EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 126.12,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation, och

av följande skäl:

(1)

Efter ett förslag från kommissionen i enlighet med artikel 126.6 i fördraget fastslogs i beslut 2010/408/EU (1) att ett alltför stort underskott förelåg i Finland. Rådet konstaterade i beslut 2010/408/EU att underskottet i den offentliga sektorns finanser för 2010 beräknades till 4,1 % av BNP, vilket överstiger fördragets referensvärde på 3 % av BNP, samtidigt som den offentliga sektorns bruttoskuld beräknades uppgå till 49,9 % av BNP, vilket understiger fördragets referensvärde på 60 % av BNP.

(2)

För att korrigera det alltför stora underskottet senast 2011 antog rådet den 13 juli 2010 en rekommendation riktad till Finland, på grundval av en rekommendation från kommissionen och i enlighet med artikel 126.7 i fördraget och artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2). Rekommendationen offentliggjordes.

(3)	I enlighet med artikel 126.12 i fördraget ska ett rådsbeslut om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävas, när det alltför stora underskottet i den berörda medlemsstaten enligt rådets mening har rättats till.

(4)

Enligt artikel 4 i det protokoll om förfarandet vid alltför stora underskott, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska kommissionen tillhandahålla det statistiska underlag som ska användas för genomförandet av detta förfarande. Som en del av tillämpningen av detta protokoll ska medlemsstaterna två gånger per år – före den 1 april och före den 1 oktober – lämna uppgifter om underskott och skulder och därmed sammanhängande nyckeltal, i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 479/2009 av 25 maj 2009 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (3).

(5)

Följande slutsatser kan dras på grundval av uppgifter som kommissionen (Eurostat) efter Finlands anmälan före den 1 april 2011 har lämnat i enlighet med artikel 14 i förordning (EG) nr 479/2009 och på grundval av kommissionens vårprognos 2011:

—	Medan man i anmälan om alltför stora underskott från april 2010 räknade med ett underskott på 4,1 % av BNP år 2010 blev det faktiska utfallet mycket bättre, nämligen 2,5 %.

—	Att utfallet blev bättre än väntat förklaras främst med att den ekonomiska tillväxten blev starkare än väntat och att situationen på arbetsmarknaden förbättrades så skatteintäkterna ökade (främst mervärdesskatt och inkomstskatt), samtidigt med en generellt sett återhållsam utgiftsutveckling.

—

I kommissionens vårprognos 2011 beräknas underskottet fortsätta att minska och hamna på 1 % av BNP år 2011. På liknande sätt beräknas i 2011 års uppdatering av stabilitetsprogrammet underskottet bli 0,9 % av BNP år 2011. Det är konjunkturfaktorer som drivit på förbättringen av saldot i de offentliga finanserna jämfört med föregående år, vilket är en återspegling av en beräknat relativt stabil ekonomisk aktivitet även i fortsättningen och vissa diskretionära skattehöjningar på cirka 0,5 % av BNP (främst energi- och punktskatter). Både i kommissionens prognos och 2011 års uppdatering av stabilitetsprogrammet väntas underskottet förbättras något till 0,7 % av BNP år 2012.

—

Det strukturella saldot beräknas bli bättre än målet på medellång sikt, enligt kommissionens vårprognos 2011 och de strukturella saldona år 2011 (omräknade av kommissionen utifrån uppgifterna i den senaste uppdateringen av stabilitetsprogrammet, med användning av den allmänt vedertagna metoden); det strukturella överskottsmål på medellång sikt som de finländska myndigheterna satt upp är 0,5 % av BNP. Emellertid beräknas det struktulla saldot försämras något och bli negativt på medellång sikt. Denna klara försämring av det uppskattade strukturella saldot är resultatet av ett i stort sett stabilt nominellt underskott, samtidigt med optimistiska beräkningar som förutspår en ekonomisk tillväxt som gör att det nuvarande stora produktionsgapet sluts. Om inga ytterligare åtgärder vidtas, beräknas därför saldot i de offentliga finanserna år 2015 (det konjunkturrensade saldot efter engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder) sjunka något under det lägsta riktmärket på – 1,2 % av BNP; vid normala konjunktursvängningar säkerställer detta en säkerhetsmarginal som motverkar riskerna att överskrida referensvärdet på 3 % av BNP. Stabilitetsprogrammets beräkningar sträcker sig till 2015 och här förutspås underskottet i de offentliga finanserna ligga på cirka 1 % av BNP under perioden 2013–2015.

—	I kommissionens vårprognos 2011 beräknas skuldkvoten öka från 48,4 % av BNP år 2010 till 52,2 % av BNP år 2012. Enligt stabilitetsprogrammet beräknas skuldkvoten stiga till 51,3 % av BNP år 2012.

(6)	Dessa slutsatser ger vid handen att det alltför stora underskottet i Finland har korrigerats och att beslut 2010/408/EU därför bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.