minst motsvarar de villkor och krav som gäller för medlemsstaterna. Dessa avtal bör dock inte omfatta särskilt säkerhetskänsliga frågor, till exempel tillverkning av säkerhetsmoduler.

(9)

Vid förhandlingarna om avtal med tredjeländer eller internationella organisationer bör full hänsyn tas till vikten av att trygga respekten för demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, och tankefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten samt yttrande- och informationsfriheten, människans värdighet, principerna om likabehandling och solidaritet och respekten för principerna i Förenta nationernas stadga och internationell rätt.

(10)

Europeiska rymdorganisationens säkerhetsföreskrifter bör ge en skyddsnivå som minst motsvarar skyddsnivån i säkerhetsreglerna enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (4) och i rådets beslut 2011/292/EU av den 31 mars 2011 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (5).

(11)

Unionen och medlemsstaterna måste göra sitt yttersta för att säkerställa att såväl det system som upprättats genom Galileoprogrammet som PRS-tekniken och PRS-utrustningen är tillförlitliga och säkra samt för att förhindra att PRS-signaler används av fysiska eller juridiska personer som saknar tillstånd, och hindra fientlig användning av PRS gentemot dem.

(12)

Det är i detta sammanhang viktigt att medlemsstater fastställer bestämmelser om vilka påföljder som ska tillämpas om de skyldigheter som följer av detta beslut åsidosätts och se till att dessa påföljder tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(13)

Vad gäller förvaltnings- och kontrollorgan förefaller lösningen där PRS-deltagarna utser en behörig PRS-myndighet som är ansvarig för förvaltning och kontroll av användare vara det bästa sättet att effektivt hantera PRS-användningen, eftersom detta underlättar förbindelserna mellan de olika säkerhetsansvariga aktörerna och säkerställer en kontroll av användare, särskilt nationella användare, i enlighet med de gemensamma minimistandarderna. Det bör dock finnas flexibilitet så att medlemsstaterna kan fördela ansvaret på ett effektivt sätt.

(14)

Vid genomförandet av detta beslut ska all behandling av personuppgifter ske i enlighet med unionslagstiftningen, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (7).

(15)

En av uppgifterna för det säkerhetscentrum för Galileo (nedan kallat säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo eller GSMC) som avses i artikel 16 a ii i förordning (EG) nr 683/2008 bör vara att tillhandahålla ett operativt gränssnitt mellan de olika aktörer som är ansvariga för säkerheten avseende PRS.

(16)

Även rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik bör ha en uppgift inom PRS-förvaltningen genom tillämpningen av rådets gemensamma åtgärd 2004/552/Gusp av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen (8). Rådet bör godkänna internationella avtal som tillåter ett tredjeland eller en internationell organisation att använda PRS.

(17)

Vad gäller tillverkning av och säkerhet avseende mottagare bör denna uppgift på grund av säkerhetskraven endast anförtros en medlemsstat som utsett en behörig PRS-myndighet eller företag som är etablerade i en medlemsstat som utsett en behörig PRS-myndighet. Dessutom måste mottagartillverkaren i vederbörlig ordning ha fått tillstånd från styrelsen för säkerhetsackreditering av europeiska GNSS-system som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 (9) (nedan kallad styrelsen för säkerhetsackreditering) och måste följa dess beslut. Det åligger de behöriga PRS-myndigheterna att kontinuerligt kontrollera efterlevnaden både av det tillståndskravet och besluten och av särskilda tekniska krav enligt de gemensamma minimistandarderna.

(18)

Medlemsstater som inte har utsett någon behörig PRS-myndighet bör åtminstone utse en kontaktpunkt för att hantera eventuell upptäckt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar PRS. Den kontaktpunkten bör vara ett organ, en fysisk eller juridisk person som har till uppgift att ta emot rapporter, eller en adress, som kommissionen kan kontakta i händelse av potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens för att åtgärda denna.

(19)

Vad gäller exportrestriktioner måste export utanför unionen av utrustning eller teknik och mjukvara för användningen av PRS samt utveckling av och tillverkning för PRS, oavsett om den berörda utrustningen, mjukvaran eller tekniken förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (10) begränsas till de tredjeländer som beviljats tillstånd tilltillträde till PRS enligt ett internationellt avtal med unionen. Ett tredjeland på vars territorium det installerats en referensstation med PRS-utrustning som tillhör det system som upprättats enligt Galileoprogrammet ska inte betraktas som en PRS-deltagare enbart på grund av detta.

(20)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör ges till kommissionen med avseende på de gemensamma minimistandarderna på de områden som anges i bilagan och, vid behov, för att uppdatera och ändra den med hänsyn till utvecklingar av Galileoprogrammet. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(21)

Det är av största vikt att gemensamma föreskrifter om tillträde till PRS och tillverkning av PRS-mottagare och säkerhetsmoduler tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater mot bakgrund av deras potentiella inverkan på säkerheten hos det system som upprättats enligt Galileoprogrammet och på unionen och dess medlemsstater, både var för sig och tillsammans. Det är därför nödvändigt att kommissionen ges behörighet att anta detaljerade krav, riktlinjer och andra åtgärder så att de gemensamma minimistandarderna får verkan. För att säkerställa enhetliga förutsättningar för genomförandet av detta beslut bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (11).

(22)

De revisioner och inspektioner som kommissionen ska genomföra med bistånd av medlemsstaterna bör, efter behov, genomföras på ett sätt som motsvarar det som anges i del VII i bilaga III till beslut 2011/292/EU.

(23)

Föreskrifter för tillträde till den PRS som erbjuds genom det system som upprättats enligt Galileoprogrammet är en förutsättning för genomförandet av PRS. Kommissionen bör analysera huruvida ett avgiftssystem för PRS bör inrättas, däribland för tredjeländer och internationella organisationer, och rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultatet av den analysen.

(24)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att fastställa föreskrifter för medlemsstaternas, rådets, kommissionens, Europeiska utrikestjänstens, unionsorganens, tredjeländers och internationella organisationers tillträde till PRS, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(25)

Så snart PRS förklaras vara operativ bör en rapporterings- och översynsmekanism inrättas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut anges föreskrifter för medlemsstaternas, rådets, kommissionens, Europeiska utrikestjänstens, unionens organs, tredjeländers och internationella organisationers tillträde till den offentliga reglerade tjänst (PRS) som tillhandahålls via det globala systemet för satellitnavigering som upprättats genom Galileoprogrammet.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   PRS-deltagare: medlemsstaterna, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, unionens organ, tredjeländer och internationella organisationer, under förutsättning att dessa organ, tredjeländer och organisationer vederbörligen givits tillstånd.

b)   PRS-användare: fysisk eller juridisk person som vederbörligen givits tillstånd att inneha eller använda en PRS-mottagare av en PRS-deltagare.

Artikel 3

Allmänna principer för tillträde till PRS

1.   Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och utrikestjänsten ska ha rätt till obegränsat och ständigt tillträde till PRS i hela världen.

2.   Det ankommer på varje enskild medlemsstat, rådet, kommissionen och utrikestjänsten att fatta beslut om att använda PRS inom sina respektive behörighetsområden.

3.   Varje medlemsstat som använder PRS ska oberoende fatta beslut om vilka kategorier av fysiska personer som är bosatta på dess territorium, eller som för den medlemsstatens räkning utför officiella åligganden i utlandet, och juridiska personer etablerade på dess territorium som ska ha tillstånd att använda PRS samt om användningsområdena för PRS, i enlighet med artikel 8 och punkt 1 i och 1 ii i bilagan. Användningsområdena får omfatta användningar som rör säkerheten.

Rådet, kommissionen och utrikestjänsten ska besluta om vilka kategorier av tjänstemän som ska ha tillstånd att använda PRS, i enlighet med artikel 8 och i punkt 1 i och 1 ii i bilagan.

4.   Ett unionsorgan får delta i PRS endast om detta krävs för att det ska kunna fullgöra sina uppgifter och i enlighet med de föreskrifter som anges i ett administrativt avtal som ingåtts mellan kommissionen och det berörda organet.

5.   Tredjeländer eller internationella organisationer får delta i PRS endast om de, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ingår båda följande avtal mellan det berörda tredjelandet eller den berörda internationella organisationen:

a)

ett informationssäkerhetsavtal i vilket ramarna för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerad information fastställs och där en skyddsnivå som minst motsvarar medlemsstaternas föreskrivs,

b)

ett avtal där de detaljerade villkoren och formerna för det tredjelandets eller den internationella organisationens tillträde till PRS fastställs; ett sådant avtal kan, på särskilda villkor, omfatta tillverkning av PRS-mottagare, med undantag för säkerhetsmoduler.

Artikel 4

Tillämpning av säkerhetsföreskrifter

1.   Varje medlemsstat ska säkerställa att dess nationella säkerhetsföreskrifter säkerställer en nivå på skyddet av säkerhetsskyddsklassificerad information som åtminstone motsvarar den som säkerställs av säkerhetsregler enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och av beslut 2011/292/EU och att dessa nationella säkerhetsregler tillämpas på dess PRS-användare och på varje fysisk person som är bosatt på dess territorium och på varje juridisk person som är etablerad på dess territorium, som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter rörande PRS.

2.   Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om antagandet av nationella säkerhetsföreskrifter som avses i punkt 1.

3.   Om det framkommer att säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter rörande PRS har utlämnats till någon som inte är har tillstånd att ta emot dem, ska kommissionen i fullt samråd med den berörda medlemsstaten

a)

informera upphovsmannen till de säkerhetsskyddsklassificerade PRS-uppgifterna,

b)

bedöma den potentiella skada som åsamkats unionens eller medlemsstaternas intressen,

c)

underrätta de relevanta myndigheterna om resultaten av denna bedömning samt avge en rekommendation om hur situationen ska lösas, i vilket fall de berörda myndigheterna utan dröjsmål ska informera kommissionen om de åtgärder de avser att vidta eller redan har vidtagit, inbegripet åtgärder för att förhindra upprepningar, samt om resultaten av dessa åtgärder, och

d)

på lämpligt sätt underrätta Europaparlamentet och rådet om de resultaten.

Artikel 5

Behörig PRS-myndighet

1.   En behörig PRS-myndighet ska utses av

a)

varje medlemsstat som använder PRS och varje medlemsstat på vars territorium något av de organ som avses i artikel 7.1 är etablerat; i detta fall ska den behöriga PRS-myndigheten etableras i den berörda medlemsstaten, som utan dröjsmål ska underrätta kommissionen om detta,

b)

rådet, kommissionen och utrikestjänsten, om de använder PRS. I detta fall får byrån för europeiska GNSS som inrättats genom förordning (EU) nr 912/2010 (nedan kallad byrån för europeiska GNSS) i enlighet med lämpliga arrangemang utses till behörig PRS-myndighet,

c)

unionsorgan och internationella organisationer, i enlighet med de avtal som avses i artikel 3.4 och 3.5. I dessa fall kan byrån för europeiska GNSS utses som behörig PRS-myndighet,

d)

tredjeländer, i enlighet med de avtal som avses i artikel 3.5.

2.   Driftskostnaderna för en behörig PRS-myndighet ska bäras av de PRS-deltagare som utsett denna.

3.   En medlemsstat som inte har utsett en behörig PRS-myndighet i enlighet med punkt 1 a ska åtminstone utse en kontaktpunkt som vid behov kan bistå vid rapporteringen av upptäckt potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar PRS. Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om denna utnämning.

4.   En behörig PRS-myndighet ska sörja för att användningen av PRS överensstämmer med artikel 8 och punkt 1 i bilagan och att

a)

PRS-användare kopplas ihop med GSMC för förvaltningen av PRS,

b)

tillträdesrättigheterna till PRS för varje grupp eller användare fastställs och förvaltas,

c)

PRS-nycklar och annan därtill relaterad säkerhetsskyddsklassificerad information erhålls från GSMC,

d)

PRS-nycklar och annan därtill relaterad säkerhetsskyddsklassificerad information distribueras till användarna,

e)

säkerheten för mottagarna och därtill relaterad säkerhetsskyddsklassificerad teknik och information förvaltas samt att riskbedömning genomförs,

f)

en kontaktpunkt inrättas, med uppgift att vid behov bistå vid rapporteringen av upptäckt potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som påverkar PRS.

5.   Den behöriga PRS-myndigheten i en medlemsstat ska sörja för att ett organ som är etablerat på den medlemsstatens territorium endast får utveckla eller tillverka PRS-mottagare eller säkerhetsmoduler om det organet

a)

vederbörligen har givits tillstånd av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) nr 912/2010, och

b)

uppfyller kraven i såväl de beslut som fattats av styrelsen för säkerhetsackreditering, och artikel 8 och punkt 2 i bilagan om utveckling och tillverkning av PRS-mottagare eller säkerhetsmoduler, förutsatt att de hänför sig till organets verksamhet.

All ackreditering av utrustning och tillverkning som föreskrivs i denna punkt ska ses över minst vart femte år.

6.   För att säkerställa att bestämmelserna i artikel 9 tillämpas ska den berörda medlemsstatens behöriga PRS-myndighet i samband med utveckling eller tillverkning enligt punkt 5 i denna artikel eller export utanför unionen fungera som en förbindelselänk gentemot de enheter som är behöriga i fråga om exportrestriktioner för relevant utrustning, teknik och mjukvara i samband med användning, utveckling och tillverkning av PRS.

7.   En behörig PRS-myndighet ska kopplas ihop med GSMC i enlighet med artikel 8 och punkt 4 i bilagan.

8.   Punkterna 4 och 7 ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att enligt ömsesidig överenskommelse delegera vissa specifika uppgifter som tillkommer deras respektive behöriga PRS-myndighet till en annan medlemsstat, med undantag för alla uppgifter som rör utövandet av suveränitet över det egna territoriet. De uppgifter som avses i punkterna 4 och 7 samt de uppgifter som omfattas av punkt 5 får utföras av medlemsstaterna gemensamt. De berörda medlemsstaterna ska utan dröjsmål informera kommissionen om sådana åtgärder.

9.   Under förutsättning att specifika arrangemang görs kan en behörig PRS-myndighet begära tekniskt bistånd från byrån för europeiska GNSS för utförandet av sina uppgifter. De berörda medlemsstaterna ska utan dröjsmål informera kommissionen om sådana arrangemang.

10.   Vart tredje år ska de behöriga PRS-myndigheterna rapportera till kommissionen och byrån för europeiska GNSS om efterlevnaden av de gemensamma minimistandarderna.

11.   Vart tredje år ska kommissionen med bistånd av byrån för europeiska GNSS rapportera till Europaparlamentet och rådet om de behöriga PRS-myndigheternas efterlevnad av de gemensamma minimistandarderna, liksom eventuella fall av allvarliga överträdelser av dessa standarder.

12.   När en behörig PRS-myndighet inte iakttar de gemensamma minimistandarder som framgår av artikel 8 kan kommissionen med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen och i samråd med den berörda medlemsstaten – och vid behov efter att ha inhämtat ytterligare specifika uppgifter – avge en rekommendation. Inom tre månader från det att rekommendationen utfärdats ska den berörda behöriga PRS-myndigheten antingen följa kommissionens rekommendation eller begära eller föreslå ändringar för att säkerställa efterlevnaden av de gemensamma minimistandarderna samt genomföra dem i samförstånd med kommissionen.

Om den berörda behöriga PRS-myndigheten efter utgången av den tremånadersperioden likväl inte rättar sig efter de gemensamma minimistandarderna ska kommissionen underrätta rådet och Europaparlamentet om detta och föreslå lämpliga åtgärder.

Artikel 6

GSMCs roll

GSMC ska tillhandahålla det operativa gränssnittet mellan de behöriga PRS-myndigheterna, rådet och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som agerar enligt den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp och kontrollcentrumen. Det ska informera kommissionen om eventuella händelser som kan hindra PRS från att fungera tillfredsställande.

Artikel 7

Tillverkning och säkerhet beträffande mottagare och säkerhetsmoduler

1.   En medlemsstat kan, på de villkor som anges i artikel 5.5, överlåta tillverkningen av PRS-mottagare eller tillhörande säkerhetsmoduler på organ som är etablerade på dess territorium eller i en annan medlemsstat. Rådet, kommissionen eller utrikestjänsten kan överlåta tillverkningen av PRS-mottagare eller tillhörande säkerhetsmoduler för eget bruk på organ som är etablerade på en medlemsstats territorium.

2.   Styrelsen för säkerhetsackreditering kan när som helst återkalla ett tillstånd att tillverka PRS-mottagare eller tillhörande säkerhetsmoduler som den beviljat en enhet som avses i punkt 1 i denna artikel om de åtgärder som föreskrivs i artikel 5.5 b inte har iakttagits.

Artikel 8

Gemensamma minimistandarder

1.   De gemensamma minimistandarder som de behöriga PRS-myndigheter som anges i artikel 5 ska efterleva ska omfatta de områden som anges i bilagan.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 11 när det gäller antagande av de gemensamma minimistandarder som anges i bilagan och, vid behov, ändringar för uppdatering av bilagan för att ta hänsyn till utvecklingen av Galileoprogrammet, särskilt vad gäller teknik och ändrade säkerhetsbehov.

3.   På grundval av de gemensamma minimistandarder som avses i punkt 2 i denna artikel kan kommissionen anta nödvändiga tekniska krav, riktlinjer och andra åtgärder. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2.

4.   Kommissionen ska säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för efterlevnad av de åtgärder som avses i punkterna 2 och 3 och att krav avseende säkerheten för PRS och dess användare samt därtill relaterad teknik uppfylls, med fullständigt beaktande av sakkunnigråd.

5.   För att ge sitt bistånd i enlighet med denna artikel ska kommissionen verka för att ett möte med alla behöriga PRS-myndigheter anordnas minst en gång om året.

6.   Kommissionen ska med bistånd från medlemsstaterna och byrån för europeiska GNSS förvissa sig om att de behöriga PRS-myndigheterna iakttar de gemensamma minimistandarderna, särskilt med hjälp av revisioner eller inspektioner.

Artikel 9

Exportrestriktioner

Export utanför unionen av utrustning, teknik och mjukvara för användning och utveckling av eller tillverkning för PRS ska endast vara tillåten i enlighet med artikel 8 och punkt 3 i bilagan och enligt de avtal som nämns i artikel 3.5 eller avtal om detaljerade bestämmelser för hur referensstationer får hysas och för driften av dessa.

Artikel 10

Tillämpning av gemensam åtgärd 2004/552/Gusp

Detta beslut ska tillämpas utan att det påverkar åtgärder som beslutats i enlighet med gemensam åtgärd 2004/552/Gusp.

Artikel 11

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 8.2 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 5 november 2011. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 8.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 8.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 12

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom förordning (EG) nr 683/2008. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 13

Översyn och rapport

Senast två år efter det att PRS har förklarats vara operationell ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om huruvida de regler som fastställts för tillträde till PRS är lämpliga och fungerar väl och, vid behov, föreslå ändringar av detta beslut.

Artikel 14

Särskilda bestämmelser om genomförandet av Galileoprogrammet

I syfte att säkerställa att det system som upprättats enligt Galileoprogrammet fungerar väl ska tillträde till PRS-teknik och innehav eller användning av PRS-mottagare, utan hinder av övriga bestämmelser i detta beslut, beviljas enligt de principer som föreskrivs i artikel 8 och i bilagan, för

a)

kommissionen när den agerar som programförvaltare för Galileo,

b)

användarna av det system som upprättats enligt Galileoprogrammet, endast för de syften som är kopplade till deras ansvarsområden, i enlighet med ett särskilt arrangemang med kommissionen,

c)

byrån för europeiska GNSS, för utförandet av dess uppgifter, i enlighet med ett särskilt arrangemang med kommissionen,

d)

Europeiska rymdorganisationen, endast för forskning, utveckling och infrastrukturutbyggnad, i enlighet med ett särskilt arrangemang med kommissionen.

Artikel 15

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa vilka sanktioner som ska gälla vid överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta beslut. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 16

Ikraftträdande och tillämpning

1.   Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Medlemsstaterna ska tillämpa artikel 5 senast den 6 november 2013.

Artikel 17

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 25 oktober 2011.

På Europaparlamentets vägnar

J. BUZEK

Ordförande

På rådets vägnar

M. DOWGIELEWICZ

Ordförande


(1)   EUT C 54, 19.2.2011, s. 36.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 10 oktober 2011.

(3)   EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.

(4)   EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

(5)   EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.

(6)   EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(7)   EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

(8)   EUT L 246, 20.7.2004, s. 30.

(9)   EUT L 276, 20.10.2010, s. 11.

(10)   EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.

(11)   EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.


BILAGA

Gemensamma minimistandarder

1.

När det gäller artikel 5.4 omfattar de gemensamma minimistandarderna för användningen av PRS följande områden:

i)

PRS-användargruppers organisation.

ii)

Fastställande och förvaltning av tillträdesrättigheter för PRS-användare och användargrupper bland PRS-deltagarna.

iii)

Distribution av PRS-nycklar och därtill relaterad säkerhetsskyddsklassificerad information mellan GSMC och de behöriga PRS-myndigheterna.

iv)

Distribution av PRS-nycklar och därtill relaterad säkerhetsskyddsklassificerad information till användarna.

v)

Säkerhetsförvaltning, inbegripet säkerhetsincidenter, och riskbedömning för PRS-mottagare och därtill relaterad säkerhetsskyddsklassificerad teknik och säkerhetsskyddsklassificerad information.

vi)

Rapportering om upptäckt potentiellt skadlig elektromagnetisk interferens som kan påverka PRS.

vii)

Operativa koncept och förfaranden för PRS-mottagare.

2.

När det gäller artikel 5.5 omfattar de gemensamma minimistandarderna för utvecklingen och tillverkningen av PRS-mottagare eller säkerhetsmoduler följande områden:

i)

Ackreditering av PRS-användarsegment.

ii)

Säkerhet avseende PRS-mottagare och PRS-teknik under forsknings-, utvecklings- och tillverkningsfaserna.

iii)

Integrering av PRS-mottagare och PRS-teknik.

iv)

Skyddsprofil för PRS-mottagare, säkerhetsmoduler och material med användning av PRS-teknik.

3.

När det gäller artiklarna 5.6 och 9 ska de gemensamma minimistandarderna för exportrestriktioner omfatta följande områden:

i)

Godkända PRS-deltagare.

ii)

Export av PRS-relaterat material eller PRS-relaterad teknik.

4.

När det gäller artikel 5.7 omfattar de gemensamma minimistandarderna för länkarna mellan GSMC och de behöriga PRS-myndigheterna data- och röstlänkar.